Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående lönereglering för personalen vid statens jernvägar.

1897-05-18 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1897:114, Skrifvelse till Konungen, angående lönereglering för personalen vid statens jernvägar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

1

N:o 114.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 18 maj 1897.

— — — — Ändra Kammaren den 18 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående lönereglering för

personalen vid statens jernvägar.

(Statsutskottets utlåtande n:o 57 och memorial n:o 81.)

Till Konungen.

I proposition af den 29 januari innevarande år har Eders Kongl.

Maj:t förelagt Riksdagen förslag till lönereglering för personalen vid statens

jernvägar, med hvilken lönereglering förbundits vissa organisationsfrågor,

hvilkas beskaffenhet och innebörd framgår af det vid Eders Kongl. Maj:ts

proposition fogade utdrag af protokollet öfver civilärenden för ofvan

nämnda dag.

De organisationsförändringar inom stats]ernvägarnes förvaltning, som

blifvit ifrågasatta, gå visserligen i rigtning af en decentralisation, men de

lemna den nuvarande organisationen till sina hufvudgrunder orörd och

kunna, enligt Riksdagens tanke, rättast karakteriseras såsom ett försök att

genom öfverflyttande å liniebefälet af handläggandet och afgörandet af

en hel del ärenden, som nu ingå till och afgöras hos styrelsen, afhjelpa

vissa brister inom jernvägsförvaltningen.

Bill. till Riksd. Prat. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 29 Raft. (N:o 114.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

Mot denna förvaltning, sådan den för närvarande är ordnad, har i

främsta rummet framstälts den anmärkningen, att den sönderdelning i

fyra afdelningar (administrativa, ban-, maskin- och trafikafdelningen), som

eger rum inom styrelsen, trängt sig ned genom hela verket och åstadkommit,

att detta nästan kan sägas bestå af fyra olika förvaltningar, till

det helas skada handlande alltför oberoende af hvarandra. Att inom

jernvägsadministrationen råder brist pa samarbete, torde icke kunna förnekas,

lika litet som att detta är fallet såväl inom styrelsen som ute å

distrikten, hvad de senare angår särskildt i ekonomiskt hänseende. Den

af Eders Kong! Maj:t den 2 juni 1893 tillsatta jernvägskomité har i sitt

den 24 oktober 1895 afgifna betänkande betonat — och Riksdagen biträder

dess mening härutinnan — att orsaken till det bristande samarbetet hos

styrelsen är att söka deri, att med statsjernvägarnes tillväxt styrelsens

medlemmar under årens lopp blifvit mer och mer öfverhopade med löpande

ärenden, hvilka framför andra ovilkorligen kräfva afgörande. Hvad som

fordras är alltså, att styrelsen befrias från en del af sin arbetsbörda, och

det är också detta, man velat vinna genom att åt de föreslagna distriktsförvaltningarna

uppdraga många ärenden, som nu onödigtvis belasta centralförvaltningen.

Samarbetet å distrikten åter har man sökt främja genom

att åt distriktsförvaltningarna gifva en sådan organisation, att en verkligt

sammanhållande kraft ej skulle saknas der inom. Genom distriktschefsembetet

skulle i förvaltningen af hvarje distrikt införas den enhet, utan

hvilken jernvägarne icke torde kunna, så som sig bör, fylla sin uppgift

och samtidigt lemna det i ekonomiskt afseende bästa möjliga resultat.

De föreslagna bestämmelserna om samlad distriktsförvaltnings åligganden

och distriktschefens speciella skyldigheter synas Riksdagen i allmänhet

lyckligt funna. På samma gång de åt distriktschefen gifva en

för ändamålet med hans befattning tillräcklig myndighet, lemna de dock

åt de öfriga respektive afdelningsföreståndarne den nödiga friheten i dem

tillhörande fackfrågor. Att distriktschefsbefattningen innehafves af distriktets

trafik direktör, anser Riksdagen rigtigt. Någon tvekan kan väl icke heller

gerna råda derom, då trafikdirektören har hand om den gren af förvaltningen,

som har till uppgift att utföra sjelfva transportarbetet, d. v. s.

trafiken, och som till följd deraf måste vara hufvudafdelningen. Anordningens

lämplighet torde för öfrigt vara vitsordad af erfarenheten från de

enskilda jernvägarne.

Genom lättandet af styrelsens arbetsbörda skulle vidare åt styrelsen

beredas tid att egna större uppmärksamhet åt de stora och vigtiga frågor,

som alltid framställa sig för en betydande kommunikationsförvaltning och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

som under nuvarande förhållanden alltför länge få vänta på sin lösning

till men för näringslifvets utveckling och förkofran. Först om styrelsen

befrias från en mängd löpande ärenden och rena detaljfrågor, kan man

hos densamma förvänta en stegrad förmåga af initiativ.

Organisationsförändringarna afse slutligen att införa en mera effektiv

inspektion öfver linieförvaltningen. Komitén har i detta hänseende ansett

distriktschefen böra åläggas att tid efter annan företaga inspektionsresor

inom sitt distrikt, hvilkas hufvudsakliga uppgift skulle vara att skaffa

honom tillfälle att efterse, huruvida icke besparingar skulle kunna ske

genom ökadt samarbete de olika afdelningarnes personal emellan, en så

att säga ekonomisk inspektion. Samtidigt härmed skulle en kraftigare

fackinspektion än hittills kunna komma till stånd genom styrelsens ledamöter,

hvilka vid sina inspektionsresor tillika borde tillse, att likformighet

och samarbete egde rum mellan distriktsförvaltningarna.

