Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o 16

1895-05-15 · 68 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 67 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1895:76, Riksdagens Skrifvelse N:o 16

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

1

i

N:o 76.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 maj 1895.

— ■ — — — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds

proposition n:o 6 med förslag till lag om handelsbolag och

enkla bolag, lag om aktiebolag, lag om vissa föreningar för

ekonomisk verksamhet, lag om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse,

lag angående ändring i vissa delar af

strafflagen, lag om ändring i vissa delar af förordningen

angående handelsböcker och handelsräkningar den 4 maj

1856, lag angående ändring i 10 § af förordningen om

tioårig preskription och om årsstämning den 4 mars 1862,

lag om registrering af bankaktiebolag samt lag om ändring

i vissa delar af lagen angående handelsregister,

firma och pr okur a den 13 juli 1887.

(Särskilda utskottets utlåtande n:0 1 och memorial n:o 4.)

TILL KONUNGEN.

Genom proposition deri IT) sistlidne januari har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bifogade förslag till

Bill. till

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

l:o) Lag om handelsbolag och enkla bolag;

2:o) Lag om aktiebolag;

3:o) Lag om vissa föreningar för ekonomisk verksamhet;

4:o) Lag om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse;

5:o) Lag angående ändring i vissa delar af strafflagen;

6:o) Lag om ändring i vissa delar af förordningen angående handelsböcker

och handelsräkningar den 4 maj 1855;

7:o) Lag angående ändring i 10 § af förordningen om tioårig preskription

och om årsstämning den 4 mars 1862;

8:o) Lag om registrering af bankaktiebolag;

9:o) Lag om ändring i vissa delar af lagen angående handelsregister,

firma och prokura den 13 juli 1887.

Riksdagen, som funnit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition,

såvidt angår förslagen till Lag om handelsbolag och enkla bolag, till Lag

om aktiebolag, till Lag om vissa föreningar för ekonomisk verksamhet, till

Lag om registrering af bankaktiebolag samt till Lag om ändring i vissa

delar af lagen angående handelsregister, firma och prokura den 13 juli

1887, icke kunna i oförändradt skick bifallas, har för sin del antagit

Lag om handelsbolag och enkla bolag, Lag om aktiebolag, Lag om

registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet, Lag om registrering af

bankaktiebolag samt Lag om ändring i vissa delar af lagen angående

handelsregister, firma och prokura den 13 juli 1887, af den lydelse, bilagorna

A, B, C, D och E utvisa,

samt utan ändring bifallit propositionen i öfrigt och sålunda antagit

Eders Kongl. Maj:ts förslag till

Lag om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, Lag angående

ändring i vissa delar af strafflagen, Lag om ändring i vissa delar af förordningen

angående handelsböcker och handelsräkningar den 4 maj 1855

samt Lag angående ändring i 10 § af förordningen om tioårig preskription

och om årsstämning den 4 mars 1862;

och tillåter sig Riksdagen med afseende på de ändringar, som Riksdagen

ansett böra vidtagas i de fem förstnämnda lagförslagen, hänvisa till

särskilda utskottets (n:o 1) utlåtande n:o 1 och memorial n:o 4.

Stockholm den 15 maj 1895.

Med undersåtlig vördnad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

3

Bil. A.

LAG

om handelsbolag och enkla bolag.

1 Kap.

Om handelsbolag.

I. Om handelsbolag i allmänhet.

Hvad med handelsbolag förstås.

1 §•

Sluta två eller flere bolag för att under gemensam firma idka handel

eller annan näring, med hvars utöfvande följer skyldighet att föra handelsböcker,

kallas det handelsbolag.

2 §•

Handelsbolag kan förvärfva rättigheter oeh ikläda sig skyldigheter

samt inför domstol och annan myndighet söka, kära och svara.

Om firma gälle hvad särskildt är stadgadt.

Om bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under

bolagets bestånd.

3 §.

Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets

bestånd bestämmas genom aftal.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

I den mån ej annorlunda aftalats skola bestämmelserna i 4—15 §§

lända till efterrättelse.

4 §•

Bolagsman ege ej, utan öfrige bolagsmännens samtycke, sätta annan

i sitt ställe.

5 §•

Enhvar bland bolagsmännen vare berättigad att vidtaga åtgärd i

förvaltningen af bolagets angelägenheter, der ej förbud dereinot inlägges

af annan bolagsman, som ej är frän förvaltningen utesluten. Åtgärd, som

är för bolagets ändamål främmande, må ej vidtagas utan samtlige bolagsmännens

samtycke.

År det aftaladt, att förvaltningen eller viss del deraf skall af samtlige

bolagsmännen eller två eller flere bland dem i förening handhafvas,

må åtgärd, som ej tål uppskof, vidtagas utan hinder deraf

att bolagsman ej hinner tillkalla annan bolagsman att i afgörandet

deltaga eller att bolagsman i följd af sjukdom eller af annan orsak är

oförmögen att i förvaltningen deltaga.

6 §•

Har genom bolagsaftal åt bolagsman uppdragits att handhafva förvaltningen

eller viss del deraf, må han ej från det uppdrag skiljas, utan

skäl dertill är, såsom att han i bolagets angelägenheter visat trolöshet eller

grof försummelse eller vårdslöshet, eller att han i följd af fortvarande

sjukdom eller af annan orsak är oförmögen att deltaga i förvaltningen.

7 §•

Ändå att bolagsman ej deltager i förvaltningen, ege han, när

uppenbart hinder i bolagets verksamhet ej derigenom vållas, granska bolagets

räkenskaper äfvensom i öfrigt taga kännedom om bolagets angelägenheter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

5

8 §•

För hvarje räkenskapsår skall bolagsman tillgodoföras ett belopp,

motsvarande dels ränta efter fem för hundrade om året å hans vid

räkenskapsårets början behållna insats, dels ock arfvode för förvaltning

af bolagets angelägenheter, der sådant betingats.

» t T! j » * > * I *;/- ■{.. ’i . ’<»! ''{.i* i fl»! ? i •.! < .

9 §•

öfverskott eller brist, som förefinnes efter det bolagsmännen tillgodoförts

hvad dem enligt 8 § tillkommer, anses såsom vinst eller förlust

för räkenskapsåret.

10 §.

Vinst ‘och förlust fördelas mellan bolagsmännen efter hufvudtalet.

Är för fördelningen allenast af vinst eller allenast af förlust viss

grund aftalad, galle den vid fördelningen af såväl vinst som förlust.

11 §•

Sedan räkenskapsafslutning gjorts, vare bolagsman berättigad att utfå

hvad honom enligt 8 och 10 §§ tillgodoförts; dock skall, der brist i hans

insats uppkommit, hvad till dess fyllande åtgår innehållas.

12 §.

Hvad bolagsman eger att för räkenskapsår lyfta skall, der han ej

inom utgången af följande året af den rätt sig begagnat, läggas till hans

insats; dock må denna ej derigenom mot annan bolagsmans bestridande

ökas utöfver aftaladt belopp. *

13 §.

Bolagsman vare ej pligtig att på yrkande åt öfrige bolagsmännen

utöfver sin aftalade insats något tillskjuta.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

14 §.

Har bolagsman för bolagets räkning vid känts nödig eller nyttig

utgift, ege han att för derigenom uppkommen fordran njuta ränta efter

fem för hundrade om året från den dag fordringen tillkom.

Försummar bolagsman att göra aftaladt tillskott eller att redovisa

influtna medel, gälde ränta efter ty nu är sagdt från den dag tillskottet

eller redovisningen bort ske.

15 §.

Bolagsman vare pligtig ersätta skada och förlust, som genom hans

försummelse eller vårdslöshet uppkommit.

Talan härom skall hos domstol anhängiggöras inom ett år från det

nästa räkenskapsafslutning blef för bolagsmännen tillgänglig, men, der

före bolagets upplösning räkenskapsafslutning ej göres, inom samma tid

från det bolagsskifte skedde. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Klander af räkenskapsafslutning skall, vid enahanda påföljd, anställas

inom ett år från det den blef för bolagsmännen tillgänglig.

Om bolagets och bolagsmännens förhållande till tredje man.

16 §.

Enhvar af bolagsmännen ege, der ej annorlunda aftalats, företräda bolaget;

dock må bolagsman, som i bolagets angelägenheter visat trolöshet,

kunna på annan bolagsmans yrkande af domstol skiljas från rätten

att företräda bolaget; beslut härom gånge i verkställighet utan hinder af

förd klagan.

År mellan bolagsmännen öfverenskommet, att endast någon eller

några af dem, eller endast några eller alla i förening ega företräda

bolaget, och sluter någon, med vetskap derom, aftal med bolagsman,

som icke är behörig att företräda bolaget, vare det aftal ej för bolaget

bindande. Hvad nu är sagdt galle ock, der någon sluter aftal med den

han vet vara från rätten att företräda bolaget skild.

Annan inskränkning i bolagsmans befogenhet att företräda bolaget vare

mot tredje man utan verkan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

7

17 §.

Stamning eller annat offentlig myndighets bud skall anses hafva

kommit handelsbolag tillhanda, då någon bolagsman, som ej är från rätten

att företräda bolaget utesluten, i laga ordning erhållit del deraf.

IS §.

Prokura må meddelas allenast af samtlige bolagsmännen i förening,

men kan återkallas af enhvar bolagsman, som ej är från rätten att företräda

bolaget utesluten.

I öfrigt galle om prokura, hvad särskildt är stadgadt.

19 §.

För handelsbolags förbindelser svare bolagsmännen, en för alla och

alla för en, såsom för egen skuld; dock ege, der bolagsmans egendom

blifvit till konkurs afträdd, den, som hos bolaget har fordran, ej, så vidt

bolagsmannens enskilde borgenärers rätt rörer, ur afträdda tillgångarne njuta

utdelning för större del af sin fordran, än som ej kan hos bolaget utfås.

20 §.

Upptages ny bolagsman, vare han ansvarig jemväl för bolagets dessförinnan

ingångna förbindelser. Afgår bolagsman, svare han ej för bolagets

derefter uppkommande förbindelser, der den, med hvilken afhandlats,

om afgången egde vetskap.

21 §.

Varder handelsbolag i konkurstillstånd försatt, må fordran hos bolaget,

ändå att den eljest ej vore till betalning förfallen, genast hos bolagsmännen

utsökas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

22 §.

Bolagsmans enskilde borgenär ege ej mot sin fordran hos bolagsman

qvitta skuld till bolaget, ej heller annorledes för sin fordran söka godtgörelse

ur något, som bolaget tillhörer.

23 §.

öfverlåter bolagsman utan öfrige bolagsmännens samtycke sin andel

i bolaget å annan, eller varder den i mät tagen och försåld, hafve öfverlåtelsen

eller försäljningen ej mot bolaget annan verkan, än att bolagsmannens

rättsinnehafvare eger utfå, under bolagets bestånd, hvad bolagsmannen,

efter ty i 11 § sägs, egt lyfta och, vid bolagsskifte, den del

af behållna tillgångar, som på bolagsmannen belöper; vare dock rättsinnehafvare,

lika med bolagsmannen, berättigad att uppsäga bolaget eller

eljest påfordra dess upplösning.

24 §.

Handelsbolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, der rörelsen drifves,

eller, om rörelsen drifves å skilda orter, i den ort, der hufvudkontoret

är beläget.

Om bolagets upplösning och liqvidation.

25 §.

Är handelsbolag ej slutet på bestämd tid, ege bolagsman när som

helst uppsäga bolaget till upplösning sex månader derefter. Har om uppsägningstiden

annat mellan bolagsmännen aftalats, lände det till efterrättelse.

26 §.

Har handelsbolag slutits på bestämd tid, och varder det, efter utgången

af den tid, utan uttryckligt aftal fortsatt, eller har bolag slutits på

bolagsmans lifstid, vare lag som i 25 § sägs.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

9

.2 tf.

27 §.

-''IcjiJ I- .i ''fr,!'' .ir.i.lau/i !ii! iil<iijimg\v UI''ii in u! .•''»UiiT-i! /

Ehvad handelsbolag slutits på bestämd tid eller icke, ege bolagsman

påfordra, att bolaget genast upplöses, om skäl dertill är, såsom:

att han sjelf eller annan bolagsman genom fortvarande sjukdom eller

annat olycksfall blifvit satt ur stånd att fullgöra hvad honom såsom bolagsman

åligger;

att annan bolagsman tredskats att göra aftaladt tillskott eller, utan

öfrige bolagsmännens medgifvande, för enskild räkning förfogat öfver sin

andel i bolaget;

att annan bolagsmans andel i bolaget blifvit i mät tagen och försåld;

att annan bolagsman i bolagets angelägenheter visat trolöshet eller

grof försummelse eller vårdslöshet;

att annan bolagsman genom laga kraft egande dom förklarats förlustig

medborgerligt förtroende eller blifvit stäld under framtiden för brott,

som kan medföra sådan påföljd, nr. ■

s],i| ! . (>. /?‘»• ''• (11 >1 1;;! M ''/1) ''•

in: ii aftiiåii''i > . im:.> ..-n.l,.:''! !i,{•>. m vmiirr.pi /pi! !

