Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

1897-05-19 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1897:119, Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 119-

1

N:o 119.

Uppläst och godkänd hos Första Kammeren den 19 maj 1897.

— — — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af

statsverkets inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 84, bevillningsutskottets betänkande n:o 26 och

bankoutskottets memorial n:is 8 och 10).

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 16 januari innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den

tid, nästa statsreglering omfattar, eller år 1898 och intill dess ny statsreglering

derefter vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar,

funnit de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 21,082,000 kronor

och de extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarna till 82,975,000

kronor.

Grundskatt. Enligt den utredning, som meddelats i de vid Eders

Kong]. Maj:ts till 1892 års urtima Riksdag aflåtna propositioner angående

afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter med flera dermed

sammanhang egande ämnen bifogade utdrag af protokollet öfver finansärenden

den 14 oktober samma år, skulle den grundskatt, hvarå afskrifning

kunde ega rum, utgöra 4,604,819 kronor 29 öre. Tio procent

Hih. till Riksd. IVot. 1897 10 Sami. I Afd. 1 Band. 31 Iläft. (N:o 119.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse A :o 119.

derå motsvara 460,481 kronor 92 öre eller i rundt tal 461,000 kronor.

I riksstaten för år 1897 är grundskatten upptagen med 1,905,000 kronor,

hvilken summa, minskad med förenämnda 461,000 kronor, eller sedermera

återstående 1,444,000 kronor, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts

förslag uppförts i riksstaten för år 1898.

Tillfälliga rotevakansaf''gifter. Vid beräkningen af denna inkomsttitel,

i hvilken ingå, jemte vakansafgifter af flera andra slag, äfven

vakansafgifterna för de rusthåll vid skånska husar- och dragonregementena

och de dubbelrotar vid Jemtlands hästjägarecorps, hvilka jemlikt

1892 års urtima Riksdags beslut skola sättas på vakans för samma

regementens och corps’ ombildning till värfvade, hade statskontoret på

anförda skäl beräknat, att antalet vakanssatta nummer vid skånska husaroch

dragonregementena vid 1898 års slut komme att utgöra sammanlagdt

857 samt motsvarande antal vakanta dubbelrotar vid Jemtlands hästjägarecorps

eller Norrlands dragonregemente vid samma tid 122. Enligt

chefen för finansdepartementet delgifna uppgifter, som af chefen för

landtförsvarsdepartementet infordrats från vederbörande fördelningschefer,

kunde emellertid, efter hvad i statsrådsprotokollet meddelas, antalet vakanta

rusthåll och rotar af ifrågavarande slag beräknas vid 1898 års utgång

utgöra, vid de båda skånska kavalleriregementena tillhopa 850 rusthåll

och vid Norrlands dragonregemente 109 dubbelrotar. Om, med bibehållande

i öfrigt af det utaf statskontoret tillämpade beräkningssätt,

dessa siffror i stället för de af statskontoret antagna inginge som led

i beräkningen, blefve inkomsttitelns slutsumma 206,404 kronor, eller i

jemnadt. tal 206,000 kronor, med hvilket belopp departementschefen

hemstält, att inkomsttileln tillfälliga rotevakansafgifter må i riksstaten

för år 1898 upptagas, och har Riksdagen icke haft något att häremot

erinra.

Soldatvakansafgiften, i i riksstaten för år 1897 upptagen med 56,000

kronor, motsvarande fyrtio procent af afgifternas värde, har, med afseende

å den för 1898 medgifna ytterligare lindring af tio procent, på

sätt Eders Kongl. Maj:t, enligt statskontorets hemställan, föreslagit, för

nämnda år uppförts med ett nedsatt belopp af 42,000 kronor.

Båtsmansvakans af giften. Med hänsyn dertill, att lindringen under

hvart och ett af åren 1896 och 1897 skulle ega rum med sextio procent

af besvärets värde, blef båtsmansvakansafgiften, under hvilken inkomsttitel

jemväl ingå afgifter af på tioårig vakans satta rusthåll i Blekinge

och i Södra Möre härad af Kalmar län, af ny båtsmansindelning och

rotering, af utsockne frälsehemman i Halland, af städernas båtsmanshåll

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse No 119.

samt af 6 båtsmansrotar på Visingsö, för hvart och ett af nämnda år

beräknad till ett jemnadt belopp af 200,000 kronor.

