Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring, lag angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket i riket den 9 november 1866, lag om ändrad lydelse af 6 § i förordningen angående lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875 och lag om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 juni 1875.

1896-05-14 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1896:113, Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring, lag angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket i riket den 9 november 1866, lag om ändrad lydelse af 6 § i förordningen angående lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875 och lag om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 juni 1875.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrifvelse N:o 113.

\:o 113.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1896.

— — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kongl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om hemmansklyfning,

egostyckning och jordafsöndring, lag angående ändrad

lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket

i riket den 9 november 1866, lag om ändrad

lydelse af 6 § i förordningen angående lagfart å fång

till fast egendom den 16 juni 1875 och lag om ändrad

lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning i fast

egendom den 16 juni 1875.

(Lagutskottets utlåtande n:o 72 och memorial n:o 81.)

Till Konungen.

Genom en den 14 sistlidne februari aflåten proposition, n:o 37, har

Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet

och högsta domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att

antaga propositionen bilagda förslag till

l:o) lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring;

2:o) lag angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan

om skiftesverket i riket den 9 november 1866;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

3:o) lag om ändrad lydelse af 6 § i förordningen angående lagfart

å fång till fast egendom den 16 juni 1875; samt

4:o) lag om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning

i fast egendom den 16 juni 1875.

Riksdagen, som funnit det under 4:o här ofvan omförmälda lagförslag

böra oförändradt samt de trenne öfriga i propositionen innefattade

lagförslag i hufvudsak godkännas, får härmed redogöra för de ändringar,

hvilka Riksdagen ansett böra i de trenne sistnämnda förslagen vidtagas.

Lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jorda/söndring.

I 3 § har Riksdagen inryckt bestämmelse om rätt till egostyckning

äfven i det fall, att föryttring af ett till gränserna bestämdt område

redan egt rum. Det vill nemligen synas Riksdagen, som om just

denna rättighet att från hemman stycka ett område, hvilket redan funnit

köpare, ''i hög grad skulle bidraga till ökad användning af egostyckuingsinstitutet

och dermed medelbart gynna ett af syftena med nämnda

institut: att bereda tillfälle för obemedlade eller mindre bemedlade att

bilda egna jordbruk. Ej heller kunna enligt Riksdagens mening några

större svårigheter häraf blifva följden, enär det väl må antagas, att i

de flesta fall dylika områden äro så beskaffade till sin form, att hinder

härutinnan ej möter för tillämpning af egostyckningsförfarandet, samt

att upplåtelseaftalen i öfrigt äro af sådant innehåll, att desamma stå i

öfverensstämmelse med de regler, som för egostyckniugs verkställande

äro stadgade. I alla händelser kunna de möjligen uppkommande olägenheterna

ej uppväga den fördel, som åstadkommes derigenom, att

egostyckning behöfver verkställas först sedan hemmanets egare fått

visshet derom, att köpare finnes till just sådana områden, som blifva

från hemmanet styckade.

På hemman, som ligga i närheten af städer eller större industriella

anläggningar, kunde egaren, äfven om föregående köpeaftal ej upprättats,

kanske utan risk företaga en egostyckuing äfven i ganska många

lotter, men helt olika är förhållandet med hemman, som ligga fjerran

från dylika orter.

I allmänhet torde enligt Riksdagens mening egostyckning oftare

komma att ifrågasättas för det bill, att ett bestämdt område af ett

hemman redan blifvit såldt, än då eu egare vill på förhand utan bestämda

köpeanbud stycka sitt hemman i flera lotter.

Den af Riksdagen i 3 § vidtagna ändring har föranledt omredigering

af 2 §.

Äfven andra ändringar i ogostyckningsförslagets paragrafer hafva

blifvit förorsakade af förändringarne i 2 och 3 §§.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

Sålunda har uti 5 § orden »hemmanets egare» utbytts mot »sakegare»,

då nämnda paragraf bör vara tillämplig äfven å den i 3 § omförmäla

egostyckning, vid hvilken förutom hemmanets egare äfven den,

som inköpt det område, som skall styckas, bör ega rätt såväl att begära

egostyckningen som att under förrättningens gång bevaka sina intressen.

Af samma anledning har uti propositionens 13 och 15 §§ företagits

liknande ändringar.

