Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, om utarbetande och framläggande af förslag till lag angående inoch utländska försäkringsanstalters verksamhet i Sverige.

1895-05-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1895:88, Skrifvelse till Konungen, om utarbetande och framläggande af förslag till lag angående inoch utländska försäkringsanstalters verksamhet i Sverige.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

7

N:o 88.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1895.

— — — — Andra Kammaren den 16 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om utarbetande och framläggande

af förslag till lag angående in- och utländska

försäkringsanstalters verksamhet i Sverige.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n.-o 1) utlåtande n:o 10.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 13.)

Till Konungen.

Uti en hos Riksdagen väckt motion har framhållits behöfligheten

af en särskild försäkringslag, innehållande fullständiga och fullt betryggande

bestämmelser rörande in- och utländska försäkringsanstalters

verksamhet i Sverige. Det mellan ett försäkringsbolag och en enskild

försäkringstagare afslutade försäkringsaftalet grundade sig, särskilt, i

fråga om lifförsäkring, på så vidlyftiga statistiska undersökningar och

så invecklade matematiska beräkningar, att det för den enskilde vore

omöjligt att kontrollera rigtigheten af eller soliditeten hos försäkringsaftalets

detalj bestämmelser. Det vore jemväl af andra skäl af vigt, att

staten ingrepe och skyddade den stora del af Sveriges befolkning, som

begagnade sig af försäkring under dess olika former. Den nu gällande

kortfattade kungörelsen af den 22 oktober 1886 angående anordnande

af tillsyn å inländska försäkringsanstalter innefattade endast en samling

reglcinentariska föreskrifter angående anmälningar, uppgifters in
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

Bändande och offentliggörande m. in. samt vore såväl till form som i

tillämpning otillfredsställande. Frågans lösning vore att söka endast i

en af Konung och Riksdag stiftad försäkringslag. För åsigten om behöfligheten

af denna lag funnes äfven ett stöd i det intresse, som af

statsmagterna egnats åt sparbanksväsendet, samt i de skäl, som slutligen

ledde till 1892 års lag angående denna med försäkring närbeslägtade

form af ekonomisk förtänksamhet. Den för en ökad kontroll uppkommande

större kostnaden borde delvis bäras af de kontrollerade bolagen

sjelfva, hvilka hade ett med den försäkrade allmänhetens fullt

jemförligt intresse.

Vid granskning af förhållandena rörande försäkringsverksamheten

inom vårt land, hvarpå en, som det vill synas, välbefogad uppmärksamhet

sålunda rigtats, har Riksdagen funnit, att denna lika gagnande som

vigtiga verksamhet nått en betydande utveckling, och att, enligt 1893

års officiella uppgifter, de i vårt land opererande försäkringsanstalterna

vid nämnda års utgång ansvarade för, efter våra förhållanden, ganska

stora försäkringsbelopp.

I anledning häraf och då dels osunda tendenser inom detta område

äfven i vårt land synas hafva sökt vinna insteg, och dels förluster

på grund af oegentligheter och missförhållanden lätteligen kunna för

den försäkrade allmänheten uppkomma, ja delvis, ehuru i mindre skala,

redan förekommit, så synes det Riksdagen, som vore en effektiv lagstiftning

rörande denna vigtiga samhällsangelägenhet i hög grad af behofvet

påkallad.

I hufvudsak gillande de skäl för åtgärder i detta syfte, som ofvan

anförts, vill Riksdagen erinra, att denna fråga ingalunda är ny. Sedan

Eders Kongl. Maj:t redan år 1881 uppdragit åt landshöfdingen G. A.

Sjöcrona att utarbeta författningsförslag i ämnet, afgaf denne den 7

juli 1883 »underdånigt betänkande med förslag till författningar angående

försäkringsväsendets ordnande».

