Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i 50, 70, 72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen samt 32, 65, 68, 71 och 73 jJjS riksdagsordningen.

1896-05-13 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1896:89, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i 50, 70, 72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen samt 32, 65, 68, 71 och 73 jJjS riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

9

N:0 89.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1896.

— — — — Andra Kammaren den 13 maj 1896.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl.

Maj:ts proposition med förslag till ändringar i 50,

70, 72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen samt 32,

65, 68, 71 och 73 jJjS riksdagsordningen.

(Konstitutionsutskottets utlåtande n:o 9 och memorial n:o 16.)

$ Till Konungen.

Riksdagen får hos Eders Kongl. Maj:t anmäla, att, vid behandling af

Eders Kongl. Maj:ts proposition af den 7 februari 1896 med förslag till

ändringar i 50, 70, 72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen samt 32,

65, 68, 71 och 73 §§ riksdagsordningen, Riksdagen funnit sig icke böra

bifalla förslaget oförändradt, men såsom hyllande för vidare grundlagsenlig

behandling antagit följande förslag till ändrad lydelse af nämnda grundlagsparagrafer:
Regeringsformen.

§ 50.

Riksdagen skall sammanträda i rikets hufvudstad, utom i de fall, då

fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra det

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 19 Höft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Rilcsdagens Skrifvelse N:o 89.

omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt. I dessa fall tillkommer

Konungen att, efter samråd med de af Riksdagen valde fullmägtige

i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret, annan riksdagsort utsätta

och kungöra.

§ 70.

Kär, i fråga om reglementariska föreskrifter för riksbanken eller om

riksbankens inkomster och utgifter eller om ansvarsfrihet för fullmägtige i

riksbanken, kamrarne stanna i stridiga beslut, skola kamrarne derom hvar

för sig rösta, såsom i nästföregående § sägs.

g 79

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill

förordnade fullmägtige, efter af Konungen och Riksdagen gemensamt

stiftad lag.

Fullmägtige för riksbanken skola vara sju, af hvilka Konungen för

tre år i sänder förordnar en jemte en suppleant och de öfriga sex jemte

tre suppleanter väljas af Riksdagen för tid och på sätt i riksdagsordningen

sägs. Den af Konungen förordnade ordinarie ledamoten vare fullmägtiges

ordförande, men må ej utöfva annan befattning inom riksbankens styrelse.

Fullmägtig, som af Riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall afgå från sin befattning.

De af Konungen för fullmägtig eller suppleant meddelade förordnanden

må återkallas, när Konungen så pröfvar skäligt.

Riksbanken allena eger rätt att utgifva sedlar, som för mynt i riket

må erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas af banken med

guld efter deras lydelse.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad, afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, skall Riksdagen

i embetet genast insätta den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd.

Skulle justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag, afsåga

sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmans-embetet insättas

eller med döden afgå, utväljes, på ofvan stadgade sätt, en annan behörig

man i hans ställe. Inträffar något af dessa fall emellan riksdagar ne, skall

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

Riksdagens rätt härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken

och fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.

§ 109.

Lagtima riksdag kan ej utan egen begäran upplösas förr än den varit

fyra månader tillsammans, derest icke Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val till båda kamrarne eller den ena af dera, i

bvilka fall Riksdagen skall, med bibehållande af sin egenskap utaf lagtima,

sammanträda å den tid inom tre månader från det Riksdagen blef upplöst,

som Konungen bestämmer, samt må ej vidare af Konungen upplösas förr

än efter fyra månader från det senare sammanträdets början.

Urtima riksdag eger Konungen, när Han för godt finner, åtskilja, och

vare urtima riksdag alltid upplöst, innan tid för lagtima riksdags sammanträde

infaller.

Der så oförmodadt skulle hända, att Riksdag, när den afslutas, icke

hade staten reglerat eller någon ny bevillning till bestämdt belopp sig åtagit,

fortfare den förra statsregleringen och bevillningen intill nästa riksdag.

