Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1894-03-07 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1894:6, Skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 6.

7

N:o 6.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 mars 1894.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial n:o 1.)

Till Konungen.

Vid numera företagen pröfning af de till slutligt afgörande vid

innevarande riksdag lagligen beredda förslag till ändringar i rikets

grundlagar har Riksdagen för sin del godkänt och antagit följande

förslag nemligen:

l:o) om ändring af §§ 51, 63, 91, 93 och 95 regeringsformen;

2:o) om ändring af § 74 regeringsformen;

3:o) om ändring af §§ 6, 13, 15, IG, 22 och 28 riksdagsordningen;

4:o) om ändring af § 25 riksdagsordningen;

5:o) om ändring af § 71 riksdagsordningen.

Enligt de af Riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda

grundlagsparagrafer erhålla följande lydelse:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 6.

Regeringsformen.

§ 51.

I de fall, då Konungen eller regenten eller statsrådet sammankallar

Riksdagen, fastställes tiden för dess sammanträde efter sjunde

och inom tjugonde dagen från den, då kallelsen blifvit uti allmänna

tidningarna kungjord.

§ 63.

Dessutom böra, för oförsedda händelser, tvänne särskilda tillräckliga

summor anslås och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisas; den

ena att vara tillgänglig, då Konungen, till rikets försvar eller andra

högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar

deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig; den

andra att, vid infallande krig, af Konungen lyftas, sedan Han statsrådet

in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens förseglade

anordning å sistnämnda summa må ej förr brytas, eller summan af

fullmägtige i riksgäldskontoret utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 91.

I den händelse 39 § omtalar, att Konungen, efter företagen resa,

utöfver tolf månader ur riket blifver, sammankalle regenten eller statsrådet,

då det riksstyrelsen förvaltar, genom öppet påbud Riksdagen,

och läte kallelsen inom femton dagar efter berörde tids förlopp uti allmänna

tidningarna kungöra. Sedan Konungen derom underrättad blifvit,

men han ändock icke till riket återkommit, tage Riksdagen den författning

om rikets styrelse, hvilken Riksdagen nyttigast finner.

§ 93.

Då Konung dör och tronföljaren ännu omyndig är, utfärde statsrådet

kallelse å Riksdagen, hvilken kallelse inom femton dagar efter

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 6.

Konungens död skall i allmänna tidningarna kungöras. Riksdagen ege,

utan afseende på något den aflidne Konungens testamente angående

riksstyrelsen, att förordna en, tre eller fem förmyndare, som, intill dess

Konungen myndig blifver, regeringen i Dess namn, efter denna grundlag,

må utöfva.

§ 95.

Om, emot förmodan, regenten eller statsrådet underläte att i de

fall, nästföregående fyra §§ omförmäla. Riksdagen genast sammankalla,

då åligge det ovilkorligen rikets hofrätter att, genom offentliga kungörelser,

Underrättelse härom meddela, på det Riksdagen må kunna

sammankomma, att sin och rikets rätt iakttaga och skydda. Sådan

Riksdag sammanträder å tjugonde dagen efter den, då regenten eller

statsrådet sist bort kallelse dertill kungöra.

O o

o

§ 74.

Från den dag, då, enligt beslut af Konungen i statsrådet och

efter utfärdande af riksdagskallelse, rikets krigsmagt eller någon del

deraf ställes på krigsfot, vare sig för upprätthållande af rikets neutralitet,

derest den, vid krig mellan främmande magter, af någon bland

de krigförande skulle hotas eller kränkas, eller för afvärjande af ett

befaradt eller börjat angrepp, och intill den dag, då krigsmagten skall

återgå till fredsfot, ege Konungen att i den ordning, på det sätt och

på de vilkor samt med den skyldighet för staten till ersättning, som

bestämmas i särskild af Konungen och Riksdagen samfäldt stiftad lag,

låta af kommuner eller enskilda utfordra förnödenheter och tjenstbarheter,

som må vara att i orten tillgå och som erfordras för fyllande af

sådana krigsmagtens oundgängliga behof, hvilka icke på annat sätt

kunna med tillräcklig skyndsamhet tillgodoses.

o «

o

Bih. till Riksd. Prof. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Htift.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 6.

