Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om ändrade bestämmelser rörande utseende af rättens ombudsman i konkurs.

1895-05-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1895:42, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om ändrade bestämmelser rörande utseende af rättens ombudsman i konkurs.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Riksdagens Skrifvelse N:o 42.

. ,,-v itc v i11"r>

il- -C-lf.. I .K -i • f ii ".I-1-> Ul

N:o 42.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 3 maj 1895.

— — — — Andra Kammaren — 3

i _v iU..'' no!» ■>:'' ■ V^li/i Itc U- i,i;a ;.;i i’ '''' l>; list I f It t''r.Oil -rv''iq«-i-i

) . T :• : -ifil i; : f’> a If vj:. ''l-yiii/li " ( >1 . , i T''''* IO Ii f.ff U‘ji '' j i "i iilijf-’.;,!

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om ändrade bestämmelser rörande utseende af rättens ombudsman

i konkurs.

(Lagutskottets ullätande n:o 18.)

{• • ,V V • .. ... ,, ''i*'' [f . -f-f , ■ , . (1 i jt.| i. j* j T; •'' ‘ ''j '' 11J i'' i

iV!-; Sr* iV • r i *n i ii / > f ;u» : Ltf

Till Konungen.

. . . jj \7 1

Vid innevarande riksdag har frågan om förändrade bestämmelser

rörande de personer, bland hvilka rättens ombudsman skall utses, gjorts

till föremål för enskild motionärs framställning, deri föreslagits upphäfvande

af bestämmelsen, att rättens ombudsman må kunna utses jemväl

inom rätten.

Till stöd för berörda framställning har erinrats, hurusom genom lagen

den 18 april 1890 den förändring vidtagits beträffande 67 § konkurslagen,

att arfvode till rättens ombudsman alltid skall bestämmas af domstolen, i

stället för att, såsom förut varit förhållandet, sådant bestämmande endast

skett i de ytterst sällsynta fall, att klagomål förts öfver det sätt, hvarpå

vederbörande borgenärer begagnat sin rätt att anslå arfvodet. Denna förändring

återverkade på ett sätt, som antagligen ej af lagstiftaren blifvit

beaktadt, på 41 § konkurslagen, som innehölle stadgandet, att till rättens

ombudsman skall utses en ärlig och förståndig man, inom eller utom

rätten.

Bill. till Riked. Prat. ISHj. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 12 H&ft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 42.

Uti de mindre städerna särskilt vore vanligt, att rättens ledamöter

så godt som uteslutande hugnades med rättens ombudsmansbefattningar.

Huru jäfsförhållandep vid pröfningen af arfvodenas storlek skulle

kunna undvikas, vore svårt att förstå, men det skedde förmodligen genom

inkallande af extra rådmän, som sålunda oupphörligen finge bestämma

öfver de ordinaries inkomster.

Att en bestämmelse, som lemnar rätten eller, på landet, domaren

öppet att vid utseende af rättens ombudsman göra sitt val inom rättens

egen krets, i tillämpningen lätteligen kan vålla betänkliga olägenheter,

lärer enligt Riksdagens åsigt icke kunna med fog förnekas. Motionären

har företrädesvis fäst sig vid den vanskliga ställning, hvari frågan om

arfvodesbeloppets bestämmande icke kan undgå att försätta den samvetsgranne

rättsledamoten, för hvilken blotta skymten af misstanke att dervid

vilja på ett eller annat sätt tillgodose egna intressen måste vara förhatlig;

och nekas kan icke, att det är ur denna synpunkt, sola stadgandet i fråga

ter sig mest betänkligt.

Visserligen är det närmast förhållandena i städerna och, af lätt insedda

skäl, särskildt de mindre städerna, som härvid påkalla lagstiftarens

uppmärksamhet, men tydligt är, att arfvodesfrågans afgörande äfven vid

underrätt på landet lätteligen kan verka menligt för rättens anseende och

vålla misstämning såväl inom rättens egen krets som bland borgenärerne,

derest rättens beslut i frågan icke skulle utfalla i enlighet med deras

förslag.