Är åter bevillningens hela belopp bestämdt, men kamrarne icke om fördelningen

deraf ense, då skola, efter den faststälda bevillningssumraans förhållande

till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad, de i den

sista bevillningsförordningen stadgade artiklar jemnlikt ökas eller minskas;

och uppdrage Riksdagen åt de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken

och fullmägtige i riksgäldskontoret att en ny bevillningsförordning på sådan

grund uppgöra och utfärda.

§ in- *

Beskylles riksdagsman för grof missgerning, må han ej i häkte kunna

inmanas, förr än, efter anstäld ransakning, domaren sådant skäligt pröfvat,

så vida han ej å bar gerning funnen varder; dock gälle, om lian, efter

domstols kallelse, sig ej inställer, livad allmänna lagen i ty fall stadgar.

Ej må riksdagsman i andra fall, än som i denna och nästföregående § sagda

äro, sin frihet beröfvas.

Fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret samt Riksdagens

revisorer kunna ej, i och för sin befattning, emottaga befallningar utan

af Riksdagen allena, och enligt dess instruktioner, ej eller till redo och ansvar

ställas, utan efter Riksdagens beslut.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

Riksdagsordningen.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman vald, skall, första gången han

efter valet till Riksdag sig inställer, inför chefen för justitiedepartementet,

eller den Konungen i hans ställe förordnar, sin fullmagt till granskning

uppvisa å den dag Riksdagen sammanträder eller, om riksdagsman senare

sig inställer, så snart derefter ske kan. Denna granskning, som skall ske

i närvaro af tre bland de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och

tre bland fullmägtige i riksgäldskontoret, har till föremål att undersöka,

huruvida fullmagterne blifvit i föreskrifven form utfärdade, och skall vid

den riksdag, för hvilken nja val af begge kamrarnes eller enderas samtliga

ledamöter egt rum, vara inom tre dagar fulländad, men vid andra riksdagar

samma dag, då fullmagterne uppvisas.

2. Hvardera kammaren tillkommer dock sedan att pröfva behörigheten

till riksdagsmannakallets utöfvande, ej mindre för sådana dess medlemmar,

hvilkas fullmagter ej blifvit godkända, än äfven för dem, emot

hvilka eljest, till följd af denna grundlag, anmärkning förekommer. Den,

om hvars riksdagsmannarätt fråga är hos kammare väckt, bibehåller emellertid

sin befattning såsom ledamot i kammaren, intill dess ban blifvit dertill

obehörig förklarad.

§ 65.

Kär, i fråga om statsutgifter eller bevillning, eller om reglementariska

föreskrifter för riksbanken, dess inkomster och utgifter, eller om ansvarsfrihet

för fullmägtige i riksbanken, eller om riksgäldskontorets styrelse och

förvaltning, inkomster och utgifter, kamrarne fatta stridiga beslut, som ej

uppå vederbörligt utskotts förslag varda sammanjemkade, skola begge kamrarne

hvar för sig rösta om de olika beslut, hvari hvardera förut stannat;

kommande den mening, som dervid erhåller de flesta ledamöters af båda

kamrarne sammanräknade röster, att gälla såsom Riksdagens beslut. För

att vid sådan omröstning förekomma lika antal röster, skall i Andra Kammaren

afläggas och förseglas en sedel, hvilken, i händelse de öfrige sammanräknade

rösterna utfalla lika, öppnas och afgör frågan. År pluralitet

redan vunnen, bör den aflagda sedeln ouppbruten genast förstöras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N-.e SO.

In

é>

% 68.

Till följd af regeringsformens 96 § skall hvarje lagtima Eiksdag förordna

en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva tillsyn

öfver lagarnes efterlefnad af domare och embetsmän samt att inför den riksrätt,

som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning och göromål beskrifves,

eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga ordning tilltala dem,

som i sina embetens utöfning anses af veld, mannamån eller annan orsak

hafva någon olaglighet begått eller underlåtit att sina embetspligter behörigen

fullgöra.

