Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

1894-05-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1894:129, Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

1

N:o 129.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj 1894.

— — — — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets

inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 69, bevillningsutskottets betänkande

n:o 32 och bankoutskottets memorial n:o 7.)

Till Konungen.

Vid behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts den 16 januari innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof har, i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,

nästa. statsreglering omfattar, eller år 1895 och intill dess ny statsreglering

derefter vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit

de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 19,416,000 kronor och de

extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarna till 74,973,000 kronor.

Grundskatt. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att denna inkomsttitel,

som i innevarande års riksstat upptagits till 2,373,000 kronor, måtte, minskad

med 3,926 kronor, beräknas för år 1895 till i jemnt tusental 2,369,000

kronor.

Bih. till Riksd. Vrot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 25 Häft. (N:o 129.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

Riksdagen Tiar, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts särskilda framställningar,

besluta dels ur riksstaten utesluta såväl det å anslaget till kavallerioch

infanteriregementena i kolumnen »friheter» upptagna

belopp...................................................................... kronor 400: —

som ock det å anslaget till jordförluster genom kanal
och

väganläggningar i kolumnen »indelning och dermed

jemförlig anvisning på förslag: friheter» upptagna belopp » 1,560:

dels minska det i kolumnen »friheter och kyrkotionde»

för anslaget till kleresistaten upptagna belopp med ......... » 2,000: —

tillsammans kronor 3,960: —;

dels ock höja det å anslaget till städers friheter i kolumnen

»friheter och kyrkotionde» upptagna belopp med . .. kronor 34: —;

och då alltså grundskatt till belopp af............................ » 3,926: —

kommer att i riksstaten å utgiftssidan utgå, har, på sätt Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, den i riksstaten beräknade inkomst af grundskatt med motsvarande

belopp minskats.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att

denna inkomsttitel, som i nu gällande riksstat är uppförd med 52,000

kronor, måtte i riksstaten för år 1895 upptagas till 150,000 kronor och

att i sammanhang dermed de å fjerde hufvudtiteln uppförda anslagen till

»det icke garnisonerade infanteriets befälsaflöning» och till »det icke

garnisoneräde infanteriets och kavalleriets vapenöfningar» måtte höjas, det

förstnämnda med 41,535 kronor och det senare med 56,465 kronor, eller

tillsammans med 98,000 kronor.

Dessa anslagsförhöjningar hafva emellertid, på sätt Riksdagen i skrifvelse

angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel

anmäler, icke blifvit af Riksdagen bifallna; och har i följd deraf

förenämnda inkomsttitel för år 1895 beräknats till oförändradt belopp af

52,000 kronor.

Telegrafmedlen. I statsverkspropositionen har Eders Kongl. Maj:t

under förutsättning af bifall till den af Eders Kongl. Maj:t under sjunde

hufvudtiteln föreslagna, för telegraf- och telefonväsendet gemensamma nya

staten beräknat inkomsttiteln telegrafmedel, som under sådan förutsättning

skulle innefatta telegrafverkets inkomst af både telegramportoafgifter

och telefonabonnements- och särskilda samtalsafgifter till 2,870,000

kronor.

Då emellertid omförmälda nya stat icke af Riksdagen bifallits och

inkomsttiteln telegrafmedel sålunda komme att omfatta allenast telegramportomedlen,

har, enligt hvad af det vid Eders Kongl. Maj:ts till Riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

3

dagen den 20 april innevarande år aflåtna proposition med förslag till

utgiftsstater för telegrafverket för år 1895 fogade statsrådsprotokoll öfver

finansärenden för samma dag inhemtas, telegrafstyrelsen i skrifvelse den

19 april detta år förklarat sig anse, att telegramportoinkomsten, som för

innevarande år är beräknad till 1,870,000 kronor, bör äfven för år 1895

beräknas till detta belopp; och har Eders Kongl. Maj:t i sistnämnda proposition

föreslagit, att Riksdagen måtte till telegrafverket för år 1895 anvisa

enahanda belopp, 1,370,000 kronor, hvartill inkomsterna af telegramportomedlen

af telegrafstyrelsen blifvit beräknade.

