Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående utredning rörande fisker ibefolkningens i Göteborgs och Bohus län nuvarande bostadsförhållanden.

1896-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1896:66, Skrifvelse till Konungen, angående utredning rörande fisker ibefolkningens i Göteborgs och Bohus län nuvarande bostadsförhållanden.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 6Q.

3

N:o 66.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj 1896.

— — — — Andra Kammaren den 11 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående utredning rörande

fisker ibefolkningens i Göteborgs och Bohus län nuvarande

bostadsförhållanden.

(Sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 9.)

Till Konungen.

Uti eu inom Riksdagen väckt motion har hemstälts, att Riksdagen

ville dels besluta att i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t anhålla

om utredning, huru på lämpligaste sätt fiskeribefolkningen i Göteborgs

och Bohus län kunde beredas tillfälle till förvärfvande af eganderätt till

de tomter, på hvilka, densammas bostäder och andra för fiskets bedrifvande

nödiga byggnader äro uppförda, och att Eders Kongl. Maj:t derefter

täcktes till Riksdagen aflåta de förslag, hvartill den verkstälda

utredningen kunde föranleda; dels ock för vinnande af nämnda utredning,

som lämpligen syntes kunna sko genom tillsättandet af en komité,

ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 5,000

kronor.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna, med förmälan att

fiskarena i Göteborgs och Bohus län i allmänhet endast med ett tyst

medgifvande af jordegarne nedslagit sina bopålar å för fisket lämpliga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

strandplatser och följaktligen kunde af jordegarne tvingas att antingen

erlägga en oskäligt hög tomtafgift eller nedrifva sina hus och afflytta,

vidare anfört, bland annat, följande.

Äfven om i vissa fall skriftliga överenskommelser träffats med

jordegarne om nyttjanderätt till tomterna, hade aftalen dock sällan

juridiskt bindande form. Undantag härifrån erbjöde visserligen de till

ett antal af 13 fiskelägen, som tillhörde den så kallade Kongl. och

Hvitfeklska stipendii-inrättningen. Nämnda institution, som egde icke

mindre än 2 säterier om hvardera tre mantal och omkring 130 hela

hemman inom länet, hade å nämnda fiskelägen upplåtit icke mindre

än omkring 1,250 tomtplatser på lifstid åt fiskare mot en tomtlega,

som hvart tjugonde år faststäldes af Kongl. Maj:t. Någon eganderätt

till den grund, hvarå husen vore uppförda, egde fiskarena dock icke i

något af ofvan anmärkta fall. Husen stode följaktligen på ofri grund,

hvaraf följde, att de juridiskt betraktades såsom lös egendom och icke

kunde i fall af behof intecknas. En fiskare, som under storm förlorat

sina fångstredskap, med hvilka han skulle försörja sig och de sina,

vore endast af nämnda orsak mången gång beröfvad möjligheten att

åuyo komma till ekonomiskt oberoende, och folie måhända slutligen

fattigvården till last.

Vidare hafva motionärerna påpekat, hurusom vid fiskelägenas

bebyggande icke följdes någon ordnad byggnadsplan, hvarigenom till

främjande af sundhet och förminskande af eldfara nödigt utrymme lemnades

åt hvarje tomt, äfvensom framhållit, att de bohuslänska fiskarena

utgjorde betydligt mera än eu tredjedel af landets samtliga fiskare och

befunne sig i stark tillväxt, samt att hafsfisket för hvarje år blifvit af

allt större betydelse för vår handel och industri.

De lagstiftningsåtgärder, som motionärerna ansåge nödiga och

nyttiga för åstadkommande af bättre vilkor för ifrågavarande fiskarebefolkning,

skulle afse dels utvägar att åt densamma bereda möjlighet

att förvärfva eganderätt till den grund, hvarpå husen äro uppförda,

dels ock att bättre ordna fiskelägenas framtida bebyggande.

För beredande åt de bohuslänska fiskarena af eganderätt till de

tomter, som de bebyggde, syntes — yttra motionärerna — endast två

utvägar förefinnas, nemligen: frivillig öfverenskommelse med jordegarne

eller statens exproprierande af tomtplatserna för fiskarenas räkning.

Ehuru den förra utvägen med ömsesidig god vilja kunde anlitas, då

tomtegarne vore enskilda jordegare eller skifteslag, som ofta hade fiskelägenas

områden såsom samfälligheter, ansågé motionärerna, att expropriation

vore den enda möjligheten att tillgripa i fråga om sådana fiske
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

lägen, som läge å mark, tillhörig den Hvitfeldska stiftelsen, enär den

sistnämnda knappast vore berättigad att afhända sig områden, som till

densamma donerats.

Då af hvad till Riksdagens kännedom kommit obestridligt synes

framgå, att menliga rubbningar lätt kunna föranledas i den bohuslänska

hskeribefolkningens fäderneärfda näringsfång, på grund af osäkerheten

i dess bostadsförhållanden, hvilken osäkerhet jemväl i öfrigt för densamma

medför afsevärda olägenheter, har det, med hänsyn till det

bohuslänska fiskets stora betydelse, synts Riksdagen vara en statsmagternas

uppmärksamhet väl värd angelägenhet att söka afhjelpa

förevarande missförhållanden, så vidt detta utan att skada andra berättigade

intressen kan låta sig göra. Riksdagen har emellertid icke

varit i tillfälle att skaffa sig en tillräcklig kännedom om de faktiska

förhållandena i förevarande hänseenden, och då en sådan kännedom är

första vilkoret för att ett förslag till frågans lösning skall kunna framställas,

har Riksdagen icke heller ansett sig nu kunna förorda ett förslag

af den omfattning, motionen angifver.

Men på det att icke samma hinder för frågans rätta bedömande

allt jemt måtte förefinnas, har Riksdagen trott sig med anledning af

motionen böra hos Eders Kongl. Maj:t anhålla om fullständig utredning

angående den bohuslänska hskeribefolkningens nuvarande bostadsförhållanden.

Om eu sådan utredning blefve för Riksdagen framlagd,

skulle Riksdagen kunna vinna eu säker insigt om arten och vidden af

det förefintliga behofvet samt äfven erhålla en tillförlitlig grundval för

bedömandet af de förslag, som framställas till behofvets lindrande eller

afhjelpande.

För don händelse särskilda kostnader för en sådan utredning

skulle visa sig erforderliga, lära dessa kunna på Eders Kongl. Maj:ts

befallning af statskontoret förskotteras, då förskotten sedermera kunna

af Riksdagen ersättas. Beviljandet af anslag för ändamålet svues derför

nu icke vara nödvändigt.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen härigenom anhålla,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t låta verkställa och till Riksdagens

kännedom meddela utredning angående hskeribefolkningens i Göteborgs

och Bohus län nuvarande bostadsförhållanden.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm den 11 maj 1896.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.