28 §.

li-.JilT* V f > -fSii • n S ];: rr • r 2 *•»i i r • ‘. i; ^ t i / vi''.1 ''J • ? •*}.;*> . »1 ■ f

Genom bolagsmans död varder, der ej annat aftalats, bolaget upplöst.

29 %.

Afträdes bolagsmans egendom till konkurs, skall bolaget anses upplöst

den dag den offentliga stämningen utfärdades. .....i..

j."■: >i 1 i’., 11 i t i ''.11 )•''»! ,• > ! ! U : . ,J i. j ■ • .''i r /it . ■ m ■ ■ ■ < i-r

-it I.iiit t - i -.‘ni.ill J;l *: i i j, / • > j : i t i''l / i ■> i‘il r.l. i >\i

30 §. 1 L.I.J i:) lii ti ij: .

Har det aftal träffats att bolaget, der det eljest, efter ty ofvan är

sagdt, skolat upplösas, må, med uteslutande af bolagsman eller hans rättsinnehafvare,

mellan öfrige bolagsmännen fortsättas, vare aftalet ej giltigt,

med mindre öfverenskommelse träffats om grunden för afgången bolagsmans

eller hans rättsinnehafvares utlösande. Ändå att sådan öfverenskommelse

träffats, vare aftalet, der bolagsmans egendom afträdts till konkurs,

ej för konkursboet bindande, r 1 n

Bih. till Riksd. Prof. mö. 11) Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

31 §.

• ?. » W

Afträdes handelsbolags egendom till konkurs, skall bolaget anses upplöst

den dag, då dess konkursansökning till Rätten eller Domaren ingafs,

eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning

utfärdades.

32 §.

Vidtager bolagsman förvaltningsåtgärd efter det bolaget blifvit upplöst

men innan han erhållit kännedom derom, vare bolagsmännen emellan

så gilt, som om bolaget fortfarande egt. bestånd.

, 33 §.

, > U^v! l''Ji tivoli/JU it i<: i:; * i /ii'' l»|f • *)D-14J ) j v 11 H »*;}» 11 1 - i ^

Då handelsbolag blifvit upplöst annorledes än genom konkurs, skall

liqvidation verkställas.

I liqvidationen ege, der ej annat aftalats, samtlige bolagsmännen att,

sjelfve eller genom ombud, deltaga. Aro flere delegare i boet efter afliden

bolagsman, ege å deras vägnar allenast en af dem eller ett gemensamt

ombud deltaga i liqvidationen.

34 §.

Jemte hvad i 33 § 2 mom. sägs, skall vid liqvidationen, der ej

annat öfverenskommits, rörande bolagsmännens inbördes rättigheter och

skyldigheter, hvarom i 5, 7, 8, 10, 14 och 15 §§ förmäles, i tillämpliga

delar lända till efterrättelse hvad i nämnda §§ finnes stadgadt eller särskilt

varit aftaladt. uö

35 §.

Sedan handelsbolag blifvit. upplöst, skola dess tillhörigheter, så snart

utan uppenbar skada ske kan, i penningar förvandlas.

Bolagsgods må ej, mot någon bolagsmans bestridande, afyttras annorledes

än genom försäljning å offentlig auktion.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

11

36 §.

Ej må tillgångarne mellan bolagsmännen skiftas, innan all veterlig

gäld blifvit, betald. Ur behållna tillgångarne ege bolagsmännen återfå enhvar

sin insats. Räcker behållningen ej dertill, varde bristen räknad såsom

förlust; uppstår öfverskott, utgör det slutlig vinst.

>

37 §.

O * L •

Atnöjes bolagsman ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som under

liqvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra inom

ett år från det skiftet skedde. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

II. Särskilda bestämmelser om handelsbolag med begränsad ansvarighet

för en eller flere af bolagsmännen (kommanditbolag).

38 §.

Bolagsman må kunna förbehålla sig att för bolagets förbindelser ej

ansvara med mera än han i bolaget insatt eller åtagit sig att insätta. Ej

må sådant förbehåll af saintlige bolagsmännen göras.

Bolagsman, sota gjort förbehåll, hvarom nu är sagdt, kallas kommanditdelegare

och bolaget kommanditbolag. Sådant bolags firma skall innehålla

ordet »kommanditbolag».

39 §.

Der ej annat aftalats, ege kommanditdelegare ej deltaga i förvaltningen

af bolagets angelägenheter.

40 §.

År ej genom aftal bestämdt, efter hvilken grund kommanditdelegare

skall deltaga i vinst och förlust, och kunna bolagsmännen ej derom åsämjas,

skilje Rätten dem emellan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

41 §.

Kommanditdelegare vare utesluten från befogenheten att företräda

bolaget.

Sluter någon aftal med den han vet vara kommanditdelegare, vare

det aftal ej för bolaget bindande, utan så är att kommanditdelegaren haft

fullmakt.

Har kommanditdelegare ej till fullo inbetalt sin utfästa insats, eller

har han återtagit något af insatsen eller, innan uppkommen brist i insatsen

blifvit fyld, lyftat hvad honom enligt 8 och 10 §§ tillgodoförts,

vare han med det belopp, som till följd deraf i utfästa insatsen brister,

ansvarig för bolagets förbindelser i den ordning, som i 19 § föreskrifves.

;,c!i .■dlifonumc ■>>!) mtmnrara loö ''in weft mJa no *roi

43 §.

För förbindelse, vid hvars tillkomst den, med hvilken af handlades,

ej egde vetskap om förbehåll, som i 38 § sägs, svare kommanditdelegaren

lika med annan bolagsman.

Har med kommanditdelegares begifvande användts lirma, hvilken ej

innehåller ordet »kommanditbolag», vare lag samma i afseende å hvad

under den firma för bolaget slutits.

44 §.

Varder det belopp, hvarmed kommanditdelegare, efter ty i 38 §

sägs, står i ansvarighet för bolagets förbindelser, efter öfverenskommelse

mellan bolagsmännen nedsatt, vare det utan verkan i afseende å förbindelse,

vid hvars tillkomst den, med hvilken afhandlats, om förhållandet

saknade kännedom.

M

119 ;

J ‘jj

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nw 76.

13

tHTJiY tr>llf 1-I''T 16i«f{l.|»J ! >-1 |

2 Kap,

- / i<’ij Mi:f | ''{h i: > ; f f1; - - ,fijOji ],j; ijftf M! fonf''VJ*>Ji L/ i T ^» f <>i Mf'' •

Om enkla bolag.

Hvad med enkelt bolag förstås.

!!<\rr! gtli-ji» Ii j pl.H, 45 §« • r: ’

Sluta två eller flere bolag för visst företag eller för fortsatt verksamhet,

och år bolaget ej sådant, hvarom i 1 kap. af denna lag är särskildt

stadgadt, kallas det enkelt bolag.

Enkelt bolag må kunna, efter ansökning af bolagsmännen, i handelsregistret

införas; och varde det bolag sedan såsom handelsbolag ansedt.

•ff-rtoi

46 §.

i ''i

.Hot iiKmav

it/; iri

s ''i it f m bn

rl >• i i

Enkelt bolag kan ej förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter,

ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara.

Om bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets

bestånd.

, .../11, i :-.i,•«-.!!- .mu. in-.. 1^1 idlr.itinn''

47 §.

1 r i i i • ■>?! '' *

i i j .* i... .!

Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets

bestånd bestämmas genom aftal.

I den män ej annorlunda aftalats, skola dels de i 4, 6, 7, 10, 11,

13, 14 och 15 §§ om handelsbolag gifna stadganden ega motsvarande t-illlämpning,

dels ock bestämmelserna här nedan i 48 § lända till efterrättelse.

; ,.i. . '' * : r(,,'', . . ;■■! ii.<!

■., :!> , 48 §.

För vidtagande af åtgärd i förvaltningen af bolagets angelägenheter

erfordras samtlige bolagsmännens samtycke; dock skall hvad i 5 § är för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

handelsbolag stadgadt rörande åtgärd, som ej tål uppskof, ega motsvarande

tillämpning.

År mellan bolagsmännen aftaladt, att förvaltningsåtgärd må vidtagas

utan att samtlige bolagsmännen förenat sig derom, må den ändock ej vidtagas,

om förbud deremot inlägges af bolagsman, som ej är från förvaltningen

utesluten.

.eéjc.10'' ■u.if. * ilovino !km«!

Om bolagsmännens förhållande till tredje man.

'' '' 49 §• ^

Genom aftal, som slutes å bolagsmännens vägnar eller under benämning,

hvarmed bolagsmännen samfäldt betecknas, blifver bolagsman i

förhållande till deri, med hvilken aftalats, ej berättigad eller förpligtad,

med mindre han deltagit i aftalet.

Hafva flere bolagsmän deltagit i aftalet, blifva de i förhållande till

den, med hvilken aftalats, berättigade och förpligtade hvar till lika del

efter hufvudtalet, der ej annat vid aftalet öfverenskommits.

50 §.

Användes vid aftala ingående benämning, som i 49 § sägs, må ej

den benämning innehålla personnamn eller ordet »handelsbolag», vid äfventyr

att bolagsmän, med hvilkas begifvande sådant skett, svara för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en.

Innehöll benämningen något af orden »aktiebolag» eller »förening»,

svare de, som deltagit i aftalet, efter ty nu är sagdt.

I '' '' i • ''* • •( i! t •Jjl.flt'': h* » , : Ii -T . "• jj f

? I fr / • ■'' • “> } !''■>}''gm’! - •• t •''; i M;. k \

51 §. ■ ''

Drifves handel eller annan näring, med hvars utöfvande följer skyldighet

att föra handelsböcker, vare om ansvarigheten för derigenom uppkommande

förbindelser lag, som i 50 § 1 mom. sägs.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

15

Om bolagets upplösning och liqvidation.

52 § s . '' ''[■■■'' >isiV /itoi

HU&. ab/tldl .i.J.I u!

I fråga om upplösning af enkelt bolag, så ock om dess liqvidation

skall hvad i 25, 26, 27, 28, 29, 30, 32 och 33 §§ finnes för handelsbolag

stadgadt ega motsvarande tillämpning.

I öfrigt skall vid liqvidationen, der ej annat öfverenskommits, rörande

bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter, hvarom i 7,

10, 14, 15 och 48 §§ förmärs, i tillämpliga delar lända till efterrättelse,

hvad i nämnda §§ finnes stadgadt eller särskilt varit aftaladt.

. W j f'' I i 1 V EUifO > ‘/-I r i I » f f 1) 1* > ix vj ‘ , ii tf i i) Oi. /it) fOliViiuV 4(''

53 §.

Om sättet för liqvidationens verkställande, så ock om klander af bolagsskifte

eller af åtgärd, som under liqvidationen vidtagits, vare lag som

i 35, 36 och 37 §§ finnes i fråga om handelsbolag föreskrifvet; dock

galle, der någon bolagsman är eller varder i konkurstillstånd försatt, med

afseende å hans andel i gemensam egendom hvad i konkurslagen stadgas.

54 §.

Om registrering galle hvad särskild! är stadgadt.

55 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej eg a tillämpning å aktiebolag

eller rederier eller enskilda banker med rätt att utgifva egna

banksedlar.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om bolag för verksamhet

af visst slag eljest är i lag eller författning särskild! stadgadt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagms Skrif velse N:o 76.

.noltcbIvpM floo ; 56 §Jqcp e-syr

Genom denna lag upphäfvas:

15 kap. Handelsbalken samt

lagen angående tillägg till 15 kap. Handelsbalken den 13 juli 1887.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897 och ega tilllämpning

jemväl å då bestående bolag; dock skola rättigheter och

skyldigheter, som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.

>UI*f

4;vbi:

il!.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

i , .

Bil. B.

LAG

om aktiebolag.

1 §•

De, som vilja med tillskott af penningar eller gods idka verksamhet

i bolag utan att för deraf uppkommande förbindelser ansvara med mera,

än enhvar tillskjutit eller, efter bestämmelserna i denna lag, är pligtig

tillskjuta, ega att bilda aktiebolag.

Aktiebolag skall, på sätt nedan sägs, registreras.

2 §•

Innan aktiebolag blifvit registreradt, kan det ej förvärfva rättigheter

eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara.

Ingås förbindelse å bolagets vägnar, innan det blifvit registreradt,

vare de, som ingått förbindelsen, ansvarige derför såsom för annan sin

gäld, en för alla och alla för en.

3 §•

Delegarnes tillskott skola fördelas i aktier å lika belopp i svenskt mynt.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

Skall aktiekapitalet kunna, utan ändring i bolagsordningen, bestämmas

till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet) ej

Bill. till Riksd. Prot. 1895. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

utgöra mindre än tredjedelen af högsta beloppet (maximikapitalet). Ej må

aktiekapitalet eller i fall, hvarom nyss är sagdt, minimikapitalet sättas lägre

än femtusen kronor eller aktie lyda å mindre belopp än femtio kronor;

dock må, der aktiekapitalet ej öfverstiger tiotusen kronor, aktie kunna

lyda å mindre belopp, lägst tio kronor.