I enlighet härmed har denna inkomsttitel i riksstaten för år 1895 upptagits

till 1,370,000 kronor.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades

till 37,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1890..........................................

» 1891..........................................

» 1892...........................................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1893 ...............................

kronor 42,462,773: —

» 37,865,262: —

» 37,228,458: —

» 39,185,498: —

» 36,928,308: —.

I skrifvelse den 6 december 1893 har statskontoret — med förmälan

att inkomsten af tullmedlen under de då gångna elfva månaderna af berörda

år understigit motsvarande uppbörd under de elfva första månaderna

af år 1892 med 711,802 kronor, och under uttalande af åsigten att

den minskning i tulluppbörden, som sålunda inträda icke borde anses bero

allenast på tillfälliga förhållanden — hemstält, att tullmedlen ej måtte för

år 1895 beräknas till högre belopp än 36,500,000 kronor.

Med detta belopp hafva tullmedlen jemväl blifvit uppförda i Eders

Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1895.

Riksdagen anser emellertid ej, att afkastningen af förevarande inkomsttitel

bör beräknas så högt.

I en af chefen för finansdepartementets kontroll- och justerings byrå

meddelad promemoria, som finnes närmare omförmäld i Riksdagens skrifvelse

till Eders Kongl. Maj:t angående hvitbetssockertillverkningsafgiften,

har byråchefen antagit, att under år 1895 den inhemska sockerproduktionen

kan fullkomligt tillgodose sockerkonsumtionen inom landet, och att

någon nämnvärd import af denna vara följaktligen icke kommer att ega

rum; och då inkomsten af sockertullen under år 1893 uppgått till 7,771,811

kronor, torde detta belopp böra fråndragas den eljest beräkneliga summan

af tullmedlen. Den af statskontoret anmärkta nedgången i tullinkomsten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

torde böra tillskrifvas just tillväxten af den inhemska sockerproduktionen

samt deraf följande minskning i sockerimporten. Beträffande tullinkomsten

\ öfrigt saknas anledning till, att densamma skulle vara i nedgående.

Tvärtom torde man kunna vara berättigad att antaga, att, sedan de ansenliga

förråd af vin samt bränvin och sprit på andra kärl än fat (konjak),

som före den år 1892 inträdda tullförhöjningen för dessa artiklar importerades,

numera efter all sannolikhet konsumerats, statsverkets inkomst af

vin- och sprittullarne skall under år 1895 stiga till ansenligt högre belopp

än under de sista åren. Ett liknande förhållande torde äfven komma att

ega rum under år 1895 med tullinkomsten af vissa andra artiklar, för

hvilka tullen höjdes år 1892.

Med afseende å nu oinförmälda förhållanden har Riksdagen beräknat

tullmedlen för år 1895 till 30,000,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa afgifter

hafva utgjort:

år 1890 ...................................................................... kronor 512,104: —

» 1891 .......................................................................... » 547,311: —

» 1892 ........................................................................... » 529,841: —

eller i medeltal för dessa tre år ................................. » 529,752: —

samt år 1893 .................................................................. » 565,305: —.

I 1894 års riksstat blefvo dessa bevillningsafgifter på grund af 1893

års Riksdags beslut om höjande från och med år 1894 af den enskilda

banker med sedelutgifningsrätt åliggande särskilda bevillningsafgift från 5

kronor till 10 kronor för hvarje tusen kronor af det högsta belopp af

bankens sedlar, som under nästföregående året på en gång varit utlemnade

i rörelsen, upptagna till ett förhöjdt belopp af 700,000 kronor.

Denna summa har statskontoret i skrifvelse den 6 december 1893

ansett böra uppföras jemväl i riksstaten för år 1895, och har Eders Kongl.

