Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kong/. Maj:ts proposition med förslag till ny förordning angående stämpelafgift en.

1894-05-11 · 53 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 52 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1894:128, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kong/. Maj:ts proposition med förslag till ny förordning angående stämpelafgift en.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

1

tf:o 128.

!! j ''> i.; ! ; :|; r ■■ r i;‘ f ■■

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj 1894.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

‘;V1'' -T'' :.•''v ‘ "■. ■ '' ■ ■ i .11 !-1'',Vi ri , v ]

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kong/. Maj:ts

proposition med förslag till ny förordning angående

stämpelafgift en.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 17 samt memorial n:is 25 och 30.)

. • i i;i'''' i:.--- . fj |- .• ■

Till Konungen.

I proposition af den 21 sistlidne februari har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen närlagdt förslag till förordning

angående stämpelafgiften.

Under godkännande af hufvudgrunderna för detta förslag har Riksdagen

dock funnit åtskilliga förändringar i deri inrymda speciella bestämmelser

nödiga, på sätt här nedan närmare angifves.

Till en början får emellertid Riksdagen i afseende å stämpelförordningens

uppställning och dermed sammanhängande förhållanden anföra

följande:

Vid granskning af förevarande författningsförslag i de delar, hvilka

hänföra sig till skatter i egentlig mening, i motsats till de i I Art. förekommande

stadganden rörande s. k. afgifter, har Riksdagen funnit, hurusom

bestämmelserna deri afse dels en direkt förmögenhetsskatt, arfsskatt

eller, närmare bestämdt, skatt å hvad finansläran benämner öfverlåtelse!’ af

egendom utan vedergällning (arf, testamente, gåfva), dels ock en skatt på

Dill. till Rikad. Prat. 1894. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 24 /Juft. (N:o 128). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

t

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

allmänna rörelsen, i förslagets motivering sammanfattad under benämningen

»öfriga slag af stämpelskatt». I sjelfva verket äro dessa skatter, ehuru de

begge uppbäras medelst stämpel, af helt olika slag; och det synes Riksdagen,

att denna omständighet redan i och för sig borde tala emot deras

sammanförande i skattelagstiftningen. Men äfven rent praktiska skäl torde

kunna anföras för särskiljande af bestämmelserna rörande det ena och det

andra slaget. För vinnande af öfverskådlighet öfver de särskilda slag af

inkomster, som ingå i statens hushållning, måste det nemligen vara af icke

ringa vigt, att arfsskatten upptages såsom en särskild inkomsttitel i riksstaten.

Ett steg i denna rigtning har Riksdagen ansett kunna tagas redan

nu, genom uppdelning af den i 8 § förekommande tariffen för de enskilda

stämpelpligtiga handlingarna i två afdelningar, omfattande den ena de

handlingar, som förmedla upptagandet af arfsskatten (bouppteckning, fideikommissbref

och testamente) samt de med dem likartade (gåfvobref, morgongåfvobref

och äktenskapsförord) och den andra de, å Indika annan stämpelskatt

lägges. Detta särskiljande torde dock icke vara för ändamålet tillräckligt,

utan lära derför äfven erfordras andra åtgärder — såsom exempelvis

anskaffande af särskilda stämplar för uppbörden af arfsskatten — i

syfte att arfsskatten måtte komma att särskildt redovisas i statsverkets

räkenskaper, och får Riksdagen med afseende härå anhålla, det Eders Kongl.

Maj:t ville tillse, huruvida icke samtliga arfsskatten rörande bestämmelser

skulle kunna särskildt för sig sammanföras, äfvensom hvilka åtgärder för

öfrigt borde vidtagas i syfte att i riksstaten arfsskatten måtte kunna såsom

särskild inkomsttitel upptagas, samt derefter till Riksdagen inkomma med

de förslag, som af en sådan utredning kunna föranledas.

Innan Riksdagen härefter går att angifva de ändringar i de af Eders

Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser rörande å ena sidan särskildt arfsskatten

och å andra sidan särskildt öfriga slag af stämpelskatt, får Riksdagen

förutskicka den anmärkning, att, då den föreslagna utredningen af

arfsbeskattningen under formen af stämpelskatt i hufvudsak vunnit Riksdagens

godkännande, det synts Riksdagen vara ändamålsenligt att i viss

mån modifiera hittills gällande förbud för offentlig myndighet att mottaga

stämpel pligtig handling med mindre än att densamma redan vid ingifvandet

är försedd med eller åtföljes af stämpel till föreskrifvet belopp. Riksdagen

har nemligen funnit det, särskildt till förebyggande af misstag från allmänhetens

sida vid stämpelbeläggningen, vara lämpligt, att i författningen

fastslås, att, då den embets- eller tjensteman, som skall mottaga handlingen,

tillika är stämpelförsäJjningsman, erforderliga stämplar skola hos honom

köpas och af honom åsättas handlingen. I sådant syfte har i förordningen

upptagits ett tillägg till 34 §, hvarjemte på vederbörliga ställen i stämpel
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

tariffen uttrycket »vara försedd med stämpel» ändrats till »förses med

stämpel». En gifven följd häraf har blifvit, att i 31 och 39 §§ intagits

delvis förändrade bestämmelser rörande stämplars makulering; hvarjemte

ansetts lämpligt, att tillfälle beredes för den, som sådant önskar, att erhålla

qvitto å medel, som lian för inköp af stämplar aflemnat till embetseller

tjensteman. För sist berörda ändamål har gjorts ett ytterligare tillägg

till nyssnämnda 34 §.

De delar af Eders Kongl. Maj:ts förslag till stämpelförordning, hvilka

särskild! afse arfsskatten, har Riksdagen i allmänhet antagit oförändrade.

Riksdagen har sålunda godkänt Eders Kongl. Majrts förslag att ställa

skattens uppbörd i samband med bouppteckningen. Dervid har dock Riksdagen,

som funnit det vara i och för den beräkning af belöpande arfsskatt,

hvilken skall åligga vederbörande, synnerligen fördelaktigt, om arfskifte

mera allmänt kunde bifogas bouppteckningen vid dennas inlemnande

för inregistrering, men tillika uppmärksammat, att nu gällande bestämmelser

om tid för boupptecknings upprättande och ingifvande till domstolen

understundom torde lägga hinder i vägen härför, ansett sig icke böra

underlåta att betona angelägenheten af, att Eders Kongl. Maj:t måtte taga

i öfvervägande, huruvida icke berörda tid utan olägenhet kunde något utsträckas.

Emot de föreslagna skattesatserna har Riksdagen icke funnit skäl till

annan anmärkning än att Riksdagen ansett, att bröstarfvinges arfslott likasom

andel i boet, hvilken på grund af testamente tillkommer efterlefvande

make, bröstarfvinge eller bröstarfvinges afkomling, bör åtnjuta skattefrihet,

så snart den icke uppgår i värde till 400 kronor, under det att enligt

Eders Kongl. Maj:ts förslag sådan förmån skulle åtnjutas endast för så

vidt lotten icke uppginge till 200 kronors värde.

Vidkommande förslaget i öfrig!, i hvad detsamma afser den egentliga

arfsskatten, har Riksdagen ej haft vidare att deremot erinra, än hvad som

innefattas i nedan anmärkta smärre ändringar och jemkningar, mestadels

af formel beskaffenhet.

I stämpeltariffen för bouppteckning har öfverskriften till afdeln. 1)

för tydlighetens skull underkastats en mindre redaktionsförändring.

De efter berörda tariff intagna närmare bestämmelser rörande beräkningen

af boets behållning in. in. hafva, till förtydligande af området

för deras giltighet, subsumerats under den gemensamma öfverskriften »Vid

stämpelbeläggningen skall för öfrigt följande iakttagas»; hvarjemte de särskilda

momenten för åskådlighetens skull betecknats med bokstäfver. I det

af berörda moment, som sålunda betecknats med litt. c), har ett tillägg

ansetts påkallad! af bestämmelserna i 15 §. Deremot hafva i mom. f)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

orden »namn eller» ansetts böra utgå, hvilket föranledt eu redaktionsfö

ränd ring. I vissa af öfriga ifrågavarande moment hafva redaktionsändringar,

åsyftande större tydlighet, funnits böra företagas.

Vidare har Riksdagen ansett, dels att den i rubriken Testamente, som

ej bevakats, förekommande hänvisningen till bestämmelser i I Art. bör

utbytas mot de bestämmelser, som sålunda afsetts, dels ock att framför

nämnda rubrik bör intagas en hänvisning till de bestämmelser i stämpeltariffen,

hvilka röra Testamente, som bevakats.

Den omständighet, att den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna lagen

om värdering af död mans bo icke af Riksdagen antagits, har till en början

föranledt uteslutande af orden »värderingsman vid bouppteckning» ur den

i I Art. förekommande rubriken Protokoll, angående förordnande eller entledigande

af nämndeman etc. Vidare har af samma anledning, i stället för

de i 15 § af Eders Kongl. Maj:ts förslag intagna bestämmelser, ansetts böra

i eu § med samma ordningsnummer införas en föreskrift af det innehåll,

som af statskontoret och kammarrätten i deras underdåniga utlåtande öfver

särskilde komiterades förslag till utvidgning af arfsbeskattningen blifvit,

för det fall att ofvanberörda förslag till värderingslag icke antoges, förordadt

i syfte, att afliden persons lösa egendom icke måtte, till förfång för statsverket,

i bouppteckningen upptagas till för låga värden.

I 12 och 17 §§ af Eders Kongl. Maj:ts förslag hänvisas i och för

beräkning af kapitalvärdet å lifränta och vissa andra rättigheter till den

dödlighets- och lifslängdstabell för riket, som af vederbörande myndighet

senast utgifvits. Då det emellertid synts Riksdagen lämpligt, att sådan beräkning

i möjligaste mån underlättades, har från inspektören öfver försäkringsanstalterna

i riket införskaffats och vid förordningen fogats två

tabeller, hvilka i en allmänfattlig form lemna erforderlig ledning i berörda

hänseende; och har i nyssnämnda paragrafer vederbörlig hänvisning

i stället meddelats till ifrågavarande tabeller.

Då billighetshänsyn måste anses kräfva, att, derest efter boupptecknings

inlemnande för inregistrering ny gäld efter den döde yppar sig, den

erlagda stämpelafgiften må, i den mån densamma med fästadt afseende å

den nya gälden icke bort utgå, kunna inom viss tid återbekominas, har

ett stadgande i sådant syfte ansetts böra i förordningen inflyta och upptagits

under ett nytt moment i 25 §.

Närmast med afseende å hvad förslaget i I Art. under rubriken

Protokoll innehåller angående särskild tilläggsstämpel i visst tall vid

testamentsbevakning samt den af berörda bestämmelse härflytande skyldighet

för domaren att förskjuta denna stämpel, har Riksdagen, som funnit

de anförda skälen för den sålunda föreslagna anordningen fullt giltiga,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

men tillika ansett billigheten fordra, att man söker i möjligaste mån förebygga

olägenhet för domaren af detta stadgande, funnit tillrådligt, att den

i 45 § domare å landet medgifna rätt att vid inventering tillgodoräkna sig

såsom osålda vissa till redan utgifna expeditioner använda stämplar i någon

mån utsträckes.

De föreslagna bestämmelserna rörande stämpel å gåfvobref har Riksdagen

funnit sig icke kunna antaga i oförändradt skick. I betraktande af

den omständighet, att vid beräkning af stämpelafgiften för gåfvobref om

fast egendom afdrag för intecknad gäld icke medgifves, under det att

gåfvobref om lös egendom i de tvifvelsutan sällsynta fall, då sådana utfärdas,

stämpelbeläggas endast efter gåfvans verkliga värde, har det synts

Riksdagen icke vara skäl att sätta afgiften högre för gåfvobref af det förra

slaget än för sådana af det senare; och med fästadt afseende å lättheten

att i och för gåfvostäinpelns undvikande förkläda gåfva af fast egendom

under form af köp med fingerad köpeskilling, har Riksdagen ansett, att

man lämpligen bör stanna vid de af embetsverken förordade stämpelsatser

eller 60 öre, då egendomen öfvergår till skyldeman i rätt nedstigande led, och

eljest 1 krona 60 öre, allt för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

I de delar af Eders Kong]. Maj:ts förslag, som särskild! afse öfriga

dag af stämpelskatt, har Riksdagen jemväl funnit sig böra vidtaga vissa

ändringar.

