Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition till Riksdagen angående ändring af vissa i kongl. kungörelsen den 10 november 1882 meddelade bestämmelser beträffande förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.

1896-05-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1896:81, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition till Riksdagen angående ändring af vissa i kongl. kungörelsen den 10 november 1882 meddelade bestämmelser beträffande förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 81.

i.t t

! I jf; H j, , j j {,, I.

N:o 81.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1896.

— — — — Andra Kammaren — 13 — —

v.ijti - Ml

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

''proposition till Riksdagen angående ändring af vissa i

kongl. kungörelsen den 10 november 1882 meddelade

bestämmelser beträffande förvaltningen af kronans jordbruksdomäner.

(Statsutskottets utlåtande n:o 69.)

Till Konungen.

Under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver finausärenden för

den 13 mars innevarande år, har Eders Kongl Maj:t i en samma dag

aflåten proposition (n:o 44) föreslagit Riksdagen att för sin del besluta, att

de i 5:te och 26:te punkterna af kongl. kungörelsen den 10 november 1882

meddelade bestämmelser angående förvaltning af kronans jordbruksdomäner

skola utbytas mot följande stadgan den:

5:o. När kronans fördel anses sådant fordra, må flera egendomar under

ett arrende upplåtas eller eu egendom i flera lotter utarrenderas.

Likaledes må qvarnverk, vattenfall, fiske, sten- eller kalkbrott, sand-,

grus- eller stentägt, torfmosse eller annan lägenhet vid utarrendering af

den egendom, hvartill densamma hörer, jemte nödigt utmål undantagas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 81. 9

och på särskilt arrende upplåtas, om högre afkomst derigenom kan påräknas.

Finnes vid utarrendering af egendom sten- eller kalkbrott, sand-, gruseller

stentägt eller torfmosse icke böra från egendom skiljas, må domänstyrelsen,

der så lämpligt pröfvas, åt arrendatorn upplåta rättighet att till

afsalu begagna dylik lägenhet i enlighet med de bestämmelser härom, som

i arrendekontraktet meddelas.

Har genom redan utfärdadt arrendekontrakt jemte egendomen upplåtits

sten- eller kalkbrott, sand-, grus- eller stentägt eller torfmosse utan

rätt för arrendatorn att något derifrån sälja, eller sker dylik upplåtelse i

arrendekontrakt, som hädanefter utfärdas, må dock domänstyrelsen, då framställning

derom göres, kunna åt arrendatorn eller med hans begifvande åt

annan person lemna rättighet att tillgodogöra sig sten, kalk, sand, grus

eller torf mot den afgift och på de vilkor i öfrigt, som af domänstyrelsen

bestämmas; skolande dock, hvad angår å utmark befintlig tägt af sand,

grus eller sten, arrendator, som hädanefter antages, vara underkastad föreskriften

i 2G:te punkten 2 mom.

26:o. Arrendator vare förbunden att, der sådant för allmännyttigt

ändamål å kronans vägnar fordras, afstå arrenderad kronoegendom tillhörig

mark äfvensom inkomstgifvande lägenhet emot åtnjutande af minskning i

arrendeafgiften, motsvarande den förlust honom tillskyndas.

Arrendatorn vare ock skyldig att, om domänstyrelsen sådant påkallar,

åt väghållningsskyldig till användning för allmän vägs underhåll öfverlemna

å utmarken möjligen befintlig tägt af sand, grus eller sten samt för

hemtning deraf upplåta nödig väg, mot det att arrendatorn i ersättning

för härigenom möjligen uppkommande skada och intrång erhåller det afdrag

å arrendet, som af domänstyrelsen bestämmes.

Emot Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning, som närmast är

föranledd af Riksdagens den 6 maj 1895 aflåtna skrifvelse i ämnet, har

Riksdagen icke haft något att i hufvudsak erinra.