De sålunda ifrågasatta organisationsförändringarna, till hvilka höra,

bland annat, inrättandet af en särskild taxebyrä inom styrelsen och trafiksektioner

å linien (trafikinspektörer), anställandet af juridiskt bildade distriktssekreterare

och kassaväsendets ombildning, syfta till ett så eftersträfvansvärdt

mål, att Riksdagen ansett ett försök med dem böra göras, helst de synas

i sig innebära goda förutsättningar för uppnående af önskadt resultat.

T fråga om arten af jernvägspersonalens anstädlning har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, att tjensteman och betjente vid statens jernvägar skola

tillsättas genom konstitutorial.

I ofvan berörda statsrådsprotokoll omförmäles, att i en af åtskilliga

stationstjenstemän till Eders Kongl. Maj:t ingifven petition yrkats, att

tjenstemännen vid statsbanorna måtte, i likhet med hvad som vore fallet

vid andra statens verk, »konstitueras till sina befattningar, så att de ej

kunde från desamma skiljas utan laga dom och ransakning». Detta antagande

om kraften af ett konstitutorial är origtigt. Endast den, som

innehar fullmagt å tjenst och icke är förtroendeembetsman, åtnjuter den

embets- och tjensteman i § 36 regeringsformen tillagda rätt. Konstitutorial

och förordnande hafva aldrig, äfven när de icke innehållit något derom,

ansetts tillförsäkra embets- eller tjensteman berörda rätt. Sistnämnda båda

former af utnämningshandling hafva tvärtom af Konung och Riksdag just

valts för tjenster af beskaffenhet, att deras innehafvare bort kunna entledigas

utan ransakning och dom, d. v. s. utan att innehafvaren efter åtal

vid domstol blifvit förvunnen att hafva begått sådant brott, som enligt

lag medför afsättning. Så långt hafva konstitutorial och förordnande

samma verkan. Men då den, som är tillsatt på förordnande, kan skiljas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

från sin tjenst till följd af förhållanden, i hvilkas uppkomst tjenstemannen

sjelf icke eger någon skuld, kan deremot den, hvilken erhållit konstitutorial,

icke mot sin vilja entledigas utan eget förvållande, han skall hafva gjort

sig skyldig till fel i tjensten. Till skilnad dock från den, som innehar

fullmagt, kan han afsättas utan ransakning och dom, i administrativ väg.

Riksdagen, som på grund af jernvägstjenstens natur anser nödvändigt,

att de vid statens jernvägar anstälde tjensteman och betjente kunna utan

ransakning och dom skiljas från sina befattningar genom beslut af Ivongl.

Maj:t eller, der Kongl. Maj:t ej tillsatt befattningen, af jernvägsstyrelsen,

har emellertid funnit personalen böra förses med konstitutorial. Obestridligt

synes nemligen vara, att, äfven om nuvarande uppsägningsrätt ej

blifvit missbrukad, konstitutorialet likväl skulle skänka personalen en mycket

större trygghet i dess ställning än ett förordnande tills vidare med tre

månaders uppsägning utan möjlighet att i besvärsväg vinna upphäfvande

af skedd uppsägning. Att tvunget afsked ej kan meddelas annat än efter

ett behörigen konstateradt tjenstefel från vederbörande tjenstemans eller

betjents sida, måste innebära en betydlig fördel för personalen; men härtill

kommer — hvad som knappast torde behöfva erinras — att afskedandet

skall ega rum under iakttagande af betryggande former, i hvilket afseende

Riksdagen vill särskildt framhålla, att den, mot hvilken anmälan om begånget

tjenstefel skett, lemnas tillfälle att deröfver sig yttra, samt att

beslutet om afskedandet föres till protokoll med angifvande af skälen derför.

Meddelas afskedet af jernvägsstyrelsen, kan dess beslut naturligtvis i

vanlig ordning öfverklagas hos Kongl. Maj:t.

Hvad härefter angår sjelfva löneregleringen hafva i Eders Kongl. Maj:ts

proposition bibehållits de två hufvudslag af ordinarie arfvode, hvilka nu

förekomma vid jernvägsstaten, nemligen »fast arfvode» och »arfvode efter

klass» eller »föränderligt arfvode», såsom sistnämnda slag af arfvode för

närvarande kallas. Äfven Riksdagen anser, att löneklass-systemet bör bibehållas.

Riksdagen vill dock framhålla vigten deraf, att, på sätt 1893 års

jernvägskomité förordat, jernvägsstyrelsen genom formligt beslut i plenum

fastslår de allmänna grunder, enligt hvilka uppflyttning i löneklass bör

ega rum, samt att dessa grunder varda för personalen bekantgjorda.

Enligt Eders Kongl. Majrts förslag skulle distriktschej''ernå. erhålla 4,125

kronor i lön och 1,375 kronor i tjenstgöringspenningar samt ett ålderstillägg

a 500 kronor efter fem år. Ban- och maskindirektörerna skulle

deremot uppbära 3,375 kronor i lön och 1,125 kronor i tjenstgöringspenningar

samt två ålderstillägg, hvarje å 500 kronor. Samtlige skulle

åtnjuta förmånen af fri bostad. Med hänsyn emellertid dertill, att de

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

0 rganisationsförånd ringar, som ifrågasatts och blifvit af Riksdagen i princip

antagna, enligt Riksdagens mening böra betraktas såsom ett försök med

tillämpandet af en något utsträckt decentralisation inom förvaltningen, har

Riksdagen ej ansett iämpligt att redan nu fastslås särskild aflöning för

distriktscheferna. Riksdagen har derför för sin del beslutat, att distriktscheferna

(trafikdirektörerna) skola tills vidare i arfvodesstaten likställas

med de Övriga afdelningsföreståndarne vid distrikten, men tilldelas ett tillläggsarfvode

af 500 kronor för uppdraget att vara distriktschef.

