Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående tillägg till o § i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

1896-05-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1896:63, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående tillägg till o § i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Nso 63.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1896.

— — — — Andra Kammaren den 18 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

angående tillägg till o § i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

(Lagutskottets utlåtande n:o 63.)

Till Konungen.

Med erinran om den fullständiga saknaden i förordningen om kommunalstyrelse

på landet af nödiga bestämmelser för de samhällen, inom

hvilka ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer

samt helsovårdsstadgans bestämmelser för stad i tilllämpliga delar lända

till efterrättelse, men hvilka ännu icke hunnit utveckla sig till egna

kommuner, har en enskild motionär inom Riksdagen föreslagit ett tillägg

till 5 § af förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Riksdagen har sig väl bekant, att antalet af de till landsbygden

hörande platser med större sammanträngd befolkning, der på grund af särskilda,

af Eders Kongl. Maj:t faststälda beslut de ifrågavarande författningarna

— ordningsstadgan för rikets städer m. fl. — eller någon eller

några af dem tillämpas, är ganska betydligt, och flera af platserna hafva

med afseende å folkmängd och utveckling nått en ganska stor betydelse.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Många utgöras af stationssamhällen, som uppvuxit kring jernvägsstationer,

en del af fiskelägen, en del af förstäder, som bildats intill städer, men

utom deras område. Nu innehålla visserligen nämnda författningar nödiga

bestämmelser i fråga om de styrelser eller myndigheter, som för stadgarnes

tillämpning inom samhällena skola utöfva de funktioner, som i

stad enligt samma stadgar åligga särskilda styrelser. Men det är tydligt,

att dessa bestämmelser icke äro tillfyllestgörande. Det särskilda samhället

behöfver medel för stadgarnes tillämpning likasom för andra kommunala

behof. I hvilken ordning bindande beslut om medels anskaffande,

vare sig genom uttaxering eller lån, skall kunna åstadkommas, efter hvilken

grund uttaxering skall ske, om öfver hufvud samhället har någon rätt

att beskatta sina medlemmar mot deras bestridande och om icke beskattningsrätten

skall utöfvas af kommunen i dess helhet, af hvilken samhället

fortfarande utgör eu del, om dessa och dithörande frågor, derom

tiga alldeles så de ofta nämnda författningarna som naturligtvis ock kommunallagarne,

för hvilka dessa stations- och municipalställen, såsom mestadels

tillkomna senare än 1862, äro helt och hållet okända.

Af de i de kommunala prejudikatsamlingarne upptagna kongl. resolutioner

i hithörande frågor framgår, att saknaden af beskrifven lag flerestädes

gifvit anledning till tvistigheter och att man måst hjelpa sig fram

genom föreskrifter och beslut, väl icke stridande mot kommunallagarnes

anda, men i allt fall vid sidan af dessa lagar. Att med den betydelse,

berörda samhällen i regel ega, sådant icke vidare kan vara lämpligt, utan

att förhållandena böra, så vidt ske kan, lagligen ordnas, synes Riksdagen

uppenbart.

Med stöd af hvad ofvan anförts, får Riksdagen hemställa, att Eders

Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till

de tillägg till och ändringar i kommunallagarne, som kunna vara erforderliga

för att ordna de kommunala beskattningsförhållandena inom platser

å landsbygden, för hvilka ordningsstadgan för rikets städer och andra dylika

författningar förklaras ega tillämpning.

Stockholm den 13 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.