Riksdagsordningen.

§ 6.

1. Första Kammarens ledamöter skola, till ett antal af etthundrafemtio

och för en tid af nio år, utses af landstingen och stadsfullrnägtige

i de städer, som ej i landsting deltaga.

2. Hvarje landstingsområde och sådan stad, som nu är nämnd,

utgör en valkrets, för hvilken, efter folkmängden inom dess område,

väljes en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel

af rikets folkmängd.

3. För valkrets, som har mindre folkmängd än i mom. 2 sägs,

väljes dock en riksdagsman.

4. Derest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena

i mom. 2 och 3 bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio,

skola, för ernående af detta antal, de valkretsar, hvilkas folkmängd

mest öfverskjuter de tal, som enligt mom. 2 äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarne, vara berättigade att hvardera

välja ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna

grunder eger utse, bestämmes hvart tionde år af Konungen; dock må

hvad sålunda bestämmes icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans

rätt att under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landsting deltaga, må, så länge då gällande

bestämmelse om riksdagsmännens antal för de särskilda valkretsarne

länder till efterrättelse, stadens rätt att utse riksdagsman inträda allenast

i det fall, att ledighet uppstår i den valkrets, staden förut tillhört.

7. Åro icke, då tillämpning skall ske af den i mom. 5 nämnda

bestämmelse, så många ledigheter inom kammaren, att nya valkretsar,

som i följd af stadgandet i näst förestående mom. ännu ej utsett riksdagsmän,

samt gamla valkretsar, för hvilka ökning af antalet riksdagsmän

bör ega rum, kunna samtidigt komma i åtnjutande af rättigheten

att välja fullt antal riksdagsmän, skall, i afseende å ordningen för sagda

rättighets utöfning dessa valkretsar emellan, gälla till efterrättelse: att

nya valkretsar ega företräde framför äldre; att bland två eller flera nya

valkretsar företrädet tillkommer den, som tidigast utträdt ur landsting;

att valkretsar, för hvilka tillökningen i riksdagsmännens antal är grundad

på stadgandena i mom. 2, ega företräde framför valkretsar, för hvilka

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 6.

eådan tillökning härleder sig från föreskrifterna i mom. 4; att bland

sådana valkretsar, hvilka på grund af stadsgandena i mom. 2 ega välja

ökadt antal riksdagsmän, den har företrädet, för hvilken detta antal är

störst, eller om antalet är lika för två eller flera valkretsar, den bland

dem, hvars folkmängd mest öfverskjuter de tal, som enligt samma mom.

äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarne; att bland

sådana valkretsar, hvilka jemlikt mom. 4 ega utse ökadt antal riksdagmän,

företrädet tillkommer den, för hvilken det i samma mom. omnämnda

folkm ängd söfverskott. är störst; samt att i de fall, der folkm ängd söfverskottet,

såsom lika stort för två eller flera valkretsar, ej kan tjena till

grund för bestämmande af företrädet dem emellan, detta skall afgöras

genom lottning inför chefen för justitiedepartementet i närvaro af tre

bland fullmägtige i rikets bank och tre bland fullmägtige i riksgäldskontoret.

§ 13.

1. Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio,

deraf etthundraferntio för landet och åttio för städerna, väljas

för en tid af tre år, räknade från och med januari månads början året

näst efter det, under hvilket valet skett.

2. Å landet, hvartill i fråga om riksdagsmannaval äfven räknas

köpingar, utses för hvarje domsaga en riksdagsman. Understiger domsagornas

antal etthundraferntio, skola, för ernående af det bestämda

antalet riksdagsmän, de folkrikaste domsagorna, så vidt ske kan häradsvis,

indelas i två valkretsar, som hvardera välja en riksdagsman. Ofverstiger

domsagornas antal etthundraferntio, skola, i den män sådant, erfordras,

domsagor, som gränsa intill hvarandra och hafva minsta sammanlagda

folkmängden, förenas, två och två, till eu valkrets.