Af samma grund har Riksdagen ansett, att trafikinspektörerna, för

hvilka föreslagits 2,250 kronor i lön och 750 kronor i tjenstgöringspenningar

samt tre ålderstillägg, hvarje å 500 kronor, icke höra erhålla det

tredje ålderstillägget, utan liksom distriktscheferna tilldelas ett tilläggsarfvode

af 500 kronor.

För banvakt har Eders Kongl. Maj:t föreslagit ett lägsta arfvode af

480 kronor och ett högsta arfvode af 600 kronor. Med anledning af en

inom Riksdagen gjord framställning har Riksdagen emellertid för sin del

beslutat, att högsta arfvodet till banvakt skall utgöra 660 kronor.

Emot de af Eders Kongl. Maj:t i punkt VII af ifrågavarande proposition

föreslagna stadganden rörande ålderstillägg har Riksdagen icke haft

något att erinra. Som Riksdagen bifallit ett inom densamma gjordt yrkande,

att hyresbidrag skall för all distriktspersonal utgöra 20 procent af arfvodet,

oafsedt den ort, hvarest personalen är stationerad, ei''fordrar dock sista

punkten i första stycket af mom. 3:o en omredigering. Denna punkt lyder

1 propositionen sålunda: »Är med någondera befattningen i stället för

hyresbidrag förenad förmånen af fri bostad, skall denna, allt efter orten,

beräknas till femton eller tjugo procent af arfvodet, på sätt i punkt X

sägs». Med hänsyn till Riksdagens beslut i fråga om inqvarteringsprocentens

storlek bör punkten affattas på följande sätt: »Är med någondera

befattningen i stället för hyresbidrag förenad förmånen af fri bostad, skall

dennas värde beräknas på samma sätt som hyresbidraget enligt punkt X».

Då förmånen af fri bostad med vedbrand torde vara af större värde

än erhållande af hyresbidraget, samt, på sätt jernvägsstyrelsen i sitt förslag

af den 26 november 1892 framhållit, dels hyrorna för bostadslägenheter

inom några stationssamhällen och mindre städer äro lika höga som

inom de städer, der distriktens hufvud stationer äro belägna, dels eu förhöjning

till 20 procent för all liniepersonal hufvudsakligen skulle komma den lägre

aflönade personalen till godo, har Riksdagen ansett den af Riksdagen, enligt

hvad nyss är nämndt, beslutade förhöjningen innebära en utjemning i aflöningsförmånerna,

helst det står i Kongl. Maj:ts magt att å orter, der

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse, N:o Hd.

bostäder äro synnerligen dyra, tilldela personalen arfvode efter högre klass

än den för vederbörande tjensteman eller betjent angifna lägsta arfvodesklass.

Milpenningar tillkomma, enligt gällande aflöningsreglemente, tågpersonalen

i förhållande till det antal mil, hvarje till nämnda personal

hörande betjent under tjenstgöring å tåg tillryggalagt, samt efter de

grunder, jernvägsstyrelsen fastställer. Till följd af denna bestämmelse har

styrelsen tid efter annan utfärdat cirkulär rörande sättet för milpenningars

beräknande för de olika tjenstekategorier, som äro i åtnjutande deraf, nemligen

lokomotivförare, eldare, vagnsmörjare, konduktörer och packmästare.

Förut omförmälda komité har i sitt betänkande fäst uppmärksamheten på

att dessa milpenningar, särskild! för maskinpersonalen och i all synnerhet

lokomotivförare, uppgå till jemförelsevis betydande belopp. Under år 1892

hade sålunda medelbeloppet milpenningar utgjort: för lokomotivförare 609

kronor, för eldare 421 kronor, och för vagnsmörjare 307 kronor. Samtidigt

hade maximibeloppet för nämnda betjentklasser stigit till resp. 1,010

kronor, 678 kronor och 526 kronor. Fn revision af sjelfva de grunder,

enligt hvilka milpenningarne nu utginge, syntes komitén önsklig, och ansåg

komitén, att, derest för lokomotivförarne skulle bibehållas ett maximiarfvode

af 1,800 kronor, sådana föreskrifter borde meddelas rörande dem tillkommande

milpenningar, att dessa icke komme att för någon uppgå till högre

belopp än exempelvis 500 kronor årligen, äfvensom att de fördelades rättvisare

med afseende å olika slag af tåg.

Lika med komitén vill Riksdagen uttala sig för en revision af de

grunder, hvarefter milpenningarne utgå; och anser Riksdagen för sin del

dessa grunder böra bestämmas så, att milpenningarnes ofvan angifna medelbelopp

för år 1892 komma att för omnämnda resp. betjente utgöra de

högsta belopp, hvartill deras inkomst af ifrågavarande slag må uppgå.

Riksdagen, som i öfrigt icke haft något att erinra eller anföra i anledning

af Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition, har alltså för sin

del beslutat,

att, med ändring af hvad rörande vilkoren för personalens vid statens

jernvägar anställning samt grunderna för dess aflöning nu finnes af Kongl.

Maj:t och Riksdagen gemensamt stadgadt, följande bestämmelser skola i

nämnda hänseende^ från och med ingången af år 1898 lända till efterrättelse:
-

I. l:o. Tjensteman och betjente vid statens jernvägar tillsättas genom

konstitutorial.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

2:o. Tjensteman eller betjent må kunna utan ansökning förflyttas till

annan befattning vid statens jernvägar, dock utan minskning i det honom

enligt stat tillkommande arfvode.

3:o. Tjensteman eller betjent är förpligtigad att, då han fylt sextiofem

år eller, om han tillhör tågpersonalen, sextio år samt uppnått sådan tjensteålder,

att han enligt reglementet för statens jernvägstratiks pensionsinrättning

är på grund af antalet sammanräknade lefnads- och tjensteår berättigad

till pension från nämnda inrättning, från tjcnsten afgå, Kongl.