Den af Eders Ivongl. Maj:t föreslagna nya stämpelafgiften för skuldebref

har Riksdagen icke ansett skäligt fastställa. I afseende å bevis om

insättning å depositions- och å kapitalräkning äfvensom vexlar har Riksdagen

väl i hufvudsak biträdt Eders Kong]. Maj:ts förslag, men dock funnit

sig böra medgifva antingen stämpelfrihet eller åtminstone viss lindring i

afgiften för dylika insättningsbevis, afseende belopp till och med 500 kronor,

samt för inom riket utfärdade, å inrikes ort betalbara vexlar å belopp,

icke öfverstigande nyssnämnda summa. Stämpelfrihet har likaledes, utöfver

hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, stadgats för postremiss vexel, för vexel,

som är stäld att vid uppvisandet betalas af medel, som hos bank eller

bankir föras i räkning för utställaren, äfvensom för vexel, som är dragen

af bank eller bankir inom riket å bank eller bankir å utländsk ort samt

är betalbar endast i utlandet vid uppvisandet.

I de föreslagna bestämmelserna rörande obligationers stämpelbeläggning

bär Riksdagen vidtagit ett par smärre jemkningar, nemligen dels,

i fråga om inhemska obligationer, ett förtydligande, att stämpelbeläggningen

åligger öfligationsutgifvaren, samt dels, beträffande de från utlandet införda,

att stämpelpligtigheten skall inträda först då obligation belånas, försäljes

eller på annat sätt öfverlåtes.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

I afgäld för nyttjanderätt till fast egendom kunna stundom ingå

persedlar eller tjenstbarhet^’, hvilka icke vid upplåtelsen uppskattats till

visst värde och icke kunna i enlighet med stadgandet i 11 §, sådan denna

i Eders Kongl. Maj ds förslag lyder, till värdet beräknas efter markegångspris,

enär de icke finnas i markegångstaxa upptagna. I sådan händelse har

värdet synts böra beräknas efter i orten gängse pris. Bestämmelse i sådant

syfte har införts i nämnda paragraf, hvilket jemväl föranledt uteslutandet

af eu mening i rubriken Nyttjanderätt till fast egendom.

I förslagets 26 § bär, förutom en redaktionsförändring, den jemkning

ansetts böra vidtagas, att tiden för den om förmälda talans anhängiggörande

bestämts till sex månader, i stället för tre månader, från det den klandrade

stämpelbeläggningen egt rum.

I de föreslagna bestämmelserna om ansvar för öfverträdelse af författningen

hafva vissa jemkningar vidtagits till följd af de ändringar, som

egt rum i författningen i öfrigt. Dessutom har Riksdagen funnit den i

54 § 2 mom. föreslagna straffsats, femtio gånger stämpelns belopp, skäligen

böra nedsättas till tjugu gånger beloppet af den felande stämpeln. Slutligen

har en mindre ändring i samma paragrafs öde mom. funnits påkallad

i syfte, att endast uppsåtlig underlåtenhet att i der omförmälda fall verkställa

stämpelbeläggning må drabbas af ansvar.

I afseende å tiden för den nya stämpelförordningens trädande i kraft

har Riksdagen ansett, att dermed lämpligen bör kunna anstå till nästkommande

års början.

Riksdagen har alltså funnit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag

icke kunna oförändradt bifallas, hvaremot Riksdagen, i öfverensstämmelse

med hvad ofvan anförts, beslutit eu förordning angående stämpelafgiften af

den lydelse, -Bilagan A till denna skrifvelse utvisar, att tillämpas från och

med den 1 januari 1895;

hvilket Riksdagen härmed får hos Eder,s Kongl. Majd anmäla.

Stockholm den 11 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse AT:o 128.

7

Bilad a A.

Förordning

angående stampelafgiften.

I Art.

Om stämpel till statsmyndigheternas expeditioner.

1 §•

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras stadsmyndigheterna

till följande afdelningar:

Första afdelning en:

Underdomstolar i stad; gränsetullrätter; krigsrätter; öfverståthållareeinbetets

afdelning för uppbördsärenden och öfverståthållareeinbetet för

polisärenden; magistrater och öfriga till statsförvaltningen hörande myndigheter

i städer och köpingar; bergmästare; direktioner för sjömanshus;

notarii public!; tullkamrar och tullinspektioner; biskopsembeten, domkapitel,

Stockholms stads konsistorium, hofkonsistorium och myndigheter, hvilka

handhafva styrelsen eller förvaltningen vid statens undervisningsanstalter;

äfvensom alla stadsmyndigheter, hvilka icke finnas i denna eller öfriga

afdelningar upptagna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Andra avdelningen:

Underdomstolar på landet.

Tredje af delningen:

Chefsembeten och förvaltande myndigheter vid armén och flottan;

öfverståthållareembetets kansli; Kong!. Maj:ts befallningshafvande och till

landsstaten hörande tjensteman; landtmäterikontor; landtmätare; justerare;

och chefer för väg- och vattenbyggnadsdistrikten.

Fjerde af delningen:

Rikets hofrätter; krigsöfverdomstolar; fångvårdsstyrelsen; arméförvaltningen;

marinförvaltningen; lotsstyrelsen; kommerskollegium; statistiska

centralbyrån; generallandtmäterikontoret; väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;

landtbruksstyrelsen; jernvägsstyrelsen; kammarkollegium; domänstyrelsen;

kammarrätten; statskontoret; generalpoststyrelsen; telegrafstyrelsen;

generaltullstyrelsen; öfverintendentsembetet; medicinalstyrelsen; och

riksarkivet.

Femte afdelning eu:

Statsdepartementen; nedre justitierevisionen; justitiekanslersembetet;

Riksdagens justitieombudsman; riksrätten; hofexpeditionen; och sekreterareembetet

vid Kongl. Majrts orden.

2 §•

Af de einbets- eller tjensteman, som icke här ofvan blifvit särskilt

uppräknade, hänföres eu hvar till samma afdelning som den myndighet,

till hvilken han hörer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse A7:o 128.

9

3 §•

>

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de

här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

j

.

l

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Adelsbref...........................................

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

s.

Kr.

250

1

Afflyttning sb ety q för siöman...........

»1:

fi''i

7

Afsked, då den afskedstagande till- lägges värdighet af högre em- bete eller tjenst, förses med

stämpel lika med Fullmakt å

karakter af embete eller tjenst.

» i annat fall...............

1 ;

frit

: tf

t

; Afskrift af landtmätares eller med

honom i afseende på behörig- het till vissa förrättningar lik- stäld tjenstemans förrättnings- handlingar, äfvensom af dylika

handlingar från generallandt- mäterikontoret och landtmä- terikontoren i länen, hvarje

ark.................................

(5

l

25

» som meddelas för vetenskap- ligt ändamål ......................

fn

*

» annan, hvarie ark ...........

_

50

_

50

50

i

_

1

Anordning....... ......................

fri

Antagning sbevis å embete eller

tjenst; lika med Fullmakt.

Anvisning eller Assignation.............

.v''

* 1

fri

Apoteksprivilegiurn i stad eller kö- ping..................................

100

» på landet.........................

40

.

Befälhafvarebref...........................

_

_

_

_

_

_

5

_

_

Besigtning; se Protokoll.

Bill. till Riksd. Prof. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 24 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

-

»Il {> ‘in /l }i r,i\ ‘>i>{! ■.*>

Betyg öfver aflagdt kunskapsprof...

» afflyttnings-, för sjöman; se

A flyttning sbetyg.

» annat; se Bevis.

Bevis angående domstols beslut om

ersättning af allmänna medel

åt vittnen och upplysningsvis

l

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

Ö.

Kr.

ö. j

Kr.

frit

Ö.

t-

Kr.

ö.

Kr.

ö.

•

i: i ■

frii

t

\ t

» af underdomstol eller derstä- des anstäld tjensteman, teck-

.

if

•flgö

■t-

*■

i

frii

t

» å dom eller utslag, att der- pnrmt, är värliarlt

’ *''■ s i »

1 :

fritt

» att begärd expedition icke ut- bekormnits .......

J i

, 1

.fritt_

t tf:

1

fritt

i » af chefen för justitiedeparte- mentet på anmälan om tid- nings utgifvande......................

» rörande anmälan om idkande

af handel eller annat närings-

yrke...........................................

» af landtmätare och justerare..

» om unnrisnino'' af nass

3

.fri

tia

•lugn

in :■ i;

i fbrt

—

3

frit

t

3

i ) t i

_

25

t i

• > i i • > r

fritt. .

r-i

•

» som erfordras för utbekom- mande af belöning för rofdjurs

fl Afl an H p

*# I •

! J . r J} s .

r

fritt

In

-

- vV *.

i.

» antagnings; se Antngnings- bevis.

» öfver på- eller afmönstring af

siAman

\

1 fri

It

|. \ '' • uV.-

uy..\;|V

1

•. I

j

‘ •• l.r

» prest-

fritt

■ I

» af läkare eller karantänstjen- st.eman ____

•

fri

l

i . |

tt l

i

I

I

» vidiinations-...............................

1

, fritt

1

! i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse JV:o 128.

11

w r .MA ■!. ■ •••:

1

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Bevis, produktions-, eller intyg om

varoi’s tillverkningsort, då de

sändas till Norge,.

Kr.

Ö.

Kr.

‘>.b ''!

ö.

i ) *

Kr.

frii

Ö.

År. i

t.

Kr.

ö.

\ -

Kr.

t ''/

Ö.

r\

|

1

» annat.........................................

Bilbref.......................................

3

50

20

50

3

i till

* 4U i;

O PM*

[(it . !

Til f

50

. i

.f

f

• 1

frii

50

''tf''

t

"4

MC

t

1

■: ?; >• f *:

5

tiboui

i *

1

Burbref i Stockholm och Göteborg

» i andra städer.........................

Diariibevis; se Bevis, annat.

Diplom för konsul eller vice konsul;

se Fullmakt.

» att vara provisor.....................

Doktorsbref, som utfärdas efter af- lagdt prof,......................

» som utfärdas utan aflagdt prof

Dom med rubrik; lika med Utslag

med rubrik.

Fastighetsbok, utdrag af, som teck- nas på lagfartsbevis eller på

utdrag af lagfarts- eller in- teckningsprotokoll,................

100

■i’i

111 i

,"id

r )[ j:

>*> . ri

• * >* i i; •

fr it

imf

;

i ! ‘v J

t K t

150

Fiskepass; se Pass.

Fribref förses med stämpel till be- lopp af 40 öre för hvarje fulla

10 ton af fartygets drägtighet.

Friherrebref.....................................

Frisedel-....................................

I

j

flf r,

■ X ^

fri

1 • i

*i ;••* f i

., r f

i i f 5 r /

i, * ’

Il f

I

500

Fullmakt för ledamot af statsrådet

» eller diplom för konsul eller

vice konsul, som icke åtnjuter

fast aflöning,............................

1

fri .

ti,:

fri

» för hofrättskommissarie...........

» för notarius publicus:

i Stockholm och Göteborg ...

i öfriga städer........................

100

25

_

10

•

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse Aho 128.

Fullmakt för mäklare eller skeppsklarerare:
i

Stockholm och Göteborg...

i öfriga städer........................

» för annan, å embete eller tjenst,

förses för den, som första gången

undfått befordran till em

bete eller tjenst med ordinarie

lön, med stämpel till belopp

af 3 kronor för hvarje fulla

100 kronor af lönen, men för

den, som erhållit befordran,

som medför högre lön, till be

lopp af 3 kronor för hvarje

fulla 100 kronor af skilnaden

mellan den stämpelafgift un

derkastade lön, löntagaren näst

förut innehaft, och den, som

erhålles;

dock att stämpel för fullmakt

å embete eller tjenst, som icke

medför rätt till tjenstgöringspenningar,

beräknas för allenast

två tredjedelar af lönen.

Vid löneförhöjning i följd af

ålderstillägg, dermed jemförlig

uppflyttning från lägre till

högre lönegrad eller lönereglering

utgöres stämpel med 3

kronor för hvarje fulla 100

kronor af skilnaden mellan den

stämpelafgift underkastade lön,

löntagaren näst förut innehaft,

och den, som erhålles.

1

Afd.

Kr.

200

50

2

Afd.

Kr.

3

Afd.

Kr.

4

Afd.

Kr.

5

Afd.

Kr. ö.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

13

i

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Fullmakt för kyrkoherde att vara

prost öfver egen församling....

» å karakter och embete eller

tjenst förses för den, som är

eller varit i allmän tjenst, med

stämpel till belopp af 20 kro- nor för hvarje fulla 100 kronor

af den ordinarie lön, som åt- följer dylik eller dermed jem- förlig beställning, men för an- nan person till belopp af 70

kronor likaledes för hvarje fulla

100 kronor af sådan lön.

» för riksdagsman...................

Kr.

50

ö.

J-

Kr.

ö.

Kr.

tf*

tv

ö.

i

Kr.

11 fl*’*:

ö.

Kr.

ö.

Se för öfrigt 4 och 5 §§.

Förmyndareförordnande; se Proto- koll.

Förmyndarekammares uträkning å

omyndiges medel ................

< .

J''

fr

i.

Förordnande, hvarigenom embete

eller tjenst tillsättes; lika med

Fullmakt.