3. I stad, hvars folkmängd uppgår till eller öfverstiger en

åttiondedel af folkmängden i rikets alla städer, väljes efter stadens folkmängd

en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en åttiondedel

af städernas folkmängd. Städer, med mindre folkmängd än nu är sagdt,

ordnas, så vidt lämpligen ske kan länsvis, i så många valkretsar, som,

med iakttagande af att hvardera utser en riksdagsman, erfordras för

uppnående af det i mom. 1 föreskrifna antal riksdagsmän för städerna.

4. Indelningen af omförmälda valkretsar, så ock riksdagsmännens

antal för hvar och cn af de städer, hvilkas folkmängd i och för sig

berättigar dem att utan förening med annan stad välja riksdagsman,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 6.

bestämmes, efter ofvan angifna grunder, hvart tionde år af Konungen.

Den ordning, som sålunda fastställes, vinner ej tillämpning förr än vid

de val, hvilka näst derefter, enligt § 15 mom. 1, skola ega rum. Köping

eller annat samhälle, som erhåller stadsprivilegier, räknas i fråga om

riksdagsmannaval fortfarande till landet, till dess ny valkretsordning

varder faststäld.

5. Uppgår städernas folkmängd till mer än åttio tvåhundratrettiondedelar

af folkmängden i hela riket, skall det här ofvan föreskrifna

antalet riksdagsmän tvåhundratrettio utses för landet och för

städerna efter förhållandet mellan folkmängden å landet och i städerna.

Det antal riksdagsmän, som sålunda bör utses för landet och för

städerna, bestämmes af Konungen vid fastställande af den i mom. 4

omförmälda ordning, dervid i öfrigt stadgandena i mom. 2 och 3 skola

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

§ 15.

Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas inom september

månads utgång näst före början af de tre år, för hvilka valen gälla.

Förordnar Konungen nya val eller afgår eljest riksdagsman för

Andra Kammaren innan den tid, för hvilken han blifvit vald, tilländalupit,

verkställes ofördröjligen inom den valkrets, som utsett den afgångne,

nytt val för den återstående tiden.

§ 16.

Å landet väljes riksdagsman medelst elektorer. För hvarje

kommun utses inför kommunalstämmans ordförande en elektor och derutöfver,

efter folkmängden, en för hvarje fullt tal af ett tusen. Desse

elektorer sammanträda till riksdagsmannaval inför domhafvanden i den

domsaga, till hvilken valkretsen hörer, eller, om två domsagor äro

förenade till en valkrets, inför domhafvanden i den af dessa domsagor,

hvilken den största folkmängden egen

I de valkretsar, som bestå af två eller flera städer, utses inför

magistraten en elektor för hvarje stad och derutöfver, efter folkmängden,

en för hvarje fullt tal af femhundra. Desse elektorer sammanträda till

riksdagsmannaval inför magistraten i den stad inom valkretsen, som

största folkmängden egen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 6.

Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega dock

begagna det omedelbara valsättet, derest flertalet af de röstberättigade

så beslutar. Då förslag härom af de röstberättigade i en kommun

väckes medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas ordförande eller

magistrat, varder sådant meddeladt Konungens befallningshafvande, som

från öfriga till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades

röster och utfärdar kungörelse om utgången, efter thy som de flesta

afgifna rösterna varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan

frågan icke förr, än en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas.

Beslutas åter förändringen, träder den i kraft vid det val, som näst

efter en månad från kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller för

en tid af minst fem år, hvarefter beslut om dess upphörande kan på

lika sätt som om dess införande fattas. Vid de omedelbara valen afgifvas

rösterna, särskildt för hvarje kommun, inför kommunalstämmas

ordförande eller magistrat; och skola för rösternas sammanräknande

och fullmagts utfärdande åt den, som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen

insändas, för kommunerna å landet till dombafvanden och

för städerna till magistraten i den stad, som största folkmängden eger.

I stad, som bar att ensam sända en eller flere riksdagsmän, förrättas

valen omedelbart inför magistraten; och må, der flere riksdagsmän

skola utses, staden, på sätt om val till stadsfullmägtige är stadgadt,

kunna indelas i valkretsar. I stad, der magistrat ej finnes, skall den

för sådan stad särskildt tillsatta styrelse eller dess ordförande taga den

befattning med riksdagsmannaval, som enligt denna § samt §§ 18, 20

och 22 tillhör magistrat eller dess ordförande.