Maj:t. eller, der Kongl. Maj:t ej tillsatt befattningen, jernvägsstyrelsen dock

obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge lian pröfvas kunna

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig qvarstå.

4:o. Tjensteman eller betjent, som på grund af antalet sammanräknade

lefnads- och tjensteår är berättigad till pension från statens jern vägstrafiks

pensionsinrättning, men ännu ej uppnått den i föregående stycke omförmälda

lefnadsålder, må kunna, derest så finnes för tjensten fördelaktigt, af

Kongl. Maj:t eller, der Kongl. Maj:t ej tillsatt befattningen, af jernvägsstyrelsen

entledigas.

5:o. Tjensteman eller betjent, som icke kan sin befattning behörigen sköta

vare sig till följd af kroppsskada eller sjuklighet, hvilken han i tjensteutöfning

vid statens jernvägar sig ådragit, eller ock, efter minst tio tjensteår

i ordinarie anställning vid samma jernvägar, till följd af antingen sjuklighet,

som han icke ådragit sig i tjensteutöfning, eller ålderdomssvaghet,

må jemväl kunna af Kongl. Maj:t eller, der Kongl. Maj:t ej tillsatt befattningen,

af jernvägsstyrelsen entledigas.

6:o. Ofriga bestämmelser för antagande, entledigande eller förflyttning

af personal vid statens jernvägar meddelas af Kongl. Maj:t.

II. Arfvode, som tillkommer vid statens jernvägar anstäld tjensteman

eller betjent, är antingen fast arfvode, sådant som uti stat, hvilken af

Riksdagen godkänts, finnes för vissa till antalet bestämda befattningar anslaget,

eller ock arfvode efter klass, sådant som med tillämpning af den i

punkt VI här nedan angifna löneklassreglering för hvarje år bestämmes af

Kongl. Maj:t för af Kongl. Magt jemväl till antalet faststälda befattningar.

III. Fast arfvode fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, på sätt i

punkt IV finnes för hvarje befattning angifvet.

Af arfvode efter klass, som uppgår till eller öfverstiger 1,500 kronor, anses

tre fjerdedelar utgöra lön och en fjerdedel tjenstgöringspenningar samt af

lägre belopp fyra femtedelar lön och en femtedel tjenstgöringspenningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

IV. Fasta arfvoden utgå för år räknadt enligt följande stat:

Lön.

Tjenst-

görings-

Samma

•

pen-

ningar.

arfvode.

A) inom styrelsen.

Kr.

Kr.

Kr.

1 generaldirektör ..........................

8,000

4,000

12,000

1 öfverdirektör ............................

4,400

2,000

6,400

3 öfverdirektörer ..........................

13,200

6,000

19,200

1 byrådirektör .............................

3,000

1,500

4,500

6 byrådirektörer.............................

18,000

9,000

27,000

1 arkitekt......................................

3,000

1,500

4,500

1 telegrafdirektör ..........................

3,000

1,500

4,500

1 kamererare .................................

2,600

1,400

4,000

1 hufvudkassör ..............................

2,600

1,400

4,000

1 föreståndare för statistiska kontoret

2,600

1,400

4,000

1 d:0 för milkontoret ........

2,600

1,400

4,000

Aflöningen kan höjas efter 5 år med

1 förste kontrollör..........................

2,600

1,400

4,000

600 kronor och efter 10 år med

2 förste kontrollörer........................

5,200

2,600

2,800

1,400

8,000

4,000

ytterligare 600 kronor.

1 byråingeniör .............................

3 byråingeniörer....................... .....

7,800

4,200

12,000

1 registrator och aktuarie ...............

1,800

1,200

3,000

1 revisor ......................................

1,800

1,200

3,000

1 notarie......................................

1,800

1,200

3,000

4 notarier.......................................

7,200

4,800

12,000

1 förrådsförvaltare...........................

1,800

1,200

3,000

1 kontrollör...................................

1,800

1,200

3,000

4 kontrollörer...............................

7,200

4,800

12,000

Åtnjuter förste vaktmästaren fri bo-

1 förste vaktmästare.....................

Anm. Ålderstilläggen anses tillhöra

lönen.

800

300

1,100

stad, skall lönen minskas med 160

kronor.

Transport

105,400

56,800

162,200

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

9

Lön.

Tjenst-

görings-

pen-

ningar.

Summa

arfvode.

Kr.

Kr.

Kr.

105,400

56,800

162,200

3,375

1,125

4,500

10,125

3,375

13,500

3,375

1,125

4,500

10,125

3,375

13,500

3,375

1,125

4,500

10,125

3,375

13,500

2,250

750

3,000

24,750

8,250

33,000

2,250

750

3,000

6,750

2,250

9,000

2,250

750

3,000

47,250

15,750

63,000

2,250

750

3,000

15,750

5,250

21,000

2,025

675

2,700

6,075

2,025

8,100

2,025

675

2,700

6,075

2,025

8,100

2,025

675

2,700

6,075

2,025

8,100

2,025

675

2,700

6,075

2,025

8,100

2,025

675

2,700

16,200

5,400

21,600

2,025

675

2,700

6,075

2,025

8,100

2,625

875

3,500 j

10,500

3,500

14.000 |

321,250

128,750

450,000

Transport

B) vid distrikten.

1 distriktschef (se anm. 2) .

3 distriktschefer ( > ) .

1 bandirektör..................

3 bandirektörer ................

1 maskindirektör ............

3 maskindirektörer.............

1 trafikinspektör (se anm. 2)

11 trafikinspektörer ( » )

1 distriktssekreterare...........

3 distriktssekreterare.......

1 baningeniör................

21 baningeniörer............

1 maskiningeniör ........

7 maskiningeniörer .......

1 distriktskassör.............

3 distriktskassörer..........