4 §•

o

A aktierna skola utfärdas bref angifvande ordningsnummer å den

eller de aktier, hvarå de lyda. Aktiebref skall ställas till viss man, der

ej Konungen för särskildt fall medgifver, att aktiebrefven må ställas till

innehafvaren.

Ej må aktiebref utgifvas, innan bolaget registrerats och full betalning

blifvit erlagd för den eller de aktier, hvarå brefvet lyder.

Utgifves dessförinnan bevis om rätt att vinna delaktighet i bolaget

(promess) eller om verkstäld inbetalning å aktie (interimsbevis, interimsqvitto),

skall sådant bevis ställas till viss man.

5 §•

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning

erläggas.

Aktietecknare, som ej senast vid bolagets bildande för aktie erlägger

full betalning, vare skyldig aflemna särskild skriftlig förbindelse å återstoden.

Den förbindelse må, ändå att aktierätten öfvergår till annan, ej

återställas förr, än aktiens belopp blifvit till fullo guldet.

Hvad på grund af teckning af aktie skall inbetalas må ej bestämmas

till lägre belopp än det, hvarå aktien skall lyda.

6 §•

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare

skyldig att gälda ränta efter fem för hundrade om året från förfallodagen.

Varder ej i rätt tid inbetalning verkstäld, eller försummar någon att

aflemna den i 5 § omförmälda förbindelse, ege styrelsen, der ej rättelse

sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten förverkad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

19

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom

ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den ordning,

som för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma skall

gälla, så ock, der aktietecknarens adress för styrelsen uppgifvits, till honom

i rekommenderadt bref blifvit försänd.

Då aktierätten förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts ej återfordras.

7 §•

Är aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,

der bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom två år efter

utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid, ändock skyldig

att, så vidt borgenärers rätt derpå beror, fullgöra återstående inbetalningen,

i den mån den ej visas vara af annan för öfvertagande af aktierätten

verkstad.

8 §•

De, som vilja stifta aktiebolag, skola upprätta en stiftelseurkund.

Denna skall angifva:

1) föremålet för bolagets verksamhet;

2) den ort, der bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

3) aktiekapitalet eller, der aktiekapitalet skall kunna, utan ändring

i bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

4) å hvilket belopp aktie skall lyda, samt huruvida aktiebrefven

skola ställas till innehafvare!) eller till viss man;

5) huruvida alla aktier skola medföra samma rätt, samt i annat fall,

till hvilket belopp aktier med företrädesrätt må kunna utgifvas och hvilket

företräde de skola medföra;

6) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;
7)

huru många revisorer skola utses för granskning af styrelsens

förvaltning;

8) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till aktieegarnes kännedom;

9) grunderna för utöfvande af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma,

så vidt de skola afvika från hvad härom finnes i 33 och 34 §§

föreskrifvet;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

10) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra hvad honom på

grund af teckningen åligger.

9 §.

Stiftarne skola vara här i riket bosatte och till antalet minst fem.

10 §.

Aktiebolags firma skall innehålla ordet »aktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, förut i laga ordning

registrerade, ännu bestående firmor.

11 §•

öfvertaga stiftarne sjelfve samtliga aktierna, skall bolaget anses vara

genom aftalet härom bildadt.

12 §.

Vilja stiftarne utfärda inbjudning till aktieteckning, skall stiftelseurkunden

med stiftarnes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter i två

exemplar ingifvas, om bolagets styrelse skall hafva sitt säte i Stockholm,

till öfverståthållareembetet och i annat fall till Konungens Befallningshafvande

i länet. Det ena exemplaret skall förvaras, för att hållas tillgängligt

för en hvar, som önskar taga kännedom deraf; det andra skall,

försedt med påskrift om uppvisandet, till stiftarne återställas.

År stiftelseurkunden ej upprättad i öfverensstämmelse med hvad i 8

och 9 §§ är föreskrifvet, må den ej mottagas. Vägras mottagandet, skall

bevis härom jemte skälen för beslutet på begäran meddelas.

13 §.

Inbjudning till aktieteckning skall vara egenhändigt underskrifven af

stiftarne samt innefatta styrkt afskrift af stiftelseurkunden jemte den i 12 §

omförmälda påskrift.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

21

Inbjudningen skall innehålla uppgift å det antal aktier, en hvar af

stiftarne öfvertagit, samt bestämmelse ej mindre om den tid, ej öfverstigande

ett år från stiftelseurkundens uppvisande, inom hvilken sammanträde,

som i 16 § sägs, skall hållas, än äfven om den grund, efter hvilken

i händelse af öfverteckning de utbjudna aktierna skola bland tecknarne

fördelas.

14 §.

Har stiftare betingat sig att för de aktier han öfvertagit eller någon

del deraf tillskjuta annat än penningar eller eljest förbehållit sig särskild

förmån eller rättighet, vare det förbehåll mot bolaget utan verkan, der det

ej tinnes i inbjudningen fullständigt angifvet.

15 §.

Aktieteckning af annan än stiftare vare ogiltig, der den ej göres å

sådan inbjudning, som i 13 § sägs.

16 §.

Stiftarne åligge att i den ordning, som skall gälla om kallelse till

ordinarie bolagsstämma, för pröfning af frågan om bolagets bildande utlysa

sammanträde att hållas inom den i inbjudningen bestämda tid. Har ej sammanträde

inom sagda tid hållits, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

17 §•

Styrkes vid sammanträde, som i 16 § omförmäles, genom behöriga

teckningslistor, att aktiekapitalet är, enligt inbjudningens innehåll, fulltecknadt,

skall, sedan i händelse af öfverteckning aktierna blifvit mellan

tecknarne fördelade och Överskjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande

företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd; dock må de

fleste af de närvarande kunna besluta, att med frågans afgörande skall anstå

till fortsatt sammanträde inom en månad derefter.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till stånd,

eller finnas vid omröstning de fleste röstande hafva förenat sig härom och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

utgöra desse minst en fjerdedel af hela antalet tecknare, stiftarne inräknade,

med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst en fjerdedel af hela aktiekapitalet,

skall bolaget anses bildadt; i annat fall vare frågan om bolagets

bildande förfallen.

Stiftare, som, efter ty i 14 § sägs, betingat sig att tillskjuta annat

än penningar eller eljest förbehållit sig särskild förmån eller rättighet, ege

ej deltaga i omröstning, hvarom i denna § förmärs, ej heller skall sådan

stiftare eller det af honom öfvertagna aktiebelopp vid omröstningen tagas

i beräkning.

18 §.

År aktiebolag bildadt, skall bolagsordning antagas, innefattande bestämmelser

i samtliga de ämnen, hvilka finnas i 8 § mom. 1—9 upptagna.

Bolagsordningen skall ock angifva bolagets firma samt huruvida mera än

en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, tiden för sådan stämmas

hållande och hvilka ärenden skola å ordinarie stämma eller, der flera

hållas, å hvar och en af dem till behandling förekomma.

I de ämnen, som omförmälas i 8 §, må afvikelse från hvad stiftelseurkunden

innehållit ej göras, med mindre samtlige aktieegarne förena sig

derom. Ej heller må, utan samtlige aktieegarnes medgifvande, förbehåll,

hvarom i 25 eller 28 § sägs, beslutas, der det ej varit i stiftelseurkunden

eller inbjudningen intaget, eller ändring göras i hvad stiftelseurkunden

eller inbjudningen om sådant förbehåll må hafva innehållit.

Då bolagsordning antages, skall ock val af styrelse och revisorer ske.

19 §.

Ansökning om aktiebolags registrering skall af dess styrelse göras.

Sådan ansökning skall innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternes

fullständiga namn äfvensom om deras nationalitet och hemvist,

än ock, der bolagets firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter

gemensamt, uppgift å den eller dem, som äro berättigade att teckna firman,

samt vara åtföljd af:

1) två med styrelseledamöternes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

till riktigheten styrkta exemplar af bolagsordningen;

2) protokoll vid sammanträde med aktieegarne, utvisande att bolagsordningen

blifvit antagen och styrelse utsedd;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

3) en af styrelseledamöterne afgifven, egenhändigt underskrifven

uppgift, huru mycket blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning

af öfverteckning, der sådan egt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare

förverkats och ej af annan öfvertagits, äfvensom huru mycket af

det belopp, hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blifvit inbetaldt;

4) bevis om tillstånd, som, efter ty i 4 eller 40 § sägs, må vara af

Konungen meddeladt.

Dessutom skola vid ansökningen fogas:

der stiftarne öfvertagit samtliga aktierna, det härom träffade aftal i

hufvudskrift eller styrkt afskrift äfvensom stiftelseurkunden, der ej denna

är i aftalet intagen, samt

der stiftarne ej öfvertagit samtliga aktierna, stiftelseurkunden, försedd

med påskrift om uppvisande, som i 12 § sägs, samtliga teckningslistor

i hufvudskrift och styrkt afskrift äfvensom protokoll, utvisande att

beslut, hvarigenom bolaget blifvit bildadt, i föreskrifven ordning fattats.

''i $ ! fltoH .>. nuT

20 §.

Förklaras aktietecknares aktierätt förverkad, och varder den ej inom

en månad derefter af annan öfvertagen, skall aktiekapitalet anses minskadt

med det belopp, som emot den förverkade aktierätten svarar; och varde

anmälan härom ofördröjligen för registrering gjord.

21 §.

Sist sex månader efter utgången af den för aktiernas inbetalning

bestämda tid skall, der ej anmälan om full inbetalning förut skett, för

registrering aflemnas en af styrelseledamöterne egenhändigt underskrifven

uppgift om det belopp, som å aktierna inbetalts.

Understiger hvad inom sålunda stadgad tid anmälts vara inbetaldt

det belopp, hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas,

skall bolaget anses vara vid utgången af den tid upplöst; och varde

anteckning härom i registret gjord.

22 §.

ökning af aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej ske innan

förutvarande aktiekapital blifvit till fullo inbetaldt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Beslut om sådan ökning skall, ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen

eller ej, registreras och må ej bringas till verkställighet innan

det blifvit registreradt. Vid ansökningen om registrering skall fogas en

af styrelseledamöterne afgifven, egenhändigt underskrifven försäkran, att

förutvarande aktiekapital till fullo inbetalts.

Sist en månad efter utgången af den för inbetalning af de nya

aktierna bestämda tid, hvilken ej må öfverstiga ett år från det beslutet

registrerades, skall för registrering aflemnas en af styrelseledamöterne egenhändigt

underskrifven uppgift om det belopp, som å de nya aktierna

inbetalts.

23 §.

Hvad om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning å tecknad

aktie, så ock rörande anmaning att sådan inbetalning fullgöra finnes i

6 och 7 §§ stadgadt skall ega motsvarande tillämpning vid ny aktieteckning,

som i 22 § sägs.

24 §.

Varder, efter det uppgift, som i 21 eller 22 § omförmäles, blifvit

aflemnad, ytterligare inbetalning å aktier fullgjord, må anmälan derom

kunna för registrering göras.

25 §.

Vid aktiebolags bildande må kunna göras förbehåll, att aktiekapitalet

må genom inlösen af vissa aktier enligt bestämd amorteringsplan nedsättas,

dock ej under det i bolagsordningen bestämda minimikapital.

Dylikt förbehåll må ock kunna göras i inbjudning till ny aktieteckning

för aktiekapitalets ökande.

Förbehåll, hvarom nu är sagdt, må ej bringas till verkställighet, der

det ej blifvit i bolagsordningen intaget och registreradt.

26 §.

Beslut om nedsättning af aktiekapitalet i annan ordning, än i 25 §

sägs, må ej bringas till verkställighet utan Rättens tillstånd.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Ansökning om sådant tillstånd skall vara åtföljd af bevis, att beslutet

blifvit registreradt, äfvensom af förteckning å bolagets samtlige

kände borgenärer. Rätten utfärde kallelse å okände borgenärer att gifva

sina fordringar hos Rätten skriftligen an; och galle om tiden för inställelsen

och om kallelsens kungörande hvad om årsstämning är stadgadt. Styrkes

å dag, som af Rätten utsättes, att de borgenärer, hvilka äro å förteckningen

upptagna eller gifvit sig hos Rätten an, blifvit för sina uppgifna

fordringar till fullo förnöjde eller medgifvit aktiekapitalets nedsättning,

varde ansökningen bifallen. Beslutet härom skall, i hufvudskrift eller styrkt

afskrift, genom styrelsens försorg för registrering insändas.

Nedsättning af aktiekapital, hvarom nu är sagdt, vare, der bolagets

egendom afträdes till konkurs, som börjar inom ett år från det Rättens

beslut efter verkstäld registrering i allmänna tidningarne kungjordes, utan

verkan mot borgenär, som ej till nedsättningen samtyckt eller vid fordringens

tillkomst hade kännedom om Rättens beslut, hvarigenom nedsättning

medgifvits.

27 §.

Egen aktie må aktiebolag ej förvärfva i annan ordning, än i 25 eller

26 § sägs, ej heller såsom pant mottaga.