För år 1898, då lindringen skall utgå med sjuttio procent, har

statskontoret ansett någon väsentlig tillökning i inkomst icke vara att

emotse genom vakanssättningen, hvadan ifrågavarande inkomsttitel föreslagits

få i riksstaten för år 1898 upptagas med ett i anledning af den

ökade lindringen till 150,000 kronor nedsatt belopp.

Jernvägstråfikmedel. Nettobehållningen å trafikmedlen för år 1898

kan, jemlikt en från jernvägsstyrelsen meddelad uppgift, antagas till

9,000,000 kronor; och har detta belopp, på sätt Eders Kongl. Maj:t

föreslagit, i förevarande beräkning upptagits.

Skogsmed ef som upptagas uti 1896 års riksstat med 2,900,000

kronor, äro beräknade för år 1897 till 3,000,000 kronor och hafva utgjort:

år 1893 ............................................................. kronor 2,903,915

» 1894 .............. » 3,487,318

.v 1895 ............................................................... » 4,209,306

eller i medeltal för de tre åren ........................ » 3,533,513.

Enligt från domänstyrelsen statskontoret meddelad uppgift hafva

statsverkets skogsmedelsinkomster under 1896 års trenne första qvartal

belöpt sig till 3,936,102 kronor och skulle, i händelse skogsmedelsuppbörden

under fjerde qvartalet komme att motsvara uppbörden under

samma tid af det nästföregående året, 309,236 kronor, för år 1896

således uppgå till 4,245,338 kronor.

Inkomsten af skogsmedlen, som för år 1892 belöpte sig till 2,961,826

kronor och år 1893 inflöt tned ett något lägre belopp af 2,903,915

kronor, hade, enligt hvad statskontoret anfört, sedermera öfverstigit

den senast antagna beräkningen, under år 1894 med mera än 480,000

kronor och under år 1895 med mera än 1,200,000 kronor. Enligt livad

förenämnda uppgift gåfve vid handen, borde resultatet för år 1896

blifva liknande det föregående årets, och syntes vid sådant förhållande

en förhöjning i beräkningen af denna statsinkomst kunna ega rum.

Inkomsten vore emellertid till följd af förhållanden, som ej på förhand

med någon säkerhet kunde förutses, vexlande, i hvilket afseende erinrats,

att statsverkets skogsmedel, som år 1890 uppgingo till 3,150,074 kronor,

för år 1891 belöpte sig till endast 2,520,439 kronor. Under 1892 hade

inkomsten stigit till 2,961,826 kronor, men år 1893 nedgått till ett belopp,

som endast obetydligt öfversteg 2,900,000 kronor. Statskontoret

hade derför ansett sig icke böra för 1896 föreslå någon vidare för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 119-

ändring i den senast antagna beräkningen af skogsmedlen, än att desamma

måtte i nämnda års riksstat uppföras med ett till 3,500,000

kronor förhöjdt, medelinkomsten för åren 1893—1895 nära motsvarande

belopp.

I likhet med hvad Eders Kongl. Maj:t enligt statskontorets berörda

hemställan föreslagit, har Riksdagen ansett berörda inkomsttitel böra för

år 1898 beräknas till 3,500,000 kronor.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades

till 37,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst iubragt:

år 1893 ..................................;........

„ 1894 ............................................

„ 1895 ............................................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1896 .................................

kronor 36,934,304

„ 38,510,782

„ 39,348,796

., 38,264,627

„ 42,339.086.

I skrifvelse den 10 sistlidne december angående inkomstberäkningen

för år 1898, hvilken skrifvelse finnes bifogad Eders Kongl. Majrts

till innevarande Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof, har statskontoret yttrat, att, då statens inkomst af tullmedlen

under hvart och ett af åren 1894 och 1895 öfverstigit samt

under januari—november månader år 1896 debiterats med ett väsentligen

högre belopp än det för innevarande år beräknade, en förhöjning

i denna beräkning borde ega rum; och har statsutskottet hemstält, att

tullmedlen måtte i riksstaten för år 1898 uppföras med ett medeltal af

inkomsten för åren 1893—1895 ungefärligen motsvarande belopp af

38,000,000 kronor.