1 verkstadskamererare ....

3 verkstadskamererare ....

1 förrådsförvaltare..........

3 förrådsförvaltare..........

1 maskininspektor..........

3 maskininspektorer.......

1 verkmästare...............

8 verkmästare................

1 telegrafinspektor...........................

3 telegrafinspektorer... ....................

1 stationsinspektor ål:a klassens station

4 stationsinspektorer å l:a klassens

stationer .................................

Transport

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 10

Aflöningen kan höjas efter 5 är med

500 kronor och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

Aflöningen kan höjas efter 3 år med

300 kronor, efter 6 år med ytterligare

300 kronor och efter 9 år

med ytterligare 300 kronor.

Efter 5 år kan aflöningen höjas med

500 kronor.

Sami. 1 Afil. 1 Band. 29 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

Lön.

Tjenst-

görings-

Summa

pen-

ningar.

arfvode.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport

321,250

128,750

450,000

1 stationsinspektor å 2:a klassens station

16 stationsinspektorer å 2:a klassens

2,250

750

3,000

| Efter 5 år kan aflöningen höjas med

| 600 kronor.

stationer ...............................

36,000

1,800

12,000

600

48,000

2,400

|

1 stationsinspektor å 3:e klassens station

Aflöningen kan höjas efter 3 år med

29 stationsinspektorer å 3:e klassens

300 kronor och efter 6 år med

stationer .................................

52,200

17,400

69,600

ytterligare 300 kronor.

1 byråassistent ..............................

1,575

525

2,100

11 byråassistenter ...........................

17,325

5,775

23,100

1 underinspektör å l:a klassens station

1,575

525

2,100

Aflöningen kan höjas efter 3 år med

1 expeditionsföreståndare å l:a klassens

300 kronor, efter 6 år med ytter- ligare 300 kronor och efter 9 år

station ............................

1,575

525

2,100

med ytterligare 300 kronor.

20 underinspektörer eller expeditions-

föreståndare å l:a klassens stationer

31,500

10,500

42,000

Summa

467,050

177,350

644,400

Anm. 1. Af ålderstilläggen anses tre fjerdedelar tillhöra lönen och en fjerdedel tjenstgöringspenningarne.

Anm. 2. Distriktschefer och trafikinspektörer äfvensom 1 baningeniör och 3 maskiningeniörer åtnjuta

särskilda tilläggsarfvoden efter 500 kronor för år. En trafikinspektör uppbär dessutom ytterligare

ett sådant årligt arfvode å 500 kronor. Stationsinspektor, som tillika är tågdirigent, kan erhålla ett

tilläggsarfvode efter högst 300 kronor för år.

Tilläggsarfvode anses såsom extra inkomst och må för ty icke ens till någon del uppbäras af

befattningens innehafvare, då han icke tjensten förrättar.

Arfvoden efter klass utgå med följande årliga belopp:

för l:a klassen med

» 2:a » »

» 3:e » »

» 4:e » »

» 5:e » »

» 6:e » 3

» 7:e » *■

8:e » »

* 9:e » »

kr. 3,000: —

» 2,700: —

» 2,400: —

» 2,100: —

» 1,800: —

» 1,500: —

* 1,200: —

3 1,080: —

» 960: —

V.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

för 10:e klassen med

» 11 :e » »

» 12:e » »

» 13:e » »

» 14:e » »

» 15:e » »

» 16:e » »

» 17:e » »

» 18:e » »

kr. 900: —

» 840: —

x 780: —

» 720: —

» 660: —

» 600: —

» 540: —

» 480: —

x 420: —

VI. l:o. Arfvoden efter klass åtnjutas af nedannämnde tjensteman

och betjente enligt följande reglering:

Lägsta

arfvode.

Högsta

arfvode.

A) inom styrelsen.

Klass.

Kr.

Klass.

Kr.

a) tjensteman.

bokhållare................................. .....

3

2,400

1

3,000

ritare .............................................

4

2,100

2

2,700

manlig kontorsskrifvare.....................

8

1,080

3

2,400

qvinlig eko ..................

10

900

6

1,500

b) betjente.

manligt kontorsbiträde ....................

15

600

7

1,200

I Åtnjuter vaktmästare fri bostad,

vaktmästare ..................................

12

780

10

900

| skall lönen minskas med 150

qvinligt kontorsbiträde .....................

16

540

11

840

| kronor.

kontorsvakt ...................................

17

480

15

600

B) vid distrikten.

a) tjensteman.

underingeniör och ritare.....................

1 5

1,800

3

2,400

stationsinspektor å 4:de kl. station......

bokhållare......................................

telegrafist ......................................

6

1,500

3

2,400

förste stationsskrifvare .....................

I

stationsinspektor å ö:e kl. station ......

6

1,500

4

2,100

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

Lägsta

Högsta

arfvode.

arfvode.

Klass.

Kr.

Klass.

Kr.

manlig kontorsskrifvare....................

stationsskrifvare å l:a, 2:dra eller 3:dje

| 8

1,080

4

2,100

kl. station....................................

stationsskrifvare å annan station.........

8

1,080

5

1,800

qvinlig kontorsskrifvare.....................

11

840

8

1,080

b) betjente.

lokomotivmästare..............................

vagnmästare....................................

I 7

1,200

3

2,400

lokomotivförare.................................

9

960

5

1,800

öfverbanmästare ..............................

10

900

5

1,800

öfverkonduktör och konduktör............

11

840

6

1,500

stationsmästare å 6:te kl. station ......

trädgårdsmästare..............................

9

1

960

7

1,200

maskinist .......................................

840

7

1,200

materialvakt....................................

vagn förman ...................................

1 ^

11

840

8

1,080

banmästare ...................................

12

780

8

1,080

eldare.........................................