28 §.

Skola aktiebref ställas till viss man, må i bolagsordningen kunna

förbehållas att, der aktie öfvergår till annan än aktieegare, förutvarande

aktieegare skola vara berättigade att lösa densamma inom den tid och

efter de grunder bolagsordningen innehåller. Dylikt förbehåll vare utan

verkan, der det ej finnes å aktiebrefvet anmärkt. Innan afgjordt är, om

lösningsrätten begagnas, må rösträtt för aktien ej utöfvas.

Ej må på annat sätt, än nu är sagdt, rättigheten att förfoga öfver

aktie inskränkas.

29 §.

Af aktiebolags årsvinst skola minst tio procent afsättas till reservfond.

Sedan fonden uppgått till ett belopp motsvarande tio procent af

inbetalda aktiekapitalet eller till det högre belopp, som kan vara i bolagsordningen

bestämdt, må vidare afsättning af årsvinsten kunna upphöra;

Bill. till Riksd. Prot. 1895. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

nedgår fonden under det sålunda stadgade belopp, skall afsättning dertill

ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning kan för

aktierna betingas utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock, der aktierätt

förverkats och aktiekapitalet i följd deraf minskats, hvad innan aktierätten

förverkades blifvit å aktien inbetaldt.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande af

förlust, som enligt vederbörligen pröfvad balansräkning finnes hafva uppstått

å rörelsen i dess helhet.

30 §.

Under aktiebolags bestånd må ej till aktieegarne annorledes än i

följd af aktiekapitalets nedsättning, efter ty i 25 eller 26 § sägs, utbetalas

annat än den vinst, som förefinnes enligt vederbörligen pröfvad balansräkning

för sista året, i den mån vinsten ej skall till reservfonden afsättas.

På aktieegarnes beslut ankomme, huruvida den vinst, som, enligt

hvad nu är sagdt, kan utdelas, skall i sin helhet eller till någon del användas

för annat ändamål eller besparas.

31 §.

Sedan för aktie full betalning blifvit erlagd, vare aktieegaren icke

pligtig att ytterligare något tillskjuta.

32 §.

Aktieegares rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägenheter

utöfvas å bolagsstämma. Der ege hvarje aktieegare, som behörigen

anmäler sig till deltagande i förhandlingarne, rösträtt.

Ej må någon, för egen del eller såsom ombud för annan, deltaga

i afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot bolagets stridande;

och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, ej heller i val

af revisor.

Vid bolagsstämma skall, genom styrelsens försorg, föras protokoll,

utvisande hvilka aktieegare i förhandlingarne deltagit samt det antal aktier,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

för hvilket en hvar af dem egt rösta. Senast fjorton dagar efter stämman

skall protokollet vara för aktieegarne tillgängligt.

33 §.

Beslut om ändring af bolagsordningens bestämmelse i afseende på

föremålet för bolagets verksamhet eller om sådan ändring af bolagsordningen,

att aktier med företrädesrätt må utfärdas, vare ej giltigt, med

mindre saintlige aktieegarne förenat sig derom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande bolagsstämmor, deraf minst en ordinarie, och å den

stämma, som sist hålles, biträdts af minst tre fjerdedelar af de röstande

med ett sammanlagdt aktiebelopp af minst tre fjerdedelar af hela aktiekapitalet.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets upplösning

af annan orsak, än i 54 § sägs, vare ej giltigt, med mindre samtlige

aktieegarne förenat sig derom eller beslutet fattats å två på hvarandra

följande bolagsstämmor, deraf minst en ordinarie, och å den stämma, som

sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. Lag samma

vare om beslut, som i 26 § afses, ändå att det ej innefattar ändring i

bolagsordningen.

Är för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare

vilkor i bolagsordningen bestämdt, lände ock det till efterrättelse.

34 §.

Jemte hvad i 32 och 33 §§ är om utöfvande af rösträtt och fattande

af beslut å bolagsstämma stadgadt, galle, der ej annorlunda finnes i bolagsordningen

bestämdt:

att hvarje aktie berättigar till en röst;

att frånvarande aktieegares rösträtt må genom ombud utöfvas;

att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de flesta

rösterna afgifvas; och

att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra frågor

den mening gäller, som biträdes af de fleste röstande, eller, om jemväl

antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

i

35 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall registreras. Styrelsen skall

härom ofördröjligen göra ansökning och dervid foga, i två exemplar, med

styrelseledamöternes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkta utdrag

af protokoll, som i det ärende förts.

36 §.

Ordinarie bolagsstämma skajl hållas inom åtta månader efter utgången

af hvarje räkenskapsår. A den stämma skall styrelsen framlägga

förvaltningsberättelse jemte balansräkning för det förflutna året tillika med

det utlåtande, som enligt 50 § bör af revisorerne afgifvas.

Minst åtta dagar före ordinarie bolagsstämma skall förteckning å de

ärenden, som dervid skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas för

aktieegarne tillgänglig. Ärende, som ej varit å förteckningen upptaget,

må ej utan samtlige närvarandes samtycke vid stämman till afgörande

företagas, der det ej omedelbart föranledes af förvaltningsberättelsen eller

balansräkningen eller revisorernes utlåtande, eller ock enligt bolagsordningen

skall vid stämman afgöras.

Vill aktieegare hänskjuta ärende till pröfning å stämman, göre hos

styrelsen anmälan derom minst fjorton dagar före stämman.

37 §.

Styrelsen ege, när den finner lämpligt, kalla aktieegarne till extra

bolagsstämma.

Sådan stämma skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet ändamål

skriftligen påfordras af aktieegare med ett sammanlagdt aktiebelopp

utgörande minst en tiondedel af hela aktiekapitalet eller den mindre del

deraf, som må vara i bolagsordningen bestämd.

Vid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende, som

ej varit i kallelsen till stämman angifvet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

29

38 §.

Har styrelsen ej senast fjorton dagar efter påfordran, hvarom i 37 §

är sagdt, utlyst bolagsstämma att hållas inom en månad, der ej annat af

bolagsordningen föranledes, eller underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning

kalla aktieegarne till ordinarie bolagsstämma, har Magistrat eller

Kronofogde i orten att, på anmälan af aktieegare, ofördröjligen utlysa

bolagsstämma.

39 §.

Menar styrelsen eller ledamot deraf eller aktieegare, att beslut, som

å bolagsstämma fattats, icke i behörig ordning tillkommit eller eljest strider

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen, ege derå tala genom

stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag. Försummas det,

vare rätt till talan förlorad.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut nu är sagdt gälle ock,

der aktietecknare vill tala å beslut, som fattats vid sammanträde, hvarom

i 16 § förmäles.

40 §.

Aktiebolag skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flere

ledamöter.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk

undersåte, der ej för särskildt fall Konungen medgifver, att styrelsen må

till viss del, dock högst en tredjedel af hela antalet, bestå af främmande

undersåtar eller å utrikes ort bosatte svenske eller norske undersåtar.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till

ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering

anmälas.

41 §.

Stämning eller annat offentlig myndighets bud skall anses hafva

kommit aktiebolag till banda, då någon af styrelsens ledamöter i laga ordning

erhållit del deraf.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Vill styrelsen klandra beslut, som å bolagsstämma fattats, eller eljest

kära till bolaget, kalle aktieegarne till bolagsstämma för val af ombud att

i den tvist föra bolagets talan. Stämning skall anses delgifven, då den

blifvit å stämman föredragen; dock vare i fall, som i 39 § afses, styrelsens

rätt till talan bevarad, om inom der stadgad tid stämman blifvit utlyst

att ofördröjligen hållas.

42 §.

Skriftlig afhandling, som för aktiebolag ingås, skall undertecknas å

dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firraateckning skola

de, som äro berättigade att teckna firman, jemväl underskrifva sina namn.

Firman skall, der ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å

dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för en såsom för egen skuld.

43 §.

Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda bolaget vare utan

verkan mot en hvar, som ej visas hafva om den inskränkning egt kännedom.

Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras.

44 §.

Styrelsen ege förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och

svara, så ock eljest bolagets talan föra.

Ej må dock prokurist för bolaget antagas.

45 §.

Såsom styrelsens beslut galle, der ej annorlunda är i bolagsordningen

bestämdt, den mening, om hvilken vid sammanträde de fleste röstande

förenat sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Bl

Ledamot af styrelsen ege ej deltaga i afgörande af fråga, hvari hans

enskilda rätt är mot bolagets stridande.

\» ,r'' T ''*#i'' ,?«''Vt i /s • ; .V -iXi''.'' ''• "k

46 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och ej strida

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

47 §.

öfver aktiebolags samtliga aktier skall genom styrelsens försorg

hållas förteckning, i hvilken skola upptagas de ursprunglige aktieegarne

samt införas de förändringar i eganderätten till aktie, som hos styrelsen

anmälas.

Af den förteckning ege enhvar vid anfordran taga kännedom.

.•ttno«jb/‘.n k gmo

48 §.

Den förvaltningsberättelse, som styrelsen, efter ty i 36 § sägs, har

att för hvarje år å bolagsstämma framlägga, skall uttryckligen angifva den

vinst eller förlust, som af rörelsen under året uppkommit.

Förvaltningsberättelsen och balansräkningen skola minst en månad

före stämman tillhandahållas revisorerne samt, tillika med desses utlåtande,

minst åtta dagar före stämman i tillräckligt antal exemplar hållas för

aktieegarne tillgängliga.

49 §.

o

A den bolagsstämma, der styrelsens förvaltningsberättelse och balansräkningen

jemte revisorernes utlåtande framläggas, skall jemväl till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid berättelsen omfattar.

Yrkas af aktieegare med ett sammanlagdt aktiebelopp utgörande

minst en tiondedel af hela aktiekapitalet, att med afgörande af den fråga

skall anstå till fortsatt stämma inom två månader, må sådant anstånd ej

förvägras.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Varder talan å förvaltningen under den tid berättelsen omfattar ej

anstäld inom ett år från det berättelsen å bolagsstämma framlades, vare

så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder deraf att ansvarsfrihet beviljats, ege bolaget att, inom

två år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, i afseende

å förvaltningen anställa talan mot styrelseledamot, som visas hafva

i berättelsen eller balansräkningen mot bättre vetande meddelat oriktig

uppgift, der denna kan antagas hafva å beslutet om ansvarsfrihet inverkat.

• 50 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas af en

eller flere revisorer, öfver granskningen skall för hvarje år skriftligt

utlåtande afgifvas.

Val af revisor må ej afse längre tid än två år. Revisor må, ändå

att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom

beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.

Hvad i 46 § är om styrelse stadgadt skall ega motsvarande tillämpning

å revisorer.

51r§.

Revisor skall ega ständig tillgång till bolagets alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning’pangående

förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Der granskningen dertill föranleder, må revisorerne skriftligen med

angifvande af skälet påfordra, att extra bolagsstämma skall af styrelsen utlysas.

Har sådan påfordran skett, skall hvad i 38 § sägs ega motsvarande

tillämpning.

52 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lemnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i

förvaltningsberättelsen eller balansräkningen meddelad uppgift, eller vid

fullgörandet af sitt uppdrag visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit sådant

komma sig till last, bolaget ansvarige för all deraf uppkommande

skada, en för alla och alla för en. Ej må dock talan härom anställas sedan

två år förflutit från det revisorernes utlåtande å bolagsstämma framlades.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 70.

33

it» on)•>''(.i.m O-1 c i . r ■. , :

53 §.

t f''7 ''.;ti f . »> » *.»-*.!. ) ''‘HHHi • !!-..*'' , ''; • -»* i i .> ■ i; i - -.flit; .*» 1 ;I> ‘ v!.>iVl"-

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom två

år från det förvaltningsberättelsen å bolagsstämma framlades, ege konkursboet,

ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander å

förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisorernes utlåtande å bolagsstämma

framlades, stånde konkursboet öppet att mot dem anställa sådan

talan, som i 52 § förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöras inom en månad

från inställelsedagen, eller, der tiden för talans anställande af bolaget,

efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

54 §.

Har antalet aktieegare nedgått under fem, eller har enligt vederbörligen

pröfvad balansräkning aktiekapitalet till två tredjedelar eller till

den mindre del, som kan vara i bolagsordningen bestämd, gått förloradt,

skall, der ej inom tre månader tillräckligt antal''aktieegare inträder eller

bristen i aktiekapitalet fylles, bolaget upplösas och liqvidation verkställas,

vid äfventyr att de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut

om fortsättande af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, svara

för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en.

55 §.

Finnes aktiebolag sakna till registret anmäld, behörig styrelse, ege

aktieegare eller borgenär hos Rätten eller Domaren göra ansökning om

bolagets upplösning. Kungörelse härom med uppgift om tiden, när ansökningen

kommer att af Rätten pröfvas, skall af Rätten eller Domaren

utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarne,

så ock i ortstidning, genom hvilken kallelse till bolagsstämma

skall bringas till aktieegarnes kännedom. Rätten eller Domaren ege ock,

der så äskas, förordna en eller flere gode män att emellertid såsom liqvidatorer

företräda bolaget. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förstå.

till Riksd. Prot. 1805. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Iläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

hållandet fortfar, förklare Rätten bolaget upplöst och förordne en eller

flere liqvidatorer att dess liqvidation verkställa.

