Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj;ts ■proposition angående efterskänkande af viss del af kronans rätt till danaarf efter snickaren Per Gustaf Rilén.

1896-04-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1896:36, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj;ts ■proposition angående efterskänkande af viss del af kronans rätt till danaarf efter snickaren Per Gustaf Rilén.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

N:o 36.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 22 april 1896.

— — — — Andra Kammaren den 24 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj;ts

■proposition angående efterskänkande af viss del af kronans

rätt till danaarf efter snickaren Per Gustaf Rilén.

(Statsutskottets utlåtande n:o 35.)

Till Konungen.

I en af Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition (n:o 33)

af den 7 februari innevarande år meddelas, att snickaren Per Gustaf

Rilén och lians hustru Charlotta Rilén, född Hagström, i inbördes testamente

af den 16 september 1849 bestämt, att den af makarne, som

öfverlefde den andra, skulle »med fullkomlig eganderätt» behålla allt hvad

i boet funnes. Den 7 augusti 1885 hade hustrun aflidit, efterlemnande

sin bemälde man och såsom enda kända arfvinge brorsdottern Johanna

Lovisa Fock, född Hagström, enka efter styrmannen Carl Fritiof Fock.

Mannen Rilén afled den 22 juli 1892 vid Sundbyberg i Stockholms län

utan att efterlemna kända arfvingar. Den efter honom den 20 oktober

samma år förrättade bouppteckning utvisade en behållning af 4,664

kronor 39 öre.

Efter Riléns död hade enkan Fock, under uppgift att Rilén i lifstiden

gjort muntligt testamente till hennes förmån, låtit till bestyrkande

häraf och i bevakningsändamål vid Sollentuna häradsrätt den 23 januari

1893 afhöra vittnen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

Då några arfvingar efter Rilén icke inom natt och år från dödsfallet

anmält sig, hade, enligt hvad i propositionen vidare meddelas, kammaradvokatfiskalsemhetet

till Sollentuna häradsrätt instämt enkan Fock äfvensom

vaktmästaren i Stockholms stads förmyndarekammare Gustaf Liljeqvist,

den sistnämnde i egenskap af god man för Riléns okända arfvingar,

med yrkande att, då ofvan omförmälda, af Rilén fälda yttranden

icke vore att anse såsom i laga ordning tillkommet testamente, enkan

Focks anspråk på qvarlåtenskapen efter Rilén måtte ogillas, och qvarlåtenskapen

såsom danaarf tillerkännas Eders Kongl. Maj:t och kronan,

äfvensom Liljéqvist förpligtas att redovisa för qvarlåtenskapen jemte

ränta. Genom utslag den 4 december 1894 hade häradsrätten förklarat

de af enkan Fock såsom testamente bevakade muntliga yttranden af

Rilén icke utgöra hinder för Eders Kongl. Maj:t och kronan att komma

i besittning af qvarlåtenskapen efter Rilén, hvarjemte Liljéqvist förpligtats

att i sin ofvanberörda egenskap afgifva redovisning öfver sin förvaltning.

Sedan enkan Fock och Liljéqvist hos Svea hofrätt fullföljt talan mot

häradsrättens berörda utslag, hade samma utslag genom hofrättens den

20 december 1895 meddelade, numera laga kraftvunna dom blifvit faststäldt.

Redan innan häradsrättens utslag meddelades, hade i cn till Eders

Kongl. Maj:t ingifven skrift enkan Fock, med åberopande af hvad vid

ofvan omförmälda vittnesförhör förekommit, anhållit, att kronans rätt till

ifrågavarande qvarlåtenskap måtte till hennes förmån efterskänkas, dervid

enkan Fock medelst intyg åt vederbörande pastorsembete och roteman

i Stockholm styrkt, att hon vore född den 1 augusti 1834 och befunne

sig i torftiga och knappa omständigheter. Samtidigt hade jemväl

Liljéqvist i särskild ansökning hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, att han,

som på god tro till enkan Fock af boets tillgångar utlemnat dels kontant

10 kronor och dels åtskillig, å eu ansökningen bifogad förteckning upptagen

lösegendom till ett värde af sammanlagdt 301 kronor 50 öre,

måtte, derest qvarlåtenskapen efter Rilén komme att såsom danaarf tillfalla

kronan och enkan Focks berörda framställning ej vunne afseende,

varda befriad från redovisningsskyldighet för hvad han sålunda till enkan

Fock utlemnat.

I anledning af berörda ansökningar både utlåtande afgifvits af

Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län, som icke funnit

skäl föreligga att tillstyrka efterskänkande åt ifrågavarande danaarfsmedel

ens i den del, Liljeqvists ansökning afsåga.

Kammaradvokatfiskalsembetet, som jemväl blifvit öfver ansökningarna

hardt, både i sitt utlåtande anfört, att Liljéqvist numera till om
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 36.

betet redovisat ej mindre den till enkan Fock utlemnade egendomen med

dess å den vid ofvanberörda ansökning fogade förteckning upptagna

värde, än äfven boets öfriga behållning, eller tillsammans 5,306 kronor

40 öre, som sedermera inlevererats i kronans kassa; att emellertid danaarf^

i sin helhet, sedan den embetet tillkommande aktoratsprovisionen

utanordnats, utgjorde ett ograveradt belopp af 4,775 kronor 76 öre, som

i statskontoret innestode; att, enligt hvad embetet inhemtat, enkan Fock

till sitt uppehälle användt den af Liljeqvist till henne på god tro utlemnade

egendom; samt att, på sätt instrument öfver den 1 september

1885 förrättad bouppteckning efter Riléns framlidna hustru, ofvanbemälda

Charlotta Rilén, född Hagström, utvisade, behållningen i boet då utgjorde

3,820 kronor, hvaraf enkan Fock såsom enda kända och närmaste arfvinge

lagligen bort tillkomma hälften eller 1,910 kronor, derest ofvannämnda

inbördes testamente mellan makarne ej funnits eller samma

testamente afsett endast dispositionsrätten till egendomen under den

efterlefvande makens lifstid; och hade kammaradvokatfiskalsembetet, då

det under sådana förhållanden synts billigt, att kronan till enkan Focks

förmån afstode från den på nu antydda omständigheter grundade rätt, i

betraktande jemväl af enkan Focks styrkta fattigdom, tillstyrkt, att ansökningarna

måtte på det sätt bifallas, att af ifrågavarande danaarfsmedel

finge utbetalas dels till enkan Fock 1,598 kronor 50 öre, motsvarande

skilnaden mellan nyss berörda 1,910 kronor och bouppteckningsvärdet

åt den lösegendom jemte det kontanta belopp, enkan Fock redan bekommit,

dels ock till vaktmästaren Liljeqvist 311 kronor 50 öre.

Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit, har Eders

Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att medgifva, att af ifrågavarande

danaarfsmedel måtte utbetalas till enkan Johanna Lovisa Fock, född

Hagström, ett tusen femhundra nittioåtta kronor 50 öre samt till vaktmästaren

Gustaf Liljeqvist trehundraelfva kronor 50 öre.

Riksdagen, som emot hvad Eders Kongl. Maj:t i förenämnda hänseende

föreslagit icke haft något att erinra, har bifallit Eders Kongl.

Maj ds ifrågavarande proposition; hvilket Riksdagen skolat härigenom

anmäla.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm den 24 april 1896.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.