Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

1896-05-15 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1896:108, Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

1

N:o 108.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 15 maj 1896.

— — — — Andra Kammaren den 15 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af

statsverkets inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 58, bevillningsutskottets

betänkande n:o 30 samt bankoutskottets memorial

n:is 7 och 8.)

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 16 januari innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den

til, nästa statsreglering omfattar, eller år 1897 och intill dess ny statsreglering

derefter vidtager, Riksdagen, på sätt bilagd tabell utvisar,

fuanit de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 20,655,000 kronor

och de extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarna till 80,080,000

kronor.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Antalet af de på grund af 1892 års

urtima Riksdags beslut indragna rusthåll och rotar vid skånska husaroch

dragonregementena samt Jemtlands hästjägarecorps kunde, enligt

hvad i det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll öfver

finansärenden den 13 sistlidna januari meddelas, efter senast erhållna

uppgifter beräknas vid 1897 års utgång utgöra 816. Härtill komme

antalet af de till särskilda ändamål anslagna nummer vid samma regementen,

sammanlagdt 231, som till samma tid komme att till statsverket

indragas. Antalet af de rusthåll och rotar vid kavalleriet, af hvilka

vakansafgifterna bordo upptagas under inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter»,

utgjorde sålunda tillsammans 1,047 eller i afjemnadt tal

bil. till Riksd. Prat. 1800. 10 Rami. 1 Afd. 1 Iland. 22 Höft. (N:0 108). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

1,050. För dessa utgjorde vakansafgifterna, minskade med 60 procent,

126,000 kronor eller 50,280 kronor utöfver det af statskontoret uti

dess skrifvelse den 10 december 1895 om statsverkets inkomster under

det nästföregående året och förslag till dess beräknande under föreliggande

statsreglering i enahanda hänseende beräknade belopp. Om

sistnämnda summa, 50,280 kronor, lades till inkomsttitelns af statskontoret

beräknade hela belopp, 204,000 kronor, uppstode en totalsumma

i jemnadt tusental kronor af 254,000 kronor, hvarmed Eders

Kongl. Maj:t hemstält, att inkomsttiteln »tillfälliga rotevakansafgifter»

måtte i riksstaten för år 1897 upptagas. Den af Eders Kongl. Magt

sålunda föreslagna förhöjningen med 210,000 kronor i inkomsttiteln

tillfälliga rotevakansafgifter motsvaras af den höjning till enahanda belopp

i anslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären, som

Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under fjerde hufvudtiteln

föreslagit. Riksdagen, som bifallit berörda an slagsförhöjning, har jemväl

beslutat den af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatta höjningen i beräkningen

af förenämnda inkomsttitel.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades

till 36,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1892 ................................................................................ kronor 37,228,458

» 1893 ......................................................... » 36,934,304

» 1894 ................................................................................... » 38,510,782

eller i medeltal för dessa tre år...................................... » 37,557,848

samt år 1895.......................................................................... » 39,466,186.

Statskontoret har i förenämnda skrifvelse hemstält, att tullmedlen

för år 1897 måtte beräknas till samma belopp som för innevarande år

eller 36,000,000 kronor. Eders Kongl. Maj:t har emellertid föreslagit,

att ifrågavarande inkomsttitel måtte för år 1897 beräknas till 37,000,000

kronor.

Af de utaf innevarande års Riksdag beslutade förändringarna i tullbevillningen

äro de väsentligaste förhöjningen af tullen å fläsk från 25

öre till 30 öre per kilogram beträffande rökt fläsk och från 10 öre till

20 öre per kilogram beträffande fläsk, andra slag, samt upphäfvandet

af tullen å tack- och barlastjern samt skrot, hvilken sistnämnda tull

enligt nu gällande tulltaxa utgår med 80 öre per 100 kilogram. Hvad

angår tullen å fläsk, hvilken för åren 1893—1894 utgjort i medeltal för

rökt fläsk 810 kronor och för fläsk, andra slag, 481,728 kronor, torde

någon tullförhöjningen fullt motsvarande ökning i inkomsten häraf för

år 1897 icke vara att påräkna, enär, vid det förhållande att de förhöjda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

tullsatserna komma att tillämpas först med 1897 års början, införseln

af fläsk sannolikt kommer att under innevarande år bedrifvas i så mycket

större skala till undvikande af de högre tullsatserna. Upphäfvandet af

tullen å tack- och barlastjern samt skrot, hvilken tull för år 1894 inbragte

226,631 kronor, torde deremot medföra en minskning af ungefär

enahanda belopp i tullinkomsterna för år 1897. Då emellertid denna

minskning enligt Riksdagens åsigt kan anses uppvägas af förhöjningen

i fläsktullen, samt de förändringar i öfrigt, livilka i tulltaxan vidtagits,

icke lära vara af tillräcklig betydenhet att på förevarande beräkning

inverka, anser Riksdagen på de af chefen för finansdepartementet till

ofvannämnda statsrådsprotokoll anförda skäl sig böra bifalla Eders

Kongl. Maj:ts förslag i fråga om beräkningen af denna inkomsttitel

samt har alltså beräknat tullmedlen för år 1897 till 37,000,000 kronor.