Om beslut, hvarigenom bolaget förklarats upplöst, så ock om förordnande,

som enligt denna § meddelas, skall underrättelse ofördröjligen

genom Rättens eller Domarens försorg afsändas för registrering.

56 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, skall bolaget anses upplöst

den dag, då dess konkursansökning till Rätten eller Domaren ingafs,

eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning

utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen skall, samtidigt

med kungörelsen derom, genom Rättens eller Domarens försorg afsändas

för registrering.

57 §.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af styrelsen

eller, der bolaget vid konkursens början var upplöst, af liqvidatorerne;

dock må ny styrelse eller nya liqvidatorer kunna under konkursens

fortgång i behörig ordning utses.

58 §.

Upplöses aktiebolag af annan anledning än i 55 eller 56 § sägs,

skall liqvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom liqvidatorer, der

ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets beslut, en eller

flere särskilde liqvidatorer utses. Uppdraget att vara liqvidator anses gälla

intill dess liqvidationen blifvit afslutad, men må när som helst kunna af

bolaget återkallas.

Liqvidatorerne skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom i denna § sägs, med uppgift å dem, som ega verkställa liqvidationen

och teckna bolagets firma. Afgår liqvidator eller utses ny sådan,

skall ock derom anmälan för registrering ofördröjligen göras.

59 §.

Liqvidatorerne åligge att ofördröjligen söka årsstämning å aktiebolagets

okände borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder

och uppgöra balansräkning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall bolagets egendom i

penningar förvandlas.

60 §.

Om liqvidatorers befogenhet att företräda aktiebolag och deras skyldigheter

galle i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt; dock

ege liqvidatorer ej, utan särskildt,. af bolaget erhållet bemyndigande, afyttra

dess fasta egendom annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.

umem

61 §.

Under liqvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden

»i liqvidation».

I öfrigt skall hvad i 42 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar ingås,

så ock om påföljd för försummelse härutinnan ega motsvarande

tillämpning under bolagets liqvidation.

fn-''ii. .0• s:>•>*f it xnoloihdbfy murbi OKU.'': er!

62 §.

Innan den i årsstämningen utsatta inställelsedag förbi är och all

veterlig gäld blifvit betald, må bolagets tillgångar ej mellan aktieegarne

skiftas.

Då liqvidationen afslutats, skall anmälan derom ofördröjligen af liqvidatorerne

för registrering göras.

63 §.

Åtnöjes aktieegare ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som under

liqvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra inom

ett år från den dag liqvidationen afslutades. Försummas det, kåfve han

sin talan förlorat.

64 §.

Aktiebolag vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, der styrelsen enligt

bolagsordningen har sitt säte.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Innehåller bolagsordningen föreskrift, att tvister mellan bolaget och

styrelsen eller ledamot deraf eller aktieegare skola hänskjutas till afgörande

af en eller flere skiljemän, ege den föreskrift samma verkan, som skiljeaftal

tillkommer, och galle om påkallande af föreskriftens tillämpning hvad

om stämning i denna lag finnes stadgadt.

65 §.

öfverträda styrelseledamöter, liqvidatorer eller aktieegare denna lag

eller bolagsordningen, svare de för all deraf uppkommande skada, en

för alla och alla för en.

Hos den myndighet i Stockholm, som Konungen bestämmer, skall

föras aktiebolagsregister för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna

lag skola för registrering anmälas eller hvilkas intagande i registret eljest

är eller varder föreskrifvet.

För anmälningsskyldighetens fullgörande svare styrelseledamöterne

eller, der bolaget är upplöst annorledes än genom konkurs, liqvidatorerne.

67 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflemnas anmälan

genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkt.

Då aktiebolags registrering sökes, skall enhvar, som är berättigad att

teckna dess firma, på samma gång egenhändigt inskrifva firmateckningen i

registret eller i särskildt bihang till detta, så vida icke teckningen verkstälts

å anmälningsskriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda

sätt skall förfaras, då anmälan sker derom, att någon blifvit berättigad

att teckna förut anmäld firma.

68 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas bolagsordning eller beslut, som

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

för registrering anmäles, icke hafva i föreskrifven ordning tillkommit eller

ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida

mot lag eller författning, skall registrering vägras. Aktiebolags registrering

skall jemväl vägras, der, enligt den af styrelseledamöterne lemnade uppgift,

aktiekapitalet ej uppgår till det belopp, hvartill det enligt bolagsordningen

lägst må bestämmas, så ock der, enligt samma uppgift, ej minst

hälften af aktiekapitalet blifvit inbetald.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen hålla

sökanden till hända eller, om han uppgifvit fullständig adress, till honom

med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med

skälen derför.

År sökanden med beslutet missnöjd, ege han att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag deröfver anföra

besvär hos Konungen.

69 §.

Beviljas aktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten i registret

införa:

1) dagen för bolagsordningens antagande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, der styrelsen har sitt säte;

5) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterne’t lemnade

uppgift, aktiekapitalet uppgår, så ock, der aktiekapitalet skall kunna, utan

ändring i bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

6) å hvilket belopp aktie skall lyda, samt huruvida aktiebrefven

skola ställas till innehafvaren eller till viss man;

7) huru stor del af aktiekapitalet blifvit, enligt den af styrelseledamöterne

lemnade uppgift, inbetald, samt, der ej aktierna till fullo

inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen sist skall fullgöras;

8) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

bringas till aktieegarnes kännedom;

9) styrelseledamöternes fullständiga namn och hemvist;

10) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterne äro berättigade

att teckna firman.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, hvarom i 25 eller 28 § förmärs,

eller bestämmelse om företrädesrätt åt vissa aktier, skall ock derom

anteckning i registret göras.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

38

Det ena exemplaret af bolagsordningen, försedt med bevis om registreringen,

skall jemte teckningslistorna i hufvudskrift, till sökanden återställas.

?li''M !■; OOiiMi.rV -»it *• "l( -b <i‘>Fk>T/V. t : !’■> i» : IT,* . '' /■'' b/IUV

70 §.

-■*"■1! t''. '' , I"'' '' : ;••• ./gille; ■‘.•it) "H* f.ii I ili C >■*■ >< , (U tsV!] »•>;>

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den, der registrering beviljas, i registret anmärkas.

Registreras ändring i bolagsordningen, skall ena exemplaret af det

protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,

försedt med bevis om registreringen. Sker ändring i firman, skall ny,

fullständig inskrifning i registret göras.

''• l,!’ ''- -.mtip .■■■::■ ■ ■ •;!■•.:..i (imf-it

sorl •tiSvaod

71 §.

Hvad i registret införes, med undantag af underrättelse om konkurs,

hvarom i 56 § förmäles, skall genom registreringsmyndighetens försorg

ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarne.

En samling för hela riket af hvad sålunda kungjorts skall genom

det allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med

register för hvarje år.

Anmälningsskrifter med dervid fogade handlingar skola, särskildt

för hvarje bolag, såsom bilagor till registret förvaras.

72 §.

. cam --

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 71 § stadgade

kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt

tid och sätt för utgifvande af den i nämnda § omförmälda samling meddelas

af Konungen.

■'' '' Av ■. r-»t ib<> >s*»i b; »Öl CVVtOl ■ T1: t. ■ / • -

•i n; i ,v.. 73 §.

■: ■

Menar någon, att en i registret verkstäld inskrifning länder honom

till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid Stockholms

Rådstufvurätt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

39

74 §.

Har genom laga kraft egande dom blifvit förklaradt, att en i registret

gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande, hvarom inskrifning

skett, ändrats eller upphört, skall, på begäran af någondera parten,

anteckning derom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning

skall så kungöras, som i 71 § sägs.

Varder, sedan i registret anteckning om aktiebolags konkurs gjorts,

af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall anteckningen,

på derom gjord ansökning, ur registret afforas. Lag samma

vare i fråga om anteckning rörande beslutad nedsättning af aktiekapitalet,

efter ty i 26 § sägs, der ansökningen om nedsättning genom laga kraft

egande beslut af slagits eller frågan om nedsättning eljest förfallit.

.).*>a''gni:> eu ''C'' gmuHiihöl g.a i dl jstjjlp g,a Is e-i-iv h

75 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret och

kungjordt i allmänna tidriingarne, skall anses hafva kommit till tredje mans

kännedom, der ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft eller

bort hafva kunskap derom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som bfffvit eller

bort blifva i registret antecknadt, icke med laga verkan åberopas mot

annan än den, som visas hafva derom egt vetskap.

.Ti:.-* 76 §. ,,

Hvar som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar

oriktig uppgift, straffes med böter från och med femtio till och med två

tusen kronor, der ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

77 §.

Bryter någon mot hvad i 4 § 2 eller 3 mom. finnes stadgadt, eller

underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 20 §, 21 § 1 mom.,

22 § 3 inom., 35 §, 40 § 4 mom. eller 47 § är meddelad, straffes med

böter från och med fem till och med femhundra kronor.

Lag samma vare om liqvidator, som ej fullgör hvad honom eldigt

58 § 2 mom. eller 62 § 2 mom. åligger.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

78 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.

79 §.

Om bankaktiebolag, så ock om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse,

är särskild! stadgadt.

Genom denna lag göres ej ändring i hvad om bolag för verksamhet

af visst slag eljest är i lag eller författning särskilt stadgadt.

. 80 §.

Genom denna lag upphäfvas:

förordningen om aktiebolag den 6 oktober 1848; samt

lagen angående förändrad lydelse af 14 § i samma förordning den

19 november 1886.

81 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.

Rättigheter och skyldigheter, som dessförinnan uppkommit, skola bedömas

0efter äldre lag.

A bolag, hvars ordning blifvit af Konungen stadfäst, skola bestämmelserna

i denna lag icke ega tillämpning så vidt de afse ämnen, rörande

hvilka blifvit i bolagsordningen särskilt stadgadt, utan galle derutinnan

hvad bolagsordningen innehåller; dock att i fråga om ändring i bolagsordningen,

om det sätt, hvarpå bolaget skall företrädas och dess firma

tecknas, om delgifning af stämning eller annat offentlig myndighets bud,

om liqvidation och om registrering denna lag gäller till efterrättelse.

Konungen meddelar de öfvergångsstadganden, som i afseende på sådant

bolags införande i registret må finnas vara erforderliga.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

41

Bil. C.

LAG

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.

Om registrerade föreningar i allmänhet.

1 §•

Förening för ekonomisk verksamhet med syfte

att. åt medlemmarne anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter, eller

att afsätta alster af medlenimarnes verksamhet, eller

att bereda bostäder åt medlemmarne,

eller att på annat dermed jemförligt sätt främja medlemmarnes

intressen,

må, der den består af minst fem medlemmar samt i enlighet med

denna lag antagit stadgar och utsett styrelse, kunna, på sätt nedan sägs,

varda registrerad.

2 §.

Innan förening för ekonomisk verksamhet med sådant syfte, som i

1 § sägs, blifvit registrerad, kan den ej förvärfva rättigheter eller ikläda

sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära

eller svara.

Ingås förbindelse å förenings vägnar innan den blifvit registrerad,

vare de, som ingått förbindelsen, ansvarige derför såsom för annan sin gäld,

en för alla och alla för en.

Bill. till Riksd. Prot. 1865. W Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Häft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

3 §.

Ansökning om förenings registrering skall af dess styrelse göras.

Sådan ansökning skall innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternes

fullständiga namn äfvensom om deras nationalitet och hemvist,

än ock, der föreningens firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter

gemensamt, uppgift å den eller dem, som äro berättigade att teckna firman,

samt vara åtföljd af:

1) två med styrelseledamöternes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

till riktigheten styrkta exemplar af föreningens stadgar äfvensom

på enahanda sätt styrkt förteckning å föreningens medlemmar;

2) protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande

att stadgarne blifvit antagna och styrelse utsedd.

4 §•

Vid förenings bildande skola medlemmarne bestämma, huruvida allenast

föreningens tillgångar, förfallna men ej guldna insatser och andra

afgifter inräknade, skola häfta för dess förbindelser, eller medlemmarne

åtaga sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens

förbindelser.

5 §•

Förenings stadgar skola angifva:

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort, der föreningens styrelse skall hafva sitt, säte;

4) den insats, med hvilken hvarje medlem skall i föreningen deltaga,

huru insatserna skola göras, samt huruvida medlem må deltaga i föreningen

med högre belopp än enkel insats;

5) huru för föreningens förbindelser skall ansvaras;

6) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet

;

7) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

8) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare samt

tiden derför;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

43

9) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

10) huru kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden

bringas till medlemmarnes kännedom.

6 §•

Förenings firma skall innehålla ordet »förening» samt, der medlemmarne

ej åtaga sig personlig ansvarighet, orden »utan personlig ansvarighet»,

och, der medlemmarne åtaga sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet,

orden »med begränsad personlig ansvarighet». Ej må firman

innehålla personnamn eller ordet »bolag».