» att viss tid eller tills vidare

förvalta embete eller tjenst, då

dermed följer rätt till den med

embetet eller tjensten förenade

inkomst,...............................

» annat ............................

3!

/ :4 ''

3

j

3

fri

it

: i

3

6

Förr ältning shandling, landtmätares

eller med honom likstäld tjen- stemans; se Landtmätares för- rättningsliand Ung.

Förpassning, tull-.......................

i

fr

i

Gravationsbevis; se Bevis.

Grefvebref..............................

J

1,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

1

Afd.

Kr.

Hviloståndsrevolution; seResolution.

| Instrument; se Protokoll.

j Kallelsebref i mål angående konkurs,

boskilnad, årsstämning

eller försäljning af utmätt fast

egendom.....................................

j Kar aktersfullmakt; se Fullmakt.

\ Karta, geometrisk............................

Dessutom förses kopia eller utdrag

af karta, som från generallandtmäterikontoret

utgifves,

med stämpel, svarande

mot den för annan dylik karta

stadgade lösen.

Kommunikationsresolution; se Resolution.

Konstitutorial; lika med Förordnande.

Kontrakt angående arrende, kronoleverans

eller entreprenad........

Landtmätares eller med honom i afseende

på behörighet till vissa

förrättningar likstäld tjenstemans

förrättningshandling ...

Motbok, utfärdad af direktion för

sjömanshus eller af postsparbank,

.......................................

Matsedel............................................

Mäklareslutsedel; se Slutsedel.

Mätbref förses med stämpel till belopp

af 20 öre för hvarje fulla

10 ton af fartygets drägtighet.

Notarialprotest; se Protest.

Order, hvarigenom beställning med

lön på stat tillsättes,...............

i

10

2

Afd.

Kr. ö.

3

Afd.

Kr.

4

Afd.

Kr. i ö.

-.fritt—

60

. fritt
-

5

Afd.

Kr. ö

50

-frL

-/**■

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

15

-

1

Afa.

2

Afa.

3

Afa.

4

Afa.

5

Afa.

Pass, fiske,............................

Kr.

Ö.

<1

Kr.

ö.

Kr.

fri

ö.

tf

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

» rese-:

för den, som reser i kronans

ärende,..............................

fri

tf

för annan person:

till inrikes orter eller Norge

till utrikes orter...................

2

it t

50

j i i jVi

—

2

50

—

—

U''.\'' - '' ■

_

2

50

» tull-: för utrikes sjöfart:

för öppen båt...........

i - ?

25

för annat fartyg.......

för inrikes sjöfart eller

s. k. årspass .

1

"

fri

tf

- r''

—

—

; Patentbref........................................

_.

_

10

__

_

_

Pensionsbref...................................

aol,

frii

t

! Permissionssedel................................

v:

fri

1

Praktika; se Bevis af karantäns- tjensteman.

Prestbevis; se Bevis.

Prestebref............Al..:........................

1

; ’!■ ■

>■ i

Privilegium, apoteks-; se Apoteks- privilegium.

! Protest, notariat: protokoll der- öfver, hvarie ark..................

V

50

i ‘ (.

i:

* M.l

I -i

■..•A

Protokoll, hvarigenom embete eller

tjenst tillsättes; lika med Full- makt.

» angående förordnande eller ent- ledigande af nämndeman, stäm- ningsman, ledamot af egodel- ningsrätt eller god man vid

landtmäteriförrättning, af god

man, syssloman, eller rättens

ombudsman i konkurs, samt

af annan person i afseende å

< ” : ■

’ ii

• »*

t /

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse A7:o 128.

uppteckning eller vård af kon- kursbo, äfvensom rörande af

någon bland dem aflagd före- skri fvpn pd .

l

Afa.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr. j

ö.

1

Kr. |

1

ö.

Kr. i

fri

Ö.

n

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Protokoll angående lagfart å fång till

fast egendom genom giftorätt

eller arf, der taxeringsvärdet

å den egendom, hvarå lagfart

sökes, icke uppgår till 1,000

kronor, ............

fri

•

tt

» vid underdomstol, om förord- nande eller entledigande af

förmyndare eller god man för

frånvarande dödsbodelegare

eller om föreläggande för för- myndare eller sådan god man

att ingifva bevis om aflem- nande af årsräkning öfver sin

ffi t* val fn in.o* ...........

_fn

tt

» vid landtmäteriförrättning; se

Landtmätares förrättnings- handling.

» öfver ekonomisk besigtning....

» öfver annan besigtning, värde- ring, utmätning, qvarstad eller

dylik förrättning, hvarje ark..

» angående bevakning vid dom- stol af testamente, som be- vakas senare än bouppteckning

efter testamentsgifvaren för in- registrering till domstolen in- gifvits, skall — der vid beräk- ningen af den stämpel, hvar- med bouppteckningen enligt II

Art. blifvit försedd, hänsyn

fn

tt

- ■ *.

50

50

1

i

50

i

■: .1

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Riksdagens Skrifvelse N:o 128. 17

v

>

1

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

icke tagits till de bestämmelser

i testamentet, som bevakningen

gäller, men den stämpelafgift,

som för bouppteckningen skolat

utgöras, om jemväl dessa be- stämmelser lagts till grund för

afgiften, är högre än den, som

för bouppteckningen utgått —

utöfver den stämpel, som i öf- rigt bör utgå för protokollet,

förses med särskild stämpel

till belopp, motsvarande skil- naden mellan den stämpel,

hvarmed bouppteckningen blif- va belagd, och den, hvarmed

bouppteckningen skolat förses,

derest hänsyn jemväl tagits

till ifrågavarande testaments- bestämmelser; börande i proto- kollet antecknas de grunder,

hvarefter den särskilda stäm- peln beräknats.

.

f / 1

*

Protokoll angående inregistrering af

bouppteckning, då sådant er- fordras för återfående af erlagd

stämpelafgift,

fri

tf

r “ o )

» annat:

som utgifves till part, hvilken

utan särskild begäran författ- ningsenligt är skyldig att

lösa detsamma:

första ai’ket...........................

andra arket _ .......

i

i

2

1

50

J

3

2

4

2

4

2

hvarje af de öfriga............

i

25

1

50

2

—

2

—

2

—

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 24 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

l

Afa

2

Afa

3

Afa

4

Afa.

5

Afa

Protokoll, annat:

som på begäran utgifves till

part, hvilken eljest icke för- fattningsenligt är skyldig att

lösa detsamma:

första arket.................—.....

andra arket-.........................

hvarje af de öfriga..............

som eljest utgifves; lika med

Afskrift.

Qvitt ena

Kr.

1

1

1

Ö.

25

Kr.

2

1

1

Ö.

50

50

Kr.

1

1

1

jfr it

ö.

■

25

t

Kr.

*

1

1

1

ö.

K"

1

1

1

Ö.

Resolution, hvilostånds-, för hvarje

grufveutmål eller, der grufve- lägenhet icke blifvit med ut- mål försedd, för hvarje inmu- tadt område, hvilket beviljadt

hvilostånd afser, samt för hvarje

år hviloståndet medgifvits att

gälla.........................................

5

_

10

» kommunikations-......................

i,

fri

1

—

1

—

fn

dock skall stämpel för kommu- nikationsresolution icke mera

än eu gång i hvarje mål ut- göras, ändå att handlingar flere

gånger kommuniceras eller till

påminnelser utlemnas.

» innefattande hufvudsakligt be- slut, tecknadt å företedd hand- ling,..........................................

1

2

3

10

20

» med rubrik; lika med Utslag

med rubrik.

Se för öfrigt 6 §.

Salubref å utmätningsvis försåld

fast egendom...........—..............

1

3

Sjöfartsbok.........................-.............

1 /

''1

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

19

1

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Sjömansrulla eller folkpass:

för utrikes sjöfart..................

Kr.

i

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

för inrikes sjöfart....................

fr

Skeppsdagbok....................................

fri

Skiljebref i äktenskap eller trolof- ning'' ........

5

Slutsedel................................

i

Stvrmansbref

5

2

u t J

Stämning ..

i

1

»>

Tillståndsbref för utöfvande af nä- ring eller yrke

5

Tullförpassning; se Förpassning.

Tullpass; se Pass.

Tulluträkning, specifik....................

fn

*:»»<•

Underrättelse eller uppgift rörande

utmätning, som af utmätnings- man meddelas gäldenär..........

- |

•

1 ■''

fri

l

Utdrag af fastighetsbok; se Fastig- hetsbok.

» af dombok eller protokoll; se

Protokoll.

U\n amningsbref för:

riddare och kommendör af

Kong]. Makts orden.........

\

V

■

’

400

kommendör med stora korset:

af Svärdsorden . 1

af Nordstjerneorden.............,

af Vasaorden.........................j

kommendör:

af Svärdsorden..................1

af Nordstjerneorden .............

af Vasaorden........................|

riddare af Konung Carl XIII:s

orden...............................

200

150

150

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Utnärnningsbref för:

riddare af Svärdsorden..........

riddare eller ledamot af Nordstjerneorden-.

........................

riddare eller ledamot af Vasaorden.

.....................................

dock är riddare- eller kommendörsbref,

som i följd af

utnämning under fälttåg meddelas,

från stämpel............

Utslag med rubrik:

som utgifves till part, hvilken,

utan särskild begäran, författningsenligt

är skyldig att lösa

detsamma:

första arket...........................

andra arket..........................

hvarje af de öfriga..............

som på begäran utgifves till part,;

hvilken eljest icke författningsenligt

är skyldig att lösa detsamma:
första

arket...............................

andra arket...............................

hvarje af de öfriga..................

som eljest utgifves; lika med Afskrift.

Vederhäftighetsbevis; se Bevis.

Arspass; se Pass.

Expedition, som icke här ofvan är

särskilt nämnd, hvarje ark...

1

Afd.

Kr.

2

Afd.

Kr.

I

25

25

50

3

Afd.

Kr.

4

Afd.

Kr.

_fritt

50

25

50

10

2

2

5

Afd.

Kr.

50

20

5

5

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

21

4 §•

I afseende på stämpel till fullmakter och andra handlingar, genom

hvilka embeten eller tjänster tillsättas, iakttages:

1. Indelt lön skall i värde beräknas efter nästföregående årets

markegång.

2. Stämpel till fullmakt å embete eller tjenst vid utrikesdepartementet

eller lydande derunder beräknas allenast å den del af lönen, som

motsvarar svenska statsverkets bidrag.

3. Fullmakt å embete eller tjenst i kongl. bofven äfvensom af sådan

beskaffenhet i allmänhet, att lön på stat dermed ej åtföljer eller först

framdeles kommer att åtnjutas, förses med stämpel enligt de för fullmakt

i allmänhet bestämda grunder, dervid stämpeln beräknas å den ordinarie

lön,- som åtföljer dylik eller dermed jemförlig beställning. Härvid iakttages,

att beräkningen sker för fullmakt i regemente eller kår eller i armén

eller flottan efter staten för det regemente eller den kår, hvarest den befordrade

tjenar, för oplacerade, i armén qvarstående officerare efter den

lägsta för indelt infanteriregemente gällande stat, samt för de särskilda

generalsgraderna i armén efter den för fördelningsgeneral bestämda lön,

allt med beräkning af lägsta lönen inom graden, derest olika löner inom

samma grad finnas.

4. Embets- eller tjensteman må ej tillgodonjuta honom tillagd lön

eller förhöjning deri, innan han hos den myndighet, der han eger uppbära

lönen, uppvisat fullmakten, behörigen försedd med stämpel.

5 §•

För fullmakt å karakter af embete eller tjenst vid militärstaten skall

stämpel beräknas efter den lägsta för indelt infanteriregemente gällande stat.

6 §•

För de genom hofexpeditionen utfärdade resolutioner minskas stämpelafgiften

med ett belopp, motsvarande lösen och sigillpenningar.

