Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående kyrkovärdars tillsättande för viss tid.

1894-05-02 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1894:70, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående kyrkovärdars tillsättande för viss tid.

Dokumentets text

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

27

N:o 70.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 maj 1894.

— — — — Andra Kammaren den 2 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

angående kyrkovärdars tillsättande för viss tid.

(Lagutskottets utlåtande n:o 19.)

Till Konungen.

På sätt enskild motionär inom Riksdagen anmärkt, saknas för

närvarande bestämmelser i fråga om den tid, för hvilken kyrkovärd

må ega att utöfva sin befattning. Omnämnd redan i våra landskapslagar,

har denna institution städse bevarat sin urgamla karakter af ett

församlingens förtroendeuppdrag, och när i en senare tid på kyrkorådet

öfverflyttades en del af hvad förut enligt häfd eller äldre stadganden

tillhört kyrkovärdarnes befogenhet, bestämdes tillika, att desse skulle

vara sjelfskrifne ledamöter i kyrkorådet. I enlighet härmed stadgar

också 23 § i gällande förordning om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd den 21 mars 1862, att församlingens kyrkovärdar äro ledamöter

i kyrkorådet jemte dem, som dertill å kyrkostämma väljas. För desse

senare föreskrifves i förordningen den 13 april 1886 viss tjenstgöringstid,

så bestämd, att af ledamöterna, som väljas för fyra år, halfva

antalet eller, om detta icke är jemnt, det antal, som är närmast under

hälften, utträder efter lottning vid slutet af andra året. Enligt hvad

Riksdagen försport, väljas nu, antagligen med hemtadt stöd af sistberörda

bestämmelser, kyrkovärdar på åtskilliga ställen i vårt land

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

allenast för en tid af fyra år, men i öfvervägande antalet fall lemnas

uppdraget för obestämd tid och antager vid sådant förhållande lätteligen

karakteren af ett uppdrag, för hvars fortvaro allenast vederbörandes

lifslängd i sista hand sätter en gräns. Med hänsyn särskildt till kyrkovärdarnes

åliggande att jemte kyrkoherden föra kyrkans räkenskaper

och den ansvarighet för förvaltningen af kyrkas medel, som för dem

likasom för de valde ledamöterna af kyrkorådet är stadgad, måste

emellertid en dylik anordning i längden finnas mindre betryggande, i

samma mån uppdraget varder mera magtpåliggande. För kyrkovärdars

utseende på viss tid, derom framställning sålunda gjorts, talar ock den

omständighet, att ifrågavarande uppdrag ytterst h vilar på samma grund

.— församlingens förtroende — som andra rent kommunala eller kyrkligt

kommunala uppdrag, hvilkas fortsatta utöfvande lagen emellertid

gjort beroende af regelbundet återkommande val.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anhålla,

att Eders Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till lagbestämmelse derom, att kyrkovärdar skola utses, i likhet

med hvad om valda ledamöter i kyrkoråd finnes stadgadt, för en tid

af fyra år.

Stockholm den 2 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.