Ny firma skall tydligt, skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut enligt bestämmelserna i denna lag registrerade, ännu bestående firmor.

7 §•

Nya medlemmar må när som helst, efter ansökning, kunna i förening

intagas. Ansökningen, som skall vara försedd med sökandens egenhändiga,

bevittnade underskrift, pröfvas af styrelsen, der ej annorlunda är

i stadgarne bestämdt.

8 §.

Medlem ege att, efter uppsägning, som skall vara försedd med hans

egenhändiga, bevittnade underskrift, utträda ur föreningen; dock må i

stadgarne kunna föreskrifvas, att uppsägning ej får ske förr än efter viss

tid, högst två år, från inträdet i föreningen.

9 §•

Medlem må kunna, der han genom laga kraft egande dom förklarats

förlustig medborgerligt, förtroende eller blifvit stäld under framtiden för

brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på grund, som kan

vara i stadgarne bestämd, ur föreningen uteslutas.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

10 §.

Afliden medlems make eller arfvinge vare ej berättigad att i den

aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, der ej annorlunda finnes

i stadgarne bestämdt.

11 §•

Afgång ur förening skall anses ega rum vid den tid för räkenskapsafslutning,

som infaller näst efter en månad sedan medlemmen uppsagt

sig till utträde, uteslutits eller aflidit; dock vare medlem, som blifvit, efter

ty i 9 § sägs, ur föreningen utesluten, genast förlustig rättigheten att deltaga

i öfverläggningar och beslut om föreningens angelägenheter.

12 §.

Då medlem afgått, ege han eller hans rättsinnehafvare utfå ej mindre,

sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den mån föreningens

behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda räkenskapsafslutning,

dertill förslå utan anlitande af reservfond eller förnärmande

af öfrige medlemmars lika rätt, än ock, i samma, ordning som öfrige medlemmarne,

hvad på den afgångne belöper af beslutad vinstutdelning; dock

skall, der föreningen genom konkurs eller annorledes upplöses inom sex

månader från det medlem afgått, hans rätt att utfå insats bedömas efter

de i 44 § om skifte af förenings tillgångar gifna föreskrifter.

Innehålla föreningens stadgar inskränkning i afgående medlems rätt,

hvarom nu är sagdt, lände den till efterrättelse.

13 §•

Afträdes förenings egendom till konkurs, som börjar inom tolf månader

från det medlem afgick, vare den afgångne pligtig, så vidt föreningens

borgenärers rätt rörer, att återbära hvad han af sin insats utfått.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

45

14 §.

Har någon genom annat fång än arf eller giftorätt förvärfvat medlems

andel i föreningen, och vill han ej i föreningen inträda, eller vägras

honom inträde, då han sådant begär, ege samma rätt till uppsägning som

medlem; och galle, der uppsägning sker, om hans rätt att utfå insats och

vinst, så ock om hans skyldighet att i visst fall återbära insatsen hvad i

12 och 13 §§ finnes angående afgången medlem stadgadt.

15 §.

Under förenings bestånd må ej vinstutdelning göras i vidsträcktare

mån, än att återstående tillgångarne, enligt föi’eningens behörigen granskade

räkenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp, som motsvarar

insatserna, i den mån de redan inbetalts eller äro till betalning

förfallna, jemte reservfond.

16 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å sammanträde. Der ege hvarje medlem, som behörigen

anmäler sig till deltagande i förhandlingarne, rösträtt; dock må i

stadgarne kunna bestämmas, att rösträtt ej må utöfvas af den, som ej fullgjort

hvad honom såsom medlem åligger.

Ej må någon för egen del eller såsom ombud för annan deltaga i

afgörande af fråga, hvari hans enskilda rätt är mot föreningens stridande;

och må förty ledamot af styrelsen ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltangsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, ej heller i val af revisor.

Öfver beslut, som å sammanträde fattas, skall genom styrelsens försorg

protokoll föras. Senast fjorton dagar efter sammanträdet skall protokollet

vara för föreningsmedlem marne tillgängligt.

17 §•

Beslut, hvarigenom medlemmarnes ansvarighet för föreningens förbindelser

skärpes, vare ej giltigt med mindre samtlige medlemmarne derom

förenat sig.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Beslut om annan ändring af stadgarne eller om föreningens upplösning

af annan orsak än i 36 § sägs, vare ej giltigt, med mindre samtlige

medlemmarne förenat sig derom eller beslutet fattats å två på hvarandra

följande sammanträden, deraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde,

som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. År härutöfver

något vilkor för beslutets giltighet i stadgarne bestämdt, lände ock

det till efterrättelse.

18 §.

Jemte hvad i 16 och 17 §§ är om utöfvande af rösträtt och fattande

af beslut å'' sammanträde stadgadt, galle, der ej annorlunda finnes i stadgarne

bestämdt:

att hvarje medlem eger en röst;

att medlem är berättigad att sin rösträtt å annan medlem öfverlåta;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än en

medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de flesta

rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra frågor

den mening gäller, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet.

19 §•

Beslut om ändring af stadgarne skall registreras. Styrelsen skall

härom ofördröjligen göra ansökning och dervid foga, i två exemplar, med

styrelseledamöternes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkta utdrag

af protokoll, som i det ärende förts.

Beslut, som innefattar lindring af den medlemmarne enligt stadgarne

åliggande skyldighet att i föreningen göra insats eller inskränkning

i den personliga ansvarighet för föreningens förbindelser de enligt stadgarne

åtagit sig, må ej gå i verkställighet förrän ett år förflutit från det

beslutet registrerades.

20 §.

Styrelsen ege, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra sammanträde.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

Sådant sammanträde skall af styrelsen utlysas, då det för uppgifvet

ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af samtlige föreningsmedlemmarne

eller det mindre antal, som må vara i stadgarne bestämdt.

21 §.

Har styrelsen ej senast fjorton dagar efter påfordran, hvarom i 20

§ är sagdt, utlyst sammanträde att hållas inom en månad, der ej annat

af stadgarne föranledes, eller underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning

kalla föreningens medlemmar till ordinarie sammanträde, har Magistrat

eller Kronofogde i orten att, på anmälan af föreningsmedlem, ofördröjligen

utlysa sammanträde.

22 §.

Menar styrelsen eller ledamot deraf eller föreningsmedlem, att beslut,

som å sammanträde fattats, icke i behörig ordning tillkommit eller

eljest strider mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar, ege

derå tala genom stämning å föreningen inom två månader från beslutets

dag. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

23 §.

Förening skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flere

föreningsmedlemmar.

Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk

undersåte.

Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än två år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända,

kunna genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.

Ändring i styrelsens sammansättning skall ofördröjligen för registrering

anmälas.

24 §.

Stämning eller annat offentlig myndighets bud skall anses hafva

kommit förening tillhanda, då någon af styrelsens ledamöter i laga ordning

erhållit de! deraf.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Vill styrelse!! eller ledamot deraf klandra beslut, som å sammanträde

fattats, eller eljest kära till föreningen, delgifve stämningen föreningens

revisor eller, der flere revisorer äro utsedde, någon af dem; och åligge det

den, som af stämningen erhållit del, att ofördröjligen kalla föreningens

medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra föreningens

talan.

25 §.

Skriftlig afhandling, som för förening ingås, skall undertecknas å

dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firmateckning skola

de, som äro berättigade att teckna firman, jemväl underskrifva sina namn.

Firman skall, der ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt.

År afhandling, som för föreningen ingås, ej behörigen underskrifven

å dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifva, för hvad sålunda

slutits, en för alla och alla för eu såsom för egen skuld.

26 §.

Inskränkning i styrelsens befogenhet att företräda föreningen vare

utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva om den inskränkning egt

kännedom.

Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras.

27 §.

Styrelsen ege förordna ombud att å föreningens vägnar söka, kära

och svara, så ock eljest föreningens talan föra.

Ej må dock prokurist för förening antagas.

28 §.

Såsom styrelsens beslut galle, der ej annorlunda är i stadgarne bestämdt,

den mening, om hvilken vid sammanträde de fleste röstande förenat

sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens Skrifvelse N:o 7-6.

Ledamot af styrelsen ege ej deltaga i afgörande af fråga, hvari hans

enskilda rätt är mot föreningens stridande.

29 §.

Styrelsen åligge att vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas och ej

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

* '' in* :r Is! .''•>!.! ••>(!! -''gill:. >'' • ■ " >'' ■< Öl

lli !• »W.; j v.-ls subtil., s.iifHi ''-k:■''!

30 §.

öfver förenings medlemmar skall genom styrelsens försorg hållas

förteckning. Af den förteckning ege enhvar vid anfordran taga kännedom.

''•il**-il ''.*> .J(<im-;i Mbilr.r-, -t "1*1! T/i* I fl »Ml fri klut tiifl.U i /-il it "A; il

31 i

i.n.v->r!u*! iuv .. • if»i • ce . \W*VKi J:

Förvaltningsredogörelse skall af styrelsen å sammanträde afgifvas.

Fråga om beviljande af ansvarsfrihet för den tid redogörelsen omfattar

må kunna till afgörande vid nytt sammanträde uppskjutas.

Varder talan å förvaltningen under den tid redogörelsen omfattar ej

anstäld inom ett år från det redogörelsen å sammanträde afgafs, vare så

ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit beviljad.

Utan hinder deraf att ansvarsfrihet beviljats, ege föreningen att,

inom två år från det redogörelsen å sammanträde afgafs, i afseende å förvaltningen

anställa talan mot styrelseledamot, som visas hafva i redogörelsen

mot bättre vetande meddelat oriktig uppgift, der denna kan antagas

hafva å beslutet om ansvarsfrihet inverkat.

32 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas af

eu eller flere revisorer, öfver granskningen skall å sammanträde afgifvas

utlåtande.

Val af revisor må ej afse längre tid än två år. Revisor må, ändå

att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända, kunna genom

beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.

Bi/i. till Riksd. Prot. 1X1)0. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Hvad i 29 § är om styrelse stadgadt skall ega motsvarande tillämpning

å revisorer.

33 §.

Revisor skall ega ständig tillgång till föreningens alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning angående

förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Revisorerne ege kalla föreningens medlemmar till extra sammanträde,

när de finna omständigheterna det påfordra.

34 §.

Hafva revisorer i sitt utlåtande mot bättre vetande lemnat. oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik, i förvaltningsredogörelse

meddelad uppgift, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag

visat grof vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last,

föreningen ansvarige för all deraf uppkommande skada, en för alla och alla

för eu. Ej må dock talan härom anställas sedan två år förflutit från det

revisorernes utlåtande å sammanträde afgafs.

35 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, som börjar inom två år

från det förvaltningsredogörelsen å sammanträde afgafs, ege konkursboet,

ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander å förvaltningen

för den tid redogörelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det revisorernes utlåtande å sammanträde

afgafs, stånde konkursboet öppet att mot dem anställa sådan

talan, som i 34 § förmäles.

Talan, hvarom i denna § sägs, skall anhängiggöras inom en månad

från inställelsedagen, eller, der tiden för talans anställande af föreningen,

efter ty ofvan är sagdt, då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

51

36 §.

Har antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem, och inträder ej

inom tre månader tillräckligt antal, skall föreningen upplösas och liqvidation

verkställas, vid äfventyr att de, som med vetskap om förhållandet

deltaga i beslut om fortsättande af föreningens verksamhet eller handla

å dess vägnar, svara för uppkommande förbindelser, eu för alla och alla

för en.

37 §.

.■M -• k > > . \ ''■< i n-. •'' 1 * t ;• O * * i*i_i

Finnes förening sakna till registret anmäld, behörig styrelse, ege

föreningsmedlem eller borgenär hos Rätten eller Domaren göra ansökning

om föreningens upplösning. Kungörelse härom med uppgift om tiden, när

ansökningen kommer att af Rätten pröfvas, skall af Rätten eller Domaren

utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna tid-*

ningarne, så ock i ortstidning, genom hvilken kallelse till sammanträde

skall bringas till föreningsmedlemmarnes kännedom. Rätten eller Domaren

ege ock, der så äskas, förordna en eller flere gode män att emellertid

såsom liqvidatorer företräda föreningen- Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta

förhållandet fortfar, förklare Rätten föreningen upplöst och förordne

en eller flere liqvidatorer att dess liqvidation verkställa.

Om beslut, hvarigenom föreningen förklarats upplöst, så ock om förordnande,

som enligt denna § meddelas, skall underrättelse ofördröjligen

genom Rättens eller Domarens försorg afsändas för registrering.

38 §.

Afträdes förenings egendom till konkurs, skall föreningen anses upplöst

den dag, då dess konkursansökning till Rätten eller Domaren ingafs,

eller, i anledning af borgenärs ansökning om konkurs, offentlig stämning

utfärdades. Underrättelse om den offentliga stämningen skall, samtidigt

med kungörelsen derom, genom Rättens eller Domarens försorg afsändas

för registrering.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 16.

