Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående allmänna bevillningen.

1897-05-20 · 57 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 57 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1897:128, Skrifvelse till Konungen angående allmänna bevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse JY:o 128.

1

N:o 128.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 maj 1897.

— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående allmänna bevillningen.

(Bevillningsutskottets betänkande n:o 19 och memorial n:is 20, 21, 23, 24 och 29.)

Till Konungen.

Uti proposition den 26 sistlidne februari har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen närlagd! förslag till ny

förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst jemte

instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Vid behandling af denna proposition har Riksdagen icke bifallit förslaget

i hvad det afser införande af s. k. obligatorisk sjelfdeklaration och

eftertaxering.

I öfrigt har Riksdagen vid granskning af förslaget funnit skal till

följande anmärkningar och ändringar.

Det uti 4 § mom. b) af förordningen förekommande stadgandet, att

fastighetsbevillning icke erlägges af städer och andra menigheter för dem

tillhöriga allmänna platser, tomter och byggnader, hvilka icke lemna egaren

någon inkomst, har, enligt Riksdagen tillhandakomma upplysningar, tolkats

så, att stad befriats från erläggande af bevillning för byggnader, af hvilka

staden ej åtnjutit inkomst, belägna inom annan kommuns område. Då

Bill. till lliksd. Prot. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Håft. (N:o 128.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

emellertid ofta förekommer, att sådana byggnader utgöras af industriella

anläggningar, af hvilka staden väl icke hemtar direkt inkomst, men likväl

drager stor fördel, samt Riksdagen ansett, att rättvis grund saknas för att

beträffande sådana anläggningar stadga befrielse från erläggande af skattebidrag

till den kommun, inom hvilken anläggningen är belägen, har Riksdagen

beslutit den inskränkning af ifrågavarande skattefrihet, att denna

må ega rum allenast för sådana allmänna platser, tomter och byggnader,

hvilka äro belägna inom vederbörande kommuns eller menighets eget

område.

Med anledning af en vid Riksdagen väckt motion har Riksdagen

beslutit ett tillägg till 4 § i förordningen, hvarigenom bevillningsfrihet

under viss förutsättning medgifves för innehafvare af mindre lägenhet med

tillhörande åbyggnad.

Det i 11 § af nu gällande bevillningsförordning förekommande och

i Eders Kongl. Maj:ts förslag bibehållna stadgandet om befrielse för främmande

magters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande personer

jemte deras betjening att erlägga bevillning för visst slag af inkomst gäller

äfven svenska undersåtar. Riksdagen, som funnit det fullt befogadt, att

svensk medborgare, tillhörande utländsk beskickning eller konsulat, befrias

från erläggande af skatt för inkomst, härflytande af hans tjenst hos den

främmande magten, anser dock icke, att dylikt medgifvande bör sträcka

sig äfven till befrielse från skatt för inkomst af sådan person tillhörigt

kapital. Med anledning häraf har Riksdagen vidtagit en med denna åsigt

öfverensstämmande ändring af nu gällande stadgande.

Beträffande slutligen de vid Eders Kongl. Maj:ts förslag fogade formulär,

har Riksdagen såsom en följd af sitt beslut i fråga om den obligatoriska

sjelfdeklarationen beslutit, att formulären n:is 9, 10, 11 och 12

skola utgå. I det med n:o 5 betecknade formuläret till taxeringslängd

öfver inkomstbevillning har Riksdagen, enär det ofta förekommit, att inkomstbelopp

deri uppförts i orätt kolumn till följd af längdförarens bristande

kännedom om hvilka inkomster skola deltaga i skyldighet att bygga

och underhålla allmän väg, vidtagit ett förtydligande, på sätt det vid denna

skrifvelse fogade med n:o 5 betecknade formuläret utvisar. Uti formulären

n:is 1, 2, 3, 4, 6, 7 och 8 har Riksdagen deremot ej funnit anledning

göra ändring.

Riksdagen har alltså funnit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag

icke kunna oförändradt bifallas; hvaremot Riksdagen, på grund af detta

förslag och med iakttagande af sina ofvan omförmälda beslut jemte några

ytterligare, till största delen deraf föranledda mindre väsentliga ändringar

och tillägg, antagit en förordning angående bevillning af fast egendom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

3

samt af inkomst jemte tillhörande instruktion för taxeringsmyndigheterna

af den lydelse, som bilagan A. till denna skrifvelse utvisar.

Med anmälan härom får Riksdagen, som för år 1898 åtagit sig en

bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af 5,600,000 kronor,

anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes Riksdagens här omförmälda beslut

till allmän efterrättelse kungöra.

Stockholm den 20 maj 1897.

Med undersåtlig vördnad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Bilaga A.

Förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Bevillning af fast egendom.