7 §•

Från stämpelafgift enligt denna Art. är kronan befriad.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Dessutom äro från stämpelafgift enligt denna Art., med undantag

af den särskilda stämpeln å protokoll angående bevakning vid domstol af

testamente, befriade:

Akademier och statens undervisningsverk;

Arrendatorer och brukare å egendomar, som genom domänstyrelsens

försorg utarrenderas, äfvensom å dylika egendomar bosatte torpare och

lägenhetsinnehafvare, i sådana på Konungens, domänstyrelsens eller Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes pröfning beroende frågor, som beröra deras

rättigheter och skyldigheter gent emot kronan såsom jordens egare, dock

med undantag af resolutioner angående medgifven öfverlåtelse af arrendeeller

nyttjanderätt;

Embets- eller tjensteman i allt hvad till embetet eller tjensten hörer;

så ock i mål, som röra ansvar eller ersättningsskyldighet för fel eller försummelse

i embetet eller tjensten;

Fattigvårdssamhällen och fattigvårdsinrättningar; så ock annan, som

är förklarande part i fattigvårdsmål, beträffande beslut, hvilket eldigt lag

bör genom vederbörande myndighets försorg honom delgifvas;

Hushållningssällskap, länens;

Häktad person i mål angående brott, hvarför lian sitter häktad;

Innehafvare af nyttjanderätt till sådana statens fasta egendomar,

som innehafvas såsom boställen af embets- och tjensteman inom civil-,

inilitie- och ecklesiastikstaterna eller blifvit anslagna kyrkor, akademier,

hospitaler eller andra allmänna inrättningar, i sådana på förvaltningsmyndighets

pröfning beroende mål och ärenden, som angå förhållandet

mellan nyttjanderättsinnehafvaren såsom egendomens brukare och kronan

såsom densammas egare;

Kommuner i mål och ärenden rörande de allmänna vägarne och

deras underhåll, jemväl vintertid;

Kyrkor;

Lappar i mål, deri utländsk lapp egen del;

Medellös person, då han författningsenligt styrker sin fattigdom eller

den eljest kunnig är;

Pensionsinrättningar;

Sjukvårdsinrättningar, allmänna; och

Stiftelser, fromma.

Frihet från stämpel enligt denna Art. eget’ jemväl rum i mantalsskrifningsmål,

i bevillningsmål och mål angående kronans ränta och tionde,

så ock i frågor rörande debitering, afskrifning eller restitution af kronoutskylder,

stämpelafgifter, kommunala eller andra allmänna afgifter, markegångssättning,

åsättande af rotering, anmärkning vid offentliga räkenskaper,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

redogörelse för allmänna medel, utsyning af skog å allmänning eller ekars

fällande å kronojord, tillverkning och inlösen af salpeter och tvist om

värfning samt i sådana på förvaltningsmyndighets pröfning beroende ärenden,

som angå syner å ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, äfvensom i

ärenden, som anhängiggjorts hos justitiekanslersembetet eller Riksdagens

justitieombudsman.

II Art.

Om stämpel till enskilda handlingar.

8 §.

Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt här

nedan stadgas:

A) Bouppteckning, Fideikommissbref om fast egendom, Gåfvobref,

Morgongåfvobref, Testamente och Äktenskapsförord:

Bouppteckning skall, då den för inregistrering hos domstol företes, förses

med stämpel till belopp, motsvarande hvad enligt nedannämnda grunder

sammanlagdt belöper å värdet äf samtliga arfvingars och testamentstagares

andelar af behållningen i boet; dock att stämpelafgift

icke beräknas för andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer

bröstarfvinge eller på grund af testamente efterlefvande make

eller bröstar!vinges afkomling och i värde understiger 400 kronor, ej

heller för annan andel, som icke uppgår till ett värde af 200 kronor,

samt att vid bouppteckningens stämpelbeläggning afseende icke fästes

vid annat testamente än sådant, som är i bouppteckningen intaget

eller vid densamma i hufvudskrift eller bestyrkt afskrift fogadt eller

ock före bouppteckningens inregistrering vid domstolen bevakats.

Stämpelafgiften utgör:

1) föl- andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer bröstarfvinge

eller på grund af testamente efterlefvande make eller bröstarfvinges

afkomling:

50 öre för hvarje fulla 100 kr. af andel, som lippgär till 400 kr., men icke till 2,000 kronor,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens

Skrifvelse N:o 128.

90

öre för hvarje

fulla 100 kr. af andel,

som uppgår till

8,000 kr.,

men icke till

10,000 krouor,

1

kr.

>

10,000

12,000 >

1

» 10 öre >

>

?

12,000

s >

25,000

1

s 20 > »

»

>

25,000

> »

40,000

1

» 30 > ''

>

»

40,000

»

55,000

1

» 40 » >

>

>

55,000

» »

75,000

1

. 50 » >

j

»

75.000 kr.

och derutöfver:

2) för andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer fader,

moder, broder (halfbroder), syster (halfsyster) eller broders (halfbroders)

eller systers (halfsysters) afkomling:

50 öre för hvarje fulla 100 kr.

af andel,

som uppgår till

200 kr., men icke till f)00 kronor,

60 »

»

>

500

>

» 1,000

70 »

*

1,000

*

» 1,500

i

80 »

>

t

1,500

>

» 2,000

i

90 »

2,000

> 2,500

»

1 kr.

i

■ jf

2,500

>

. 3,000

t

1 » 10 öre >

»

3,000

»

> 3,500

»

1 » 20 * >

»

i

3,500

>

» 4,000

»

1 > 30 > •

»

.

4,000

?

,> 4,500

»

1 » 40 > »

>

4,500

>

V 5,000

>

1 . 50 .

>

»

5,000

>

5,500

>

1 » 60 » *

*

5,500

»

> 6,000

1 . 70 . .

.

»

6,000

»

. 6,500

>

1 > 80 » >

,

6,500

*

7,000

>

1 » 90 > >

t

.

7,000

•

. 7,500

»

2 •

.»

>

7,500

>

> 8,500

>

2 » 10 > »

>

8,500

»

» 10,000

•

2 » 20 »

V

*

10,000

.

» 15,000

>

2 . 30 » » .

>

.

15,000

20,000

>

2 » 40 . >

>

20,000

>

* 25,000

»

2 . 50 • »

»

>

25,000

. 30,000

>

2 > 60 > »

>

>

30,000

>

> 35,000

»

2 > 70 > •

>

*

35,000

.

> 40,000

>

2 » 80 . »

>

»

40,000

>

45,000

r

2 > 90 » »

»

*

45,000

>

> 50,000

»

3 kr.

)

>

50,000 kr.

och

derutöfver;

och 3) för andel, som på grund af arf eller testamente tillkommer

den, som till den döde stått i fjermare skyldskapsförhållande, än ofvan

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse AT:o 128.

sagdt är, äfvensom för ande], som på grund af testamente till förmån för

annan än efterlefvande make tillkommer den, som icke med den döde varit

i skyldskap, så ock för andel, som utgör danaarf:

50 öre för hvarje fulla

100 kr. af andel, som

uppgår till

200 kr.

men

f : !

icke till 500 kronor,

75 »

>

>

>

500

* H

> 1,000

>

1 kr.

>

>

>

1,000

> 1,500

>

1 » 25

öre

*

»

»

1,500

i fil):

»

» 2,000

>

1 » 50

»

''t

»

»

2,000

>

. i j ?

> 2,500

»

1 » 75

>

>

»

2,500

»

i » 3,000

»

2 kr.

t

■ . i '' • i! t iM j

>

J

3,000

?. i

> 3,500

»

2 > 25

>

>

>

>

3,500

>

» 4,000

)

2 » 50

»

»

»

>

4,000

»

> 4,500

>

2 . 75

»

i

»

4,500

>

» 5,000

»

3 kr.

»

>

>

5,000

>

» 5,500

>

3 » 25

>

>

>

5,500

> 6,000

*

3 > 50

»

>

»

6,000

> 6,500

»

3 » 75

»

»

>

6,500

>

» 7,000

>

4 kr.

>

>

»

7,000

» 7,500

>

4 » 25

»

i

i

>

7,500

1.» .

» 10,000

>

4 » 50

»

»

10,000

» 15,000

>

4 » 75

>

»

»

>

15,000

»

» 20,000

>

5 kr.

>

>

>

20,000

»

» 25,000

>

5 > 25

>

>

»

1 • *r •" i >: • • i g , j •

»

25,000

>

> 30,000

>

5 » 50

>

>

>

30,000

)

» 35,000

>

5 » 75

0 kr.

>

>

>

»

>

>

35.000

40.000 kr.

» > 40,000

och derutöfver.

>

♦ Vid stämpelbeläggningen skall för öfrigt följande iakttagas:

a) Vid beräkning af boets behållning skall från tillgångarne undantagas

värdet å fast egendom af iideikommissnatur, likasom från skulderna

gäld, hvilken är i sådan egendom intecknad, hvaremot bland tillgångarne

inberäkna^ värdet af sådan nyttjanderätt till eller afkomst af egendomen

i dess helhet eller någon del deraf, som visas tillkomma annan än den nye

fideikommissarie!!, äfvensom belopp, som den nye fideikommissarien enligt

fideikommissbrefvet kan vara skyldig till annan utgifva.

b) Från boets tillgångar må, der Konungen sådant medgifver, jemväl

undantagas värdet af sådan samling utaf historisk, vetenskaplig eller konstnärlig

beskaffenhet, som, utan att ersättning eller vederlag till någon dödsbodelegare

derför erlägges, på grund af fideikommisstiftelse eller testamente

är afsedd att såsom dylik samling bibehållas.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 24 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

c) Der make lefver efter, skall stämpeln beräknas endast å hvad som

af behållen egendom, tillhörig makarne gemensamt eller den aflidne enskild!,

återstår efter afdrag af den efterlefvandes fördel, giftorätt och morgongåfva,

hvilka, ehvad de utgöra mer eller mindre, sammanlagdt beräknas till hälften

af nämnda behållna egendom.

d) Såsom arfvinges eller testamentstagares andel af behållningen i

boet anses hvad å sådan andel finnes böra sig belöpa enligt lag och sådant

testamente, hvartill, enligt hvad ofvan blifvit sagd!, vid bouppteckningens

stämpelbeläggning hänsyn skall tagas.

e) Om vid bouppteckningen fogas i behörig ordning upprätta^ arfskifte

i hufvudskrift eller bestyrkt afskrift, hvilket, med angifvande af storleken

utaf den andel, som tillkommer hvarje arfvinge och testamentstagare,

upptager och fördelar boets samtliga tillgångar, fast egendom af fideikommissnatur

derifrån undantagen, skall dock sådant arfskifte läggas till

grund för stämpelafgiftens beräkning, derest icke boets sammanlagda behållning

enligt detsamma upptagits till lägre värde än bouppteckningen

utvisar eller i den ordning, som i 15 § här nedan beträffande der omförmäld

egendom stadgas, kan bestämmas.

f) Derest i bouppteckningen uppgifves, att andra arfvingar än de i

bouppteckningen angifna finnas, men att kännedom om deras antal saknas,

skall stämpelafgiften för sådana arfvingars sammanlagda andelar i boets

behållning beräknas, såsom om berörda andelar tillfallit endast en af dessa

arfvingar.

g) Då bouppteckning ingifves till underdomstol i stad, skall från det

belopp, hvartill stämpeln å bouppteckningen enligt nu stadgad beräkningsgrund

uppgår, afdragas ett belopp, motsvarande den för bevis om bouppteckningens

inlemnande och inregistrering vid domstolen bestämda lösen,

äfven om på grund af gällande författning dylik lösen ej må fordras. •

h) 1 enlighet med hvad sålunda stadgats samt med ledning af_bestämmelserna

i 16, 17 och 18 §§ uti denna förordning bör i det protokoll,

hvari bouppteckningen inregistreras, upptagas ej mindre beloppet af hvarje

andel utaf boets behållning, som anses för beräkning af stämpelafgiften

böra arfvinge eller testamentstagare tillkomma, och den stämpel, som å

denna andel belöper, än äfven den stämpel, hvarmed bouppteckningen

enligt dessa grunder blifvit belagd.

Se för (ifrigt 9, 10, 14, 15, 16, 17 och 18 §§.

Fideikommissbref om fast egendom skall, då det för lagfart företes, förses

dels med stämpel''af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde, dels ock med ytterligare stämpel enligt de grunder, som äro

stadgade för beräkning af stämpel å andel i död mans bo, för samma

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse iV.-o 128.

27

värde efter afdrag ej mindre för den i egendomen intecknade gäld,

som vid siste fideikommissariens död kan vara obetald, samt för hvad

den nye fideikommissarie!! enligt fideikommissbrefvet kan vara skyldig

till annan utgifva, än äfven för det enligt 17 § beräknade kapitalvärdet

af nyttjanderätt till eller afkomst af egendomen i dess helhet eller

någon del deraf, derest sådan rätt visas tillkomma annan än den nye

fideikommissarien.

Se för öfrigt 10, 13, 17, 18 och 19 §§.

Gåfva af fast egendom: afhandling derom skall, då den för lagfart företes,

förses med stämpel till nedannämnda belopp:

då egendomen gifvits till skyldeman i rätt nedstigande led: 60 öre

för hvarje fulla hundra kronor af egendomens värde; samt

i annat fall: 1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

Se för öfrigt 10, 13 och 19 §§.

Gåfva af lös egendom: afhandling derom skall vid utgifvandet förses med

stämpel till nedannämnda belopp:

då egendomen gifvits till skyldeman i rätt nedstigande led: 60 öre

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; samt

i annat fall: 1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

Morgongåfvobref skall, då det till intagande i domstols protokoll företes,

förses med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af gåfvans

värde.

Testamente, som bevakats; se B o uppteckning äfvensom, under I Art.., Protokoll

angående bevakning vid domstol af testamente.

