Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förskjutande af den väguppskattningsnämnderna tillkommande ersättning m. rn.

1894-05-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1894:74, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förskjutande af den väguppskattningsnämnderna tillkommande ersättning m. rn.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

I

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

N:o 74.

Uppläst och godkänd hos Första''Kammaren den 5 maj 1894.

— — — •— Andra Kammaren den 5 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition angående förskjutande af den väguppskattningsnämnderna

tillkommande ersättning m. rn.

(Statsutskottets utlåtande n.o 33 och memorial n:o 55.)

Till Konungen.

Under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden den 9 sistlidne mars har Eders Kongl. Maj:t i en samma

dag aflåten proposition (n:o 50) föreslagit Riksdagen medgifva, att Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i rikets samtliga län skulle ega att,

intill dess de i 52 § af lagen angående väghållningsbesvärets utgörande

på landet den 23 oktober 1891 omförmälda vägkassor i de särskilda

väghållningsdistrikten hunnit bildas, af om händer hafvande medel förskjuta

dels till vägstyrelserna, uppå behöriga reqvisitioner, de belopp,

som erfordrades för gäldande, enligt reqvisitionerna bilagda, af vägstyrelserna

granskade och godkända räkningar, ej mindre af den ersättning,

som enligt 50 § af nämnda lag tillkomme ordförande och ledamöter i

de särskilda nämnder, hvilk enligt 46 § i samma lag hade att uppskatta

årliga kostnaden för underhållet af allmän väg den tid, marken

vore bar, än äfven af de kostnader för skrifbiträde och expenser för

dessa nämnder, hvilka för fullgörande af nämndernas uppdrag kunde

ifrågakomma och borde af vägkassorna bestridas, allt med skyldighet för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

5

vederbörande vägstyrelse att, så snart tillräckliga tillgångar hunnit

i vägkassan inflyta, godtgöra de sålunde förskjutna medlen mot återbekommande

af de till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifna

räkningarne, dels ock, likaledes mot ersättning af vederbörande vägkassa,

kostnaden för offentliggörande i länskungörelserna af vägnämndernas

uppskattningsinstrument.

Angående den del af Eders Kongl. Maj:ts förslag, som afser medgifvande

för Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen att mot ersättning

af vederbörande vägkassa förskjuta kostnaden för offentliggörande

i länskungörelserna af vägnämndernas uppskattningsinstrument, har Riksdagen

icke ansett sig böra genom sitt beslut fastslå att, på sätt Eders

Kongl. Maj:ts förslag innebär, berörda kostnad skulle slutligen gäldas af

vederbörande vägkassa utan velat för närvarande lemna öppen frågan

om, hvem som i sjelfva verket slutligen bör vidkännas denna kostnad,

hvadan Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning har på det sätt

bifallits, att Riksdagen medgifvit, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i rikets samtliga län må ega att, intill dess de i 52 § af lagen

angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891

omförmälda vägkassor i de särskilda väghållningsdistrikten hunnit bildas,

af om händer hafvande medel förskjuta dels till vägstyrelserna, uppå behöriga

reqvisitioner, de belopp, som erfordras för gäldande, enligt reqvisitionerna

bilagda, af vägstyrelserna granskade och godkända räkningar,

ej mindre af den ersättning, som enligt 50 § af nämnda lag tillkommer

ordförande och ledamöter i de särskilda nämnder, hvilka enligt

46 § i samma lag hafva att uppskatta årliga kostnaden för underhållet

af allmän väg den tid, marken är bar, än äfven af de kostnader för

skrifbiträde och expenser för dessa nämnder, hvilka för fullgörande af

nämndernas uppdrag kunna ifrågakomma och böra af vägkassorna bestridas,

allt med skyldighet för vederbörande vägstyrelse att, så snart

tillräckliga tillgångar hunnit i vägkassan inflyta, godtgöra de sålunda

förskjutna medlen mot återbekommande, af de till Eders Kongl. Maj:ts

befallningshafvande ingifna räkningar, dels ock, mot ersättning af den

det vederbör, kostnaden för offentliggörande i länskungörelserna af vägnämndernas

uppskattningsinstrument.

Stockholm den 5 maj 1894.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.