, _ En ytterligare följd af den i 2 och 3 §§ vidtagna ändringen har

blifvit, att en ny paragraf blifvit tillagd närmast efter propositionens

12 §, i syfte att lemna närmare föreskrifter för verkställande af egostyckning

enligt det i 3 § omhandlade fall.

12 §:s i det kongl. förslaget omredigering är en omedelbar

följd af den nya paragrafens tillkomst.

Rörande innehållet i den tillagda paragrafen vill Riksdagen erinra,

att upplåtelseaftalet helt naturligt måste i främsta rummet lända till

efterrättelse. Liksom vid hvarje annat fritt aftal, kan den ene kontrahenten

ej tvingas att underkasta sig något mot aftalet. stridande, och

egostyckningsförfarandet måste derför, derest ej sakegarne annorledes

besluta, ske i öfverensstämmelse med upplåtelseaftalet.

För. att emellertid en brist i upplåtelseaftalet ej må utgöra ovilkorligt

hinder för egostyckning, har det föreslagits, att jemkningar i

nämnda aftal må eg a rum, derest sakegarne derom öfverenskomma,

börande likväl sådan öfverenskommelse affattas i form af skriftlig

förening.

Ofriga i den nya paragrafen intagna bestämmelser äro affattade i

analogi med föreskrifterna i propositionens 12 §.

För att undvika möjlig misstydning, har 11 §:s ordalydelse något

förändrats.

I flera af förslagets paragrafer förekommer sammanställningen

»fiske eller annan dylik lägenhet». Riksdagen har ansett lämpligt att

före ordet »fiske» inskjuta ordet »vattenfall», enär lägenheter af detta

slag torde vara både de värderikaste och oftast förekommande samt i

nu gällande förordning om jordafsöndring vattenfall särskild! omnämnas.

Riksdagens öfriga anmärkningar mot .förslaget om egostyckning

afse hufvudsakligen bestämmelserna i 16 och 17 §§.

Riksdagen hyllar visserligen den princip, att tillskapande af mantal

med olika mantalsrättigheter bör förhindras, men Riksdagen anser

denna princip ej lägga hinder i vägen för en modifikation af de föreslagna

bestämmelserna uti ifrågavarande båda paragrafer.

Afsevärda olägenheter skulle nemligen i många fall uppstå deri
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

genom, att fördelning af hemmanets andelar uti sådana lägenheter som

vattenfall eller fiske eller uti oskiftad skogsmark med nödvändighet

skulle ske mellan de ofta många lotter, hvari hemmanet egostyckas.

»Andel i lägenhet, som på grund af 4 § skiftesstadgan ej ingått i skifte,

så ock i jord eller lägenhet, som vid skifte eller egostyckning afsatts

såsom för de särskilda hemmanen gemensam», skulle i flera fall genom

en dylik fördelning förlora större delen af sitt värde; och det lärer ej

kunna förnekas, att de faktiska förhållandena mången gång betinga, att

andelen bör förblifva odelad. Riksdagen har af sådan anledning vidtagit

ändringar i propositionens 16 och 17 §§.

Med hänsyn dertill, att Riksdagen ansett rätt till väg och grustägt

höra till sådana andelar, beträffande hvilka vid egostyckning ej må

meddelas bestämmelse till inskränkning af den hvarje hemmanslott tillkommande

rätt, har uttrycket »jord eller lägenhet» i paragrafens senare

del utbytte mot uttrycket »vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet».

Bland jord, »som vid skifte eller egostyckning afsatts såsom för de särskilda

hemmanen gemensam», ingår nemligen ofta just sådan, som afses

till väg och grustägt.

Den af Riksdagen föreslagna ändringen i propositionens 15 § är

betingad af ändringarna i 16 och 17 §§.

På grund af inskjutandet af en ny paragraf efter den 12:e i det

kongl. förslaget har paragrafföljden derefter uti hela lagen blifvit ändrad.

Äfven i ett annat afseende har paragrafföljden förändrats.

De i det kongl. förslaget med 16 och 17 betecknade paragrafer

har Riksdagen nemligen ansett böra hafva sin plats omedelbart efter 11

§, enär desamma, med den lydelse Riksdagen föreslagit, angå de allmänna

grunderna för egostyckning.