Postmedlen äro för år 1897 af generalpoststyrelsen beräknade till

8.800.000 kronor. Enligt protokoll öfver finansärenden den 13 januari

1896, bifogadt Eders Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets

tillstånd och behof, har emellertid föredragande departementschefen,

med anledning deraf att, då enligt generalpoststyrelsens skrifvelse den

29 november 1895 föreslagna utgiftsstaterna för postverket slutade å

en summa af 8,360,000 kronor, å postmedlen alltså ett öfverskott af

440.000 kronor skulle uppkomma, förklarat sig vara sinnad föreslå, att

till en fond för inköp af tomt till nytt posthus i Stockholm måtte afsättas,

bland annat, hälften af postverkets blifvande öfverskottsmedel

för år 1897, dock att, derest öfverskottet för sistnämnda år icke skulle

komma att uppgå till det belopp af 440,000 kronor, hvartill detsamma

blifvit beräknadt, till fonden icke skulle få afsättas större del af sagda

öfverskott än det belopp, hvarmed detsamma öfverstege 220,000 kronor.

Då vid bifall härtill ett belopp af 220,000 kronor alltså skulle komma

att af postverkets till 8,800,000 kronor beräknade inkomster för år 1897

för ifrågavarande ändamål tagas i anspråk, borde det för statsregleringen

disponibla beloppet af nämnda inkomster nedsättas med motsvarande

belopp till 8,580,000 kronor.

Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t ansett, sig i förslaget

till statsreglering böra upptaga postverkets inkomster till allenast 8,580,000

kronor.

Riksdagen, som bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag om afsättning af

omförmälda belopp till en fond för anskaffande af tomt till nytt posthus

i Stockholm, har i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts förslag

beräknat postmedel! för år 1897 till 8,580,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 5,300,000

kronor, hafva utgjort:

samt år 1895............................................................................ y> 4,885,419

Inkomsten af denna skattetitel har af Eders Kongl. Maj:t, i enlighet

med hvad statskontoret föreslagit, ansetts böra för år 1897 beräknas

till samma belopp, hvarmed den i riksstaten för innevarande år

linnes uppförd, eller till 5,300,000 kronor.

Verkningarna af den utaf 1894 års Riksdag antagna nya förordning

angående stämpelafgiften, hvilken förordning träd! i kraft med

ingången af år 1895, kunna väl, såsom statskontoret i sin ofvanberörda

skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t angående beräkningen af statsverkets

inkomster för år 1897 framhållit, icke ännu närmare öfverskådas, men

enär inkomsterna af ifrågavarande skattetitel för år 1895 uppgått till

allenast 4,885,419 kronor samt tillräcklig anledning icke finnes att

antaga, det dessa inkomster för år 1897 skola i någon betydligare mån

ökas, helst som den väsentligaste delen af berörda skattetitel, nemligen

arfsskatten, i följd af sin natur måste vara underkastad stora vexlingar,

och då inkomsternas beräknande till högre belopp än hvad som i verkligheten

kommer att inflyta bör undvikas, har Riksdagen ansett det

belopp, hvartill enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag stämpelmedlen skulle

uppskattas, vara väl högt samt derför beräknat stämpelmedlen för år

1897 till 5,000,000 kronor.

Bränvinstillverkningsskatten. Bränvinstillverkningen i riket uppgick,

enligt hvad i statskontorets förenämnda skrifvelse meddelas, i medeltal

för femårsperioden 1889—1893 till 30,781,649 liter.

Enligt hvad Riksdagen inhemtat från finansdepartementets kontroll-

och justeringsbyrå, har tillverkningen uppgått under år 1895 till

34,886,895 liter och under de tre första månaderna af innevarande år

till 13,615,356 liter.

Under år 1895 belöpte sig skatten till 16,615,088 kronor, och

utgick under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt

bränvin med 710,610 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna

inkomst af denna skattetitel under år 1895 utgjort 15,904,478 kronor.

år 1892

» 1893

» 1894

kronor 3,492,122

» 3,330,291

» 3,828,691

» 3,550,368

eller i medeltal för dessa tre år

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

Statskontoret, som i sin omförmälda skrifvelse till Eders Kongl.

Maj:t antagit, att bränvinstillverkningsskatten för år 1895 skalle komma

att uppgå till omkring 15,600,000 kronor, har i samma skrifvelse vidare

anfört : För år 1895 vore denna statsinkomst beräknad till 14,000,000

kronor och för år 1896 i riksstaten upptagen med 14,500,000 kronor,

hvilken summa med omkring 1,100,000 kronor understege såväl inkomsten

för år 1894 som den sannolikt påräkneliga inkomsten för år 1895.

