Sök i Ratio Lex

Riksdagens Skrifvelse N:o 93

1895-05-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1895:93, Riksdagens Skrifvelse N:o 93

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 93.

fn»!.

N:o 93.

hJ5«h}\ Y\;

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 maj 1895.

— — —'' — Andra Kammaren — 16 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i fråga om utredning angående

statstjenters förening med andra tjenstebefattning ar.

(Statsutskottets utlåtande n:o 79 och memorial n:o 92.)

•.;:J Ipcp till-vi .''!!< rilMi, >•'''' '''' 9 ! . '''' i ->h iil) i

1 V;) -^n<Ä svabel

Till Konungen.

) .• : . *..i iiKi.. kw .ii.*, oM;>*i*-'')>];-:y''.lrv t iJjjihnv fn.

-i iJ7!*. -'' •> oOOT t‘><va • r1 >1 f:;;!•; v v; :■{ •: i .T ■>;>):!''!i t *>vt ti-i j;ffj

I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, dels att Riksdagen

måtte besluta upphäfvande af det i nu gällande löneregleringsbestämmelser

medgifna undantag från förbudet att på en hand förena flera

tjänster, så att förbudet, om det funnes ej kunna göras gällande mot nuvarande

tjensteinnehafvare, åtminstone blefve gällande med hänsyn till

dem, som utnämndes eller förordnades efter det sådan bestämmelse blifvit

utfärdad, dels ock att Riksdagen, med samma förbehåll för de fall, der

förbudet funnes ej kunna utsträckas till nuvarande innehafvare af statstjenster,

måtte besluta det tillägg till nuvarande löneregleringsbestämmelser,

att embets- och tjensteman ej finge bekläda befattningar vid bolag eller

andra föreningar eller inrättningar med ekonomiskt ändamål.

.•V.;.;f ( i) I „.,j n;.''

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 93. 3

Vid de löneregleringar, som från och med år 1876 blifvit genomförda,

har Riksdagen bland andra vilkor för de nya löneförmånernas åtnjutande

i allmänhet stadgat, att med innehafvande embete eller tjenst

icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej

heller annan tjenstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig

för fullgörande af tjenstgöringen i förstnämnda befattning. Med få undantag

äro dessa bestämmelser gällande för embets- och tjensteman vid de

centrala embetsverk, som sedan ofvanberörda tidpunkt undergått lönereglering,

liksom ock för åtskilliga andra tjenstemannacorpser, deribland

de till landsstaten hörande tjenstemännen, af hvilka dock en del — öfver

hufvud de lägst aflönade — äro fritagna från förbudet att innehafva befattning

på kommuns stat. Såsom häraf framgår, innefatta de nya löneregleringsbestämmelserna

i allmänhet oinskränkt och ovilkorligt förbud för

innehafvare af ordinarie embete eller tjenst att härjemte åtaga sig annan

tjenst å rikets eller Riksdagens samt i de flesta fall äfven å kommuns stat.

Deremot kan, enligt samma bestämmelser, tjenstebefattning af annat slag

än de nu nämnda förenas med ordinarie statskonst, så vida icke derigenom

förorsakas hinder för fullgörande af de med sistberörda tjenst

förenade göromål. Detta stadgande synes Riksdagen vara i princip fullt

rigtigt. Om än de till hvarje statstjenst hörande åligganden i regeln böra

så afpassas, att de gifva tjensteinnehafvaren full sysselsättning, måste

dock, enär göromålen för hvarje särskild tjenst måste bestämmas med

hänsyn till den arbetskraft och duglighet, som i allmänhet kan förutsättas

hos dem, som deråt egna sig, inträffa, att för en tjensteman med

mer än vanlig arbetsförmåga och skicklighet tjensten lemnar någon tid

öfrig till annan sysselsättning. Det bör ock tagas i betraktande, att en

del statstjenster med afseende å den jemförelsevis ringa aflöning, som dertill

anslagits, uppenbarligen icke kunna vara afscdda att helt och hållet

taga sina innehafvares arbetskraft i anspråk. Med hänsyn till dessa förhållanden

synes det icke billigtvis böra förmenas en statens tjensteman

att använda den tid, som tjenstens förrättande kan lemna honom ledig,

till annan verksamhet vare sig för skötande af enskilda affärer och uppdrag

eller för bestridande af med arfvode förenade tjenster. Dock måste

noga tillses, att icke härigenom statstjenstens fordringar varda i någon

mån åsidosatta. Den föreskrift i detta syfte, som är i löneregleringsbestämmelserna

intagen, torde emellertid, enligt hvad Riksdagen har anledning

antaga, icke på ett fullt betryggande sätt förhindra missbruk

härutinnan. Berörda föreskrift synes visserligen innebära, att tjenste
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N;o 93.

befattning af ifrågavarande beskaffenhet icke får mottagas af en statens

tjensteman, utan att i hvarje särskildt fall blifvit pröfvadt och befunnet,

att sådant icke är för statstjenstens skötande hinderligt; men då närmare

stadgande saknas beträffande den ordning, i hvilken sådan pröfning bör

ske och tillstånd till tjensters förening medgifvas, torde man icke ega

full säkerhet, att statens rätt i detta afseende alltid varder nöjaktigt beaktad.

Riksdagen, som, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, icke kunnat

biträda den i berörda motion uttalade åsigt om lämpligheten af ett ©vilkorligt

förbud för statens tjensteman att innehafva enskilda befattningar,

anser emellertid angeläget, att åtgärder vidtagas till förebyggande af missbruk

i detta hänseende. Men för bedömandet af hvad som bör i sådant

syfte åtgöras, torde närmare upplysningar angående hithörande förhållanden

vara af nöden. Det synes nemligen böra utredas, dels i hvilka fall och

i hvilken omfattning statstjenster af olika lönegrader för närvarande äro

förenade med andra tjenstebefattningar, dels ock i hvad ordning frågan

om tillstånd till sådan förening af tjenster plägar af vederbörande pröfvas.

Då utredning i berörda afseenden endast genom Eders Kongl. Maj:ts

försorg kan åstadkommas, har Riksdagen ansett sig böra härom göra framställning

till Eders Kongl. Maj.t ooh dervid tillika anhålla, att Eders

Kongl. Maj.t måtte taga i öfvervägande, hvilka åtgärder som kunna anses

erforderliga till förebyggande af missbruk genom tjensters förening.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Riksdagen anhålla,

att Eders Kongl. Maj.t täcktes låta verkställa utredning, dels i hvilka fall

och i hvilken omfattning statstjenster af olika lönegrader för närvarande

äro förenade med andra tjenstebefattningar, för hvilka lön eller arfvode

erhålles, dels ock i hvad ordning och efter hvilka grunder frågan om

tillstånd till sådan förening af tjenster af vederbörande pröfvas, samt med

anledning af denna utredning vidtaga och till Riksdagens kännedom meddela

de åtgärder, som kunna anses lämpliga till förebyggande af missbruk

genom tjensters förening.

Stockholm den 16 maj 1895.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.