Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande af statsbidrag för ny reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand.

1896-05-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1896:94, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande af statsbidrag för ny reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 94.

N:o 94.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1896.

— — — — Andra Kammaren — 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition angående beviljande af statsbidrag för ny

reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden

år 1895 öfvergångna brand.

(Statsutskottets utlåtande n:o 55.)

Till Konungen.

I en den 10 sistlidne april till Riksdagen aflåten proposition har Eders

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, för ny reglering af viss del af

Mariestad i följd af den staden är 1895 öfvergångna brand, åt nämnda stad

bevilja, såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning af

gator, torg och andra platser, samt till bestridande af de med regleringens

genomförande i öfrigt förenade kostnader, ett understöd af tillhopa etthundrafemtiotusen

kronor, deraf femtiotusen kronor såsom anslag utan återbetalningsskyldighet

och etthundratusen kronor såsom lån, att lyftas under år 1897

och tillgodonjutas på de vilkor i öfrigt, som omförmälas i ett propositionen

bifogadt utdrag af protokoll öfver civilärenden.

Vid behandlingen af ifrågavarande proposition har Riksdagen icke

funnit något att erinra deremot, att staten lemnar staden Mariestad bidrag

för genomförande af ny reglering efter eldsvådan i december månad sistlidet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 94. 7

år. Af de upplysningar, som i ärendet meddelats, synes dock icke framgå,

att en del af detta bidrag ovilkorligen bör gifvas i form af anslag utan

återbetalningsskyldighet. Då i liknande fall städer förut erhållit dylika

anslag, hafva i allmänhet såväl eldsolyckans omfång som kostnaderna för

stadens reglering varit betydligt större, icke blott i och för sig, utan äfven

om vederbörligt afseende fästes vid de särskilda städernas storlek och olika

ekonomiska förhållanden. Så beräknades efter Umeå stads brand regleringen

komma att kosta 860,000 kronor samt uppförandet af nya, samhället tillhöriga

byggnader kräfva en utgift af 750,000 kronor, till betäckande hvaraf

funnes att tillgå sammanlagdt omkring 325,000 kronor. Efter Luleå stads

brand beräknades regleringen betinga en kostnad af 867,163 kronor 20 öre,

hvarjemte staden hade att uppföra nya allmänna byggnader för 500,000

kronor. Tillgänglig brandskadeersättning utgjorde 60,000 kronor. Kostnaden

för reglering af staden Söderhamn efter 1876 års brand uppskattades till

1,359,002 kronor förutom hvad som åtginge till ordnande af södra stadsdelen.

Med dessa belopp kunna kostnaderna för Mariestads reglering, 210,000

kronor, jemte 60,000 kronor för uppförande af nytt rådhus, icke jemföras.

Deremot synas förhållandena i Hudiksvall efter eldsvådorna åren 1878 och

1879 erbjuda en lämpligare jemförelse. Stadens reglering beräknades der

medföra en utgift af 269,419 kronor 25 öre, hvartill kommo 100,000 kronor

för ett nytt rådhus. Hudiksvalls stad erhöll icke något anslag, utan allenast

ett lån å 200,000 kronor.

Då Riksdagen sålunda ansett tillräckliga skäl ej föreligga att bevilja

Mariestad det ifrågasatta anslaget utan återbetalningsskyldighet, har Riksdagen

emellertid höjt låneunderstödet till 150,000 kronor, och har Riksdagen,

då vilkoren för lånet torde böra bestämmas så fördelaktiga för staden som

möjligt, ansett räntan kunna fastställas till 3,c procent för år med åtnjutande

af räntefrihet till 1900 års slut.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande

proposition, att Riksdagen, för ny reglering af viss del af Mariestad

i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand, åt nämnda stad beviljat,

såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning af gator,

torg och andra allmänna platser, samt till bestridande af de med regleringens

genomförande i öfrigt förenade kostnader, ett låneunderstöd af 150,000

kronor, att lyftas i riksgäldskontoret under år 1897, mot vilkor:

1) att stadsfullmägtige i stadens namn och på dess vägnar för lånesumman

afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse,

innefattande de för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;

2) att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före

slutet af år 1897 icke får derefter utbekommas;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 94.

3) att lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas

till 1900 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt

fyra och sex tiondedel procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskontoret

årligen inbetalas, deraf ränta efter tre och sex tiondedelar för

hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet

utgör kapitalafbetalning; samt

4) att inbetalning af den uti näst föregående punkt omförmälda annuitet

bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd för underlåtenhet deraf, att å

annuiteten beräknas fyra och en half procent ränta från förfallodagen.

Stockholm den 13 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.