Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående tiden för regementsmötena.

1896-05-07 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1896:51, Skrifvelse till Konungen, angående tiden för regementsmötena.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 51.

5

N:o 51.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 maj 1896.

— — — — Andra Kammaren den 7 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående tiden för regementsmötena.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (n:o 2) utlåtande n:o 7.) ■

(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (n:o 4) utlåtande n:o 4.)

Till Konungen.

Före 1892 års urtima i''iksdag voro regementsmötena och andra

årets beväringsmöten i allmänhet förlagda till juni och början af juli

månad. Med anledning af de vid nämnde riksdag fattade beslut, hvilka

syntes påkalla en förändring, anmodade chefen för landtförsvarsdepartementet,

efter att hafva inhemtat yttranden från åtskilliga militära

myndigheter, hvilka förordade regementsmötenas förläggande till hösten,

i skrifvelse den 6 juli 1893 Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

länet att afgifva yttranden öfver lämpligheten af regementsmötenas och

andra årets beväringsmötens förläggande till hösten samt, oberoende af

huru svaret härpå utfölle, jemväl förslag till sådana tider för nämnda

möten, hvilka kunde anses bäst öfverensstämma med förhållandena i de

olika länen. Departementschefen anförde dervid, att största vigt läge

derå, att såväl stammens som beväringens öfningar så ordnades, att de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens, Skrifvelse N:o 51.

kunde lemna bästa möjliga resultat, hvarvid i första rummet spörsmålet

om de särskilda öfningarnas förläggning med hänsyn till årstiderna måste

afgöras, samt att vid bedömandet af denna fråga borde fasthållas dels

att första årets beväringsmöte icke kunde pågå samtidigt med andra

årets och dels att andra årets beväringsmöte, hvad beträffade den ojemförligt

största delen af manskapet, infanteriet, måste försiggå samtidigt

med stammens regementsmöte. Vid skrifvelsen var i afskrift fogadt

det af tillförordnade chefen för generalstaben i ämnet afgifna förslag.

Efter det i flera län hushållningssällskapens förvaltningsutskott

eller vederbörande kronofogdar blifvit hörde samt i några län kommunerna

eller länsinvånarne lemnats tillfälle att yttra sig, afgåfvo Eders

Kongl. Maj:ts befallningshafvande de infordrade yttrandena, hvilka för

det öfvervägande antalet län afstyrkte det ifrågakomna förslaget.

Emellertid förlädes år 1895 för flertalet trupper större delen af

regementsmötet och andra årets beväringsmöte till september månad,

och enligt generalorder af den 23 januari 1896, n:o 67, är afsedt, att

dessa möten innevarande år skola inträffa vid ungefär samma tid som

under år 1895.

Om man vill söka bilda sig en föreställning om lämpligheten af

de förändrade bestämmelserna rörande mötestiderna, måste man naturligen

skärskåda frågan såväl från det militära intressets synpunkt som

ock med hänsyn till näringarnas berättigade kraf. Man synes dervid

böra utgå från den förutsättning, att öfningarna skola vara så anordnade,

att genom desamma den svenska hären i möjligaste måtto utbildas

för sin höga uppgift att i farans stund värna fäderneslandet, men

desslikes tillse, huruvida öfningarna i alla de fall, då sådant utan hufvudsyftets

åsidosättande kan ske, äro anordnade på sådant sätt, att de

samma i minsta möjliga mån störande inverka på de olika landsdelarnes

näringslif.

Att krigsstyrelsen med ifrågavarande mötens framflyttning från

sommaren till hösten hufvudsakligen åsyftat att höja arméns stridsduglighet,

ligger i öppen dag, och det är lätt att inse, att möten, hållna å

tider, då bergade fält vid mötesplatserna lemna trupperna tillträde till

en omvexlande manöverterräng, skola väl egna sig att åt hären bibringa

en mera fältmessig utbildning^ än den, som tillförene å sjelfva exercisfälten

kunnat åstadkommas. Äfven andra fördelar af höstmötena hafva

från militära kretsar framhållits, såsom att väderleken i allmänhet skulle

vara gynsammare och provianteringskostnaderna lägre under september

än under augusti månad in. m.