Då emellertid förestående redogörelse öfver bränvinstillverkningsskatten

under femårsperioden 1890—1894 gåfve vid handen, att denna statsinkomst

kunnat vara underkastad sådana vexlingar, att densamma, som

under förstnämnda år uppgått till mera än 15,800,000 kronor, under

det påföljande året belöpt sig till endast något mera än 14,400,000

kronor, ansåge statskontoret någon förändring i den af 1895 års Riksdag

antagna beräkningen icke böra ega rum, utan hemstälde, att denna

beräkning måtte få gälla äfven för år 1897.

I öfverensstämmelse härmed har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

beräkningen af ifrågavarande statsinkomst till 14,500,000 kronor.

Med hänsyn till de numera vunna upplysningarna rörande omfattningen

af bränvinstillverkningen i riket under sistlidet och innevarande

år, och då statsverkets af denna näring härflytande inkomster under

senare åren betydligt öfverstigit det belopp, hvartill Eders Kongl.

Maj:t uppskattat ifrågavarande inkomst för år 1897, har Riksdagen

ansett en half million kronor derutöfver kunna af denna skatt påräknas

samt alltså beräknat bränvinstillverkningsskatten för år 1897 till

15,000,000 kronor.

Hiritbctssocker tillverkning saf giften. Inkomsten af denna skattotitel

har utgjort:

år 1892 .................................................................................. kronor 2,260,496

» 1893 ...................................................................................... » 2,718,927

« 1894 ..................................................................................... » 4,723,275

» 1895 ..................................................................................... » 7,139,148

Under nedannämnda tillverkningsår har vid samtliga fabriker inom

landet afverkats följande myckenhet betor:

1892— 1893 ........................................................................................ 277,443 ton

1893— 1894........................................................................................ 373,962 »

1894— 1895..................................................................................... 628,480 »

1895— 1896...... 538,709 »

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

Statskontoret har vid beräkningen af hvitbetssockertillverkningsafgiften

för år 1897 utgått från de i förordningen den 19 maj 1893

om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket förekommande

bestämmelserna, att för all tillverkning af hvitbetssocker inom landet

skulle erläggas tillverkningsskatt i förhållade till det utbyte i råsocker,

som de för tillverkningen använda hvitbetor enligt angifven grund

skulle antagas hafva lemnat; att denna skulle utgöra hälften af gällande

tullsats för utländskt socker af mörkare färg än n:o 18 af den

i verldshandel antagna holländska standard; samt att det beskattningspligtiga

råsockret skulle, med ett visst undantag, beräknas efter de för

tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att 100 kilogram råa (ej

torkade) hvitbetor skulle antagas lemna ett utbyte af 9 kilogram socker.

Under antagande att den inhemska sockerproduktionen numera

motsvarade konsumtionen och att någon nämnvärd ökning af denna

produktion icke vore att förvänta, har statskontoret hemstält, att hvitbetssockertillverkningsafgiften

måtte för år 1897 beräknas till det belopp,

hvarmed den vore i innevarande års riksstat upptagen, eller till

7,000,000 kronor.

Sedan Eders Kong]. Maj:t i propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof upptagit nämnda afgift till samma belopp, som statskontoret

föreslagit, har Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåtit proposition

med förslag till ändring i ofvanberörda förordning af den 19

maj 1893, enligt hvilket förslag sockerutbytet skulle för år 1897 beräknas

till 10 procent; dock att för fabrik, som, på grund af gällande

bestämmelser om beräkning af utbytet i vissa fall, redan kommit i åtnjutande

af lägre utbytesberäkning än den i allmänhet stadgade, sagda

bestämmelser, så vidt enligt dem utbytet vid fabriken skulle beräknas

i visst förhållande till utbytet vid äldre fabrik, fortfarande skulle för

den i omförmälda bestämmelser afsedda tid lända till efterrättelse.

Rörande ifrågavarande beräkning anförde chefen för finansdepartementet

vid föredragning af frågan om omförmälda ändring i förordningen

den 19 maj 1893 inför Eders Kongl. Maj:t den 13 sistlidne

mars: Vid bifall till den föreslagna förhöjningen i utbytesberäkningen,

enligt hvilken utbytet från och med den 1 nästkommande september

skulle beräknas 1 procent högre än för närvarande, kom me på hvitbetssockertillverkningsafgiften

för innevarande år att uppstå ett öfverskott,

motsvarande det förhöjda belopp, hvarmed sagda afgift komme

att utgå under instundande höst. Då betafverkningen visat allt större

tendens att koncentreras på höstmånaderna och särskildt sistlidet år till

större delen bragts till slut under hösten, torde man kunna antaga, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