Riksdagen har ansett önskvärdt, att kostnaderna vid jordafsöndring

blifva i afsevärd mån minskade; och Riksdagen föreställer sig, att

så kan ske genom meddelande af föreskrift, att, derest för dylik fastställelse

erfordras intyg eller åtgärd från myndighet, sökanden, så vidt

ske kan, derför ej må med någon kostnad betungas. Befogenheten och

lämpligheten af en dylik föreskrift torde också väl kunna försvaras

från den synpunkt, att bestämmelser om pröfning af en jordafsöndrings

lagenlighet samt densammas förseende med namn och nummer mindre

afser den enskilde sökandens rätt och förmån än det allmänna intresse,

som ligger i vinnande af reda och ordning uti eganderättsförhållandena

beträffande jordupplåtelser af sådant slag.

Riksdagen har ock beslutit att, i sammanhang med anmälan af

sill beslut i anledning af Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition,

Tiih. Ull Rik sd. Prof 1S3C. in Sand. 1 Afd 1 Rand. 23 Hd fl. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

anhålla om åtgärders vidtagande i ofvan angifna syfte, såsom här nedan

vidare förmäles.

Propositionens 28 § har undergått någon förändring i syfte att

tydligen må framgå, att de om hemmansklyfning, egostyckuing och

jordafsöndring gällande bestämmelser äro tillämpliga äfven å sådan

hemmansdel, som tillkommit genom hemmansklyfning eller egostyckning.

Lagen angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om

skiftesverket den 9 november 1866. I 3 §:s 6 mom. har Riksdagen vidtagit

en ringa förändring i syfte att bringa uttrycken i närmare öfverensstämmelse

med den i skiftesstadgan använda terminologi.

Lagen om ändrad lydelse af 6 § i förordningen angående lagjart ä

fång till fast egendom. I detta förslag har ändring vidtagits af den

anledning, att det ansetts erforderligt att genom uttryckligt lagbud förhindra

lagfarts beviljande å sådan upplåtelse, som omförmäles i 3 § af

egostyckningslagen, innan fastställelse å egostyckningen meddelats.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, som funnit sig

kunna antaga Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition oförändrad

endast i hvad densamma angår förslaget till lag om ändrad lydelse af

58 § i förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 juni

1875, för sin del antagit

Lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring, lag

angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket

i riket den 9 november 1866, och lag om ändrad lydelse af 6 § i

förordningen angående lagfart å fång till fast egendom den 16 juni

1875, af den lydelse bilagorna A, B och C utvisa.

Slutligen får Riksdagen, i enlighet med hvad här ofvan blifvit

uttaladt, anhålla,

det täcktes Eders Kongl. Magt tillse, att kostnaderna för jordafsöndrings

fastställelse hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande må

varda i möjligaste måtto nedbringade, samt för sådant ändamål meddela

föreskrift, att, derest för dylik fastställelse erfordras intyg eller

åtgärd från myndighet, sökanden, så vidt ske kan, derför ej må med

någon kostnad betungas.

Stockholm den 14 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

10

Bil. Litt. A.

l:o Lag

om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring.

1 kap.

Om hemmansklyfning.

1 §•

Alla under enskild eganderätt varande så ock under stadgad åborätt

upplåtna hemman få, i den ordning gällande skiftesstadga föreskrifver,

klyfvas till hvad mantal som helst, dock utan ändring af hvad

12 kap. 7 § ärfdabalken innehåller om klyfning vid arftägt af säteri

eller annan jord.

2 kap.

Om egostyckning.

2 §.

Den, som under enskild eganderätt innehar hemman, som får

klyfvas, vare berättigad att i den ordning nedan sägs få hemmanet

styckadt i två eller flera lotter sålunda, att viss till gränserna bestämd

egovidd utlägges till hvarje lott och hemmanets mantal derefter mellan

lotterna fördelas.

Sådan egostyckning vare dock tillåten allenast å hemman, hvilket

antingen icke legat i samfällighet med annat hemman eller ock blifvit

ur samfällighet utbrutet genom sådan delning, att hemmanets egor icke

må utan egarens samtycke med annan mark intagas i skifte i annat

fall, än som omförmäles i 3 § 3 inom. af skiftesstadgan.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

3 §.

Har . eg are af sådant hemman, som i 2 § omförmäles, till annan

upplåtit viss till gränserna bestämd egovidd att såsom hemmansdel

egas, och möter ej uti det rörande upplåtelsen träffade aftal hinder för

egostycknings verkställande i öfverensstämmelse med hvad nedan stadgas,

må ock, på begäran af någon af delegarne, egostyckning ske.

