Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner om upphäfvande af vissa undantagsbestämmelser rörande tiden för anförande af besvär öfver kommunaloch kyrkostämmobeslut i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens lön.

1896-05-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1896:61, Skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner om upphäfvande af vissa undantagsbestämmelser rörande tiden för anförande af besvär öfver kommunaloch kyrkostämmobeslut i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens lön.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

N:o 61.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1896.

— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner om

upphäfvande af vissa undantagsbestämmelser rörande tiden

för anförande af besvär öfver kommunal- och kyrkostämmobeslut

i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens lön.

(Lagutskottets utlåtande N:o 48.)

Till Konungen.

Uti § 75 af kong!, förordningen om kommunalstyrelse på landet den

21 mars 1862 bestämmes tiden för anförande af besvär hos Konungens

befallningshafvande öfver kommunalstämmas eller kommunalfullmäktiges

beslut i kommunens angelägenheter till 30 dagar efter det klaganden af

beslutet erhållit del, den dagen likväl oräknad; och i § 41 af kong! förordningen

den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

är samma tid föreskrifven för klagan öfver kyrkostämmas beslut, vare

sig besvären, efter målens olika beskaffenhet, skola ingifvas till det domkapitel,

hvarunder kyrkoförsamlingen hör, eller till Konungens befallningshafvande

i länet. Från dessa allmänna bestämmelser, hvilka upptaga l:a

momentet af ofvannämnda §§, finnas dock stadgade vissa undantag. 2:a

momentet af § 75 i förordningen om kommunalstyrelse på landet lyder

nemligen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

»I Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län må i mål, som ifrån

lappmarkskommun till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fullföljes, dubbelt

så lång tid, som nu sagd är, den klagande tillgodokomma»;

och 2:a momentet af § 41 i förordningen om kyrkostämma m. m.

lyder:

»I Hernösands stift är för mål, som gå till domkapitlet från Jemtlands,

Vesterbottens och Norrbottens län, tiden dubbelt så lång, som här

ofvan är stadgadt, och gäller detta äfven i afseende på mål, som från

lappmarksförsamling gå till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet.»

I dessa undantagsfall är således besvärstiden 60 dagar.

Vid innevarande Riksdag hafva af enskilde motionärer gjorts framställningar

om upphäfvande af berörda två undantagsstadganden genom

deras uteslutande ur vederbörande förordningar; och har till stöd för dessa

framställningar anförts:

Dessa undantagsbestämmelser hade naturligtvis af lagstiftaren införts

med hänsyn till de långa afstånd, hvarpå åtskilliga kommuner i ofvannämuda

län och särskildt de mot norska gränsen belägna befunne sig från

stiftsstaden eller från vederbörande läns residensstäder. Dessa afstånd skulle

också med de vid tiden för kommunallagarnes stiftande befintliga, ofullständiga

kommunikationer hafva afskurit medlemmarne i åtskilliga af

dessa kommuner från möjligheten att öfverklaga dylika beslut, i fall besvärstiden

varit densamma som för öfriga delar af riket, enär i sådan

händelse besvär ej lrunnit inom rätt tid ingifvas. Dessa undantagsstadganden

hade således vid tiden för lagarnes stiftande varit alldeles nödvändiga,

men helt annorlunda förhölle det sig nu efter den utveckling befordringsväsendet

under de sista årtiondena hunnit. Genom norra stambanans

utsträckning till Boden, genom öppnande af tvärbanan genom Jemtland

och af jernvägen mellan Luleå och Gellivara samt genom upprättande af

en mängd nya postförbindelser längs efter förbättrade eller nyanlagda

landsvägar hade förbindelserna emellan olika orter inom dessa landsdelar

så väsentligt förbättrats, att posten numera för samma afstånd behöfde

snart sagdt icke flera dagar än förut veckor. Derjemte hade postförbindelserna

till dessa orter blifvit mycket tätare än förut, så att för närvarande

till exempel de flesta af lappmarkssocknarno hade postgång åtminstone

en gång i veckan, medan åtskilliga af dem hade dylik förbindelse

två eller tre gånger i veckan. Den kanske mest aflägsna af dessa

kommuner, Tärna kapellförsamling, som gränsade mot Norge, hade sålunda

post eu gång i veckan. Enligt motionärerna lemnade upplysningar

vore numera endast två lappmarkskommuner, nemligen Qvickjocks och

Jukkasjärvis, i detta afseende så illa lottade, att do hade postförbindelse

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 61.

med den öfriga verlden endast en gång hvarannan vecka, dervid dock

vore att märka, att förstnämnda kommun under ett par sommarmånader

hade postgång hvarje vecka. Vidkommande den tid, som åtginge för

postens befordring från de längst bort belägna kommunerna till stiftsstaden

eller vederbörande residensstad, torde denna icke någorstädes öfverstiga

nio ä tio dagar. Från Qvick]ock och Jukkasjårvis till Luleå utgjorde

denna tid respektive 6 och 7 dagar.