Jemväl ur andra synpunkter kunna emellertid erinringar göras mot

lämpligheten af ifrågavarande befattnings utöfvande af en rättens ledamot;

och må det i sådant afseende vara till fyllest att erinra, hurusom, på sätt

anmärkt blifvit, en dylik anordning dels mången gång kan föranleda jäfsförhållanden,

som särskildt vid rådstufvurätterna i de mindre städerna med

deras sammansättning svårligen kunna undgå att vålla tidsutdrägt med

konkurssakens behandling och kostnader för borgenärerne, och dels måste

försvåra den kontroll öfver ombudsmannens verksamhet, som rätten bör

låta sig angeläget vara att utöfva.

Riksdagen, som håller före, att erfarenheten flerstädes bekräftat här

ofvan anförda betänkligheter, finner jemväl en annan omständighet tala

för en förändring uti ifrågasatt rigtning. Såsom motiven till gällande

konkurslag gifva vid handen, innehöll det ursprungliga, inom justitiedepartementet

utarbetade förslaget i ämnet, den bestämmelse, att rättens

ombudsman skulle utses inom rätten. Anledningen härtill torde hafva

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 42.

varit eu sträfvan att jemväl i formelt afseende likställa innehafvaren af

denna befattning med den franska handelsrättens juge commissaire, hvilken

tagits till förebild för förslagets rättens ombudsman. I öfverensstämmelse

härmed innehöll också berörda förslag föreskrift derom, att rättens ombudsman

skulle, i likhet med hvad som gälde i fråga om »juge commissaire»y

inför rätten föredraga uppkomna tvistefrågor. Den komité, som härefter

afgaf betänkande och förslag i ämnet, fann emellertid sammansättningen

af våra underrätter på landet lägga hinder i vägen för genomförandet af

en motsvarande anordning af rättens ombudsmansinstitutionen, och vidtog

af sådan anledning samt med hänsyn tillika till de inom högsta domstolen

gjorda anmärkningar mot det äldre förslagets bestämmelser i förevarande

ämne den förändring, som sedermera vann lagstiftarens bifall, att rättens

ombudsman lika väl skulle kunna utses utom rätten, i sammanhang hvarmed

komitén uttalade den förvissning, att någon svårighet icke skulle möta

att i hvarje landsort såväl som i hvarje stad finna personer, fullt kompetenta

och i öfrigt lämpliga för ifrågavarande befattning. Att förhållandena

i vårt land, sedan berörda uttalande gjordes, utvecklat sig derhän,

att man nu med ännu större fog än då kan instämma deri, lärer ingen

vilja ifrågasätta.

Af hvad ofvan anförts följer, att Riksdagen anser en förändring i

angifven rigtning numera både böra och kunna vidtagas, äfvensom att

förändringen, då giltigt skäl icke synes förefinnas att i förevarande afseende

införa olikhet i stadgande!! för land och för stad, bör afse jemväl

rättens ombudsmansbefattningen på landet.

Riksdagen har för den skull för sin del antagit följande

Lag

angående ändrad lydelse af 41 § konkurslagen den 18 september 1862,

sådant detta lagrum lyder enligt förordningen den 6 augusti 1881.

Härigenom förordnas, att 41 § konkurslagen den 18 september 1862,

sådant detta lagrum lyder enligt förordningen den 6 augusti 1881, skall

hafva följande ändrade lydelse:

41 §. Då gode män utses, förordne ock rätten eller domaren en ärlig

och förståndig man utom rätten att i konkurssaken vara rättens ombudsman.

Ombudsmannen åligger att öfver gode männens och sysslomännens

förvaltning hafva tillsyn: att vid de borgenärernas sammanträden utom

rätten, der han är till städes, föra ordet: att hos rätten eller domaren anmäla

de frågor, hvilka af konkurssaken uppstå och rättens pröfning på
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 42.

kalla: och att i öfrigt vidtaga de åtgärder och beslut, hvilka enligt denna

lag på rättens ombudsman ankomma.

Har den, som till ombudsman förordnas, ej förut aflagt domareed,

gånge sådan ed inför rätten eller domaren, innan han nämnda befattning

tillträder.

Stockholm den 3 maj 1895.

.t." .-t* ••ni !< ..Lf j i i !,• •!■:! • - ’t *! tfn •;.}»■{;;

Med undersåtlig vördnad.

TO ,t

i

’.L /

o r

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.