Testamente, som ej bevakats men hvaraf testamentstagare vill sig begagna,

skall — då hänsyn till detsamma ej tagits vid stämpelbeläggning af

bouppteckningen efter testamentsgifvaren samt den stämpelafgift, som

för bouppteckningen skolat utgöras, om jemväl testamentets bestämmelser

lagts till grund för afgiften, är högre än den, som för bouppteckningen

utgått — så snart laga tid för dess bevakning ute är och

detsamma af arfvinge godkänts, vare sig detta skett genom påskrift å

testamentet eller annorledes, förses med stämpel, motsvarande skilnaden

mellan berörda afgiftsbelopp.

Testamente om fast egendom skall, då det för lagfart företes, utöfver den

stämpel, som, enligt hvad ofvan stadgas, kan erfordras, förses med

särskild stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

Se för öfrigt 10, 13, 16, 17 och 19

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Äktenskapsförord skall, då det för intagande i domstols protokoll företes,

förses med stämpel af 5 kronor.

B) Öfriga stämpelpligtiga enskilda handlingar:

tv.! • (lä .! ''volt; t-|!-iil-1 !''■; . -<-.i ■ . . ... I''- ■ . j •

Afkomst eller annan förmån af fast egendom: afhandling derom skall, då

den för vinnande af inteckning eller betalning hos offentlig myndighet

företes, förses med stämpel af 50 öre.

Anvisning; lika med Vexel.

Arrendekontrakt; se Nyttjanderätt.

Bodmeribref; lika med Skuldebref.

Byte af fast egendom, afhandling derom; lika med afhandling om Köp af

fast egendom.

Byte af fartyg, hvars drägtighet öfver stiger 40 ton: afhandling derom skall

vid utgifvande! förses med stämpel af 15 öre för hvarje ton af fartygets

drägtighet.

Certeparti skall, då det för vinnande af betalning hos offentlig myndighet

företes, förses med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af

det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes;

dock är certeparti fritt från stämpel, då på grund deraf fordran

bevakas i konkurs.

Depositionsråkning hos bank eller bankir: bevis om insättning derå skall

vid utgifvande! förses med stämpel af 50 öre för deponeradt belopp,

som ej öfverstiger 1,000 kronor, och derutöfver 50 öre för hvarje

påbörjadt tusental kronor;

dock att bevis om insättning å depositionsräkning af belopp, ej

öfverstigande 100 kronor, är fritt från stämpel, samt att dylikt bevis

å belopp, som öfverstiger 100 kronor men icke 300 kronor, skall förses

med stämpel af 20 öre och bevis å belopp, som öfverstiger 300

kronor men icke 500 kronor, med stämpel af 30 öre.

Sökes på grund af depositionsbeviset hos offentlig myndighet betalning,

skall detsamma förses med särskild stämpel af 25 öre för

hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning

sökes;

dock är depositionsbevis fritt från sistnämnda stämpelafgift, då på

grund deraf fordran bevakas i konkurs.

Fraktslut om fartyg; se Certeparti. ».

Fördelskontrakt; se Afkomst af fast egendom.

Förnyelse af försäkring, bevis derom; se Försäkringsbref.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

29

För pantning skref; lika med Skuldebref;

dock är förpantningsbref fritt från stämpel, då på grund deraf inteckning

sökes enligt 3 § sjölagen.

Försäkringsbref eller annan handling, hvarigenom försäkring meddelas;

lika med Certeparti.

Af utländsk försäkringsgifvare eller hans agent meddeladt qvittens

å premie, ehvad det tecknas å försäkringshandling eller särskildt utfärdas,

skall, innan det här i riket utlemnas, förses med stämpel till

nedannämnda belopp:

vid försäkring af egendom: 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af

premien; och

vid försäkring af lif: 30 öre för hvarje fulla 100 kronor af premien;

dock icke i något fall under 50 öre.

Förvärf af fast egendom i enlighet med gällande författningar om jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om afledning af vatten:

fångeshandling derå; lika med afhandling om Köp af fast egendom.

Hyreskontrakt; se Nyttjanderätt

Inkassering af penningar: handling, som innefattar uppdrag derom och

emot hvars företeende eller aflemnande betalning fordras; lika med Vexel;

dock att handling, som afser inkassering af penningar genom postverkets

försorg eller genom s. k. efterkraf, är från stämpel fri.

lntecknadt skuldebref, se Skuldebref.

Invisning; lika med Vexel.

Jordafsöndring, afhandling derom:

för alltid; se Köp af fast egendom;

till besittning för viss tid eller på lifstid; se Nyttjanderätt.

Kapitalräkning: bevis om insättning derå; lika med bevis om insättning

på Depositionsräkning.

Köp af fast egendom: afhandling derom eller af offentlig myndighet utfärdad

köpehandling skall, då den för lagfart företes, förses med stämpel

af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; dock

att köpeafhandling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag, som

icke dr ifver bankrörelse, bör beläggas med stämpel af 1 krona 20 öre

likaledes för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

Der köpeafhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade

vilkor, öfverlåtes inom den för lagfart föreskrifna tid, räknadt från

första fånget, och inom samma tid för lagfart företes, eger stämpelbeläggning

rum allenast för sista fånget.

Fångeshandling, på grund hvaraf sökes lagfart å jernväg, är från

stämpel fri.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse A7:o 128.

Köp af lösören, hvilka i säljarens vård qvarblifva: afhandling derom skall,

då den för intagande i vederbörande myndighets protokoll företes, förses

med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af köpesumman.

» af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom skall

vid utgifvandet förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100

kronor af köpesumman eller, der denna icke är till bestämdt belopp

angifven, af 15 öre för hvarje ton af fartygets drägtighet.

Sökes på grund af köpeafhandling, hvarom här ofvan förmäles, hos

offentlig myndighet inteckning eller betalning för ogulden köpeskilling,

skall köpeafhandlingen förses med särskild stämpel af 25 öre för hvarje

fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket inteckning eller betalning

sökes;

dock är köpeafhandling fri från sistnämnda stämpel, då på grund

deraf fordran bevakas i konkurs eller inteckning sökes i jernväg.

Se för öfrigt 9, 10 och 13 g§.

Lifränta: afhandling derom skall, då den för vinnande af inteckning företes,

förses med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af lifräntans

kapitalvärde.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

• skall afhandlingen förses med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100

kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes;

dock är afhandling om lifränta fri från sistnämnda stämpel, då på

grund deraf fordran bevakas i konkurs.

Se för öfrigt 12 §.

Lösöreköp: afhandling derom; se Köp.

Nyttjanderätt till fast egendom: afhandling derom skall, då den för vinnande

af inteckning företes, förses med stämpel af 25 öre för hvarje

fulla 100 kronor af afgälden för ett år eller, der aftalet afser kortare

tid, för legotiden.

Erlägges för nyttjanderätten viss afgift en gång för alla, beräknas

stämpeln å det belopp, som motsvarar fem procent af denna afgift,

med tillägg af den årliga afgälden, der sådan är utfäst.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen förses med särskild stämpel af 25 öre för

hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning

sökes.

Se för öfrigt It och 13 §§.

Obligation, som utfärdas här i riket, skall af obligationsutgifvaren före utlemnandet

förses med stämpel af 30 öre för belopp, ej öfverstigande 100

kronor, och derutöfver 30 öre för hvarje påbörjadt hundratal kronor;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse iV:o 128.

dock att frihet från sådan stämpe] eger ram för svenska statens

obligationer.

Obligation, som utgifvits i utlandet och efter utgången af innevarande år

inkommer i riket, skall, innan den härstädes belånas, försäljes eller

på hvad sätt det vara må öfverlåtes, förses med stämpel enligt nyssnäipnda

grund.

A obligation, som i utlandet utgifvits och före den 1 januari 1895

inkommit i riket, eger innehafvare!!, om obligationen före sistnämnda

dag hos magistrat i stad uppvisas, kostnadsfritt bekomma påteckning

om dagen för uppvisandet. Obligation, som icke blifvit med sådan

påteckning försedd, skall, innan den härstädes belånas, försäljes eller

på hvad sätt det vara må öfverlåtes, beläggas med stämpel enligt den

för obligation här ofvan stadgade grund.

Sökes på grund af obligation, för hvilken ofvanstående stämpelafgift

icke skolat utgöras, hos offentlig myndighet betalning, skall obligationen

förses med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af

det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes;

dock är obligation fri från sistnämnda stämpel, då på grund deraf

fordran bevakas i konkurs.

Se för öfrigt 20 och 21 §§.

Postremissvexel; se Vexel.

Premieqvittens; se Försäkringsbref.

Qvittens, som, för inkassering af penningar genom annan person än fordringsegaren,

från en ort till en annan försändes; lika med Vexel-,

dock att qvittens, som afser inkassering af penningar genom postverkets

försorg eller genom s. k. efterkraf, är från stämpel fritt.

Revers; se Skuldebref.

Räkning, godkänd, skall, då den för vinnande af inteckning eller betalning

hos offentlig myndighet företes, förses med stämpel af 25 öre

för hvarje .fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket inteckning

eller betalning sökes;

dock är godkänd räkning fri från stämpel, då på grund deraf fordran

bevakas i konkurs eller inteckning sökes i jernväg.

Servitutsaftal, afhandling derom; lika med afhandling om Afkomst eller

annan förmån af fast egendom.

Skattelösen af kronojord: bref eller resolution derå skall, då handlingen för

lagfart företes, förses med stämpel af 5 kronor; dock att dylik handling,

på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag, som icke drifver

bankrörelse, bör förses med stämpel af 10 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Skog safverkning: afhandling derom skall, då den för vinnande af inteckning

företes, förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor

af hvad för rättigheten blifvit utfäst eller, om detta icke blifvit i afhandlingen

till visst belopp bestämdt, af 6 öre för hvarje fullt antal

af 10 ar utaf det upplåtna skogsskiftet.

Sökes på grund af afhandling hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen förses med särskild stämpel af 25 öre för hvarje

fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning sökes.

Skuldebref skall, då det för vinnande af inteckning eller betalning hos

offentlig myndighet företes, förses med stämpel af 25 öre för hvarje

fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket inteckning eller betalning

sökes;

dock är skuldebref fritt från stämpel, då på grund deraf fordran

bevakas i konkurs eller inteckning sökes i jernväg.

Se för öfrigt 22 och 23 §§.

Undan tagskontrakt; se Afkomst af fast egendom.

Vexel skall, då den utstålies eller, om den utfärdas utom riket, innan den

här i riket öfverlåtes eller till godkännande eller betalning företes,

förses med stämpel af 50 öre för belopp, ej öfverstigande 1,000 kronor,

och derutöfver 50 öre för hvarje påbörjadt tusental kronor, hvarå

den lyder;

dock att vexel, som utfärdas inom riket att å inrikes ort betalas,

är fri från stämpel, då beloppet ej öfverstiger 100 kronor, samt att

dylik vexel å belopp, som öfverstiger 100 kronor men icke 300 kronor,

skall förses med stämpel af 20 öre och sådan vexel å belopp, som

öfverstiger 300 kronor men icke 500 kronor, med stämpel af 30 öre;

egande frihet från stämpel rum för postremiss vexel, för vexel, som

är stäld att vid uppvisandet betalas af medel, som hos bank eller

bankir föras i räkning för utställaren, för vexel, som är dragen af

bank eller bankir inom riket å bank eller bankir å utländsk ort samt

är betalbar endast i utlandet vid uppvisandet, äfvensom för vexel,

som är dragen från utlandet på utlandet och endast är betalbar i utlandet.

Är vexel utfärdad i flera exemplar och har ett af dem blifvit med

föreskrifven stämpel försedt, vare de öfriga från stämpel fria.

Sökes på grund af godkänd eller protesterad vexel hos offentlig

myndighet betalning, skall vexeln förses med särskild stämpel af 25

öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket betalning

sökes;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

33

dock är vexel fri från sistnämnda stämpel, då på grund deraf fordran

bevakas i konkurs.

Se för (ifrigt 21 §.

Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt krononybygge: afhandling derom

skall, då åborätt på grund deraf vinnes, förses med stämpel för kronohemman

till belopp af 60 öre och för nybygge till belopp af 20 öre

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; dock att afhandling,

på grund hvaraf åborätt vinnes för aktiebolag, som icke drifver

bankrörelse, bör förses med stämpel för kronohemman till belopp af

1 krona 20 öre och för nybygge till belopp af 40 öre likaledes för

hvarje fulla kronor af egendomens värde.

9 §•

i.i : ■>''. ! \rj i:i T*;,- ■:: • i?;v[ t ; :: J - ri,;s i j’; i/''i:!?! : ■••!< ;■; j

Till köpe- och bytesbref, på grund hvaraf lagfart sökes, bestå kontrahenterna

hälften hvardera till stämpeln, om ej annorlunda derom slutad!