1 §•

För all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som i 4 § upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med sex öre för hvarje fulla etthundra

kronor samt

b) för all annan fastighet och frälseränta med fem öre för hvarje

fulla etthundra kronor af uppskattningsvärdet.

2 §•

Bevillning för fast egendom erlägges af egaren, utom i följande fall,

då bevillningen utgöres af innehafvaren, nemligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt eller är af

allmän myndighet eller af stiftelse till begagnande mot lifstidsstädja upplåten,

för i stad befintlig så kallad ofri tomt, hvarifrån innehafvaren ej

må skiljas, så länge han erlägger tomtören eller utan att vederbörlig

lösen gifves, samt för skogsområde, som blifvit upplåtet till bergshandte
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

5

ringens understöd, till sågverk eller kanalbolag, eller ock innehafves af

stad eller annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till boställe

eller eljest på lön anslagen, så vida egaren enligt 4 § a) eller b) är

från fastighetsbevillning fri och hela fastigheten är åt endast en person

upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på lifstid

från annan egendom afsöndrad.

3 §•

1 mom. Fast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde. Detta

värde bestämmes med ledning af de om hvarje särskild egendoms storlek,

beskaffenhet och afkastning inhemtade upplysningar samt erhållna uppgifter

om areal och olika egoslag samt arrende- eller hyresafgifter, köpeafhandlingar

och värderingar för egendomens belåning eller försäkrande

mot brandskada.

2 mom. Frälseräntas kapitalvärde uppskattas till tjugu gånger det

belopp, hvartill samma ränta efter nästföregående års markegång uppgått,

så framt icke räntan, i enlighet med 14 § i kongl. kungörelsen den 11

maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris, i hvilket fall detta senare bör

läggas till grund för beräknandet af räntans belopp. Dock iakttages, att

frälseräntas kapitalvärde alltid sättes i fulla hundratal kronor, så att möjligen

öfverskj utande belopp icke beräknas.

3 mom. Det värde, hvartill fast egendom blifvit uppskattad, skall

utan förnyad uppskattning bibehållas oförändradt under fem år, derest

icke under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

sådana inträffade förhållanden, som i 2 § af den för taxeringsmyndigheterna

utfärdade instruktion närmare omförmälas, påkalla förändrad

värdering.

4 mom. Uppskattning af värdet å sådan fast egendom, som omförmäles

i 4 § c), eger icke rum.

4 §•

Fastighetsbevillning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk

och barmhertighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser, tomter

och byggnader;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och

bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke lemna egaren någon inkomst; börande

i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del af fastighetens

taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet;

c) egare af kanal, jernväg och annan farväg eller farled samt flottled:

för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för sjelfva

kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jemväl inbegripas de för anläggningens

begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra byggnader; och

of) innehafvare af lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens

hufvudsakliga värde utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger 500

kronor, derest lägenhetens innehafvare ej eljest erlägger bevillning af fast

egendom eller inkomst eller hans inkomster, deri inbegripet det hyresvärde,

åbyggnaden kan ega, uppgå till 500 kronor.

5 §•

\ id uppskattning af fast egendom skola särskilda värden, slutande

å fulla hundratal kronor, utsättas:

a) å jordbruksfastighet:

för hvarje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten

består af två eller flere brukningsdelar eller afsöndring af jord derifrån

egt rum, för hvarje sådan brukningsdel eller jordafsöndring; samt

för skogsområde, som omförmäles i 2 § a);

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och dermed jemförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga

värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad, belägen på jordbruksfastighet, men icke afsedd för det

derå drifna jordbruk eller dit hörande näring;

för fiske, som är i jordebok särskildt upptaget; samt

för frälseränta.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

7

6 §•

Fast egendom taxeras inom den ort, der egendomen är belägen.

Bevillning för inkomst af kapital och arbete.

7 §•

För all behållen inkomst, vare sig af kapital eller arbete, skall, med

de undantag, som i 11 § omförmälas, bevillning erläggas med en för

hundra af inkomstbeloppet.

8 §•

1 mom. Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller

hos penningeförvaltande verk eller enskilde insatta penningar; samt

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning derför, som åtnjutes af

patronus ecclesi*.

2 mom. Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk och stenbrott jemte dertill hörande verk,

inrättningar och näringar; qvarnar och sågverk; fabriker, mekaniska verkstäder,

bränvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller förädling

anlagda inrättningar; mejerihandtering och andra binäringar till jordbruket,

i den mån de icke afse tillgodogörande af eget jordbruks produkter; penningerörelse,

handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart, handtverk eller annan

näring;

2:o) af till allmän trafik upplåten kanal, jernväg eller annan farled

samt flottled; och

v 3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjenst eller särskildt uppdrag, såsom: aflöning,

arfvode, traktamente, sportler, bostad, derest icke fastighetsbevillning

derför af löntagaren utgöres, och annan med allmän eller enskild

tjenst förenad förmån; så ock den behållna inkomst, som, enligt gällande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillfalla de under konsistoriernas

vård eller annan allmän förvaltning stälda kassor;

c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsförrnån;
d)

all annan i denna § ej särskild! omförmäld inkomst, som icke

är genom fastighetsbevillning beskattad.