Maj:t likaledes föreslagit detta belopp.

Då emellertid inkomsten af bankbevillningen under år 1892, således

innan förhöjningen af denna bevillning från 3 kronor till 5 kronor inträdt,

visat sig uppgå till .224,574 kronor, och då afgiften numera utgör

mer än tre gånger förstberörda afgift 3 kronor, finner Riksdagen, särskilt

vid det förhållande, att, enligt bankinspektörens månatliga sammandrag

för år 1893 angående de solidariska bankernas sedelutgifning, det högsta

utelöpande månatliga sedelbeloppet för sistnämnda år uppgått till 64,701,019

kronor, att inkomsten af denna afgift kan upptagas till 600,000 kronor.

Då öfriga poster under denna inkomsttitel under år 1893 uppgått till

242,540 kronor, har Riksdagen beräknat bevillningsafgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter för år 1895 till 800,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 3,500,000 kronor,

Slafva utgjort:

år 1890 ....................................................................... kronor 3,526,387: —

» 1891 ............................................................................... » 3,311,391: —

» 1892 ......................................................................... » 3,492,122: —.

eller i medeltal för dessa tre år ................................. » 3,443,300: —.

Med tillämpning af den nya förordning angående stämpelafgiften, som

vid innevarande års riksdag antagits, lär inkomsten af denna skattetitel

ej oväsentligt ökas.

Med stöd af den beräkning, som af särskilda komiterade för utarbetande

af förslag till utvidgning af stämpelskatten uppgjorts, hade Eders

Kongl. Maj:t, under förutsättning af bifall till den af Eders Kongl. Maj:t

föreslagna stämpelförordningen i oförändradt skick, beräknat ökningen i

stämpelmedlen till 1,000,000 kronor af utvidgad arfskatt och till 1,500,000

af den utsträckta stämpelskatten i öfrigt.

Då emellertid Riksdagen dels beslutit, att den nya stämpelförordningen

skall träda i kraft icke, såsom Eders Kongl. Maj:t föreslagit, redan

den 1 september innevarande år, utan först med nästkommande års början

— hvilket torde föranleda, att ett flertal bouppteckningar efter personer,

som aflidit i slutet af innevarande år, komma att för inregistrering

hos domstol företes före detta års utgång i stället för att, såsom eljest

antagligen skulle hafva skett, inregistreras under någon af nästkommande

års första månader — dels ock endast delvis antagit den föreslagna utsträckningen

af stämpelskatten i öfrigt, anser Riksdagen, att den ökade

inkomsten af stämpelmedlen icke bör beräknas högre än till sammanlagdt

1,800,000 kronor.

Riksdagen har derför beräknat stämpelmedlen för år 1895 till 5,300,000

kronor.

Hvitbetssockertillverkninqsafqiften. Denna afgift har utgiort:

år 1890 ........................................................................ kronor 997,976: —

» 1891, under hvilket år skatten höjdes till tullens

halfva belopp................................................... » 1,846,588: —

år 1892 ........................................................................... » 2,260,496: —

eller i medeltal för dessa tre år .................... » 1,701,687: —

samt år 1893 ............................................................ » 2,718,927: —.

Med hänsyn till den af 1893 års Riksdag beslutade höjning af utbytesprocenten

från 6,25 % till 7,5 °j0 från och med den 1 september 1893 och

till 8,26 % från och med den 1 september 1894 har ifrågavarande bevillning

i 1894 års riksstat upptagits till ett belopp af 2,600,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

Rörande beräkningen af denna bevillning för år 1895 har statskontoret

i sin förut omförmälda skrifvelse, efter att hafva erinrat, hurusom

inkomsten år 1892 utgjort 2,260,496 kronor, hvaraf debiterats under våren

679,002 kronor och under september—december månader 1,581,494 kronor,

anfört följande:

»Under år 1892 var utbytesprocenten bestämd till 6,25. Under år

1895 åter skall, på sätt ofvan berördt är, utbytet af socker beräknas för

tiden intill den 1 september till 8,25 kilogram samt för återstående delen

af året till nio kilogram, allt för 100 kilogram råa (ej torkade) hvitbetor.