är.

Då lagfart sökes å fång, som skett i enlighet med gällande författningar

om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om afledning

af vatten, skall dock stämpeln af lagfartssökanden ensam gäldas.

Stämpelafgift, som för bouppteckning utgått ur död mans bo, skall

arfvingar och testamentstagare emellan så gäldas, att en hvar af dem består

så mycket af samma afgift, som enligt de för beräkning af sagda stämpelafgift

stadgade grunder å hans andel i boet belöper.

10 §.

Då stämpelafgift skall utgå efter värdet af fast egendom, må detta

icke upptagas lägre än nästföregående årets taxeringsvärde, men skall, hvad

angår köp af fast egendom eller öfverlåtelse af kronohemman eller nybygge,

beräknas efter den i penningar bestämda köpe- eller löseskillingen, så framt

denna öfverstiger nämnda värde.

I fråga om fast egendoms taxeringsvärde må debetsedel, så upprättad,

som gällande bevillningsförordning föreskrifver, ega lika vitsord med

af vederbörande tjensteman utfärdadt faxeringsbevis.

5

Hih. till Riksd. Prof.. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 24 ljuft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

■ t 1 ni fn''u ivj it!» närt ni ir* /en -us ,!•.< in

11 §•

Der uti afhandling om nyttjanderätt till fast egendom afgå Iden är

bestämd att under olika år af legotiden utgå med olika belopp, beräknas

stämpelafgiften å den högsta afgäld, som för något år utgöres.

I afgå Iden ingående persedlar eller tjenst barheter beräknas efter det

värde, hvartill de vid upplåtelsen uppskattats, eller, der visst värde dervid

icke blifvit dem åsatt efter senast, fastställa markegångspris, så framt de i

markegångstaxa finnas upptagna, men eljest efter det i orten gängse pris.

12 §.

Uppskattning af lifräntas kapitalvärde sker med användande af de vid

denna förordning fogade tabeller II och III.

13 §.

Har fast egendom, belägen inom särskilda domstolars områden; blifvit

upplåten under egande- eller nyttjanderätt genom en handling, hvarå lagfart

eller inteckning sökes, skall denna handling förses med stämpel efter

fulla värdet vid den domstol, der den först företes.

14 §.

Har afliden person på flere orter efterlemna! egendom, hvaröfver

särskilda, bouppteckningar blifvit upprättade, erlägges stämpelafgiften med

hvad enligt ofvan stadgade grunder sammanlagdt belöper å en hvar arfvinges

och testamentstagares andel af behållningen i boet, och utgöres, då

de särskilda bouppteckningarna ingifvas till domstolen i den ort, der den

aflidne vid dödsfallet varit mantalsskrifven.

15 §.

Afliden persons lösa egendom, i den mån densamma utgöres af

aktier, obligationer och öfriga dylika värdepapper, må vid boupptecknin
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

35

"ens stämpclbeläggning icke beräknas till lägre värde än det vid tiden för

bouppteckningen i allmänhet gällande; börande detta värde bestämmas enligt

intyg af med saken förtrogna personer.

16 §.

-m!:>''>•{ "(.••tiligb:!,>»{iuät* •M"d rf ’»Il jäv mo> h ‘b: u*.»h -jö! n if>hi.n;d>iatV>!

Den, till hvilken fideikommiss i penningar eller annan lös egendom

öfvergår, äfvensom annan testamentstagare vare, om vid beräkning af

stämpelafgiften å den för inregistrering hos domstol företedda bouppteckningen

efter den aflidne hänsyn tagits till bestämmelserna i fideikommissbrefvet

eller testamentet, vid egendomens tillträde skyldig att, med ränta

efter fem för hundra om året, till boet återgälda hvad åt stämpelafgiften

å värdet af den egendom belöper. Har åter vid beräkning af stämpelafgiften

å bouppteckningen hänsyn icke tagits till ofvanberörda bestämmelser,

vare fideikommissarien eller testamentstagaren skyldig att vid egendomens

tillträde med ränta efter fem för hundra om året till boet återgälda

ett belopp, motsvarande skilnaden mellan det stämpelbelopp, hvarmed

bouppteckningen blifvit belagd, och den stämpelafgift, som för densamma

skolat utgöras, derest till grund för stämpelberäkningen icke jemväl lagts

den borttestamenterade egendomen.

17 §.

Vid stämj»elbeläggning af bouppteckning efter död man, så ock af

testamente eller protokoll angående bevakning af testamente skall iakttagas:

a) att för egendom, hvilken visst bestämdt penningevärde ej är i

bouppteckningen åsatt, det värde, som lägges till grund för beräkning af

stämpelafgiften, bestämmes enligt trovärdige mäns intyg eller efter domarens

pröfning;

b) att stämpelafgiften för rättighet, som består i nyttjanderätt till

eller afkomst af egendom eller rätt att gång efter annan erhålla visst belopp

i penningar eller varor eller åtnjuta vissa tjenstbarheter, bör med det

i 18 § omförmälda undantag utgöras efter rättighetens med ledning af

dess årliga värde och eu räntefot af fem för hundra om året beräknade

kapitalvärde vid dödstillfället, på sätt den vid denna förordning fogade

tabell I närmare utvisar;

c) att för bestämmande af behållna ärliga värdet å dylik rättighet,

der sådant värde icke blifvit i bouppteckning utsatt, förfares på enahanda

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

sätt, som här ofvan stadgas beträffande egendom, hvarå visst värde i bouppteckning

ej blifvit bestämdt;

d) att vid rättighets åtnjutande under viss persons lifstid dess kapitalvärde

bestämmes med användande af de vid denna förordning fogade tabeller

II och III; skolande, der sådan rättighet tillkommer flera personer,

antingen gemensamt eller en efter annan, till grund för beräkningen läggas

lefnadsåldern för den af dessa, som vid tiden för stämpelafgiftens bestämmande

är yngst af de då lefvande personer, som rättigheten skall tillkomma;
e)

att, der rättighetens åtnjutande eljest är af obestämd varaktighet,

dess kapitalvärde anses utgöra tio gånger rättighetens årliga värde; samt

f) att då någon i arf eller genom testamente erhållit viss egendom

eller rättighet, men jemväl annan skall deraf åtnjuta viss förmån, stämpelafgiften

för denna egendom eller rättighet skall beräknas allenast för hvad

af dess värde återstår efter afdrag af förmånens uppskattade värde.

18 §.

För fideikommitterad egendom skall värdet vid stämpelafgifts bestämmande

beräknas såsom om samma egendom innehades med eganderätt.

19 §•

Fideikommissbref äfvensom annat testamente eller afhandling om

gåfva, då enligt bestämmelserna deri fast egendom skall öfvergå till flera

personer efter hvarandra, förses med stämpel hvarje gång, då, efter det

egendomen öfvergått till ny innehafvare, lagfart derå sökes.

20 §.

Den obligationsutgifvare, som efter utgången af år 1894 här i riket

utlemnar obligation, som är dagtecknad före sagda tid, skall förse obligationen

med anteckning om dagen, då den utlemnas.

21 §.

Då handling, lydande å utländskt myntslag, skall beläggas med

stämpel i förhållande till det i handlingen uttryckta värde, skall det ut
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 12H.

37

ländska myntslagets värde i svenskt mynt beräknas efter den vid tiden

för stämpelbeläggningen gällande vexelkurs, hvartill på den ort, der stämpelbeläggningen

sker, eller på närmaste inländska vexelplats vexlar, utstälda

i det främmande myntslaget och lydande på betalning vid uppvisandet,

köpas.

22 §.

Derest handling, hvilken för vinnande af lagfart, inteckning eller

betalning varit inför offentlig myndighet företedd och dervid blifvit försedd

med stämpel, å nyo i samma afseende som tillförene ingifves, ege, med

undantag för de fall, som i 19 § omförmälas, förnyad stämpelbeläggning

ej rum.

Samma stadgande gälle, der på grund af skuldebref eller annat fordringsbevis

betalning sökes för belopp, för hvilket inteckning tillförene

varit sökt, eller der inteckning sökes för belopp, för hvilket betalning tillförene

varit sökt.

23 §.

Då på grund af skuldebref eller annan handling betalning hos

offentlig myndighet sökes och dervid i stället för hufvudskriften företes

afskrift, bör denna förses med den för hufvudskriften stadgade stämpel.

Styrkes med intyg af domare, magistratsperson eller kronobetjent,

att hufvudskriften blifvit försedd med stämpel för det belopp, hvarför betalning

sökes, eller för någon del deraf, eller visas, att tillförene inteckning

eller betalning varit för samma belopp eller någon del deraf vid

offentlig myndighet sökt, belägges dock afskriften icke med stämpel i vidsträcktare

mån än till det belopp, som för hufvudskriften brister.

24 §.

Från stämpelafgift enligt denna Art. är kronan befriad.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

in Art.''

Om återfående af erlagd stämpelafgift.

25 §.

1. Har testamente lagts till grund för beräkningen af erlagd stämpelafgift

och varder testamentet genom domstols beslut helt, eller delvis

ogilt förklarad^ må stämpelafgiften, i den mån densamma icke bort utgå,

derest vid stämpelafgiftens beräkning hänsyn icke blifvit tagen till de upphäfda

testamentsbestämmelserna, kostnadsfritt återbekommas i den ordning,

som i fråga om restitution af kronoutskylder är föreskrifven.

Hvad nu blifvit stadgadt skall dock icke ega tillämpning på den

stämpel, hvarmed testamente vid ansökan om lagfart å fast egendom skall

förses.

2. Yppar sig, sedan bouppteckning för inregistrering till domstol

ingifvits, gäld efter den döde, må den för bouppteckningen erlagda stämpelafgift,

i den mån densamma icke bort utgå, derest vid stämpelafgiftens

beräkning sagda gäld varit känd och hänsyn dertill blifvit tagen, kostnadsfritt

återbekommas i den uti inom. I här ofvan stadgade ordning, om

framställning derom göres inom två år efter bouppteckningens inregistrering.

26 §.

, • « { 1 * • l .{ > i 11 | f } i | * | »*i . , | ■ t I i t '' '' . * • J « , • X . I t »•; : ■ t - | > t p

Vill någon i annat fall, än i 25 § sägs, föra talan om återfående af

stämpelafgift, som af einbets- eller tjensteman debiterats eller i eldighet

med dennes tillsägelse blifvit erlagd för sådan handling, hvars stämpelbeläggning

enligt 40 § skall i hofrätt granskas, må dylik talan inom sex

månader från det klandrade stämpelbeläggningen egt rum anhängiggöras i

den hofrätt, hvarunder embets- eller tjenstemannen lyder, samt, i fall af

befogenhet, genom besvär öfver hofrättens beslut hos Konungen fullföljas

inom hälften af den tid, som i 30 kap. 9 § rättegångsbalken stadgas, dervid

bör fullgöras hvad uti 18 § af samma kap. finnes föreskrifvet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

39

tv Art,.

il# flit t*T>

Om stämplarne och deras tillhandahållande.

- • * m: i..I Mit <* '' # . ; ... ,... .. _;v ** ,h(, f

•27 §.

Stämplar skola vara att tillgå af följande slag, nemligen:

a) helarksstämplar å 50 öre samt 1, 1,25, 1,50, 2 och 3 kronor, samt

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar å 10, 15, 20, 25, 30, 40,

50, 60 och 75 öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15, 20, 25, 50, 75,

100, 200 och 500 kronor.

28 §.

När till eu handling, som skall förses med stämpel, erfordras sådan

till större belopp, än en stämpel innehåller, må två eller flere stämplar

begagnas.

Der stämpelbeloppet utfaller i sådant tal, hvarå stämpel ej finnes

eller hvartill flere stämplar å mindre värden ej kunna sammanjemkås, skall

stämpel å det lägre värde, som är sagda, tal närmast, begagnas.

29 §.

Till handlingar, som för vinnande af lagfart eller inteckning vid

domstol företes, till bouppteckning, äktenskapsförord, morgongåfvobref och

afhandlingar om lösöreköp, hvilka till underdomstol ingifvas, skola begagnas

dubbla beläggningsstämplar.

Sådana stämplar skola ock begagnas, då protokoll angående bevakning

af testamente skall med särskild stämpel förses.

30 §.

Beläggningsstämplar anbringas på det sätt, att den enkla beläggningsstämpeln

och den med n:o 1 märkta delen af den dubbla å handlingen

fästas med hela den limmade sidan.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

31 §. ''

Då handling förses med beläggningsstämpel, skall denna, med angifvande

af datum, makuleras genom lämplig påteckning, färg- eller svartstämpling.

Den, som till offentlig myndighet ingifver handling, som skall förses

med dubbel beläggningsstämpel, skall, der icke enligt 39 § 3 mom. stämpeln

skall makuleras af vederbörande embete- eller tjensteman, makulera

den med n:o 1 märkta delen, hvaremot den andra delen makuleras af

embets- eller tjenstemannen.