4 §•

Egostyckning verkställes af landtmätare, och skola dervid skiftesstadgans

föreskrifter rörande annan landtmäteriförrättning än laga skifte

lända till efterrättelse, så vida icke i denna lag annorlunda stadgas.

5 §•

Vid förrättningen skall landtmätaren biträdas af gode män, derest

sakegare sådant påyrkar eller landtmätaren finner det nödigt.

Bestämmes under förrättningens fortgång, att gode män skola

tillkallas, må det ej verka rubbning af åtgärd, som dessförinnan vidtagits.

6 §•

Angående bestämmande af gränserna omkring egor, som skola

styckas, gälle hvad i skiftesstadgan sägs om rågångar, då laga skifte

är i fråga; skolande, derest sammanträde med rågrannarne erfordras,

gode män dervid biträda.

7 §•

Egostyckning skall omfatta all till hemmanet hörande mark, så

ock vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet, som till hemmanet

hörer.

8 §•

Ej må till någon hemmanslott läggas flere än tre skiften, utan så

är att till hemmanet hör större antal skiften, i hvilket fall till hvarje

hemmanslott må läggas lika många skiften, som tillhöra hemmanet.

I öfrigt bör vid egornas fördelning iakttagas, att, så vidt egornas

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

beskaffenhet och belägenhet samt det med egostyckning afsedda ändamål

det medgifva, skiftena blifva regnliera och skilnadslinierna till afhägnad

beqväma.

9 §•

Egostyckning skall så verkställas, att hvarje hemmanslott kommer

att ega rätt till nödiga vägar.

10 §.

Vid egostyckning må, i den mån sådant är vid laga skifte tillåtet,

jord eller lägenhet undantagas för gemensamt behof samt besvär eller

last till förmån för viss hemmanslott läggas å annan sådan lott.

n §. .

Hörer till hemman, som styckas, vattenfall, fiske eller annan dylik

lägenhet, eller har från hemmanet viss jord blifvit för alltid afsöndrad,

må sådan lägenhet eller jord kunna afsättas såsom för de särskilda

hemmanslotterna gemensam.

12 §.

Vid egostyckning må ej meddelas bestämmelse till inskränkande af

den hvarje hemmanslott tillkommande rätt till andel uti hemmanets särskilda

rättigheter och förmåner, såsom rätt till väg och grustägt, del i allmänning,

augmentsränta samt ersättning för rustning och rotering, eller

uti hemmanets lott med annat hemman vare sig i sådana rättigheter

och förmåner eller i afgäld från för alltid afsöndrad lägenhet.

Deremot må hemmanets andel i lägenhet, som på grund af 4 §

skiftesstadgan ej ingått i skifte, så ock i vattenfall, fiske eller annan

dylik lägenhet, som vid skifte eller egostyckning afsatts såsom för de

särskilda hemmanen antingen bibehållas såsom fortfarande för de särskilda

hemmanslotterna gemensam eller ock tilldelas eu af dessa lotter.

13 §.

Hörer till hemman, förutom egor, som icke legat i samfällighet med

annat hemmans mark eller som blifvit ur samfällighet utbrutna genom

sådan delning, som i 2 § omförmäles, tillika andel med annat hemman i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

egor, som icke undergått dylik delning, vare den omständighet ej hinder

för egostyckning; och vare beträffande sådan andel lag som i andra

stycket af 12 § sägs.

Derest dylik andel i egor bibehålies såsom fortfarande för de särskilda

hemmanslotterna gemensam, skall derå ej tillämpas hvad ofvan

stadgats angående egors fördelning.

14 §.

Sker egostyckning jemlikt 2 §, bestämme hemmanets egare, med

iakttagande af hvad i denna lag är föreskrifvet, huru styckningen skall

verkställas.

Kunna, då hemmanet eges af flere gemensamt, desse ej förena

sig om sättet för styckningens verkställande, eller finner landtmätaren

eller, der han af gode män biträdes, förrättningsmännen hvad af hemmanets

egare blifvit bestämdt vara stridande mot denna lag, varde

beslut meddeladt, att styckningen ej kan ega rum.

15 §.

Sker egostyckning jemlikt 3 §, lände det derom träffade aftal till

efterrättelse.