Beträffande den i 26:te punkten mom. 2 intagna bestämmelsen i fråga

om arrendators skyldighet att åt väghållningsskyldig till användande för

allmän vägs underhäll öfverlemna tägt af sand, grus och sten, har Riksdagen

emellertid fäst uppmärksamheten dervid, att denna skyldighet endast

blifvit bestämd i afseende å sand, grus och sten, som möjligen må befinnas

å egendomarnes utmark, men att, då i vissa landsdelar egendomarne i

många fall uteslutande bestå af inegor, en sådan underlättad möjlighet för

de väghållningsskyldige att få afhemta väglagningsämnen icke skulle i

Eib. Ull Riksd. Prof. 189(i. 10 Sami. 1 Afd. I Band. 18 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 81.

dessa trakter, enligt ordalydelsen i det föreslagna momentet, blifva dem

beredd. Riksdagen har derför ansett uttrycket »å utmarken» böra utbytas

mot orden »å egendomen», helst med visshet antagas kan att domänstyrelsen,

åt hvilken afgörandet af uppkommande frågor i detta hänseende är öfverlemnadt,

icke kommer att påfordra sådant upplåtande å inegor utaf tägt af

sand, grus och sten, som skulle för arrendatorn medföra alltför besvärande

olägenhet och intrång.

Riksdagen har på grund af Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning

beslutat, att de i 5:te och 26:te punkterna af kongl. kungörelsen den 10

november 1882 meddelade bestämmelser angående förvaltningen af kronans

jordbruksdomäner skola utbytas mot följande stadganden:

5:o. När kronans fördel anses sådant fordra, må flere egendomar under

ett arrende upplåtas eller eu egendom i flere lotter utarrenderas.

Likaledes må qvarnverk, vattenfall, fiske, sten- eller kalkbrott, sand-,

grus- eller stentägt, torfmosse eller annan lägenhet vid utarrendering af den

egendom, hvartill densamma hörer, jemte nödigt utmål undantagas och på

särskildt arrende upplåtas, om högre afkomst derigenom kan påräknas.

Finnes vid utarrendering af egendom sten- eller kalkbrott, sand-, gruseller

stentägt eller torfmosse icke böra från egendomen skiljas, må domänstyrelsen,

der så lämpligt pröfvas, åt arrendatorn upplåta rättighet att till

afsalu begagna dylik lägenhet i enlighet med de bestämmelser härom, som

i arrendekontraktet meddelas.

Har genom redan utfärdadt arrendekontrakt jemte egendomen upplåtits

sten- eller kalkbrott, sand-, grus- eller stentägt eller torfmosse utan rätt för

arrendatorn att något derifrån sälja, eller sker dylik upplåtelse i arrendekontrakt,

som hädanefter utfärdas, må dock domän styrelsen, då framställning

derom göres, kunna åt arrendatorn eller med hans begifvande åt annan

person lemna rättighet att tillgodogöra sig sten, kalk, sand, grus eller torf

mot den afgift och på de vilkor i öfrigt, som af domänstyrelsen bestämmas;

skolande dock, hvad angår å egendomen befintlig tägt af sand, grus eller

sten, arrendator, som hädanefter antages, vara underkastad föreskriften i

26:te punkten 2 mom.

26:o. Arrendator vare förbunden att, der sådant för allmännyttigt

ändamål å kronans vägnar fordras, afstå arrenderad kronoegendom tillhörig

mark äfvensom inkomstgifvande lägenhet emot åtnjutande af minskning i

arrendeafgiften, motsvarande den förlust honom tillskyndas.

Arrendatorn vare ock skyldig att, om domänstyrelsen sådant påkallar,

åt väghållningsskvldig till användande för allmän vägs underhåll öfverlemna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 81.

å egendomen möjligen befintlig tägt af sand, grus eller sten samt för hemtning

deraf upplåta nödig väg, mot det att arrendatorn i ersättning för härigenom

möjligen uppkommande skada och intrång erhåller det afdrag å arrendet,

som af domänstyrelsen bestämmes.

Stockholm den 13 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.