Häraf framginge, att berörda undantagsstadganden på grund af förändrade

förhållanden icke längre kunde anses af behofvet påkallade. Deremot

vållades genom det försenande af dylika ärendens afgörande, som af

stadgandena blefve en oundviklig följd, afsevärda olägenheter särskildt för

vederbörande kommuner och församlingar, hvilka dessa undantagsbestämmelser

gälde.

I likhet med motionärerna hyser Kiksdagen den åsigt, att de faktiska

förhållanden, som motiverat tillkomsten af ifrågavarande stadganden om

längre besvärstider för vissa orter i mål af förevarande beskaffenhet, eller

de långa utstånden mellan dessa orter, å ena, samt stiftsstaden och vederbörande

länsresidensstäder, å andra sidan, numera, efter den betydande

utveckling af kommunikationsväsendet i dessa trakter, som på senare tider

egt rum, icke äro af beskaffenhet att böra föranleda till bibehållande af

dessa undantagsbestämmelser, hvilka medföra de olägenheter för orternas

befolkning, som vållas af ett fördröjande af dylika måls afgörande; och

Riksdagen har styrkts i denna sin åsigt genom Riksdagen meddelade upplysningar

om postföringen i dessa trakter.

Af detta skäl har Riksdagen för sin del antagit dels följande

Lag

angående ändrad lydelse af 75 § i förordningen om konimunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att 75 § i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 skall hafva följande ändrade lydelse:

Medlem af kommunen, som åt kommunalstämmans eller fullmäktiges

beslut uti kommunens gemensamma angelägenheter ej nöjes, eger rätt att,

der han tilltror sig kunna visa, att beslutet kränker hans enskilda rätt

eller eljest hvilar på orättvis grund, eller att det icke i laga ordning tillkommit,

eller att det står i strid med allmän lag eller författning eller

annorledes öfverskrider deras befogenhet, som beslutet fattat, deruti rättelse

söka genom besvär, hvilka, jemte det öfverklagade beslutet, böra till

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingifvas inom trettio dagar efter det

s. 7 Kontrollera mot PDF

Eiksdagens Skrifvelse N:o 61.

7

klaganden af beslutet erhöll del, dagen då det skedde likväl oräknad;

och åligger det klaganden derjemte såväl att vid besvären foga bevis om

dagen, då beslutet delgafs, som ock att, inom fjorton dagar efter det tiden

för besvärens inlemnande utgått, till kommunalstämmans ordförande ingifva

diariiutdrag deröfver, att han sig besvärat.

Försummar klaganden något af hvad sålunda är vordet föreskrifvet,

må beslutet kunna gå i verkställighet.

Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då det

enligt § 23 offentligen kungjordes.

dels och följande

Lag

angående ändrad lydelse af 41 § i förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att 41 § i förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skall hafva följande ändrade lydelse:

Medlem af församlingen, som åt kyrkostämmas beslut i församlingens gemensamma

angelägenheter ej nöjes, eger rätt att, der han tilltror sig kunna visa,

att beslutet kränker hans enskilda rätt eller eljest hvilar på orättvis grund, eller

att det icke i laga ordning tillkommit, eller att det står i strid med affmän lag

eller författning eller annorledes öfverskrider deras befogenhet, som beslutet

fattat, deruti rättelse söka genom besvär, hvilka, jemte det öfverklagade

beslutet, böra inom trettio dagar efter det klaganden deraf erhöll del,

dagen då det skedde likväl oräknad, ingifvas i mål, som uti § 2 mom.

1, 2, 3 och 4 äro nämnda, till det domkapitel, hvarunder kyrkoförsamlingen

hör, men i andra mål till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i

länet; och åligger det klaganden derjemte såväl att vid besvären foga

bevis om dagen, då beslutet delgafs, som ock att, inom fjorton dagar efter

det tiden för besvärs inlemnande utgått, till kyrkostämmans ordförande ingifva

diariiutdrag deröfver, att. han sina besvär inlemnat å ort som vederbör.

Försummar klaganden något af hvad sålunda är föreskrifvet, må beslutet

kunna gå i verkställighet.

Klaganden skall anses hafva af beslutet erhållit del den dag, då detsamma

enligt § 17 offentligen kungjordes.

Stockholm den 13 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.