Träffa delegare utöfver hvad sagda aftal innehåller öfverenskommelse

i ämne, som förrättningen angår, såsom att jord eller lägenhet

skall undantagas för gemensamt behof, eller besvär och last läggas å

någondera hemmanslotten, skall derom upprättas skriftlig förening, som

underskrifves af samtlige delegarne och bestyrkes af gode männen

eller, der sådane ej vid förrättningen biträda, af landtmätaren.

Uppkommer emellan delegarne tvist om den rätt i hemmanet,

som enligt aftalet tillkommer en hvar af dem, hänvisas de att vid vederbörlig

domstol utföra sin talan; och hvile emellertid förrättningen.

Förekommer ej sådan tvist, eller har den blifvit genom laga kraft

egande beslut afgjord, undersöke landtmätaren eller, der han af gode

män biträdes, förrättningsmännen, huruvida hvad af delegarne kan vara

aftaladt eller bestämdt eller hvad berörda beslut innehåller utgör hinder

för egostycknings verkställande i enlighet med denna lag, samt

meddele i sådant fall beslut, att styckningen icke kan verkställas.

16 §.

Sedan, i enlighet med hvad i 14 och 15 §§ sägs, blifvit bestämdt,

huru styckningen skall verkställas, åligge landtmätaren att utmärka

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

densamma å karta, hvilken, derest ej sakegare begär upprättande af

fullständig karta eller sådant varder för verkställande af föreskrifven

Uppskattning erforderligt, skall upptaga allenast hvad som finnes nödigt

för att tydligt utmärka läget och gränserna för de särskilda hemmanslotternas

egoområden jemte den mark, som undantagits för gemensamt

behof eller eljest afsatts såsom för de särskilda hemmanslotterna gemensam.

Upprätte ock, med hänvisning till kartan, tydlig beskrifning,

huru styckningen blifvit verkstäld.

17 §•

Landtmätaren åligge att å marken utstaka och rörlägga skilnadslinierna,

på sätt i 104 § af skiftesstadgan föreskrifves om skilnadslinier

vid laga skifte, äfvensom att häröfver upprätta fullständig och noggrann

beskrifning, i enlighet med hvad i 52 § af skiftesstadgan sägs om rågångs-

och rösebeskrifning.

18 §.

Landtmätaren eller, der han af gode män biträdes, förrättningsmännen

hafva att, med hänsyn till egornas efter vidd och godhet beräknade

värde, fördela hemmanets mantal mellan de särskilda lotterna,

dervid sådan uppskattning af egorna bör verkställas, som i hvarje fall

anses för ändamålet erforderlig. Dock skall, derest, vid förut verkstäld

landtmäteriförrättning, å egorna skett gradering, som af sakegarne godkännes,

denna gradering lända till efterrättelse vid mantalets fördelning.

Har någon hemmanslott tillagts vattenfall, fiske eller annan dylik

lägenhet eller jord, som blifvit för alltid afsöndrad, skall jemväl värdet

af den lägenhet och den jord vid mantalets bestämmande tagas i beräkning.

Lag samma vare, der någon hemmanslott jemlikt 12 § tillagts

andel i jord eller lägenhet, eller jemlikt 13 § i egor, livilka icke undergått

sådan delning, som i 2 § omförmäles.

Mantalen skola jemkas till så beqväma tal, ske kan.

19 §.

Hvad i skiftesstadgan föreskrifves om skiftes afsilande, hänvisning

till besvär, utgifvande af handlingar och karta samt rättegång i

skiftesmål gälle i tillämpliga delar äfven i fråga om egostyckning; dock

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

att, derest klander emot egostyckniug ej inom föreskrifven tid anmälts,

landtmätaren skall ofördröjligen för pröfning och fastställelse insända

karta och handlingar till egodelniugsrättens ordförande, som har aU,

der anledning ej förekommer till annat, än att förrättningen är lagligen

beskaffad, fastställa densamma och derom teckna bevis å kartan, men

eljest hänskjuta frågan till egodelningsrätten; skolande ärende, som

sålunda hos egodelniugsrättens ordförande anmäles, antecknas uti den

i 137 § af skiftesstadgan omförmälda dagbok samt ordförandens i dessa

ärenden förda protokoll till vederbörande hofrätt insändas, på sätt i

138 § af skiftesstadgan om egodelningsrätts dombok är föreskrifvet,.

3 Kap.

Om jordafsöndring.

20 §.