32 §.

Stämpling af blanketter till vexlar och anvisningar må på derom

hos statskontoret gjord ansökning verkställas genom nämnda myndighets

försorg; börande sådan ansökning vara åtföljd af blanketterna, tvefald

uppgift å dessas antal samt penningar motsvarande det erforderliga

stämpelbeloppet.

33 §. . .

Statskontoret skall i Stockholm genom dertill antagne försäljningsman

och i länen genom Kong]. Maj:ts befallningshafvande låta tillhandahålla

stämplar af de särskilda slag, som enligt denna författning skola vara

att tillgå; åliggande Kongl. Maj:ts befallningshafvande att för stämplarnas

tillhandahållande förordna försäljningsman för hvarje stad äfvensom, till

erforderligt antal, för landet.

Den myndighet, som försäljningsman förordnat, eger, när så skäligt

pröfvas, honom entlediga. Deröfver må klagan ej föras.

34 §.

Försäljningsman vare skyldig att för sin uppbörd ställa behörigen

godkänd borgen eller ock nedsätta obligationer i enlighet med derom gällande

föreskrifter; egande försäljningsman att efter reqvisition hos den

myndighet, som honom förordnat, få stämplar sig tillstälda inom det belopp,

för hvilket säkerhet sålunda blifvit stäld.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

För stad förordnad försäljningsman åligger att hafva den till försäljningen

afsedda lägenhet för allmänheten tillgänglig hvarje söckendag

% tid, ''som bestämmes af den myndighet, som försäljningsmannen förordnat.

A landet skall försäljningsman vid hvarje lagtima ting tillhandahålla allmänheten

stämplar, der sådant icke af vederbörande domare besörjes.

Då embets- eller tjensteman, hvilken har att å tjenstens vägnar emottaga

handling, som enligt II Art. skall vid företeendet inför offentlig myndighet

förses med stämpel, tillika är försäljningsman, skola de till handlingen

erforderliga stämplar hos honom köpas; börande i sådant fall embetseller

tjänstemannen verkställa stämpelbeläggningen.

Ä medel, som blifvit för inköp af stämplar till embets- eller tjensteman

aflemnade, vare denne pligtig utan ersättning meddela qvitto, derest

köparen aflemnar två lika lydande af honom underskrifna reversal, angifvande

medlens belopp och den handling, för hvilken stämplarne afses, åt

hvilka reversal det ena qvarstannar hos embets- eller tjenstemannen och

det andra återställes qvitteradt.

35 §.

Embets- eller tjensteman eget- likaledes att, mot stäld säkerhet, som

i nästföregående § sägs, och efter reqvisition, i Stockholm hos statskontoret

samt i länen hos Kongl. Maj:ts befallnigshafvande erhålla de vid hans

tjensteutöfning erforderliga stämplar.

36 §.

Ett exemplar af denna författning bör tillställas försäljningsman; och

åligger det honom att, då upplysning begäres om det stämpelbelopp, som

erfordras för en viss handling, utan ersättning sådan upplysning meddela.

37 §.

Har genom misskrifning eller annorledes stämpel blifvit för sitt

ändamål obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl allenast så framt

det blad, hvarå stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljningsman utbytas

mot annan stämpel, dervid dock för hvarje stämpel skall betalas

3 öre.

Stämplar till underskrifna expeditioner må afgiftsfritt på enahanda

sätt utbytas, så vida behörigen styrkes, att expeditionerna icke varit för

ändamålet begagnade eller att lösen för dem icke erhållits.

Bill. till Riksd. /‘rot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 24 Raft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

V Art.

Om tillsyn å stämpelafgiftens utgörande.

38 §.

Ansvarighet derför, att expedition i vederbörlig ordning förses med

stämpel, åligger vid statsdepartementen och hofexpeditionen den tjensteman,

till hvilkens tjenstebefattning hörer att hålla expeditionen vederbörande

till hända, samt vid öfriga myndigheter den tjensteman, som för

expeditionen ansvarar; dock att, der annan tjensteman vederbörligen förordnats

att stämpelbeläggningen verkställa, ansvarigheten åligger denne.

39 §.

Embets- eller tjensteman, notarius publicus eller mäklare, till hvilken

stämpel underkastad handling ingifves, bör tillse, att handlingen är behörigen

försedd med stämpel och att stämpeln är makulerad på sätt i 31 §

föreskrifves.

Är handlingen icke behörigen försedd med stämpel och erlägges ej

genast efter erhållen tillsägelse penningar till det felande stämpelbeloppet

eller, der embets- eller tjenstemannen ej är stämpelförsäljningsman, nämnda

stämpelbelopp, må handlingen ej mottagas.

Då embets- eller tjensteman jemlikt 34 § 3 mom. verkställer stämpelbeläggning

af handling, som ingifves till offentlig myndighet, åligger

honom ock att utan ersättning makulera stämpeln. Är i annat, fall stämpel

till ingifven handling ej vederbörligen makulerad, bör embets- eller

tjenstemannen, notarius publicus eller mäklaren besörja fullgörandet deraf

mot ersättning för besväret dermed af 5 öre för hvarje stämpel; dock må

denna ersättning ej beräknas för flera stämplar än det minsta antal, som

för handlingen erfordras.

40 §.

Då renoveradt exemplar af underrätts protokoll öfver lagfarter, inteckningar,

äktenskapsförord samt bouppteckningar, testamenten, som vid

domstolen bevakas, inorgongåfvobref och afhandlingar om lösöreköp till

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

hofrätt insändas, skola dervid fogas de med n:o 2 märkta delarne af de

dubbla beläggningsstämplar, med hvilka de till protokollen hörande handlingar

blifvit försedda; börande dessa stämpeldelar antingen fasthäftas i

brädden vid den § af protokollet, der det ärende, som föranledt stämpelbeläggningen,

förekommer, eller ock, med domstolens sigill genomdragna

särskildt medfölja protokollet med åtecknad hänvisning, till hvilka §§ de höra

41 §.

De insända stäinpeldelarne skola i hofrätternas advokatfiskalskontor

granskas och med protokollen jemföras genom dertill af hofrätterna förordnade

tjensteman, hvilka böra förekommande felaktigheter hos advokatfiskalen

anmäla; egande desse tjensteman att för omförmälda, granskningsarbete,

hvilket för alla under ett år till advokatfiskalskontoret aflemnade

protokoll bör vara fulländadt senast inom slutet af det nästföljande året,

uppbära af stämpelmedlen utgående arfvoden.

42 §.

A brädden af de i 40 § omförmälda protokoll bör, i afseende å

handling, hvars stämpelbeläggning skall i hofrätt redovisas, göras anteckning

dels om värdet, som ligger till grund för stämpelberäkningen, dels

ock om stämpelns belopp.

På enahanda sätt bör i fråga om handling, som förut blifvit försedd

med stämpel för hela eller någon del af det värde, efter hvilket stämpeln

eljest skolat beräknas, antecknas när och hvarest stämpelbeläggningen egt

rum, så ock beträffande testamente, som vid domstol bevakas innan bouppteckning

efter testamentsgifvaren för inregistrering dit ingifvits, anteckning

göras derom, att bouppteckningen ännu icke blifvit inregisterad.

43 §.

o •

A stämplar, som blifvit till hofrätt insända, må qvitto kunna erhållas,

derest afsändaren aflemnar två lika lydande, af honom underskrifna

förteckningar å stämplarnes antal och sammanräknade belopp, af hvilka

förteckningar den ena qvftrstannar hos hofrätten, den andra återställes

qvitto rad.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

VI Art.

Om uppbörd och redovisning.

44 §.

Försäljningsman åligger att inom åtta dagar efter hvarje qvartals

slut aflemna under qvartalet influtna stämpelmedel, i Stockholm till statskontoret

och i länen till landtränteriet.

45 §.

Hvarje år å sista söckendagen skall i Stockholm genom statskontorets

och i länen genom Kongl. Maj-.ts befallningshafvandes försorg inventering

hos försäljningsman anställas till utrönande, huru mycket af emottagna

stämplar är osåldt; och må dervid hos domare å landet stämplar, som blifvit

använda till sådana, något årets ting tillhörande expeditioner, hvilka vid

inventeringstillfället, enligt intyg af förrättningsmannen, kronofogde eller

länsman, ännu icke äro utlösta, i instrumentet öfver förrättningen upptagas

såsom osålda.

Jemväl å annan tid må, när omständigheterna dertill föranleda, inventering

hos försäljningsman kunna ega rum och då tillika redovisning

honom affordras för hvad af emottagna stämplar icke finnes i behåll.

46 §.

Försäljningsman skall föra och för kalenderår afsluta räkning öfver

emottagna stämplar och hvad derför i penningar inflyter; börande denna

räkning jemte inventeringsinstrumentet och qvittenserna å hvad under året

i penningar levererats vara aflemnad, i Stockholm till statskontoret sist den

31 januari och i länen till Kongl. Maj:ts befallningshafvande sist den 15

januari nästföljande år vid vite af 1 krona för hvarje dag, försäljningsmannen

derutöfver , med räkning uteblifver.

Samtidigt härmed skall jemväl återstoden af stämpelmedlen för året

vara aflemnad vid påföljd i annat fall, att försäljningsmannen anses hafva

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

45

försålt alla af honom emottagna stämplar; och åligger i följd häraf vederbörande

myndighet att genast låta indrifva det deremot svarande, dittills

icke redovisade belopp jemte laga ränta derå.

47 §.

På framställning af försäljningsman eger i Stockholm statskontoret

och i länen Kongl. Maj:ts befallningshafvande, efter föregången granskning,

att för sådana stämplar, hvilka enligt 37 § få utbytas, bevilja afskrifning

i räkenskapen emot den i nämnde § stadgade afgift, der sådan skall utgå;

börande å hvarje stämpel, för hvilken afskrifning sålunda medgifves, medelst

färg- eller svartstämpling anbringas ordet »makulerad».

Innan afskrifning beviljats, må stämplarne i räkenskapen upptagas

såsom behållning. ''

O 48 §.

Det från statskontoret Kongl. Maj:ts befallningshafvande, tillsända förråd

af stämplar, hvilket bör i land trä nteriet förvaras, skall hvarje hälft år,

sista söckendagen i juni och december, inventeras; åliggande Kongl. Maj:ts

befallningshafvande att inom en månad derefter insända instrumentet öfver

inventeringen till statskontoret jemte förslag öfver uppbörd och försäljning

af stämplar i länet.

Inventering af det stämpelkassören anförtrodda förråd åt stämplar

verkställes i enlighet med derom särskildt meddelade föreskrifter.

49 §.

Landtränteriets för kalenderår upprättade räkning öfver stämpeluppbörden

jemte tillhörande verifikationer skall före utgången af nästföljande

januari månad vara till Kongl. Maj:ts befallningshafvande afieinnad

vid vite för landträntmästare!! af 1 krona för hvarje dag, han derutöfver

med räkningen uteblifver.

Vid lika påföljd åligger stämpelkassören att före utgången af februari

månad hafva till statskontoret aflemnat sin uppbördsredogörelse för nästförflutna

kalenderår med tillhörande verifikationer.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

öfver stämpeluppbörden inom hvarje län har landskontoret att afgifva

redogörelse, likaledes med kalenderår afslutad, hvilken redogörelse,

åtföljd af ränteriräkningen, försäljningsräkningarue och instrumenten öfver

de hos försäljningsman nen hållna inventeringar, skall inom den 15 mars vid

ofvannämnda vite för landskamreraren vara till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

öfverlemnad för att till kammarrätten insändas.

I Stockholm har statskontoret att öfver stämpeluppbörden afgifva för

kalenderår afslutad redogörelse, hvilken jemte stämpelkassörens redogörelse,

försäljningsräkningarne och instrumenten öfver de hos försäljningsmännen

hållna inventeringar, bör vid samma tid som landsboksräkenskaperna till

kammarrätten öfverlemnas.

50 §.

De i denna Art. omförmälda redogörelser upprättas i öfverensstämmelse

med faststälda formulär; och skall i öfrigt beträffande stämplarnes

förvarande, bevakande af de utaf försälj ningsmännen aflemnade säkerhetshandlingar

samt tillsyn å stämpelmedlens ordentliga indrifvande och redovisande

lända till efterrättelse hvad i afseende å allmänna kronouppbörden

är eller varder föreskrifvet och gällande instruktioner innehålla.

51 §.

I redovisning för stämplar eger försäljningsman såsom ersättning för

besvär och kostnader räkna sig till godo, i Stockholm och länsresidensstäderna

tre procent samt i öfriga städer och å landet fyra procent af det

belopp, för hvilket stämplar försålts intill en årlig försäljningssumma af

20,000 kronor; dock att domhafvande å landet må, äfven om han är boende

i residensstad, tillgodoföra sig fyra procent af det försålda beloppet

intill nyssnämnda årliga försäljningssumma. För Överskjutande belopp må

icke i något fåll beräknas högre provision än två procent.