9 §•

Skyldige att utgöra inkomst!)evillning äro:

a) svensk medborgare, som är i riket bosatt: för all den inkomst,

han åtnjuter, vare sig här eller från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke är i riket bosatt: för den inkomst,

han härifrån åtnjuter;

c) utländing, som är i riket bosatt eller här uppehållit sig såsom

resande vare sig fortfarande under ett år eller under större delen af tre på

hvarandra följande år, eller som här idkar näring, eller härifrån uppbär

lön eller pension: för den inkomst, som af honom här förvärfvas eller

härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd, här användes.

Hvad här ofvan säges om enskild person galle ock i tillämpliga

delar om menigheter, samfund, stiftelser, verk och inrättningar samt

andra juridiska personer, i den mån de icke äro i denna förordning

från inkomstbevillning frikallade, äfvensom om oskiftadt sterbhus och

bolag, derunder jemväl inbegripna sådana, som enligt särskild författning

äro skyldiga afstå sin vinst.

10 §.

Grunder för inkomsternas beräknande.

1 mom. Inkomst af kapital och arbete taxeras för det löpande året.

2 mom.

a) Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön eller

pension upptages med det belopp, hvartill inkomsten under nästföregående

året uppgått, med iakttagande likväl dels att inkomsten första året den

åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits för hela föregående året, skall

upptagas med det belopp, hvartill densamma, enligt de upplysningar

taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må anses för det löpande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

9

året uppgå, dels ock att, då inkomsten under det löpande året upphör,

densamma upptages med det belopp, som, med det nästföregående årets

inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd af det löpande året,

för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad lön så ock

pension upptages med det belopp, hvartill densamma för det löpande året

blifvit i stat eller annorledes bestämd; börande deremot med tjenstebefattning

förenade tjenstgöringspenningar, dagaflöning, sportelersättning och

obestämda eller extra inkomster beräknas på sätt under a) är föreskrifvet.

c) Vikariatsarfvode, arfvode för uppdrag af öfvergående beskaffenhet

och all dylik tillfällig inkomst, som härflutit af annan den skattskyldiges

verksamhet än hans redan till beskattning taxerade tjenst, rörelse eller

yrke, och som tillfallit honom så sent under ett år, att densamma icke

kunnat af det årets taxerings- eller pröfningsnämnd beräknas, taxeras till

bevillning det näst derpå följande året.

d) Lön och annan inkomst, som utgår i spanmål eller persedlar,

upptages med det kontanta belopp, den efter senast för orten faststäldt

markegångspris utgör.

3 mom. Vid beräkning af inkomst utaf kapital och arbete må afdrag

icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt derfill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, jernväg och annan

farled samt flottled tillhörande, mark och byggnad, som enligt 4 § är fri

från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda

kapital;

d) för hvad som användes till fast egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller kapitalafbetalning å skuld.

4 mom. Deremot md afdrag ske:

vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

vid beräkning af inkomst utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet motsvarande

belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som af

egaren begagnas till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 8 § 2 mom.

a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning,

Bill. till Riksd. Prot. 1827. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden och

arbetare samt andra dermed jemförliga utgifter;

d) för kostnader, som äro förenade med utöfning af vetenskap, konst

eller handaslöjd;

e) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjenster

eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega, officerares lönetillägg för tjenstehästar

samt fourageringsersättning, anslag till skrifmaterialier och andra

expenser, dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat ställe än

tjenstemans eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort,

arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering utom station,

fältaflöning under krigstid samt arfvode eller traktamente för riksdag eller

revision å annan ort, än der arfvodes- eller traktamentstagaren är bosatt;

/) för följande med embete och tjenst förenade utgifter, nemligen:

den afgift tjensteman, såsom sådan, åligger utgöra till pensions-, enkeoch

pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning

till vikarie eller tjenstebiträde, presternas i jordeboken upptagna utlagor,

i den mån de icke äro eftergift^, ränta och amorteringsbidrag till öfverbyggnadsamorteringsfonden

för prestgårdarne i Skåne, samt kostnader för

sådana särskildt anbefalda tjensteresor, för hvilka ersättning icke är särskildt

anvisad.

11 §•

Undantag från de i 7—10 §§ meddelade stadganden.

1 mom. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete eger icke

rum: när den skattskyldiges sammanräknade årsinkomster, deri inbegripna

äfven hustruns, understiga 500 kronor.