1 mom. Egare af hemman, hvilket får klyfvas, kåfve rätt att af

hemmanets egovälde för alltid afsöndra till och med en femtedel af

egovidden i eu eller flera delar.

2 mom. Egare af hemman, hvarom i nästföregående mom. sägs,

vare ock berättigad att antingen till besittning på viss tid, dock med

iakttagande af hvad angående tiden för nyttjanderättsaftals bestånd är

i lag stadgadt, eller ock till besittning på lifstid från hemmanet afsöndra

jord af huru stor vidd som helst.

3 mom. Afsöndring från de under stadgad åborätt, upplåtna hemman

vare jemväl tillåten, dock ej med annan rätt, än författningarna

för besittningen af stamhemmanet föreskrifva.

4 mom. Afsöndring från jord af fideikommissegenskap må icke

annorlunda gälla, än så vidt med lag och fideikommissbref öfverensstämmer.

5 mom. Afsöndring må icke ske från nyhemman eller nybyggen

å kronans mark, så länge frihetsår derför åtnjutas eller desamma icke

erhållit bestämda områden i skog och mark.

21 §.

%

Afhandling rörande jordafsöndring för alltid, hvilken handling

skall innehålla så noggrann beskrifning å den afsöndrade jordens storlek,

läge och gränser, att någon osäkerhet derom ej kan uppstå, skall

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 113. 25

ingifvas till Konungens befallningshafvande, som har att, derest afhandlingen

såväl med hänsyn till afsöndringens storlek som ock i öfriga

afseenden är med denna lag öfverensstämmande, meddela fastställelse

å afsöndringen samt åsätta lägenheten särskildt namn och nummer.

Innan ärendet af Konungens befallningshafvande afgöres, må, der

så nödigt finnes, yttrande af landtmätare inhemtas.

22 §.

Åstundar innehafvare af hemman, hvarifrån afsöndring får ske,

att derifrån för alltid afsöndra mark, som, ensam eller tillsammans med

hvad redan kan vara från hemmanet för alltid afsöndradt, utgör mera

än en femtedel af dess egoområde, ankomme på Konungens befallningshafvande

att, der omständigheterna dertill föranleda, sådant tillåta.

23 §.

Från hemman, hvarifrån jordafsöndring får ske, må ock afsöndras

vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet; och gälle om sådan afsöndring

i tillämpliga delar hvad här ofvan i fråga om jordafsöndring är

före sknfvet.

Hvad’ sålunda är stadgadt kommer dock icke att gorå någon ändring-

uti det, som rörande strömfall å kronohemmans område är särskildt

förordnadt.

24 §.

Ej må innehafvare af lägenhet, som blifvit pa viss tid eller lifstid

från hemman afsöndrad, densamma på annan öfverlåta utan tillstånd af

stamhemmanets innehafvare. Sker det, gånge lägenheten, om stnmhemmanets

innehafvare så yrkar, till honom åter mot skålig lösen. Dör

innehafvare af afsöndrad lägenhet förr än besinningstid ute är, ege

enka och arfvingar rätt att behålla lägenheten under de vilkor, som

blifvit tingade vid upplåtelsen. Vid besittningstidens slut återfaller

lägenheten till stamhemmanet utan ersättning eller lösen, ehvad förbehåll

derom kan vid upplåtelsen vara gjordt eller icke, och vare lägenhetens

innehafvare eller, då densamma varit på lifstid upplåten, hans

arfvingar obetaget att derifrån afflytta honom eller dem tillhörig åbygg

nåd eller stängsel, der ej stamhemmanets innehafvare vill den lösa.

Bill. till Riksd. Prof. 1396. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 33 Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

25 §.

År lägenhet på annat sätt eller under andra vilkor afsöndrad än

tillåtet är, varde sådan afsöndring, när påstående af vederbörande väckes,

efter derom för hvarje fall gifna föreskrifter rättad och jemkad samt

ege sedan bestånd, der den i öfrigt pröfvas laglig och gällande; och

njute den,'' som deraf lider, skäligt skadestånd. Åtnöjes icke innehafvaren

af den afsöndrade lägenheten med sådan rättelse och jemkning,

eller kan den icke ske, gånge då lägenheten emot skälig lösen åter

till den egendom, hvarifrån afsöndringen skett.

26 §.

Från hemman för alltid afsöndrad lägenhet skall, på sätt särskildt

är föreskrifvet, antecknas i kronans jordebok.

