Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående föreskrifter rörande barns och minderåriges användande vid offentliga förevisningar och teaterföreställningar.

1896-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1896:74, Skrifvelse till Konungen, angående föreskrifter rörande barns och minderåriges användande vid offentliga förevisningar och teaterföreställningar.

Dokumentets text

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

N:o 74.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj 1896.

— •4- — Andra Kammaren — 11 — —

ijuli. -ir

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående föreskrifter rörande

barns och minderåriges användande vid offentliga förevisningar

och teaterföreställningar.

(Första Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 1) utlåtande n:o 4.)

(Andra Kammarens tillfälliga utskotts (n:o 3) utlåtande n:o 20.)

Till Konungen.

1 en hos Riksdagen afgifven motion har anförts, hurusom kongl.

förordningarna af den 18 november 1881, angående minderåriges användande

i arbete vid fabrik, handtverk eller annan handtering, och

den 10 juli 1891, angående förbud för barn att nattetid idka viss försäljning

m. m., i ganska många hänseenden tillgodosett ett länge kändt

behof af skydd för vissa slag af minderårige yrkes- och näringsidkare

samt att, under det den förra förordningen hufvudsakligen afsåge att

skydda unge arbetares lif och lemmar för de faror och öfveransträngningar,

som de olika handteringarna kunde medföra, den senare förordningen

äfven sökt förekomma vådor af annat slag, som hotade de

minderårige, hvilka i städerna nattetid tillhandahölle tryckalster, blommor

och dylikt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

Mycket vore sålunda redan gjordt för att åt samhället söka bevara

sund till kropp och seder den ungdom, som genom eget arbete

måste lifnära sig. Man syntes dock hafva försummat att med något

lagbud värna en klass af olyckliga barn, uppväxande i förtryck _ och

elände och utsatta för både kroppsliga och moraliska faror, nemligen

de barn, som uppträdde i cirkus- och varieté-sällskap eller vid akrobaters

och andra gycklares föreställningar.

Af samvetslöse anhörige eller ledare för dylika sällskap och föreställningar

tvingades dessa barn med hot och misshandlingar att genomgå

en för deras sunda utveckling och för utsigten till en framtida

nyttig verksamhet ofta förderfbringande lärotid, till dess de nådde den

grad af skicklighet, att de blefve tillräckligt inkomstbringande för

»impressarion». Mot härmed förknippade missförhållanden af flerahanda

slag hade utlandets lagstiftning redan ingripit. I sammanhang dermed

hade i Frankrike stadgats förbud mot att använda barn under 13 år

som skådespelare, statister o. s. v. vid föreställningar å fäste scener

och varietélokaler; dock kunde undantag från detta förbud för vissa

fall af myndigheterna medgifvas.

Dessa bestämmelser i den franska lagstittningen syntes vara särdeles

förtjent^ af efterföljd äfven hos oss, helst derigenom å ena sidan

i myndigheternas hand lädes rätten att medgifva barns medverkan i

de skådespel, der sådant oundgängligen fordrades för den dramatiska

handlingen, men å den andra sattes en gräns för ett missbruk,

som man på vissa teatrar i vårt land hade tillfälle bevittna, nemligen

att barn af ganska späd ålder ofta qväll efter qväll finge tjenstgöra

som statister, i dansnummer m. m.

Med stöd af hvad sålunda anförts har i ofvanberörda motion väckts

förslag i syfte att åvägabringa de föreskrifter i ämnet, som må finnas

af behofvet påkallade.

Ofvannämnda förordning af den 18 november 1881 torde endast

afse industriella företag, och bestämmelser i det antydda syftet lära

alltså saknas i den svenska lagstiftningen. Vid sådant förhållande

finner Riksdagen synnerligen behjertansvärdt, att stadganden bringas

till stånd, hvarigenom det skydd, som redan lemnats minderårige för

de faror och öfveransträngningar, hvilka den industriella verksamheten

kan medföra, utsträckes till det område, hvarom nu är fråga.

Det skäl, som, enligt Riksdagens åsigt, kraftigast talar för behofvet

af dylika stadganden jemväl inom vårt land, är att barnens

intellektuella utveckling i väsentlig mån åsidosättes under den ganska

långa tid, som åtgår innan de hinna den grad af skicklighet i sitt yrke,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

att de kunna offentligen uppträda, samt att befaras kan, det de sedermera,

underkastade vanans magt, förlora allt intresse för en nyttigare

verksamhet. °

Vidkommande den såsom efterföljansvärd angifna inskränkningen

af barns och. minderåriges användande vid offentliga teaterföreställningar,

delar Riksdagen härutinnan den uppfattning, som i sagda motion

gjort sig gällande.

På grund af hvad i ämnet förekommit får Riksdagen anhålla, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes lata utröna, om och till hvilken utsträckning

stadgande må kunna meddelas i syfte dels att förhindra barns och

minderåriges användande vid offentliga förevisningar, såsom lindansning,

konstridning, akrobatiska och andra konststycken, vid varieté- och dylika

föreställningar, dels att inskränka barns och minderåriges användande

vid offentliga teaterföreställningar samt, derest utredningen dertill föranleder,

i ämnet utfärda erforderliga föreskrifter.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm den 11 maj 1896.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.