Med detta belopp hafva tullmedlen jemväl blifvit uppförda i Eders

Kongl. Maj:ts förslag till stat sreglering för år 1898.

Af de förändringar i tullbevillningen, som komma att inverka på

1898 års inkomster, äro de hufvudsakligaste dels af nästlidet års Riksdag

beslutad förhöjning af tullen å fläsk, andra slag än rökt, från 10

öre till 20 öre för kilogram och upphäfvande af tullen å tack- och

barlastjern samt skrot, hvilken sistnämnda tull tillförene utgjort 80 öre

för 100 kilogram, dels ock af innevarande Riksdag beslutad förhöjning

af tullsatserna å sulläder och bindsulläder från 24 öre till 40 öre för

kilogram, å andra slag af beredda, till pelsverk ej hänförliga hudar

och skinn från 47 öre till 65 öre för kilogram samt å andra än de i

tulltaxan specificerade slag af skodon från 1 krona till 2 kronor för

kilogram, öfriga af Riksdagen vidtagna förändringar i tulltaxan lära

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 119. 5

icke vara af den betydelse, att vid nu förevarande beräkning afseende

vid dem bör fästas.

Af ofvan omförmälda tullförhöjningar torde kunna påräknas en

ökning af tullinkomsterna, hvilken, om än i någon mån motverkad

genom upphäfvandet af tullen å tack- och barlastjern samt skrot, likväl,

enligt Riksdagens förmenande, torde utgöra ett ytterligare skäl till en

höjning i beräkningen af statsverkets inkomster af ifrågavarande skattetitel;

och anser Riksdagen, med hänsyn till det höga belopp, hvartill

tullinkomsterna under det senast förflutna året uppgått, 1,000,000 kronor

utöfver det utaf Eders Kongl. Maj:t föreslagna beloppet kunna påräknas.

Riksdagen har alltså beräknat tullmedlen för år 1898 till 39,000,000

kronor.

Postmedlen. Vid nästliden års riksdag beräknades postmedlen för

innevarande år till 8,580,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1893 ...................................................

„ 1894 ..................................................

„ 1895 ...................................................

eller i medeltal för dessa tre år......

samt belöpte sig år 1896 till............

kronor 7,945,604

„ 8,273,600

„ 8,548,268

,. 8,255,824

„ 9,035,371.

Postmedlen äro för år 1898 af generalpoststyrelsen beräknade till

9.225.000 kronor och upptagas jemväl af statskontoret till detta belopp.

Enligt protokoll öfver finansärenden den 14 januari 1897, bifogadt Eders

Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behof, har

emellertid föredragande departementschefen förklarat sig vara sinnad tillstyrka

en utaf generalpoststyrelsen i skrifvelse den 23 november 1896

gjord framställning derom, att af det belopp, hvarmed postverkets inkomster

för år 1898 kunde beräknas komma att öfverskjuta verkets utgifter

under samma år, en summa af högst 200,000 kronor måtte få

användas till bestridande af återstående kostnader för anskaffande af

tomt till nytt posthus i Stockholm. Då vid bifall till denna framställning

ett belopp af 200,000 kronor alltså skulle komma att af postverkets

till 9,225,000 kronor beräknade inkomster för år 1898 för nyssberörda

ändamål tagas i anspråk, borde det för stat sregleringen disponibla beloppet

af nämnda inkomster nedsättas med motsvarande belopp till

9.025.000 kronor; och hemstälde fördenskull departementschefen, att

inkomsttiteln postmedel måtte i riksstaten för år 1898 upptagas med

sistnämnda belopp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 119.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t i förslaget till statsreglering

upptagit postverkets inkomster till 9,025,000 kronor.

Då numera Eders Kongl. Majrts förslag, att för anskaffande af

tomt till nytt posthus i Stockholm, måtte af postverkets öfverskottsmedel

för år 1898 användas ett belopp af högst 200,000 kronor, blifvit, på

sätt i särskild skrifvelse anmälts, af Riksdagen bifallet, har Riksdagen i

öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts förslag beräknat postmedlen

för år 1898 till 9,025,000 kronor.