Om det sålunda får antagas, att omförmälda mötens anordnande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 5i. 7

höstetid medfört afsevärda militära fördelar, så torde man å andra sidan

knappast kunna bestrida, att mötestidernas framflyttande till en senare

årstid verkat menligt för jordbruket i vissa delar af landet. I särskilda

hos Riksdagen gjorda framställningar har derför äfven fråga väckts om

att söka utverka ändring af tiderna för regementsmötena och de i samband

med dem hållna andra årets beväringsmöten, dervid bland annat

erinrats, att, om soldaten ej kunde genom deltagande i landtbrukets

höstarbeten draga fördel af den högre arbetsförtjensten under skördetiden,

betydligt högre lön komme att framdeles vid legning af soldat

begäras, hvilket komme att medföra ökad utgift för statskassan, samt

att det vore olämpligt att försätta de på bete varande kavallerihästarne

i sträng tjenstgöring, något som deremot utan fara kunde ske under

juli månad, då nämnda hästar i allmänhet ännu ej kommit på bete.

Det synes vara utom allt tvifvel, att augusti, synnerligen senare

hälften af månaden, samt förra hälften af september är den tid, då inom

de flesta af rikets landskap, utgörande de hufvudsakligen spanmålsproducerande

delarne. af södra och det s. k. mellersta Sverige, åkerbrukarne

i anseende till arbetet med sädesbergningen och höstsådden minst

kunna undvara de arbetskrafter, som ryckas från jordbruket för att

deltaga uti regements- och beväringsmötena. Tillgången på arbetskrafter

å ländsbygden, redan förut knapp i följd af utvandring och den

dragningskraft, de större städerna utöfva, kan svårligen tåla ytterligare

förminskning genom frånvaron af andra klassens beväringsmanskap och

hela den indelta armén, på samma gång arbetet för rust- och rotehållare

ökas genom åliggandet att i anseende till det indelta manskapets

bortovaro inberga grödan å soldattorpen och verkställa höstsådden å

desamma. Nyssnämnda tid är ock ogynsam för de i mötena deltagande

jordbruksarbetarne. Det lärer derför blott kunna vara en mening om

önskvärdheten af att tiden för dessa möten måtte kunna så ordnas, att

det manskap, som har att deltaga i mötena, icke kallas från jordbruket

vid den tidpunkt, då detta som bäst behöfver alla tillgängliga arbetskrafter.

Någon förändring af de nu antagna tiderna bör dock icke rimligen

ifrågasättas med afseende å artilleri- samt ingeniör- och trängtrupperna,

som hafva värfvad stam och hvilkas värnpligtige efter föregången

anmälan uttagas från vidsträckta områden, med endast ett fåtal

från hvarje kommun.

Visserligen är hänsynen till jordbrukets kraf ingalunda den enda,

som i förevarande fråga måsto göras gällande. För krigsstyrelsen är

det en magtpåliggande uppgift att så ordna härens öfningar, att det

bästa möjliga utRytet, vinnes af landets uppoffringar för försvarsväsen
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o Sfi.