39 §.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenår af

styrelsen eller, der föreningen vid konkursens början var upplöst, af

liqvidatorerne; dock må ny styrelse eller nya liqvidatorer kunna under

konkursens fortgång i behörig ordning utses.

40 §.

Upplöses förening af annan anledning än i 37 eller 38 § sägs, skall

liqvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom liqvidatorer, der ej,

till följd af stadgar nes bestämmelse eller föreningens beslut, en eller flere

särskilde liqvidatorer utses. Uppdraget att vara liqvidator anses gälla intill

dess liqvidationen blifvit afslutad, men må när som helst kunna af föreningen

återkallas.

Liqvidatorerne skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,

hvarom i denna § sägs, med uppgift, å dem, som ega verkställa liqvidationen

och teckna föreningens firma. Afgår liqvidator eller utses ny

sådan, skall ock derom anmälan för registrering ofördröjligen göras.

41 §• i ,i

l [■ i ,> ,''.fil''‘ p) i t! ''i ?r*t i f r)\n <\n <>

Liqvidatorerne åligge att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okände borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Så snart utan uppenbar skada ske kan, skall föreningens egendom

i penningar förvandlas.

42 §. " '' . \i, :r . .i''\.

'' "v ) •: '' ''I''*-- i''1- • I )*; : .

Om liq vidatorers befogenhet att företräda förening och deras skyldigheter

galle i tillämpliga delar hvad angående styrelse är stadgadt; dock

ege liqvidatorer ej, utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande,

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning å offentlig

auktion.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N.''o 16.

53

(! rf* ||''.rf! i it:: • tnJ* r.»i - 1. !■ ’ r älltWofTffl

i, 43 §.■

jtfAv>''/ munn- noll ''>\*o näov>j''r>H . rr><t ioU1» ''no b; *>f >t/B-rr.''V • > i k

Under liqvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af orden

»i liqvidation». .tj.egt

I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af afhandling, som under föreningens bestånd å dess vägnar ingås,

sä ock om påföljd för försummelse härutinnan ega motsvarande tillämpning

under föreningens liqvidation.

t r.itTni-ii i vi ii »löi , 1 i i vi. ,j ej»j { •rotöntfihai- ».drvty1.: ahfiTiittvlt)

** »• ... ;.V} ».il . i! .nltrj •;

Förenings tillgångar må ej mellan medlemmarne skiftas, innan den

i årsstämningen utsatta dag förbi är och all veterlig gäld blifvit betald.

Finnas, sedan föreningens alla å den i årsstämningen utsatta inställelsedag

anmälda eller eljest kända skulder blifvit guldna, tillgångar, de

der enligt stadgarnes bestämmelse kunna fördelas bland dem, som vid

upplösningen voro medlemmar af föreningen, ege medlemmarne återbekomma

en hvar sin insats eller, om tillgångarne ej dertill förslå, hvad

på insatsen belöper. Uppstår öfverskott, skall det fördelas efter hufvudtalet.

, der ej annan grund finnes i stadgarne bestämd, eller öfverskottet

enligt stadgarne skall för annat ändamål användas.

Då liqvidationen afslutats, skall anmälan derom ofördröjligen af

liqvidatorerne för registrering göras.

45 §.

o

Atnöjes medlem ej med skifte af föreningens tillgångar eller med åtgärd,

som under liqvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol

anhängiggöra inom ett år från den dag liqvidationen afslutades. Försummas

det, hafve han sin talan förlorat.

£ * k silf- »:./:} .r 1 ur ''• . * <i T''j * ‘. r >y. i •'' •:»»»•■

46 §.

Förening vare» uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, der styrelsen enligt

stadgarne har sitt säte.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Innehålla stadgarne föreskrift, att tvister mellan föreningen och

styrelsen eller ledamot deraf eller föreningsmedlem skola hänskjuta^ till

afgörande af en eller flere skiljemän, ege den föreskrift samma verkan,

som skiljeaftal tillkommer, och galle om påkallande af föreskriftens tillämpning

hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

47 §.

öfverträda styrelseledamöter, liqvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens stadgar, svare de för all deraf uppkommande

skada, en för alla och alla för en.

Särskilda bestämmelser om registrerade föreningar med personligen ansvarige

medlemmar.

48 §.

År i förenings stadgar bestämdt, att medleinmarne åtaga sig till visst

belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser, skola

stadgarne, då de för registrering ingifvas, vara försedda med samtlige

medlemmarnes egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

49 §.

Ansökning om inträde i föreningen eller uppsägning till afgång derur

skall göras i två exemplar; skolande inträdesansökning innehålla uttryckligt

förklarande, att sökanden för föreningens förbindelser åtager sig den

personliga ansvarighet, som är i stadgarne bestämd*

Ej må i stadgarne meddelas sådan föreskrift, hvarom i 8 § förmäles.

50 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång derur skall styrelsen

ofördröjligen göra anmälan för registrering.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

55

Vid anmälan om inträde eller om afgång på grund af uppsägning

skola fogas begge exemplaren af den om inträdet eller afgången gjorda

framställning; det ena exemplaret skall, försedt med bevis om registreringen,

till styrelsen återställas. Vid anmälan om inträde skall ock fogas

protokollsutdrag om beslut, hvarigenom inträdesansökning bifallits.

År afgången föranledd af medlems död eller af hans uteslutande

ur föreningen, efter ty i 9 § sägs, skall anmälan vara åtföljd, i förra

fallet af vederbörlig dödsattest och, i det senare, af protokollsutdrag om

det beslut, som angående medlemmens uteslutande fattats.

Anmälan, hvarom nu är sagdt, må kunna göras af inträdande eller

afgående medlem eller hans rättsinnehafvare.

. i: i l,i, O,''. • ■ V, ■••?•»•! n; i: !ii A '' tf. '' . ••,!„■>

Öl §.

Inom utgången af januari månad hvarje år skall styrelsen till registreringsmyndigheten

ingifva med styrelseledamöternes egenhändiga namnunderskrifter

styrkt, i bokstafsföljd ordnad förteckning å dem, som vid

årets början voro medlemmar af föreningen.

52 §.

Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen vid

tiden för inträdet häftar.

Afgår medlem, svare han ej för föreningens derefter uppkommande

förbindelser, der den, med hvilken afhandlats, om afgången egde vetskap.

53 §.

Medlems ansvarighet må göras gällande endast i den mån vid konkurs

föreningens tillgångar ej förslå till gäldande af dess skulder, samt

allenast i den ordning, som i 54 och 55 §§ sägs.

Afgången medlem vare från sin ansvarighet fri, der ej föreningens

tillgångar afträdas till konkurs, som börjar inom ett år från det anmälan

om afgången, efter verkstäld registrering, i ortstidningen kungjordes.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

U 1" K-j .1? > - i!>’> 1 !''f :■ It!*'' r.'' '' ;''•!! i«! /

. . • • '' '' \ * ! • ; ‘ - ‘ till1 I ’ '' ; i : ! 1 r f f*-*}) i i J'' **f ij j • ■ H ‘ / '' • \ - » 1 . . j

54 §.

.■i'',V<n il.til,-. ‘»niri.Jåi; mn ri.-.h-.mtu: b; -■ ‘.t .-.''i''!., i. .•

O

A det sammanträde i föreningens konkurs, då förslag till sista utdelningen

af föreningens tillgångar framlägga», skall, der brist för borgenärerne

uppstår, af konkursförvaltningen jemväl framläggas förslag till

uttaxering å föréningsmedlemmarne, så långt deras ansvarighet räcker,

af det för bristens täckande erforderliga belopp, ökadt med högst en

fjerdedel.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg

hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som

angående klander af utdelningsförslag finnes i konkurslagen stadgad.

Sådan talan må jemväl af föreningsmedlem anställas.

■ V It.

55 §."

liflig''/1 • '' V» • )> jrnil ‘ ’ * V'' *I 1 • >»\ V H *L: 7 rf i* *^él i i* M ,''■<

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af första

domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligge det sysslomännen i konkursen

att ofördröjligen i den ordning, som för kungörande af meddelanden

åt föreningens medlemmar finnes stadgad, infordra uttaxerade beloppen.

Infordradt belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall af sysslomännen

utsökas; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika gällande

som domstols laga kraft egande dom.

Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar

tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems

egendom afträdd till konkurs, må, i förra fallet, hvad som brister

och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper hos öfrige medlemmar uttagas,

så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola de vid första uttaxeringsförslaget

stadgade grunder lända till efterrättelse.

År ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerne och föreningsmedlemmarne

gilladt, må utdelning ej ske innan tid för klanders anställande

försuten är. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som

klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom öfver

klandret fallit.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

57

Om registrering.

56 §.

Hos Konungens Befallningshafvande skall föras föreningsregister för

inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

För anmälningsskyldighetens fullgörande svare styrelseledainöterne

eller, der föreningen är upplöst annorledes än genom konkurs, liqvidatorerne.

57 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af stadgade

afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflemnas anmälan

genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara af

vittnen styrkt.

Då förenings registrering sökes, skall en hvar, som är berättigad att

teckna dess firma, på samma gång egenhändigt inskrifva firmateckningen

i registret eller i särskilt bihang till detta, så vida icke teckningen verkstälts

å anmälningsskriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt

skall förfaras, då anmälan sker derom, att någon blifvit berättigad att

teckna förut anmäld firma.

58 §.

År ej, då anmälan efter 50 § 4 mom. göres, anmälda förhållandet

så styrkt, som för hvarje fall finnes föreskrifvet, meddele Konungens Befallningshafvande

styrelsens ledamöter föreläggande, vid vite, att afgifva

förklaring, så ock, när omständigheterna dertill föranleda, att insända de

handlingar, som för ärendets pröfning må vara erforderliga.

Har eljest den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas

för hvarje särskilt fall stadgade, eller pröfvas förenings stadgar eller beslut,

som för registrering arimäles, icke hafva i föreskrifven ordning tillkommit

eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag

eller eljest strida mot lag eller författning, skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall Konungens Befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden tillhanda eller, om han uppgifvit fullständig adress,

Bill. till Riksd. Prot. 1865. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 18 lläft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet

med skälen derför.

År sökanden med beslutet missnöjd, ege han att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag deröfver anföra

besvär hos Konungen.

59 §.

Beviljas förenings registrering, läte Konungens Befallningshafvande

i registret införa:

1) dagen för stadgarnes antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, der styrelsen har sitt säte;

5) om och i hvad män föreningens medlemmar åtaga sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser;

6) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare samt

tiden derför;

7) styrelseledamöternes fullständiga namn och hemvist;

8) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterne äro berättigade att

teckna firman;

9) huru kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden

bringas till medlemmarnes kännedom.

Dessutom skall, om föreningens medlemmar åtaga sig till visst belopp

begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser, förteckning

å medlemmarne införas i registret.

Det ena exemplaret af stadgarne skall, försedt med bevis om registreringen,

till sökanden återställas.

60 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den, der registrering beviljas, i registret anmärkas.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af det

protokoll, som innehåller beslutet otn ändringen, till sökanden återställas,

försedt med bevis om registreringen. Flyttas rörelse från en kommun till

en annan, eller sker ändring i firman, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

59

61 §.

Hvad i registret införes, med undantag af underrättelse om konkurs,

hvarom i 38 § förmäles, skall genom Konungens Befallningshafvandes

försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna tidningarne som ock

i den stads tidning, der Konungens Befallningshafvande har sitt säte, eller,

om flera tidningar der utgifvas, i den af dessa, der allmänna påbud

för staden vanligen meddelas.

En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarne

kungjorts skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till trycket

och förses med register för hvarje år.

Anmälningsskrifter med dertill hörande handlingar äfvensom ingifna

medlemsförteckningar skola, särskildt för hvarje förening, såsom bilagor

till registret förvaras.

■ i f *1 • ’ 11- ••"* ; I 1 . . • *i *»''■.* i »‘>1 V : • i " -v-, • ''j ‘ ; t f

62 §.

t1 ''• J-? 1 -,j '' 1 >;»»<;• : . j • i; . ''.‘v-.1 } * ;.jV : ... f

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 61 § stadgade kungörelser,

afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt tid och

sätt för utgifvande af den i nämnda § omförmälda samling meddelas af

Konungen.

63 §.

Menar någon, att en i registret verkstäld inskrifning länder honom

till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid Rådstufvurätten

i den stad, der Konungens Befallningshafvande har sitt säte.

64 §.

Har genom laga kraft egande dom blifvit förklarad^ att en i registret

gjord inskrifning ej bort ske, eller att något förhållande, hvarom

inskrifning skett, ändrats eller upphört, skall, på begäran af någondera

parten, anteckning derom göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning

skall så kungöras, som i 61 § sägs.

Varder, sedan i registret anteckning om förenings konkurs gjorts, af

öfverrätt förklarad^ att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall anteckningen,

på derom gjord ansökning, ur registret afföras.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

65 §.