Sedermera vidtogos vid 1886 års riksdag mått och steg för anordnandet

af försäkringskontroll, i det att af sagda Riksdag äskades

och beviljades ett anslag å sjette hufvudtitelns extra ordinarie stat af

4,500 kronor för anordnande inom civildepartementet af kontroll å försäkringsanstalterna,

och den 22 oktober samma år utfärdades kungörelserna

»angående ordnande och tillsyn å inländska försäkringsanstalter»

samt »angående vilkoren för utländsk försäkringsanstalts rätt att här i

riket drifva försäkringsrörelse». Genom dessa kungörelser, hvilkas föreskrifter,

så vidt afses ett slutligt ordnande af ifrågavarande tillsyn,

enligt Riksdagens åsigt äro otillräckliga och ofullständiga, har man

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

sökt att på våra försäkringsförhållanden i någon mån tillämpa publicitetssystemet;

och i enlighet härmed hafva för alla år, från och med

1887 till och med 1893, blifvit från civildepartementet utsända tabellariska

redogörelser, hvilka lemna en öfverblick öfver det svenska försäkringsväsendets

utveckling och ståndpunkt.

Riksdagen, som tagit del af nu omförmälda redogörelser, har dock

icke kunnat undgå att lägga märke till vissa brister hos desamma: dels

saknas åtskilliga statistiska uppgifter, som skulle sätta allmänheten i

tillfälle att bättre än hittills bedöma de olika försäkringsanstalterna;

dels saknas äfven behöfliga de talj upplysningar rörande placeringen af

de mycket stora kapital, som inom försäkringsanstalterna finnas hopsparade;

dels påträffas uppenbara felaktigheter rörande de utländska, i

Sverige opererande bolagen, särskild! med afseende på öfverensstämmelse

mellan uppgifterna från på hvarandra följande år; dels slutligen

utgöras samtliga dessa redogörelser af nakna siffror utan någon belysande

text.

Med anledning af hvad som sålunda anförts, har Riksdagen kommit

till den öfvertygelsen, att de nu gällande lagbestämmelserna för

försäkringsväsendet samt den deröfver utöfvade kontrollen icke innefatta

nöjaktig trygghet vare sig för den enskilde försäkringstagaren

eller för försäkringsväsendet i dess helhet.

Riksdagen anser alltså, att för detta verksamhetsfält förnyade lagstiftningsåtgärder

äro af nöden. Ett ytterligare stöd för denna sin

åsigt finner Riksdagen uti ingressen till den åberopade kungörelsen af

den 22 oktober 1880, hvari eu fullständig lagstiftning om försäkringsväsendet

uttryckligen ställes i utsigt. Visserligen borde enligt samma

ingress med en dylik fullständig lagstiftning anstå, intill dess en allmän

lag om svenska bolag hunne komma till stånd. Riksdagen finner emellertid

för sin del, att en särskild lagstiftning för försäkringsväsendet,

hvilken borde innehålla bestämmelser icke endast för de svenska, utan

äfven för de utländska, i Sverige opererande försäkringsanstalterna,

ingalunda står i ett så nära förhållande till en lagstiftning rörande bolag

i allmänhet, att icke en speciel lagstiftning rörande försäkringsanstalterna

bör ju förr desto hellre, oberoende af de nu föreliggande förslagen

till bolagslagstiftning, tagas under öfvervägande. Särskild! vill

Riksdagen framhålla, att angelägenheten af åtgärders snara vidtagande

i förevarande afseende väsentligen bestyrkes af den snabbhet, hvarmed

under de senare åren antalet nya såväl in- som utländska försäkringsföretag

i vårt land tillvuxit.

Riksdagen, som anser, att don trygghet, hvilken bör omgifva det

Bill. till Rilcsd. Vret. 18!),r>. 10 Sund 1 Afd 1 Band. 21 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 • Biksdagens Skrifvelse N:o 88.

svenska försäkringsväsendet, säkrast vinnes genom en af Konung och

Riksdag gemensamt antagen lag, i likhet med hvad som skett rörande

ett annat närbeslägtadt område, nemligen sparbanksväsendet, får med

anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, anhålla, det Eders Kongl.

Maj:t ville låta utarbeta och snarast möjligt för Riksdagen framlägga

förslag till en försäkringslag, innehållande fullständiga och fullt betryggande

bestämmelser rörande in- och utländska försäkringsanstalters

verksamhet i Sverige.

Stockholm den 16 maj 1895.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.