27 §.

Med jord eller annan lägenhet, som under eganderätt afsöndras

efter hvad ofvan sägs, skall lagfaras, såsom om fast egendom i allmänhet

finnes föreskrifvet. Har afsöndring på viss tid eller lifstid skett

från hemman under enskild eganderätt, må afhandlingen intecknas.

Med afhandlingar om afsöndring af lägenhet från de under stadgad

åborätt upplåtna hemman förfares på samma sätt, som då åborätt

å sådana hemman öfverlåtes.

28 §.

Tvister rörande afsöndring af lägenhet från de under stadgad

åborätt upplåtna hemman skola upptagas och fullföljas på enahanda

sätt som tvister angående dylika afsöndringar från frälse- och skattehemman.

Öfver Konungens befallningshafvandes beslut i fråga, som i 21

eller 22 § omförmäles, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål

i allmänhet är stadgad.

4 Kap.

Särskilda bestämmelser.

29 §.

Hvad i denna lag är stadgadt om hemman gälle äfven om hemmansdel,

som genom hemmansklyfning eller egostyckning tillkommit,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

jRiksdagens Skrifvelse N:o 113.

så ock i tillämpliga delar om hvarje under särskild! nummer i jordeboken

upptagen lägenhet, som ej tillkommit genom afsöndring; dock

att vid egostyckning å sådan lägenhet skall, i stället för att mantal

åsättes hvarje lott, bestämmas det inbördes förhållande, efter hvilket

lotterna skola deltaga i utgörandet af lägenhetens allmänna utskylder

och besvär.

I fråga om jordafsöndring skall hvad om hemman är sagdt jemväl

tillämpas å för alltid afsöndrad lägenhet; dock att från sådan lägenhet

ytterligare afsöndring för alltid må ske utan inskränkning till viss

del af egovidden.

30 §.

Genom denna lag göres ej ändring i hvad om lotshemman af

krono- eller skattenatur, så ock om sådana hemman, som enligt kungörelsen

den 4 februari 1811 äro oskiljaktiga från de bruk, hvarunder

de lyda, är särskild! stadgadt.

31 §.

Genom denna lag upphäfves förordningen angående hemmansklyfning

och jordafsöndring. den 6 augusti 1881; skolande dock denna

förordnings bestämmelser fortfarande tillämpas i afseende å afsöndring,

som skett innan denna lag trädt i kraft.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.

Bil. Litt. B.

2:o Lag

angående iindrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket i

riket den 9 november 1866.

Härigenom förordnas, att 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket

i riket den 9 november 1866 skola erhålla följande ändrade

lydelse: ,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

3 §•

1 mom. Har jord, som hörer till by eller till hemman, deri två

eller flera ega del, genom teg- eller storskifte i flera skiften blifvitlagd;

vill den, som i sådant skifteslag eger ett eller flera hemman eller en

eller flere liemmansdelar, laga skifte erhålla, hafve ock der vitsord till,

utan att å teg- eller storskifte meddelad fastställelse eller eljest ingången

och stadfästad förening må sådant hindra eller derför i vägen ligga.

2 mom. Ej må redan verkstäld enskiftesdelning, som vunnit laga

kraft, eller skifte, hvilket enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den

20 februari 1821 blifvit såsom enskifte ansedt och faststäldt, eller laga

skifte, hvarå fastställelse meddelats, genom nytt skifte rubbas, utan så

är, att alla, hvilkas rätt är af frågan beroende, derom åsämjas.

3 mom. Hafva genom verkstäld sjösänkning eller annat större

vattenafledningsföretag tillförene sänka egor undergått sådan förändring,

att de kunna häfdas såsom åker, och möter för deras ändamålsenliga

brukande hinder deraf, att vid förut verkstäldt så beskaffadt skifte, som

i 2 mom. omförmäles, egorna erhållit en för deras häfdande såsom

åker olämplig indelning eller delvis lemnats oskiftade, då må, der tjenlig

skiftesläggning ej kan genom egoutbyte beredas, nytt skifte, utan hinder

af bestämmelserna i nämnda mom., kunna verkställas å dessa egor

jemte den mark, som med dem ligger i det sammanhang, att dess intagande

i den nya delningen är för beredande af lämpligt och redigt

skifte oundgängligen nödigt. Bestrider någon delegare nytt skifte eller

uppstår tvist angående omfånget af den mark, som bör i det nya skiftet

ingå, behandlas ärendet efter stadgandet i 89 §.