kampanjen 1896—1897 skulle till större delen infalla under kalenderåret

1896. Tillverkningsskatten för detta år kunde derför beräknas

komma att uppgå till 7,780,000 kronor eller i rundt tal till 7,800,000

kronor och att sålunda lemna ett öfverskott af 800,000 kronor. Då

med nu gällande beräkning af sockerutbytet livitbetssockertillverkningsafgiften

beräknats för år 1897 till samma belopp som för år 1896 eller

7,000,000 kronor, borde enligt nyss angifna beräkningsgrund skatten

äfven för nästkommande år kunna beräknas till 7,800,000 kronor, hvarigenom

skulle uppstå en statsinkomst, utöfver de vid affattande! af statsverkspropositionen

beräknade, af 800,000 kronor.

Den af chefen för finansdepartementet sålunda verkstälda beräkningen

af tillverkningsafgiften för år 1897 har utgått från den förutsättningen,

att Eders Kongl. Maj:ts förslag om sockerutbytets beräknande

för år 1897 till 10 procent komme att af Riksdagen bifallas.

Då emellertid Riksdagen numera beslutit, att utbytet för nämnda år

skall beräknas till 10,5 procent, skulle under de förutsättningar i öfrigt,

hvarpå chefens för finansdepartementet uppskattning grundats, berörda

afgift för år 1897 komma att uppgå till omkring 8,200,000 kronor.

Enligt hvad inom Riksdagen blifvit upplyst, kommer dock betodlingen

under innevarande år att bedrifvas i långt större omfattning än hvad

hittills förekommit, hvadan den afgift, som vid afverkningen under

nästinstundande kampanj kommer att erläggas, torde uppgå till ett belopp,

vida öfverstigande äfven sist nämnda uppskattning; och då anledning

finnes att antaga, att betodlingen under år 1897 ej skall

väsentligen nedgå, anser Riksdagen ifrågavarande afgift för sistnämnda

år kunna med tillräcklig trygghet antagas lemna en ej obetydligt högre

inkomst än hvad ofvan beräknats samt har derför i riksstaten för år

1897 upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften till 8,500,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande

statsreglering må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna

från föregående år med 8,296,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år

1897 anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid denna statsreglering

beräknat och användt berörda öfverskott, 8,296,000 kronor.

1 omförmälda proposition har Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang

med beräkningen af förenämnda inkomster, föreslagit, att af riksbankens

vinst för år 1895, utgörande 3,026,425 kronor 69 öre, nio tiondedelar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdag ens Skrifvelse N:o 108.

eller i rundt tal 2,700,000 kronor måtte anvisas för statsverkets behof,

att utbetalas under år 1897.

Riksdagen har besluta, att af riksbankens vinst för år 1895 ett

belopp af 2,700,000 kronor skall öfverlemnas till statsverket samt återstoden,

326,425 kronor 69 öre, för riksbanken bibehållas, samt att statsverkets

andel af bankovinsten för år 1895 skall af fullmägkge i riksbanken

tillhandahållas statskontoret och utgå med en fjerdedel under

loppet af hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober år 1897.

Stockholm den 15 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 108.

9

Statsverkets inkomster.

1 Ordinarie inkomster:

Kronor.

M '' *■"*

Ö.

Grundskatt..............................................................................

1,905,000

—

Kyrkotionde ............................................................................

250,000

—

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .....................

270,000

—

Afgifter för persedelunderhållet Vid rusthållsinfanteriet

Trosspassevolansafgift.........................................................

Tillfälliga rotevakansafgifter...........................................♦ •

Soldatvakansafgift ..................................................................

. 51,000

19.000

254,000

56.000

Båtsmansvakansafgift ............................................................

200,000

—

Arrendemedel.........................................................................

2,300,000

—

Mantalspenningar...................................................................

665,000

—

Bötesmedel...............................................................................

250,000

"

Kontrollstämpelmedel ...........................................................

25,000

—

Fyr- och båkmedel..................................................................

1,400,000

—

Telegrafmedel.........................................................................

1,410,000

—

Jernvägstrafikmedel .............................................................

8,500,000

Skogsmedel .............................................................................

3,000,000

Extra uppbörd ......................................................................

Säger 20,655,000: —

100,000

Bevillningar:

Tullmedel..................................................................................

37,000,000

—

Postmedel .............................................................................

8,580,000

—

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

800,000

—

Stämpelmedel ........................................................................

Bränvinstillverkningsskatt.....................................................

5,000,000

15,000,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift .....................................

8,500,000

—

Bevillning; af fast egendom samt af inkomst.............

5,200,000

—

Säger 80,080,000: Summa

t 100,735,000

—

2

Bih. till Riksd. Prat. 1806. 10 Smil. 1 Afl. 1 Rand. 22 Iliift.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.