det. I anseende till bristande tillgång å befäl, beklädnad och utrymtné

äfvensom af andra rent militära skäl lärer det icke låta sig göra att

samtidigt öfva första och andra klassens beväring, hvilken senare åter,

hvad fotfolket angår, bör under regementsmötet öfvas gemensamt med

stamtruppen. Förlägges detta sistnämnda möte till sommaren eller hösten,

beredes tillfälle för de stamanstälde, som genomgått rekrytskolan,

att omedelbart derefter deltaga i regementsmötet. För rengöring af

byggnader och beklädnad erfordras några dagar mellan första årets

beväringsmöte och de andra mötena. Till vinnande af den fältmessiga

utbildning, som, för härens stridsduglighet är nödvändig, kräfves, att

trupperna under regementsmötena och andra årets beväringsmöten samt

de årligen i mindre eller större förband förekommande fälttjenstöfningarna

icke endast öfvas å de väl kända och till utrymmet inskränkta

mötesplatserna, utan äfven föras å vidsträckta, mer okända och med

omvexlande terräng försedda trakter. Till undvikande af skadegörelse å

växande gröda och deraf föranledda ersättninganspråk har det härvid

ansetts nödigt att förlägga dessa möten till en tid, då grödan blifvit

antingen inbergad eller åtminstone till större delen afmejad. Att dessa

mölen skulle hållas ungefär vid samma tid öfver hela riket, har såsom

synnerligen vigtigt framhållits från krigsstyrelsens sida, enär det förmenats,

att krigsskoleelevernas deltagande i vapenöfningarna®eljest skulle

omöjliggöras och officersutbildningen derigenom gå tillbaka. Hänsyn till

dessa omständigheter har föranledt regementsmötenas och andra årets

beväringsmötens förläggande, såsom skett, hufvudsakligen till senare

hälften af augusti eller förra hälften af september.

Riksdagen kan dock icke anse uppenbart, att denna lösning, om

ock ur synpunkten af härens utbildning fullt tillfredsställande, skall

vara den enda rätta. Hvad angår nödvändigheten af truppernas öfvande

å en mera vidsträckt terräng än mötesplatserna, torde det vara möjligt

att inom icke allt för stort afstånd från några af mötesplatserna kunde

finnas sandhedar eller annan okultiverad, men för manöver tjenlig

terräng, eller att i närheten af andra mötesplatser dylik terräng skulle

kunna erhållas mot ersättningsbelopp, hvilka blefve mindre känbara än

de indirekta ekonomiska förluster, som med nuvarande mötesanordning

drabba de enskilde jordegarne. Det kan jemväl ifrågasättas, huruvida

det icke kunde låta sig göra att för hvarje truppförband anvisa något

penningbelopp till ersättning för de skador, hvilka under regementsmötena

och andra årets beväringsmöten, derest de hölles tidigare än

nu vore afsedt, kunde under truppens tillämpningsöfningar tillskyndas

landtmännens egor. I sådant fall skulle dessa möten för de trupp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

*9

Riksdagens Skrifvelse N:o 51

förband, som för året ej deltaga i de stora fälttjenstöfningarna — hvilka

fortfarande torde komma att förläggas till hösten i samband med regementsmötena

och andra årets beväringsmöten för de truppförband,

som i dessa fälttjenstöfningar deltaga — kunna afslutas till medlet af

augusti, utan att truppens fältmessiga utbildning blefve åsidosatt; och

synes härvid de indelta rekryternas deltagande i regementsmötet icke

nu mera än före år 1895 påkalla detta mötes förläggande till hösten.

Riksdagen tilltror sig ingalunda att gorå'' något uttalande angående

den större eller mindre lämpligheten af de olika utvägar, som kunna

ifrågakomma, lika litet som att söka angifva, huruledes tiden för de

olika öfningarna ändamålsenligast skulle fördelas. Ärendets vigt kräfver

ett omsorgsfullt öfvervägande af möjligheten att samtidigt tillgodose de

olikartade intressena, och frågans lösning förutsätter en undersökning,

som endast torde kunna verkställas genom Eders Kongl. Maj:t.

Riksdagen får derför anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t taga

under öfvervägande, huruvida icke, utan men för härens fältmessiga utbildning,

regementsmötena vid infanteriet och kavalleriet inom de hufvudsakligen

spanmålsproducerande delarne af södra och det så kallade

mellersta Sverige från och med nästkommande år skulle kunna utsättas

så tidigt, att de kunde afslutas omkring midten af augusti månad.

Stockholm den 7 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.

: ; ; . i 1 I : i • - i ■ . " " i it; :i •'' ; i ,lrj,rii*ii ih • -1 >; . ’ ti. /

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 lliift.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.