Bevillning safgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa afgifter

hafva utgjort:

år 1893..............................................

„ 1894..............................................

„ 1895.............................................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1896 ....................................

kronor 565,305

„ 891,276

,, 928,955

„ 795,178

„ 934,722.

I sin ofvan omförmälda skrifvelse af den 10 december 1896 har

statskontoret, med afseende derå, att inkomsten af ifrågavarande afgifter

under hvart och ett af åren 1894 och 1895 öfverstigit det för år 1897

beräknade beloppet, 800,000 kronor, föreslagit, att ifrågavarande statsinkomst

måtte för år 1898 upptagas till 850,000 kronor; och har Eders

Kongl. Maj:t i enlighet härmed beräknat afkastningen af denna inkomsttitel

till sistnämnda belopp.

Ehuruväl, sedan Riksdagen bifallit Eders Kongl. Maj:ts proposition

om sådan ändring af § 4 i kongl. förordningen angående bevillningsafgifter

för särskilda förmåner och rättigheter den 2 december 1892, att

den afgift, som utländsk handelsresande jemlikt sagda författningsrum

skall erlägga för rättigheten att här i riket idka handel med utländska

varor, skall beräknas för hvarje tidrymd af trettio på hvarandra följande

dagar, räknade från och med den dag, afgiften erlägges, och icke, såsom

förut varit förhållandet, för hvarje kalendermånad, det kan antagas, att

i följd af denna förändring någon minskning i ifrågavarande afgifter,

hvilka i årligt medeltal under femårsperioden 1892—1896 utgjort 236,519

kronor, kommer att ega rum, anser Riksdagen dock, att denna minskning

icke kan blifva af någon större betydenhet och att af nu ifrågavarande

skattetitel kan påräknas den inkomst, som Eders Kongl. Maj:t

i sitt förslag upptagit, helst som ett ej obetydligt högre belopp under

senaste åren influtit.

Riksdagen har derför beräknat bevillningsafgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter för år 1898 till 850,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 119.

Stämpelmedlen, som för * innevarande år beräknats till 5,000,000

kronor, hafva utgjort:

år 1893 .................................................................................... kronor 3,330,291

» 1894 .................................................................................... » 3,828,691

» 1895 ................................................................................... » 4,891,704

eller i medeltal för dessa tre år .................................... » 4,016,895

samt år 1896 ....................................................................... » 5,233,045.

Den ökade inkomst af stämpelmedlen, som med tillämpning af

den utaf 1894 års Riksdag beslutade nya förordning angående stämpel - afgiften antogs komma att ega rum, föranledde stämpelmedlens uppförande

i riksstaten för år 1895 med 5,300,000 kronor; och beslöt 1895

års Riksdag, att, då verkningarna af den nya förordningen, som med

nämnda års ingång trädt i kraft, då ännu icke kunde närmare öfverskådas,

stämpelmedlen jemväl för år 1896 skulle beräknas till 5,300,000

kronor.

Då inkomsterna af denna skattetitel för år 1895 uppgått till lägre

belopp än det beräknade, samt tillräcklig anledning icke funnes att

antaga, det dessa inkomster för år 1897 skulle i någon betydligare mån

ökas, helst som den väsentligaste delen af skattetiteln, nemligen arfsskatten,

i följd af sin natur vore underkastad stora vexlingar, och då

inkomsternas beräknande till högre belopp, än hvad som i verkligheten

komme att inflyta, borde undvikas, beräknade Riksdagen stämpelmedlen

för år 1897 till 5,000,000 kronor.

Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1894

och 1895 å beloppet af de stämplar, som användts till nedannämnda

handlingar, har detta belopp utgjort tillsammans år 1894 2,388,103

kronor 45 öre samt år 1895 2,524,929 kronor 81 öre.

Efter meddelande af förestående uppgifter och under erinran, att

bevillningsafgiften för spelkort, hvilken enligt 1892 års Riksdags beslut

förhöjdes från 75 öre till 1 krona 50 öre för hvarje kortlek, från och

och med den 1 juli 1896 nedsatts till 50 öre för hvarje kortlek, har

statskontoret hemstält, att den för innevarande år antagna beräkningen

måtte få tillämpas äfven för år 1898.