Denne Riksdagens justitieombudsman, hvilkens rättigheter och åligganden

ytterligare så väl i regeringsformen som genom särskild instruktion

utstakas, väljes af fyratioåtta för tillfället nämnde valmän, af hvilka hvardera

kammaren inom sig utser tjugufyra. Desse valmän, hvilka böra till

valförrättningen sammanträda samma dag, då de blifvit utsedde, och ej må

åtskiljas förr än valet är fulländadt, skola först samfäldt, medelst slutna

sedlar, hvar för sig föreslå den man, som de anse böra komma under omröstning.

Falla dervid rösterna till mer än hälften på en man, är han behörigen

vald. Aro åter rösterna så delade mellan flera, att sådan pluralitet

för någon icke eger rum, anställes ny omröstning med slutna sedlar till antagande

af den, som de flesta rösterna erhållit, eller, om han icke antages,

af den, som näst honom blifvit af de flesta kallad o. s. v. Skulle, sedan

alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl ingen hafva erhållit den här

föreskrifna pluralitet, anställes ny omröstning öfver alla dem, som vid den

första omröstningen blifvit satte i fråga; skolande den, som erhållit de flesta

rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses, och

på enahanda sätt, välja eu man af de egenskaper, som hos denne embetsman

erfordras, för att honom efterträda, i fall han, innan nästa lagtima

Riksdag anstalt nytt val af justitieombudsman, skulle med döden afgå, samt

att utöfva embetet under den tid justitieombudsmannen kan vara af svår

sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad, afsäger

sig förtroendet, eller med döden afgår, insätter Riksdagen genast i

embetet den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd. Skulle justitieombudsmannens

utsedde efterträdare, under riksdag, afsäga sig det erhållna

förtroendet eller i justitieombudsmans-embetet insättas eller med döden afgå,

utväljes på ofvan stadgade sätt en annan behörig man i hans ställe.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

Inträffar något af dessa fall mellan riksdagarne, skall Riksdagens rätt

härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och fullmägtige

i riksgäldskontoret utöfvas.

§ 71.

1. De sex fullmägtige i riksbanken, hvilka enligt 72 § regeringsformen

skola utses af Riksdagen, väljas å lagtima riksdag för tiden från valet,

till dess sådant val under tredje året derefter försiggått. Två af de utaf

Riksdagen utsedde fullmägtige skola årligen afgå. Har af Riksdagen utsedd

fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgått, eller bar

ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för honom återstått.

2. Riksdagen skall jemväl välja fullmägtige att, jemlikt särskildt

reglemente, förvalta riksgäldskontorets medel och tillhörigheter. Desse fullmägtige

skola vara sju och väljas å lagtima riksdag för tiden från valet,

till dess sådant val under tredje året derefter försiggått. Ordförande bland

fullmägtige väljes särskildt. Af de öfrige sex skola två årligen afgå. Har

fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgått, eller

har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för honom

återstått. Då val af ordförande eger rum, utses denne före öfrige fullmägtige.

3. Val af fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret verkställas

genom fyratioåtta valmän, af hvilka hvardera kammaren inom sig utser

tjugufyra. Valen ske med slutna sedlar. Val för längre tjenstgöringstid

verkställes före val för kortare. Afgående fullmägtig kan återväljas.

4. Fullmägtige välje sjelfve bland sig vice ordförande; egande den,

som bland fullmägtige förer ordet, afgörande röst, derest i frågor, som hos

fullmägtige komma under omröstning, rösterna för två skiljaktiga meningar

utfalla lika.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt, som fullmägtige och revisorer enligt

föregående två §§ af Riksdagen utses, tillsättas jemväl suppleanter, att, vid

inträffande förfall för dem, träda i deras ställe, nemligen för de af Riksdagen

valde fullmägtige i riksbanken tre, för fullmägtige i riksgäldskontoret

likaledes tre och för hvarje års revisorer sex.

Stockholm den 13 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.

Btockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag, 1896.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.