4 mom. Mark, som vid skifte blifvit undantagen för delegarnes

allmänna behof, må, utan hinder af bestämmelserna i 2 inom., skiftas,

der någon delegare det begär och det finnes kunna ske utan de öfriges

förfång.

5 mom. Har i Gotlands län, före den i följd af Kongl. Maj:ts

nådiga beslut den 20 december 1850 derstädes verkstälda indelning i

skifteslag, laga skifte skett och omfattar allenast .en del af egor, som

enligt indelningen utgöra ett skifteslag, ege det skifte ej annan verkan

än storskifte lagligen tillkommer.

6 mom. Har hemman eller hemmansdel undergått egostyckning,

som blifvit faststäld, må den egostyckning ej genom skifte rubbas,

utan att alla, hvilkas rätt är af frågan beroende, derom åsämjas; dock

att hvad sålunda stadgats ej utgör hinder, att hemmanet eller hemmansdelen

vid förut verkstäldt skifte tilldelade egor, enligt föreskriften i 3

mom., uti der omförmälda fall med annan mark intagas i nytt skifte.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

29

58 §.

Kan genom egoutbyte i andra fall, än nu nämnda äro, beqvämlighet

för odling eller häfd eller annan dylik fördel vinnas, och förena

sig jordegare om sådant utbyte, då må det, utan hinder af skifte eller

egostyckning, som förut faststälts, ske, på sätt i 56 § sägs.

Begäres egoutbyte af anledning 3 § 3 mom. omförmäler, då må

det, utan hinder af skifte eller egostyckning, som förut faststälts, kunna

jemväl utan alla jordegares samtycke ega rum. Sedan i detta fall skiftesmannen

och gode männen afgifvit utlåtande om utbytets företagande,

skall, der ej samtlige tillstädesvarande jordegare deråt nöjas, frågan

om utbytets verkställande, innan vidare åtgärd vidtages, underställas

egodelningsrättens pröfning.

69 §.

Delningsgrund eller måttstock för egors skiftande å landet, så väl

särskilda hemman emellan, som emellan delegare i ett och samma hemman,

vare den, som i lag eller särskilda författningar för vissa landsorter

stadgad är eller framdeles stadgas kan. Åro egorna förut delade

genom storskifte som efter förra författningar laga kraft vunnit, eller

genom sådant skifte, som i 3 § 2 mom. sägs, eller genom faststäld egostyckning,

kåfve hvarje delegare rätt att vid skifte, som sedermera

eger rum, tillgodonjuta hvad efter uppskattning svarar mot de egor,

han enligt den förut verkstälda delningen innehaft; och bör landtmätaren,

vid föredragning af frågan om delningsgrunden, underrätta delegarne

ej blott om de särskilda grunder, hvilka kunna i detta afseende rätteligen

antagas, utan ock om de uppskattade egobelopp, hvilka, enligt

hvardera af dessa grunder, komme att hvarje delegare ungefärligen

tillfalla.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897.

Bih. till Riksd. Prof. 1896. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 23 Raft.

5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 113.

Bil. Litt. C.

3:e Lag

om ändrad lydelse af 6 § förordningen angående lagfart å fång

till fast egendom den 16 juni 1875.

Härigenom förordnas, att 6 § i förordningen angående lagfart å

fång till fast egendom den 16 juni 1875 skall erhålla följande ändrade

lydelse:

År lagfart .sökt på grund af testamente, dom eller annan handling,

som ej vunnit laga kraft, må ansökningen icke bifallas förr än det

visas, att handlingen blifvit ståndande.

Har egare af hemman till annan upplåtit del deraf med viss till

gränserna bestämd egovidd att såsom hemmansdel egas, må lagfart å

sådan upplåtelse ej beviljas förr än egostyckning å hemmanet blifvit

faststäld.

Lag samma vare beträffande sådan upplåtelse, som afser egostyckning

från lägenhet, hvilken ej tillkommit genom afsöndring.

Å upplåtelse, hvarigenom jord eller annat från hemman eller

lägenhet afsöndrats, må lagfart ej beviljas förr än fastställelse å afsöndringen

meddelats.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897, men ege ej

tillämpning i fråga om afsöndring, som dessförinnan- skett.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 1896.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.