§ 22.

1. År någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren,

må han deröfver anföra besvär hos Konungens befallningshafvande

i valorten eller, der fråga om val för flera domsagor eller städer

handlagts inom särskilda län, hos befallningshafvanden i det län, der

slutliga handläggningen skett. För det ändamål eger klaganden hos

domhafvande eller magistrat, som slutligen handlagt valfrågan, äska

behörigt protokollsutdrag, hvilket genast eller inom högst två dagar

derefter bör till klaganden utlemnas; och skall han, vid förlust af talan,

sist inom åtta dagar efter valförrättningens slut ingifva sina besvär till

Konungens befallningshafvande, som, på sätt i 11 § stadgas, lemnar

vederbörande tillfälle att sig förklara samt sist innan nästa dags utgång,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Biksdagens Skrifvelse N:o 6.

efter det den för förklarings afgifvande bestämda tid tilländalupit, sitt

utslag i måleF utfärdar.

2. Den med Konungens befallningshafvandes utslag missnöjde

eger att, sist inom åtta dagar efter deraf erhållen de], till Konungens

befallningshafvande inlemna sina besvär, stälda till Konungen, hvarefter

med målet vidare så förhålles, som ofvan i 11 § sägs.

3. Vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom gjord

afsägelse af riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, förfares i afseende

derå, om afsägelsen egt rum vid valtillfälle, enligt mom. 1 i denna §

och, om afsägelsen efteråt skett hos Konungens befallningshafvande,

enligt mom. 2.

§ 28.

Hos Konungen göres af hvardera kammaren anmälan om de

ledigheter inom kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa

riksdag genom val fyllas, hvarefter Konungen anbefaller dess befallningshafvande

föranstalta, att nya val anställas.

Om emellan riksdagar ledighet i någondera kammaren genom

ledamots afgång uppstår, åligger Konungens befallningshafvande, när

den afgångne tillhört Andra Kammaren, att föranstalta om nytt val;

och, då den afgångne varit ledamot af Första Kammaren, att om ledigheten

göra anmälan hos Konungen, som förordnar om nytt vals anställande.

a

Q

§ 25.

Befinnes vid riksdagsmannaval, hvilka böra med slutna sedlar

förrättas, valsedel lyda å person, som ej är valbar, eller på flera eller

färre, än som vid valtillfället böra väljas, eller innefattar valsedel någon

tvetydighet i anseende till den eller de valdes namn, skall samma sedel

anses ogild.

Åro valsedlar till större antal än hälften ogilda och finnes det

inverka på valets utgång, varde nytt val anstäldt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 6.

15

§ 71.

Riksdagen skall genom fyratioåtta valmän, af hvilka hvardera

kammaren inom sig utser tjugofyra, välja fullmägtige att jemlikt särskilda

reglementen, riksbankens och riksgäldskontorets medel och tillhörigheter

förvalta. Fullmägtige skola i hvardera verket vara sju och

väljas å lagtima Riksdag för tiden från valet, till dess sådant val under

tredje året derefter försiggått. Valen ske medelst slutna sedlar. Ordförande

bland fullmägtige väljes särskild!. Af de öfrige sex skola två

årligen afgå. Då på en gång val af samtlige fullmägtige eger rum, bestämmes

genom lottning den ordning, i hvilken fullmägtige, ordföranden

undantagen, skola afgå. Afgående fullmägtig kan återväljas. Har fullmägtig

före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgått, eller

har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för

honom återstått. Då val af ordförande i någotdera verket skall ega

rum, utses denne före öfrige fullmägtige. Val för längre tjenstgöringstid

verkställes före val för kortare.

Fullmägtige välje sjelfve bland sig vice ordförande; egande

den, som bland fullmägtige förer ordet, afgörande röst, derest i frågor,

som hos fullmägtige komma under omröstning, rösterna för två skiljaktiga

meningar utfalla lika.

Stockholm den 7 mars 1894.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.