Dessa för år 1895 gällande utbytesprocenter utvisa, vid jemförelse med

den år 1892 gällande, en tillökning af 32 procent för tiden intill den 1

september och af 44 procent för september—december månader. I anledning

häraf och om tillverkningen under år 1895 icke komme att bedrifvas

i större omfattning än under år 1892, skulle denna afgift under år 1895

inflyta med ett 1892 års inkomst med 913,137 kronor Överskjutande belopp

eller med 3,173,633 kronor; lärande denna inkomsttitel höra i riksstaten

för år 1895 beräknas till ett jemnadt belopp af 3,200,000 kronor.»

Detta belopp har jemväl Eders Kongl. Maj:t upptagit i sitt förslag till

beräkning af statsinkomsterna för år 1895.

Med anledning af de upplysningar, som erhållits från chefen för finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå, och hvilka närmare omförmälas

i Riksdagens ofvan åberopade skrifvelse angående hvitbetssockertillverkningsafgiften,

har emellertid Riksdagen icke ansett sig kunna biträda

ofvanberörda beräkning af förevarande bevillning för år 1895, utan har

Riksdagen, på grund af hvad bemälde byråchef anfört, upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften

för år 1895 till 6,800,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

måtte beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna för

föregående år med 172,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1895

anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid statsregleringen för år 1895

beräknat och användt öfverskott å statsregleringarna från föregående år,

172,000 kronor.

I omförmälda proposition har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med

beräkningen af förenämnda inkomster föreslagit, att riksbankens vinst för

år 1893, i rundt tal utgörande 2,480,000 kronor, måtte för statsverkets

behof anvisas till utbetalning vid den tid under år 1895, som af Riksdagen

komme att bestämmas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

Riksdagen har besluta, att af riksbankens för år 1893 bokförda vinst

ett jemnadt belopp af 2,480,000 kronor skall öfverlemnas till statsverket

samt att statsverkets andel af bankovinsten för år 1893 skall af fullmägtige

i riksbanken tillhandahållas statskontoret och utgå med en fjerdedel under

hvardera af månaderna januari, april, juli och oktober år 1895.

Stockholm den 11 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 129.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster:

Grundskatt- ........................................................................................

Kronor

2,369,000

öre

Kyrkotionde ..................................................................................

250,000

—

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål..............................

300,000

—

Afgift för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet ........

51,000

—

Trosspassevolan saf gift ...............................................................

19,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter .......................................................

52,000

—

Soldatvakansafgift .........................................................................

70,000

—

Båtsmansvakansafgift .................................................................

295,000

—

Arrendemedel ...............................................................................

2,500,000

—

Mantalspenningar .....................................................................

665,000

—

Bötesmedel ........................................................................................

250,000

—

Kontrollstämpelmedel...................................................................

25,000

—

Fyr- och båkmedel .....................................................................

1,400,000

—

Telegrafmedel ...............................................................................

1,370,000

—

Järnvägstrafik medel...................................................................

7,000,000

—

Skogsmedel...........................................................................

2,700,000

- —

Extra uppbörd..........................................................................

S:gr 19,416,000: —

100,000

Bevillningar:

Tullmedel..........................................................................................

30,000,000

—

Postmedel.........................................................................................

8,173,000

—

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter..

800,000

—

Stämpelmedel...............................................................................

5,300,000

—

Bränvinstillverkningsskatt...........................................................

14,000,000

—

Hvitbetssockertillverkningsafgift.................................................

6,800,000

—

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.........................

5,000,000

—

Tilläggsbevillning .................................................................

S:gr 74,973,000: —

4,900,000

“

Summa 94,389,000: —

Stockholm, Ivar Heeggströms boktryckeri, 1894,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.