Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående ändrade bestämmelser rörande afgäld, från jordafsöndring ar.

1896-05-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1896:111, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående ändrade bestämmelser rörande afgäld, från jordafsöndring ar.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

7

N:o in.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1896.

— — — — Andra Kammaren den 13 .— —

Riksdagen skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner

angående ändrade bestämmelser rörande afgäld, från jordafsöndring

ar.

(Lagutskottets utlåtande n:o 76.)

Till Konungen.

V

Vid innevarande Riksdag hafva enskilde motionärer gjort framställningar

om ändrade bestämmelser rörande afgäld från jordafsöndringar

till lindring uti de innehafvaren af en afsöndring åliggande förpligtelse^

Man bär framhållit, att stadgandet i 4 § mom. 1 i kongl. förordningen

angående hemmansklyfning och jordafsöndring den 6 augusti 1881 att

»å jord, som från hemman eller lägenhet afsöndras, skall årlig afgäld

läggas i spanmål eller annan lämplig räntepersedel, och må den afgäld

ej vara mindre än att den motsvarar hvad af hela hemmanets eller

lägenhetens räntor och öfriga allmänna utskylder, vid jemförelse af

egornas storlek och beskaffenhet, å den afsöndrade jorden belöper»,

hvilket stadgande för sin tid varit fullt lämpligt och ledt till en rättvis

fördelning af skattebördorna mellan egarne af afsöndrade jordlägenheter

och innehafvarne af de stamhemman, från hvilka afsöndringarna

skett, hade efter de betydande förändringar, som sedermera

in träd t i grunderna för räntors och allmänna utskylders utgösande,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 111.

upphört att vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande. Till

följd af de beslut, som fattades af 1892 års urtima Riksdag, hade nemligen

de å viss jord hvilande grundskatterna redan till icke obetydlig

del blifvit afskrida och komme att inom en ganska snar framtid helt

och hållet afskrifvas, hvarjemte rust- och rotehållsbesvären samtidigt

och efter hand väsentligen lindrades, derigenom att ersättning lemnas för

deras utgörande. Dertill komme, att åtskilliga allmänna utskylder, såsom

för tingshus- och prestgårdsbyggnad, numera icke fördelades efter

hemmantalet, utan efter det fastigheterna åsätta taxeringsvärdet, hvarigenom

en rättvisare fördelning af utskylderna ernåtts.

Alla dessa skattelindringar hade emellertid endast kommit egarne

af den i mantal satta jorden till godo. De numera öfverallt i landet

talrikt förekommande innehafvarne af afsöndrade jordlägenheter eller

»odelstorp», såsom de kallas i vissa trakter, särskilt i Jernband, hade

deremot icke i någon nämnvärd mån kommit i åtnjutande af de med

de berörda skatteregleringarna förenade fördelar. Deremot hade egarne

af afsöndrade lägenheter, genom under de senare åren vidtagna ändringar

i grunderna för utskylders utgörande, fått sig betydligt ökade

skatter pålagda, i ty att de förutom den lägenheten åsätta afgälden,

hvilken fortfarande utginge oafkortad, vore underkastade alla de utskylder

och besvär, hvilka enligt nu gällande bestämmelser utgå efter

fastighet åsatt taxeringsvärde.

Riksdagen är af den mening, att rättvisa och billighet påkalla en

omgestaltning beträffande stadgade afgälder af det inbördes förhållandet

emellan stamhemman och derifrån afsöndrad jord, och får fördenskull

anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes iåta utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till lagstadgande, huru för afsöndrad

lägenhet må vinnas nedsättning i faststäld, till stamhemmanet utgående

afgäld för hvad som, med undantag af väghållningsbesväret, må anses

motsvara hvad å lägenheten belöpt af grundskatter samt öfriga allmänna

utskylder och besvär, som stamhemmanet haft att utgöra, men

hvilka dels numera upphört eller enligt fattade beslut komma att upphöra,

dels tillförene utgått efter mantal, men numera utgöras efter

annan grund.

Stockholm den 13 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.