I öfverensstämmelse härmed har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

stämpelmedlens beräknande till 5,000,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra biträda detta förslag, har derför

beräknat stämpelmedlen för år 1898 till 5,000,000 kronor.

Biänvinstillvevkiängen i riket har enligt uppgift i statskontorets

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 119.

ofvanberörda skrifvelse till Eders Kong! -Maj:t, dagtecknad den 10 december

1896, utgjort:

år 1891 ....................................................................................... liter 32,141,007

„ 1892 ...................................................................................... „ 31,804,818

„ 1893 ....................................................................................... „ 31,721,077

„ 1894 ..................................................................................... „ 33,068,884

„ 1895 ....................................................................................... „ 34,886,895,

utgörande medeltalet för femårsperioden ...................... „ 32,724,536.

Medeltalet för femårsperioden 1890—1894 uppgick enligt meddelande

från samma embetsverk till 31,557,169 liter.

Enligt hvad Riksdagen inbemtat från finansdepartementets kontrolloch

justeringsbyrå, har tillverkningen uppgått under år 1896 till 32,804,168

liter och under de tre första månaderna af innevarande år till 14,938,257

liter.

Under år 1896 belöpte sig skatten till 17,576,030 kronor, och

utgick under samma år restitution af tillverksningsafgift för denatureradt

bränvin med 746,865 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna

inkomst af denna skattetitel under år 1896 utgjort 16,829,165 kronor.

I sin omförmälda skrifvelse erinrar statskontoret, hurusom nästlidet

års Riksdag, med hänsyn till inhemtade upplysningar rörande omfattningen

af bränvinstillverkningen i riket under år 1895 och de tre

första månaderna af år 1896 och då statsverkets af denna näring härflytande

inkomst under de senare åren betydligt öfverstigit det belopp,

hvartill Eders Kongl. Maj:t uppskattat densamma för år 1897, eller

14,500,000 kronor, beräknat bränvinstillverkningsskatten för år 1897

till 15,000,000 kronor; och hemställer statskontoret, att den för år

1897 antagna beräkningen af bränvinstillverkningsskatten måtte få tilllämpas

äfven för år 1898.

I öfverensstämmelse härmed har Eders Kongl. Maj:t föreslagit,

att ifrågavarande statsinkomst måtte för år 1898 beräknas till 15,000,000

kronor.

Då erfarenheten från de senare åren utvisat, att denna inkomst

varit i jemnt stigande, samt densamma för år 1896 uppgått till nära

17,000,000 kronor, anser Riksdagen en höjning med 500,000 kronor i

den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna beräkningen kunna utan fara för

misstag ske samt har derför beräknat bränvinstillverkningsskatten för

år 1898 till 15,500,000 kronor.

Hvitbetssockertillverkningsafgiften. Inkomsten af denna skattetitel

har utgjort:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N o 119.

9

år 1893

„ 1894

„ 1895

„ 1896

kronor 2,718,927

„ 4,723,275

„ 7,139,148

„ 7,726,386.

ton

Under nedannämnda tillverkningsår har vid samtliga fabriker inom

landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:

1892— 1893 ....................................................................................... 277 443

1893— 1894 ....................................................................................... 373,962

1894— 1895 ..................................................................................... 628,480

1895— 1896 ..................................................................................... 538,709

1896— 1897 ................................................................................... 890,240

Enligt kongl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i riket den 19 maj 1893 skall för all tillverkning af

hvitbetssocker erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i

råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor enligt den i förordningen

bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall denna skatt

utgöra hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare

färg än n:o 18 af den i verldshandel antagna holländska standard.

Utbytet af råsocker har, med undantag för vissa fabriker, beräknats

utgöra från den 1 juli 1893, då berörda förordning trädde i kraft,

intill den 1 september 1894 7,5 kilogram, derifrån intill den 1 september

1895 8,2 5 kilogram samt derifrån intill den 1 september 1896 9 kilogram;

och beräknas utbytet numera från och med sistnämnda dag utgöra 10,5

kilogram, allt för 100 kilogram råa (ej torkade) hvitbetor.