13

720

8

1,080

manligt kontorsbiträde .....................

15

600

8

1,080

stationsmästare å 7:de kl. station ......

12

780

9

960

packmästare ...................................

13

720

9

960

Stationskarlsförman, hvilken tjenst-

gör såsom vexel- eller magasins-

stationskarlsförman...........................

14

660

9

960

förman vid större station, kan

erhålla ett tilläggsarfvode efter

60 å 180 kronor för år.

portvakt vid l:a klassens station eller

vid verkstad .................................

vaktmästare .................................

15

600

11

840

qvinligt kontorsbiträde .....................

16

540

11

840

vagnsmörjare..................................

portvakt........................................

lokomotivputsare...........................

16

540

12

780

vagnputsare ...................................

pumpare..........................................

kolvakt ...................................

16

540

13

720

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 114. 13

Lägsta

Högsta

arfvode.

arfvode.

Klass.

Kr.

Klass.

Kr.

Stationskarl, hvilken tjenstgör såsom

signalkarl, veld karl eller magasins- karl vid större station, kan erhålla

ett tilläggsarfvode efter högst 60

kronor för år.

stationskarl ....................................

17

480

14

660

banvakt .........................................

17

480

14

660

Banvakt, hvilken tjenstgör såsom

vakt vid rörlig bro, kan under

seglationstiden erhålla ett tilläggs- arfvode efter 60 k 120 kronor

för år.

kontorsvakt ...................................

17

480

15

600

notisbärare.......................................

18

420

16

540

Anm. Om tilläggsarfvode enligt denna punkt gäller hvad i punkt IV för der omnämndt tilläggsarfvode

är stadgadt.

2:o. I)å Kongl. Maj:t finner sådant lämpligt, må kontorsskrifvare

aflönas efter beting på det sätt, att han erhåller betalning i den mån han

verkställer arbete, hvarå styrelsen utsatt visst pris. Så aflönad kontorsskrifvare

skall för utförandet af sådana arbeten, hvilka icke lämpligen

kunna på nämnda sätt godtgöras, erhålla betalning för timme enligt pris,

som styrelsen fastställer.

VII. 1 :o. Såsom allmänna vilkor för erhållande af ålderstillägg enligt

punkt IV gäller: att tjensteman under mera än fyra femtedelar af den

tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till ålderstillägget, bestridt sin

egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid

ej må honom till last räknas den tid, han kan hafva åtnjutit semester eller

tjenstledighet utan arfvodesafdrag; att hans tjenstgöring under denna tid

varit af beskaffenhet att kunna väl vitsordas; samt att den högre aflöningen

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd.

2:o. Tjensteman, som från en befattning, med hvilken förmånen af

ålderstillägg är förenad, förflyttas till annan dylik befattning med samma

eller lägre arfvode, eger i fråga om rätt till ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid, han innehaft den förra befattningen.

3:o. Förflyttas tjensteman från en befattning vid distrikten, med

hvilken förmånen af ålderstillägg är förenad, till annan dylik befattning

med högre arfvode, men har hans aflöning i den förra befattningen, hyresbidrag

jeinlikt punkt X här nedan deri inberäknadt, på grund af intjenadt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

ålderstillägg redan uppgått till högre belopp än arfvodet jemte hyresbidraget

i den nya befattningen, eger han såsom personligt tillägg till

lönen uppbära skilnaden, intill dess hans aflöning i den nya befattningen

stigit till samma belopp. År med någondera befattningen i stället för

hyresbidrag förenad förmånen af fri bostad, skall dennas värde beräknas

på samma sätt som hyresbidraget enligt punkt X.

Dylikt personligt lönetillägg må i motsvarande fall jemväl utgå till

distriktstjensteman, som befordras till befattning inom styrelsen, äfvensom

till tjensteman inom styrelsen, som befordras till annan befattning derstädes,

dock att ersättning för hyresbidrag eller fri bostad ej må beräknas.

4:o. Förflyttas tjensteman från befattning med arfvode efter klass

till befattning med fast arfvode, men har hans aflöning i den förra befattningen

redan uppgått till högre belopp än aflöningen i den nya befattningen,

eger han åtnjuta sådant personligt lönetillägg, hvarom i mom. 3:o

sägs; och gäller dervid i fråga om hyresbidrag och fri bostad hvad i

nämnda mom. stadgas.

Vill. l:o. Tjensteman inom styrelsen får med det undantag, hvarom

i mom. 6 sägs, uppbära tjenstgöringspenningar endast för den tid, han

verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester.

Hindras han af sjukdom att sin tjenst förrätta, eger han uppbära

hela lönen. Undfår han ledighet för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag, kan han förpligtas att under ledigheten

utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt.

2:o. Tjensteman vid distrikten får med det undantag, hvarom i mom.

6 sägs, uppbära tjenstgöringspenningar endast för den tid, han verkligen

tjenstgjort eller varit tjenstledig under förhållanden, som enligt mom. 3

berättiga till fullt arfvodes åtnjutande.

3:o. Fullt arfvode må till distriktstjensteman, som åtnjuter tjenstledighet

för enskilda angelägenheter, utgå för en tid af högst trettio dagar

under loppet af ett och samma kalenderår; skolande likväl vid bestämmandet

af denna tid icke medräknas den tid, han efter styrelsens medgifvande

användt för att utom sin tjenstgöringsort på egen bekostnad göra iakttagelser

i sitt yrke, eller den tid, som åtgått för fullgörande af de skyldigheter,

hvilka ålegat honom såsom fullmägtig eller revisor vid statens

jernvägstrafiks pensionsinrättning, eller de söndagar, han reglementsenligt

varit 0befriad från tjenstgöring för att bevista gudstjenst.