Det som i enlighet med denna lag blifvit infördt, i registret och

kungjordt i ortstidningen skall anses hafva kommit till tredje mans kännedom,

der ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft eller

bort hafva kunskap derom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit eller

bort blifva i registret antecknadt, icke med laga verkan åberopas mot

annan än den, som visas hafva derom egt vetskap.

. ■ . '''' ii .i. -Oj rov-1 ii-ii: :•.»d''M

66 §.

. ■ K"! V . ''!.''!•.< ; ‘ • I V<1 J .i*#

öfverensstämmer ej förteckning, hvarom i 51 § förmäles, med inkomna

anmälningar om inträde i föreningen eller afgång derur, förelägge

Konungens Befallningshafvande styrelsens ledamöter vid vite att afgifva

förklaring och insända de handlingar, som för åstadkommande af

rättelse kunna vara erforderliga.

Ansvarsbestämmelser.

67 §.

Hvar som i anmälan till registrering mot bättre vetande meddelar

oriktig uppgift, straffes med böter från och med tjugufem till och med ett

tusen kronor, der ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

68 §.

Underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 19 § 1 mom.,

23 § 4 moln., 30 §, 50 § 1 mom. eller 51 § är meddelad, straffes med

böter från och med fem till och med femhundra kronor.

Lag samma vare om liqvidator, som ej fullgör hvad honom enligt

40 § 2 mom. eller 44 § 3 mom. åligger.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

69 §.

M .VWY

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till fulla gäldandet af böterna eller af vite, hvartill någon på grund

af denna lag fälles, skall förvandling ske enligt allmän strafflag.

70 §.

Hvad i denna lag är föreskrift skall ej ega tillämpning å sparbanker

eller försäkringsföi’eningar eller föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet

af inteckning i fast egendom.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar för

visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

71 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897 och ega tillämpning

jemväl å då bestående föreningar; dock skola rättigheter och skyldigheter,

som dessförinnan uppkommit, bedömas efter äldre lag.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Bil. B.

.£ (Ni

LAG

. r. '' ’ i

om registrering af bankaktiebolag,

i §•

Sedan Konungen stadfäst ordning för bankaktiebolag, skall bolaget

införas i aktiebolagsregistret. Anmälan härom skall af styrelsen göras

innan bolaget öppnar sin rörelse.

2 §•

Bolagsordningens anmälande till registret skall medföra enahanda

verkan, som anmälan hos Rätten enligt 14 § i lagen angående bankaktiebolag.

Hvad i 6 § af samma lag föreskrifves om styrkande att kungörelse

om bolaget skett och att uppgift å de personer, hvilka utgöra bolagets

styrelse, äfvensom å dem, hvilka ega att underskrifva bolagets förbindelser,

blifvit i allmänna tidningarne införd skall anses fullgjordt, då styrkt blifvit,

att kungörelse om bolagsordningens och uppgifternas anmälan till

registret skett i öfverensstämmelse med 71 § i lagen om aktiebolag.

3 §•

Konungen utfärdar de öfvergångsstadganden, som må finnas erforderliga

för registrering af bankaktiebolag, å hvars ordning stadfästelse

meddelats, innan denna lag träder i kraft.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

63

4 §•

I afseende å bolag, som blifvit i registret infördt, galle i tillämpliga

delar till efterrättelse hvad i lagen om aktiebolag blifvit om registrering,

så ock om ansvar för oriktig eller underlåten registrering stadgadt.

Ändring i bolagsordningen må ej registreras, med mindre den styrkes

vara af Konungen stadfäst.

5 §•

Försummar styrelseledamot att göra anmälan, hvarom i 1 § stadgas,

straffes med böter från och med femtio till och med femhundra kronor.

Hvar som i sådan anmälan mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift

straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor,

der ej å förseelsen straff är i allmänna strafflagen utsatt.

Böter, som sålunda ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

>l>

Denna lag skall tråda i kraft den 1 januari 1897.

h-.i

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

Bil. E.

LAG

: - i!'' »** ’ i : i»! '''' »/ • *1 f •• • * lijj'' '' »! : : i! >''■ !'' • ‘ »• » U I» I . r. > *'' }'' •• >'' • • ; »H i ■ ''

om ändring i vissa delar af lagen angående handelsregister,

firma och prokura den 13 Juli 1887.

, i * t ,.. I . . I . \ S J; ■ i; J , .., ^ . >..,. t j . r,. t

Härigenom förordnas, att 19 och 20 §§ i lagen angående handelsregister,

firma och prokura den 13 juli 1887 skola upphöra att gälla samt

att 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 21, 23 och 33 §§ i samma lag skola

erhålla följande förändrade lydelse:

8 §.

Hvar som vill idka handel eller annan näring, med hvars utöfvande

följer skyldighet att föra handelsböcker, vare pligtig att till införande i

handelsregistret anmäla det namn, hvarunder han ämnar bedrifva sin rörelse

och som han vid dervid förekommande underskrifter ämnar teckna.

Sådant namn kallas firma.

I handelsbolag åligger det hvarje bolagsman att ansvara för anmälningsskyldighetens

fullgörande.

Från nu stadgade anmälningsskyldighet undantagas fartygsredare och

rederier, aktiebolag samt registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,

så ock enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar.

Enkelt bolag må, efter ansökning af bolagsmännen, i handelsregistret

införas på sätt om handelsbolag är stadgadt; och galle sedan om det bolag

hvad i denna lag finnes angående handelsbolag föreskrifvet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

■Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

65

9 §•

Enskild näringsidkares firma skall innehålla hans tillnamn med eller

utan förnamn. Ej må i firman intagas något, som antyder att firman

innehafves af ett bolag eller en förening.

Firma för handelsbolag skall, då icke alla bolagsmännen äro i firman

namngifna, innehålla namnet å minst en af dem med ett tillägg, som antyder,

att flere bolagsmän finnas. I handelsbolags firma må ej intagas

namn å annan person än bolagsman.

Finnes kommanditdelegare, skall firman innehålla ordet »kommanditbolag».

Ej må eljest i firma, som efter denna lag registreras, intagas

något, som antyder begränsning af innehafvare^ eller bolagsmans ansvar.

11 §•

Enka, som fortsätter sin aflidne mans rörelse, så ock man, som fortsätter

hustruns före eller under äktenskapet drifna rörelse, må begagna

firman oförändrad. Enskild näringsidkares arfvinge, så ock flere sterbhusdelegare,

som skola i handelsbolag fortsätta enskild näringsidkares rörelse,

ege samma rätt, derest den aflidne medgifvit det eller, om han aflidit

utan att hafva annorlunda förordnat, hans samtlige sterbhusdelegare äro

derom ense.

Inträder någon såsom delegare i enskild näringsidkares eller handelsbolags

rörelse, må firman fortfarande begagnas oförändrad. Lag samma

vare, om delegare utträder ur handelsbolag, dock att hans namn icke må

i firman qvarstå, med mindre han sjelf medgifvit det eller, om han aflidit

utan att hafva annorlunda förordnat, hans samtlige sterbhusdelegare dertill

samtyckt.

12 §.

Firma må icke öfverlåtas i andra än de här ofvan förutsatta fall;

enskild näringsidkare eller handelsbolag dock obetaget att vid rörelsens

öfverlåtande till enskild näringsidkare eller handelsbolag medgifva den nye

egaren att nyttja firman med ett tillägg, som visar att öfverlåtelse egt rum.

Bih. till Riksd. Prof. 1895. 10 Sami. I Aid. 1 Band. Häft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

13 §.

Der, i fall hvarom i 11 eller 12 § förmärs, bolagsman skall vara

kommanditdelegare, lände till efterrättelse hvad i 9 § finnes om kommanditbolags

firma stadgadt.

14 §.

År genom aftal bestämdt, att rättighet att teckna handelsbolags

firma endast tillkommer flere bolagsmän i förening, böra desse verkställa

firmateckningen så, att de jemte firman underskrifva sina namn.

15 §.

Sättes rörelse under förvaltning af syssloman (administratörer), med

rätt för dem att teckna firman, eller under liqvidation, eller fortsättes

enskild näringsidkares rörelse af sterbhusdelegare, enligt hvad för viss tid

är medgifvet, bör firmateckningen ske på sådant sätt, att det ändrade förhållandet

deraf framgår.

'' if i\''. i.: .■ . ? »Ilo ii) ‘ 1Pj■.• •:(''.i -IV ^ "- ! j’. y.p

16 §.

Anmälan om firma skall, innan näringens utöfvande börjas, ske för

rörelse, som drifves i Stockholm, hos Öfverståthållareembetet och för

rörelse i annan stad hos stadens magistrat eller, der sådan ej finnes, hos

vederbörande stadsstyrelse, och om rörelsen drifves å landet, hos Konungens

Befallningshafvande i länet. Drifves rörelsen i flera kommuner, skall

anmälan ske till handelsregistret för den kommun, der hufvudkontoret

är beläget.

Inrättas afdelningskontor med sjelfständig förvaltning (filial) i annan

kommun, än der hufvudkontoret är beläget, skall anmälan till registret

för den kommun ske innan firman får der begagnas. Filial för rörelse,

som har hufvudkontoret utom riket, anses såsom fristående rörelse, för

hvilken anmälan skall göras af den, som förestår rörelsen.

Anmälan, hvarom i denna § förmäles, skall vara underskrifven af

alla anmälningsskyldige.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

67

18 §.

I handelsbolags anmälan skall uppgifvas utom firman:

1) samtlige bolagsmäns fullständiga namn och deras hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, der rörelsens hufvudkontor, eller, om anmälan afser

afdelningskontor, detta är beläget; och

der ej hvar bolagsman för sig skall hafva rätt att teckna firman,

4) hvilken eller hvilka bland dem sådan rätt tillkommer, samt huruvida

rättigheten endast kan utöfvas af flere i förening.

I kommanditbolags anmälan skall tillika uppgifvas hvilken eller

hvilka af bolagsmännen äro kommanditdelegare och beloppet af hvarje

sådan bolagsmans utfästa insats.

•21 §.

1. Sker ändring i något förhållande, hvarom inskrifning skett i

handelsregistret, eller inträffar något af de i 15 § omtalade fall, skall anmälan

derom så fort ske kan göras i den ordning, som stadgats för anmälan

om firma; dock att ändring af hemvist icke behöfver anmälas.

2. Då rörelse upphör, åligge anmälningsskyldigheten den, som vid

den tiden utöfvade rörelsen eller var delegare i densamma. Vid enskild

näringsidkares död åligge anmälningsskyldigheten sterbhusdelegarne. Upphör

handelsbolag i följd af delegares död, åligge anmälningsskyldigheten, utom

de öfrige bolagsmännen, jemväl den aflidnes sterbhusdelegare. I fråga om

annan ändring än rörelsens upphörande åligge anmälningsskyldigheten en

hvar, som efter ändringen utöfvar eller är delegare i rörelsen.

3. Flyttas rörelse från en kommun till en annan, eller sker ändring

i sjelfva firman, skall tillika fullständig firmaanmälan göras.

4. Har genom lagakraftvunnen dom blifvit förklaradt, att anmälan

icke bort intagas i registret eller att något förhållande, hvarom inskrifning

skett, ändrats eller upphört, skall på begäran af någondera parten anteckning

derom ske i registret; underrättelse om sådan anteckning skall så

kungöras, som i 4 § sägs. I fråga om beslut, som angår bolagsmans skiljande

från rätten att teckna bolagets firma, skall hvad nu är stadgadt ega

tillämpning, ändå att beslutet ej vunnit laga kraft.

5. Inträffar konkurs, skall underrättelse om den offentliga stämningen

samtidigt med kungörelsen derom genom rättens eller domarens för
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens Skrifvelse N:o 76.

sorg afsändas till registreringsmyndigheten för att inskrifvas i handelsregistret.

Sådan anteckning skall affär as, då gäldenären visar, att han

eger få den afträdda egendomen till sig återstäld, eller att konkursen eljest

är att anse för afslutad.

23 §.

Försummas anmälan, som ofvan föreskrifves, eller har, efter det

registrering af firma vägrats eller upphäfts, den anmälningsskyldige försummat

göra ny anmälan, då skall enskild näringsidkare, bolagsman eller

annan, som till sådan förseelse gjort sig skyldig, straffas med böter från

och med fem till och med etthundra kronor.

33 §.

Genom denna lag upphäfvas:

förordningen den 28 juni 1798 angående hvad bolag iakttaga böra,

som under s. k. firma eller särskild! antagen handteckning vilja handelsoch

fabriksrörelse idka;

förordningen den 30 maj 1879 angående tillägg till gällande föreskrifter

om aktiebolag;

5 och 21 §§ i lagen angående bankaktiebolag den 19 november

1886, så ock hvad i 39 § af samma lag stadgas om anmälan hos rätten

af förändring i bankaktiebolags ordning och förändringens kungörande; samt

hvad i 1 § af förordningen angående aktiebolag den 6 oktober 1848

föreskrifves om anmälan hos rätten af bolagsordning och Konungens beslut

om fastställelse derå äfvensom af förändring i bolagsordningen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.

Stockholm 1895. Kung!. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.