I enlighet med dessa bestämmelser, och då tullen för socker, till

färgen mörkare än ofvannämnda standardnummer, är bestämd till 25,5

öre för kilogram, har skatten under år 1896 intill den 1 september

utgått med 10 kronor 57 öre samt utgör derefter och framgent 12

kronor 33 öre för hvarje ton afverkade betor.

Ifrågavarande statsinkomst, som i riksstaten för år 1896 uppfördes

med 7,000,000 kronor, blef, i anseende till den förändrade beräkningen

af utbytesprocenten och den väntade ökade betodlingen under åren 1896

och 1897, af näst lidet års Riksdag för innevarande år beräknad till

8,500,000 kronor.

Rörande beräkningen af inkomsten utaf denna skattetitel för år

1898 har statskontoret i sin ofvanberörda skrifvelse till Eders Kongl.

Maj:t yttrat, att förhållandena angående under år 1896 debiterad hvitBih.

till Itiksd. Brot. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 81 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 119.

betssockertillverkningsafgift och betafverkningen under samma tid syntes,

särskildt med hänsyn dertill, att betafverkningen visat allt större tendens

att koncentreras på höstmånaderna, gifva vid handen, att ovisst vore,

huruvida betodlingen under år 1896 bedrifvits eller under närmaste åren

kunde antagas komma att bedrifvas i sådan omfattning, att en så hög

inkomst som den för år 1897 beräknade kunde komma att inflyta. På

grund häraf ansåg sig statskontoret icke kunna förorda bibehållande

af den för nyssnämnda år antagna beräkningen af hvitbetssockertillverkningsafgiften

oförändrad, utan hemstälde, att denna statsinkomst måtte

i riksstaten för år 1898 upptagas med ett åtminstone till 8,000,000

kronor nedsatt belopp.

I öfvert nsstämmelse härmed har jemväl Eders Kongl. Maj:t föreslagit

beräkningen af ifrågavarande statsinkomst till sistnämnda belopp.

Då Riksdagen icke har något att häremot erinra, har Riksdagen

i riksstaten för år 1898 upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften med

8,000,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit, att såsom tillgång till förevarande

statsreglering må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna

från föregående år med 14,229,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1898

anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid denna statsreglering beräknat

och användt berörda öfverskott 14,229,000 kronor.

I omförmälda proposition har Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang

med beräkningen af förenämnda inkomster, föreslagit, att af riksbankens

vinst för år 1896 måtte för statsverkets behof till utbetalning vid den

tid under år 1898, som af Riksdagen komme att bestämmas, anvisas

2,790,000 kronor.

Riksdagen har besluta, att af riksbankens vinst för år 1896 ett

belopp af 1,800,000 kronor öfverlemnas till statsverket och återstoden,

1,318,211 kronor 54 öre, för riksbanken bibehållas samt att statsverkets

andel i bankovinsten för år 1896 skall af fullmägtige i riksbanken tillhandahållas

statskontoret och utgå med en fjerdedel under loppet af

hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober 1898.

Stockholm den 19 maj 1897.

Med undersåtlig vördnad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 119.

11

Statsverkets inkomster.

Kronor.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt....................................................

Kyrkotionde ..................................................

Kavalleriregem entena s h ästvak ansspanm ål

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet

Trosspassevolansafgift ..........

Tillfälliga rotevakansafgifter

Soldatvakansafgift ................

Båt s mans vakansafgift..............

Arrendemedel ..........................

Mantalspenningar...................

Bötesmedel...............................

Kontrollstämpelmedel ..........

Fyr- och båkmedel................

Telegrafmedel ....................

Jernvägstrafikmedel .............

Skogsmedel ..........................

Extra uppbörd.......................

Säger 21,082,000:

Bevillningar.

Tullmedel...................................................................................

Postmedel..................................................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Stämpelmedel .......................................................................

Bränvinstillverkningsskatt...................................................

Hvitbetssockertillverkningsafgift.....................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst................

Säger 82,975,000: — _j

1.444.000

250.000

270.000

51.000

19.000

206.000

42.000

150.000

2.300.000

665.000

250.000

25.000

1.400.000

1.410.000 —

9,000,000 —

3,500,000''

100.000

39,000,000

9.025.000

850,000

5.000. 000

15,500,000

8.000. 000

5.600.000

Summa] 104,057,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.