Åtnjuter han ledighet för sjukdom eller svag helsas vårdande, må

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 114. 15

fullt arfvode till honom utgå för eu tid af högst sextio dagar under ett och

samma kalenderår.

Om han åtnjutit ledighet för så väl enskilda angelägenheter som för

sjukdom eller svag helsas vårdande, må dock sammanlagda antalet dagar,

för hvilka han under nämnda förhållanden eger uppbära fullt arfvode,

icke öfverstiga sextio.

4:o. Undfår distriktstjensteman tjenstledighet för enskilda angelägenheter

utöfver den i mom. 3 omförmälda tid af trettio dagar, eller för

svag helsas vårdande utöfver den i samma mom. först omförmälda tid af

sextio dagar eller för särskilda uppdrag, kan han förpligtas att utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens

förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt. Har han för sjukdom

åtnjutit tjenstledighet under sextio dagar utöfver den tid af sextio dagar,

hvarom i mom. 3 först sägs, må han likaledes kunna förpligtas att utom

tjenstgöringspenningarne afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt.

5:o. Betjent, som erhåller tjenstledighet, vare i fråga om arfvodesafdrag

i allmänhet likstäld med distriktstjensteman, dock att under loppet

af ett och samma år fullt arfvode må utgå vid ledighet för enskilda angelägenheter

endast under högst femton och vid ledighet för sjukdom eller

svag helsas vårdande under högst fyratiofem dagar, samt att, då ledighet

åtnjutits för så väl enskilda angelägenheter som för sjukdom eller svag

helsas vårdande, sammanlagda antalet dagar, för hvilka betjent eger uppbära

dylikt arfvode, icke må öfverstiga fyratiofem.

6:o. Är tjensteman eller betjent sjuk i följd af kroppsskada, ådragen

i tjensteutöfning, må arfvodet till honom utgå under högst sex månader

oafkortadt samt efter denna tid med belopp, som för tjensteman af Kongl.

Maj:t och för betjent af styrelsen bestämmes.

IX. Aflider tjensteman eller betjent i följd af olyckshändelse under

tjensteutöfning, må ett belopp, motsvarande en månads aflöning, såsom

begrafningshjelp tilldelas sterbhuset.

• X. l:o. Förmånen af fri bostad uti jernvägens egna eller i närheten

af tjenstgöringsplatsen belägna, för ändamålet förbyrda lägenheter må, der

styrelsen finner sådant vara för jern vägstrafiken behöfligt, tillkomma följande

tjensteman och betjente vid distrikten, nemligen: distriktschef, ban- och

maskindirektör, trafikinspektör, ban- och maskiningeniör, byråassistent,

maskin inspektor, stationsinspektor, underinspektör, expeditionsföreståndare

för biljettexpedition, förste stationsskrifvare å station af andra eller tredje

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

klass, lokomotivmästare, stationsmästare, maskinist, materialvakt, vagnförman,

banmästare och vaktmästare äfvensom betjente af lägre grad än: vid

banafdelningen banmästare, vid in ask inafdel ningen eldäre och vid trafikafdelningen

kontorsbiträde; dock att förhyrning af bostäder icke må ega

rum utan Kongl. Maj:ts särskilda medgifvande.

Der lokala förhållanden göra sådant nödigt eller lämpligt, må fri

bostad i jernvägens egna hus tillkomma jemväl nu ej nämnde tjensteman

eller betjente vid distrikten.

2:o. Med fri bostad är förenad förmånen af fri vedbrand, enligt stat,

som af styrelsen fastställes.

3:o. Tjensteman och betjente vid distrikten, hvilka ej åtnjuta fri

bostad, ega uppbära hyresbidrag, utgörande tjugo procent af arfvodet (fast

arfvode jemte ålderstillägg eller ock arfvode efter klass). Hyresbidraget

anses tillhöra lönen.

XI. l:o. Felräkning spenning ar tillkomma:

a) hufvudkassör med 1,000 kronor om året;

b) distriktskassör med 500 kronor om året;

c) tjensteman vid distrikten, som handhafver underkassörsgöromål vid

banafdelningen, med högst 300 kronor om året för hvarje bansektion;

d) trafik- och telegrafstationernas uppbördspersonal med högst 0,3 procent

af redovisade trafik- och telegraminkomster jemte efterkrafsbelopp

till fördelning mellan nämnda personal på afsändnings- och mottagningsstationerna,

med iakttagande att beloppet ej må för någon öfverstiga 1,000

kronor för år samt i öfrigt enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t bestämmer.

2:o. Anmärkning sprovision tillkommer tjenstemänen vid revisions- och

kontrollkontoren enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t bestämmer, med

högst femton procent å hvarje belopp, som på grund af anmärkning, gjord

af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen uppburet, till statens

jernvägar inflyter eller, såsom för högt debiteradt, till vederbörande återgäldas.

3:o. Milpenningar tillkomma tågpersonalen i förhållande till den väglängd,

en hvar under tjenstgöring å tåg tillryggalagt, samt enligt de glinder,

Kongl. Maj:t fastställer.

4:o. Premier må enligt särskilda af Kongl. Maj:t faststälda bestämmelser

kunna tilldelas betjente, till följd af hvilkas hushållning med materialier

afsevärda besparingar i utgifterna för trafiken åstadkommits.

5:o. Om extra inkomst enligt denna punkt gäller hvad i punkt IV

för der omnämndt tilläggsarfvode är stadgadt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

XII. Lokomotivmästare, lokomotivförare, eldare, öfverkonduktör, konduktör,

packmästare, kontorsbiträde, portvakt, kontorsvakt och notisbärare

äfvensom öfverbanmästare, banmästare, banvakt, vagnsmörjare, stationskarlsförman

och stationskarl erhålla uniformspersedlar in natura eller ock beklädnadsersättning

till visst årligt belopp, allt enligt reglemente, som af

styrelsen fastställes.

