Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontor et, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmägtige i nämnda kontor.

1894-03-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1894:7, Skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontor et, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmägtige i nämnda kontor.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

N:o 7.

''• l:‘ i■■■ u .... no i. ! .< ■ tji

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 mars 1894.

— — — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontor et, angående

riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit,

sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmägtige

i nämnda kontor.

(Statsutskottets utlåtande n:o 21.)

Till fullmägtige i riksgäldskontoret.

Efter erhållen del af Riksdagens sistlidna år församlade revisorers

berättelse om den samma år verkstälda granskning af riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning har Riksdagen tagit under öfvervägande hvad

revisorerna uti denna berättelse i ett eller annat hänseende erinrat,

äfvensom hvad statsutskottet, i afgifvet utlåtande angående riksgäldskontorets

förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet

senast tillerkändes fullmägtige i nämnda kontor, anfört och hemstält;

och har Riksdagen i nedannämnda ämnen fattat följande beslut:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

17

l:o. Angående samverkan mellan riksbanken och riksgäldskontor et.

Med förmälan att revisorerna inhemtat, att fullmägtige i riksgäldskontoret

med enskild bankinrättning träffat aftal om verkställande i utlandet

för kontorets räkning af vissa liqvider i främmande valutor,

hafva revisorerna meddelat, att de af fullmägtige anhållit om upplysning,

huruvida före afslutandet af ifrågavarande aftal förfrågan skett

hos fullmägtige i riksbanken, om de vore villige att låta riksbanken

verkställa nämnda liqvider, samt att af fullmägtiges i riksgäld skontoret

svar framginge, att dylik förfrågan icke egt rum.

Enär emellertid, efter bankofullmägtiges kort tid förut visade beredvillighet

att medgifva riksgäldskontoret å dess önskade försträckning

lägre ränta än den för likartade lån från riksbanken i allmänhet gällande,

fullmägtige i riksgäldskontoret synts hafva haft ökad anledning

att jemväl i föreliggande fall anlita riksbanken, så hade revisorerna,

hvilka vidliölle den af nästföregående års statsrevisorer uttalade åsigten

beträffande större samverkan mellan Riksdagens båda penningförvaltande

verk, ansett sig böra detta förhållande för Riksdagen omförmäla.

Med anledning af Riksdagens under år 1892 församlade revisorers

af sistlidet års statsrevisorer åberopade uttalande, yttrade sammansatta

stats- och bankoutskottet vid 1893 års riksdag i utlåtande n:o 1, att

utskottet funnit, att mellan Riksdagens ifrågavarande verk, till fördel

för båda, en samverkan skulle kunna eg a rum i större utsträckning,

än som syntes hafva varit fallet, utan att derför den fullt sjelfständiga

ställning, som dessa verk borde intaga gent emot hvarandra, komme

att lida något intrång. Riksdagen, som delar denna uppfattning, har

af ofvan nämnda i revisionsberättelsen angående riksgäldskontoret anförda

förhållande ansett sig hafva anledning att framhålla de enligt

Riksdagens mening obestridliga fördelar, som för staten äro att vinna

af en samverkan mellan fullmägtige i Riksdagens båda penningförvaltande

verk, der sådan kan ske utan uppgifvande af den sjelfständighet,

hvardera verket bör ega i förhållande till det andra.

2:o. Angående Dalslands kanalaktiebolag.

Enligt revisionsberättelsen rörande detta bolag utgjorde vid 1892

års slut återstoden af det bolaget beviljade lån för kanalbyggnad

mellan Hattefura och Stora Lee 428,G8G kronor 37 öre, hvaraf 110,162

Bih. till Riksd. Prof. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 1 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

kronor 53 öre resterade å förfallna aunuiteter och 318,523 kronor 84 öre

vore ännu ej till betalning förfallet kapital. Jemte meddelande att,

enligt riksgäld skontorets räkenskaper, af förstnämnda skuldbelopp

109,666 kronor 33 öre utgjordes af oguldna annuiteter och återstående

319,020 kronor 4 öre af icke förfallet kapital, hafva Riksdagens revisorer

till rättelse anmärkt den sålunda befintliga skiljaktigheten mellan

riksgäldskontorets och bolagets räkenskaper i fråga om fördelningen

af förfallen och icke förfallen skuld.

Riksdagen, som inhemta!, att I genom skrifvelse den 7 december

sistlidne år gifvit kanalbolagets styrelse del af revisorernas anmärkning,

men att från styrelsen icke ingått något svar, har beslutat uppdraga

åt fullmägtige i riksgäldskontoret att erinra styrelsen för Dalslands

kanalaktiebolag om vidtagande af sådan rättelse i bolagets räkenskaper,

att ofvan anmärkta skiljaktighet mellan dessa och riksgäldskontorets

räkenskaper varder undanröjd.

3:o. Angående Vitt sjo—Hessleholms jernvägsaktiebolag.

I fråga om Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag hafva Riksdagens

revisorer bland annat uttalat sig på följande sätt:

»Vid granskning af bolagets revisionsberättelse har statsrevisorernas,

såväl som fullmägtiges i riksgäldskontoret, uppmärksamhet fästs

derpå, att bolagets revisorer i berörda berättelse anmärkt, att bokförda

värdet af bolagets jernväg icke öfverensstämde med dess verkliga, i

det att fingerade värdet af eu aktieteckning på 200,000 kronor blifvit

jernvägen påförd. Af den med anledning häraf af fullmägtige från

bolagsstyrelsen infordrade förklaring framgår, att styrelsen anser bolagsrevisorernas

anmärkning vara beroende af missuppfattning, och den

klandrade bokföringsåtgärden befogad, enär de ifrågavarande aktiebrefven

funnes i styrelsens förvar och registerboken öfverensstämde

med aktiekapitalet.

Förhållandet har emellertid synts statsrevisorerna vara af beskaffenhet

att böra för Riksdagen omförmälas.»

Af bolagets revisionsberättelse med dertill hörande handlingar

samt skriftvexlingen mellan Eder och bolagets styrelse synes framgå,

att det af Riksdagens revisorer påpekade förhållandet med aktieteckningen

i bolaget förskaffat bolaget större statslån, än de för dylikt

låns erhållande uppstäda vilkor om sådan tecknings förhållande till

anläggningskostnaden medgifva. Derjemte har Riksdagen af Eder be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 7.

19

rättelse till innevarande års Riksdag inhemtat, att bolaget icke erlagt

det belopp af 19,762 kronor 22 öre, som bolaget varit skyldigt att den

1 oktober 1893 inbetala å sitt statslån, 404,000 kronor.

Då det enligt riksgäldskontorets reglemente åligger fullmägtige

att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån,

lären I följaktligen icke underlåta att med till buds stående medel

söka tillvarataga statens rätt gent emot bolaget; och enär Riksdagen

föreställer sig, att en närmare undersökning kommer att ske, om och

i hvilken mån bolagsstyrelsens förfarande inverkat på statslånefordringens

säkerhet samt huruvida berörda förfarande bör föranleda till särskilda

åtgärder, har Riksdagen ansett det af revisorerna anförda förhållandet

för närvarande icke påkalla något dess åtgörande i frågan.

4:o. Angående ansvarsfrihet för riksgäldskontorets styrelse.

Då Riksdagen funnit fullmägtige hafva med nit och omsorg upplylt

sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, har Riksdagen tillerkänt fullmägtige

full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade

i deras protokoll den 19 januari 1893 till och med den 18

januari 1894.

Stockholm den 16 mars 1894. s

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.