Der särskilda bestämmelser äro meddelade om provision för tjensteman,

hvilken vid embetsverk erhållit förordnande att verkställa stämpelbeläggning

af expeditioner, gäller hvad sålunda är stadgadt.

52 §.

Hvad i denna Art. är stadgadt om försäljningsman galle äfven i fråga

om embets- och tjensteman, hvilken jemlikt 35 § för sin tjensteutöfning

erhållit stämplar.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

47

YII Art.

Om ansvar för öfverträdelse af denna författning.

53 §.

Fel eller försummelse af embets- eller tjensteman, notarius publicus''

eller skeppsklarerare vid fullgörande af ''hvad enligt, denna författning

honom åligger, så ock försummelse af mäklare att förse af honom

utfärdad handling med föreskrifven stämpel anses efter allmän lag.

54 §.

1. Den, som utgifver vexel, anvisning, invisning, handling, som innefattar

uppdrag om inkassering af penningar och emot hvars företeende eller

aflemnande betalning fordras, qvittens, som, för inkassering af penningar

genom annan person än fordringsegaren, från en ort till en annan försändes,

eller bevis om insättning å depositionsräkning hos bank eller bankir

eller å kapitalräkning utan att dervid förse handlingen med stadgad stämpel,

så ^ ock den, som öfverlåter eller till godkännande eller betalning

företer å utrikes ort utfärdad vexel, anvisning, invisning, sådan handling,

innefattande uppdrag om inkassering, eller sådant qvittens, som ofvan

säges, utan att handlingen är med föreskrifven stämpel försedd, skall

höta tio gånger den felande stämpelns belopp, dock vare minsta bot fem

kronor.

2. Den obligationsutgifvare, som utlemna!’ obligation, utan att dervid

förse handlingen med stadgad stämpel, så ock den, som belånar, försäljer

eller på hvad sätt det vara må öfverlåter i utlandet utgifven obligation,

utan att handlingen är försedd med föreskrifven stämpel eller sådan

påteckning af magistrat, som här ofvan under rubriken obligation i 8 §

omförmäles, skall höta tjugu gånger den felande stämpelns belopp; dock

vare minsta bot tjugufem kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

3. Den obligationsutgifvare, som här i riket utlemnar obligation,

som är dagtecknad före den 1 januari 1895, samt underlåter att förse

obligationen med den i 20 § föreskrift^ anteckning, skall höta tjugo

gånger den å handlingen belöpande stämpelns belopp; dock vare minsta

hot tjugufem kronor.

4. Utgifvare af gåfvobref om lös egendom eller åt köpe- eller

bytesbref om°fartyg skalf för underlåtenhet att vid utgifvandet förse dylik

handling med stadgad stämpel bota två gånger den felande stämpelns belopp;

dock vare minsta bot tjugufem kronor.

5. Agent för utländsk försäkringsgifvare, som utlemnar qvittens å

premie, utan att detta år behörigen med stämpel försedt, böte för hvarje

gång sådant sker två gånger den felande stämpelns belopp; dock vare

minsta bot tjugufem kronor.

6. Underlåter testamentstagare, som erhållit vederbörande arfvinges

godkännande af testamente, till hvilket testamentstagaren veterligen hänsyn

icke tagits vid stämpelbeläggning af bouppteckningen efter testamentso-ifvaren

och hvilket icke heller blifvit för bevakning vid domstol företedt,

att, då tid för testamentsbevakning ute är och en månad förflutit

sedan godkännande erhållits, förse testamentet med föreskrifven stämpel,

böte två gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem

kronor.

7. Der handling, i afseende å hvars stämpelbeläggmng ansvar i 1,

2, 4 eller 5 mom. stadgas, icke blifvit af den, hvilken stämpelbeläggningen

ålegat, försedd med behörig stämpel, vare äfven den, hvilken såsom

bevis om förvärfvad rättighet mottager handlingen eller densamma

för annans räkning försäljer, belånar eller till godkännande eller betalning

företer, utan att belägga den med felande stämpel, underkastad det för

felaktig eller försummad stämpelbeläggning af handlingen stadgade ansvar.

8. Den, som uppgifver död mans bo, men dervid uppsåtligen döljer

undan tillgång af det värde eller lemnar annan falsk uppgift af sådan

beskaffenhet, att bouppteckningen af den anledning blifvit belagd med

stämpel till lägre belopp, än eljest vederbort, böte två gånger den felande

stämpelns belopp, dock vare minsta hot tjugufem kronor; och må den

domstol, der bouppteckning skall ingifvas, på yrkande, vid underrätt af

allmän åklagare och vid hofrätt af advokatfiskal, vid vite tillhålla den, som

uppo-ifvit död mans bo, att med cd fästa bouppgiftens vigtighet.

° 9. I de fall, hvarom i denna § säges, följe ock skyldighet att ersätta

kronans förlust.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

49

55 §.

Har någon, sotn i de fall, om hvilka i 54 § förmäles, är skyldig

förse handling med stämpel, försummat att makulera stämpel, hvarmed

handling blifvit belagd, vare påföljden böter fem kronor.

56 §.

o

Åtal mot embets- eller tjensteman för öfverträdelse af denna författning

anhängiggöres och utföres i den ordning, som i afseende på åtal

för tjenstefel i allmänhet är föreskrifven; dock att tiden för anställande

af åtal för fel eller försummelse i afseende å stämpelbeläggning, för hvilken

enligt 40 § skall i hofrätt redovisas, beräknas till två år från den

dag, då renoveradt protokoll till hofrätten inkommit.

57 §.

De i 54 och 55 §§ omförmälda förseelser åtalas af allmän åklagare

vid allmän domstol.

58 §.

Mål, som angår brist hos försäljningsman eller embets- eller tjensteman

i uppbörden för de till honom utlemnade stämplar, handlägges i den

ordning, som är för balansmål stadgad.

59 §.

Böter enligt denna författning förvandlas vid bristande tillgång efter

allmän strafflag.

60 §.

1. Af böter och annat skadestånd, än i 2 mom. här nedan sägs, som

enligt denna författning ådömas, tillfälle hälften åklagaren och hälften

kronan.

Bill. till Iliksd. Prof. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 24 Raft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

2. A de medel, böter undantagna, som inflyta med anledning af

anmärkning af särskild, enligt 41 § af hofrätt förordnad tjensteman, utgår

anmärkningsarfvode med femton procent, hvaraf hälften tillfaller denne

tjensteman och hälften advokatfiskal i hofrätten.

Om stämpelafgift för spelkort är särskildt stadgadt.

Denna författning träder i kraft den 1 januari 1895 och skall lända

till efterrättelse till slutet af det år, under hvars lopp ny stämpelbevillning

varder af Riksdagen faststäld.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

51

Tabell I,

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot af fem för hundra, af en under

ett visst antal år utgående ränta eller annan förmån till värde af 1 krona.

(Se 17 §.)

Antal

år.

Kapitalvärde.

Kronor.

Antal

år.

Kapitalvärde.

Kronor.

Antal

år.

Kapitalvärde.

Kronor.

1

1.0000

23

14.1630

45

18.6628

2

1.9524

24

14.4886

46

18.7741

3

2.8594

25

14.7986

47

18.8801

4

3.7232

26

15.0939

48

18.9810

5

4.5460

27

15.3752

49

19.0772

6

5.3295

28

15.6430

50

19.1687

7

6.0757

29

15.8981

51

19.2559

8

6.7864

30

16.1411

52

19.3390

9

7.4632

31

16.3725

53

19.4181

10

8.1078

32

16.5928

54

19.4934

11

8.7217

33

16.8027

55

19.5651

12

9.3064

34

17.0025

56

19.6335

13

9.8633

35

17.1929

57

19.6985

14

10.3936

36

17.3742

58

19.7605

15

10.8986

37

17.5469

59

19.8195

16

11.3797

38

17.7113

60

19,8758

17

11.8378

39

17.8679

61

19.9293

18

12.2741

40

18.0170

62

19.9803

19

12.6896

41

18.1591

63

20.0000

20

13.0853

42

18.2944

och der-

utöfver.

21

13.4622

43

18.4232

22

13.8212

- 44

18.5459

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagms Skrifvelse N:o 128.

Tabell II*),

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot af fem för hundra, af eu lifränta

eller annan förmån, som vid slutet af hvarje år under en persons af mankön

lifstid utgår med belopp eller till värde af 1 krona.

(Se 12 och 17 §§.)

Ålder.

Kap.-värde.

Ålder.

Kap.-värde.

Ålder.

Kap.-värde.

Ålder.

Kap.-värde.

0

13,8142

25

15,5930

50

11,5655

75

4,6017

1

15,8777

26

15,4947

51

11,3318

7a

4,3350

2

16,3794

27

15,3921

52

11,0916

77

4,0774

3

16,6578

28

15,2833

53

10,8449

78

3,8309

4

16,8408

29

15,1692

54

10,5922

79

3,5957

5

16,9578

30

15,0488

55

10,3344

80

3,3690

6

17,0252

31

14,9248

56

10,0709

81

3,1497

7

17,0480

32

14,7960

57

9,8015

82

2,9335

8

17,0499

33

14,6627

58

9,5269

83

2,7226

9

17,0280

34

14,5235

59

9,2478

84

2,5180

10

16,9837

35

14,3081

60

8,9658

85

2,3235

11

16,9258

36

14,2316

61

8,6798

86

2,1368

12

16,8542

37

14,0780

62

8,3892

87

1,9546

13

16,7638

38

13,9188

63

8,0925

88

1,7826

14

16,6657

39

13,7544

64

7,7932

89

1,6325

15

16,5587

40

13,5856

65

7,4932

90

91

92

93

94

1,5019

1,3745

1,2445

1,1130

1,0053

16

16,4514

41

13,4118

66

7,1958

17

16,3452

42

13,2312

67

6,8979

18

19

16,2413

16,1413

43

44

13,0432

12,8486

68

69

6,5999

6.3025

95

0,9016

20

16*0458

45

12,6487

70

6,0096

96

0,8433

21

15,9554

46

12,4440

71

5,7227

97

0,8185

22

15,8674

47

12,2328

72

5,4384

98

0,8223

23

15,7787

48

12,0159

73

5,1560

99

0,551

24

15,6874

49

1 1,7932

74

4,8758

100

0,48

Utgår lifräntan eller förmånen i stället med en fjerdedel vid slutet

af hvarje qvartal, ökas förestående kapitalvärden med 0,375. Utgår den

halfars vis, är ökningen af värdet 0,25. Utgår den helårsvis, men i början

af året, ökas värdet med 1.

’) grundad på statistiska centralbyråns dödlighetstabell för åren 1871—1880.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

53

Tabell III*),

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot af fem för hundra, af en lifränta

eller annan förmån, som vid slutet af hvarje år under eu persons af qvinkön

lifstid utgår med belopp eller till värde af 1 krona.

(Se 12 och 17 §§.)

Ålder.

Kap.-värde.

Ålder.'' Kap.-värde.

Ålder. Kap.-värde.

Ålder.

Kap.-värde.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

14,3449

16,1021

16,5813

16,8515

17,0369

17,1575

17,2279

17,2631

17,2715

17,2568

17,2268

17,1768

17,1160

17,0426

16,9662

16,8867

16,8059

16,7231

16,6380

16,5507

16,4619

16,3722

16,2816

16,1897

16,0966

16,0029

15,9086

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

15,8132

15,7155

15,6146

15,5094

15,3998

15,2853

15,1663

15,0430

14,9158

14,7834?

14,6461

14,5046

14,3602

14,2107

14,0550

13,8913

13,7190

13,5369

13,3447

13,1425

12,9315

12,7125

12,4868

50 12,2539

51 12,0151

52 I 1 1,7699

Utgår lifräntan eller förmånen

af hvarje qvartal, ökas förestående

halfårsvis, är ökningen af värdet 0,25.

af aret, ökas värdet med 1.

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

11,5178

11,2585

10,9910

10,7160

10,4347

10,1485

9,8581

9,5640

9,2663

8,9663

8,6647

8,3610

8,0554

7,7487

7,4431

7,1380

6,8340

6,5310

6,2312

5,9343

5,6422

5,3573

5,0802

4,8098

4,5464

4,2908

4,0439

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

3,8019

3,5641

3,3278

3,0968

2,8734

2,6592

2,4543

2,2595

2,0854

1,9395

1,8284

1,7309

1,6308

1,5056

1,3599

1,2162

1,0934

0,9938

0,900

0,818

0,718

0,644

0,34

i stället med en fjerdedel vid slutet

kapitalvärden med 0,375. Utgår den

Utgår den helårsvis, men i början

*) grundad på statistiska centralbyråns dödlighetstabell för åren 1871—1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.