XIII. Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de

närmare bestämmelser, Kong! Maj:t meddelar, åt den vid distrikten anstälda

personalen äfvensom åt der anstälde betjentes hos dem boende

hustrur och oförsörjda barn.

XIY. Indrages eller förändras någon befattning, och förflyttas i följd

deraf innehafvaren till tjenstgöring å annan plats med ringare aflöningsförmåner,

eger styrelsen tilldela den förflyttade lämplig lönefyllnad, intilldess

han kan erhålla ny anställning med aflöningsvilkor motsvarande dem,

han förut innehade. Sådan lönefyllnad vare ansedd lika med arfvode och

fördelas i lön och tjenstgöringspenningar på sätt i punkten III är för

arfvode efter klass stadgadt.

Med bifall till hvad Eders Kongl. Maja föreslagit, har Riksdagen medgift,

att Kongl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser med afseende å

öfvergången till ny stat för den del af den nuvarande ordinarie personalen

vid statens jernvägar, som erhållit förordnande å sina befattningar före

den 15 november 1895, hvilka bestämmelser skola hvila på följande allmänna

grunder:

att den nya ordningen bör omedelbart tillämpas med afseende å sådana

aflöningsformer, som för personalen äro af jemförelsevis mindre vigt

och hvilkas bibehållande enligt nuvarande grunder för allenast en del af

personalen skulle föranleda invecklade anordningar och oegentligheter; men

att i fråga om sådana för personalen väsentliga aflöningsförinåner som

arfvode och inqvartering in natura eller ersättning derför de bestämmelse],

som nu gälla, böra fortfarande tillämpas, intill dess att vederbörande antingen

anmäler sig till öfvergång på ny stat — hvilken anmälan bör för

att vinna afseende ega rum inom viss, af Kongl. Maj:t föreskrifven tid —

eller erhåller befordran eller ock uppflyttas i löneklass, dock att, om öfvergång

till ny stat på grund af uppflyttning i löneklass skulle medföra försämring

i vederbörandes lönevilkor, skälig godtgörelse härför må lemnas.

Bih. till lliksd. Prot. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 29 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

Eders Kongl. Maj:t har slutligen uti ifrågavarande proposition föreslagit,

att generaldirektören och chefen för jern vägsstyrelsen xnå vara berättigad

att från och med månaden näst efter den, då han efter sextiofem

lefnadsår och minst tio tjensteår såsom chef för jern vägsstyrelsen från

embetet afgår, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension af 6,000 kronor, dock att detta belopp skall

minskas med hvad han kan vara berättigad att i pension uppbära från

statens jernvägstraiiks pensionsinrättning.

Riksdagen, som finner det vara uppenbart, att särskilda föreskrifter

om generaldirektörens pensionering ovilkorligen erfordras, derest utsigt

skall finnas att till chef för jern vägsförvaltningen förvärfva en med derför

nödiga egenskaper i framstående grad utrustad privatman, har icke haft

något att erinra mot det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna pensionsbeloppet

eller vilkoren för dess tillträdande, men Riksdagen anser för sin del, att,

äfven om generaldirektören är delegare i statens jern vägstrafiks pensionsinrättning,

hans pension icke bör få öfverstiga det föreslagna beloppet,

6,000 kronor. Enligt gällande föreskrifter skulle hans pension, om aflöningen

bestämmes till 12,000 kronor, kunna komma att uppgå till 9,600

kronor, motsvarande 80 procent utaf aflöningen. Riksdagen föreställer sig,

att pensionsfrågan lämpligen skulle kunna ordnas på följande sätt.

För den händelse att till generaldirektör skulle utnämnas person, som

förut ej tillhör jern vägsstaten och följaktligen icke redan är delegare i

pensionsinrättningen, bör delegareskap i nämnda inrättning icke ifrågakomma

för honom. Ett inträde i pensionsinrättningen skulle nemligen ej

kunna ega rum utan erläggande af betydliga retroaktivafgifter. Men då

eu inbetalning af dylika afgifter utan tvifvel skulle försvåra möjligheten

att till chef för jernvägsstyrelsen erhålla en person, hvilken ej är anstäld

vid statens jernvägar, torde generaldirektören böra tillförsäkras pension

från allmänna indragningsstaten, på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit.

Skulle åter till generaldirektör befordras en tjensteman vid statens

jernvägar, alltså en person, hvilken redan är delegare i pensionsinrättningen,

synes denne böra fortfara att tillhöra samma inrättning. Hans

afgifter skulle dock ej beräknas å aflöningen såsom generaldirektör, utan

å den aflöning, han uppbar vid befordringstillfället. Har en sådan generaldirektör

vid sitt afskedstagande ur jernvägens tjenst uppfylt de uppstälda

vilkoren för undfående af pensionen å 6,000 kronor från allmänna indragningsstaten,

skulle han ega uppbära denna pension, med afdrag af hvad

han är berättigad att erhålla från statens jern vägstrafiks pensionsinrättning

enligt dess reglemente.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 114.

Riksdagen har på det sätt bifallit Eders Kong! Maj:ts ifrågavarande förslag,

att generaldirektören och chefen för jern vägsstyr elsen skall vara berättigad

att från och med månaden näst efter den, då han efter sextiofem lefnadsår

och minst tio tjensteår såsom chef för jern vägsstyr elsen från embetet afgår,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension af 6,000 kronor, dock att, äfven om han är delegare i statens jernvägstrafiks

pensionsinrättning, hans pension icke må sammanlagdt öfverstiga

nämnda summa samt under vilkor, att det från allmänna indragningsstaten

utgående beloppet skall minskas med hvad han kan vara berättigad

att i pension uppbära från berörda pensionsinrättning.

Stockholm den 18 maj 1897.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.