Uppgå dessa inkomster icke till 1,200 kronor, äro 450 kronor, uppgå

de till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, äro 300 kronor af inkomsten

af kapital och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke eger rum eller som

får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, må å ort, der

kostnaden för bostad är synnerligen hög i jemförelse med förhållandet

inom riket i allmänhet, äfvensom undantagsvis i de fall, der särdeles ömmande

omständigheter (talrik familj, långvarig sjuklighet, olyckshändelse

och dylikt) förekomma, ökas; dock så att denna ökning, vare sig den eger

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

rum på grund af hög bostadskostnad eller ömmande omständigheter eller

båda dessa skäl, icke må för någon skattskyldig öfverstiga 200 kronor.

För inkomst, som beskattas inom annan kommun än den, der den

skattskyldige är mantalsskrifven, samt för bolags inkomst får hvarken befrielse

från eller lindring i bevillningen enligt detta moment åtnjutas.

2 movi. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiifond, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jemte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än den i

8 § 2 mom. b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för sådan

inkomst, som icke härflyter af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges

städer och hypoteksföreningar;

jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lemnar utdelning åt sina delegare; samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana

rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst endast

åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt för

inkomst af kapital;

d) vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska magter

anstälde, jemte alla öfrige under utrikesdepartementet lydande embets- och

tjensteman samt vaktbetjente: för den del af deras aflöning eller pension,

som motsvarar norska statsverkets bidrag dertill;

é) främmande magters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jemte deras betjening:

om de icke äro svenske medborgare: för all annan inkomst än den,

som utgöres af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller

erhålles genom här idkad rörelse;

om de äro svenske medborgare: för den inkomst, de åtnjuta af sin

tjenst hos den främmande magten;

/) utländing, som här vistas för att idka studier; samt

g) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

12 §.

Beskattningsort.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

a) patronus ecclesim; för inkomst af tionde eller ersättning derför:

der inkomsten utgår;

b) bank-, jernvägs- och kanalbolag: der bolagets rörelse drifves; vare

sig genom hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor eller vid större

och mindre stationer;

c) annat bolag: å den eller de orter, der bolagets rörelse eller någon

hufvudsaklig gren deraf på mera sjelfständigt sätt eller i afsevärd omfattning

drifves; men i fall sådana bestämda orter icke förefinnas: der bolaget

har sin styrelse;

d) handlande, fabriksegare samt annan yrkes- och näringsidkare; för

inkomst af rörelsen eller yrket: å den eller de orter, der rörelse eller yrke

eller någon hufvudsaklig gren deraf på mera sjelfständigt sätt eller i afsevärd

omfattning idkas; dock skola handlande i de städer, hvilka innefatta

flere församlingar, för den handelsrörelse de derstädes idka, äfvensom de

skattskyldige, hvilkas rörelse eller yrke utöfvas på flere orter, men endast

kortare tid på hvarje ort, taxeras inom den församling, der de äro mantalsskrifne;
e)

egare af fartyg, hvaruti flere hafva del; för inkomst af fartyget:

der hufvud- eller korrespondentredaren är mantalsskrifven; eller om sådan

ej finnes: der fartyget har sin hemort;

/) de under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning

stälda kassor; för den i 8 § 2 mom. b) omförmälda inkomst vid lediga

ecklesiastika sysslor: i den ort, der densamma eljest bort beskattas;

g) utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven löntagare; för

lön från svenska statsverket: i Stockholms stad och S:t Nikolai församling;

samt

h) utrikes boende pensionstagare; för pension från svenska statsverket

eller allmän inrättning: der pensionen utbetalas.

För annan inkomst än den här ofvan i denna § omförmälda taxeras

skattskyldig: der han är mantalsskrifven; eller om han icke är inom riket

mantalsskrifven: der han inom riket hufvudsakligen vistas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

13

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

13 §.

Taxering eller uppskattning af hvarje fast egendoms värde och

hvarje skattskyldigs årliga inkomst verkställes af bevillning sberedning ar

samt taxeringsnämnder och pröfning snämnder, hvilkas sammansättning och

åligganden här nedan bestämmas.

14 §.

Till ledning vid taxeringen skola följande uppgifter meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

a) af stadsdomstol samt domare på landet:

uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling

för hvarje fast egendom, hvarå, efter det enahanda uppgift sist

meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift,

hvilken skall angifva köpares och säljares namn samt köpeafhandlingens

datum, anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till barn, om och i

så fall till hvilket belopp i köpeskillingen inbegripits godtgörelse för inventarier

eller inbergad gröda, om förbehåll gjorts om s. k. undantagsförmåner

samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;

b) af direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypoteksinrättning

till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid derå, efter

det enahanda uppgift senast meddelades, för dylikt låns erhållande anstäld

och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter eller

vederbörande brandstodskomité:

uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 § b) omförmälda hus och

byggnader; börande denna uppgift, hvilken skall meddelas särskildt för

hvarje fastighet, afse samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit mot

brandskada försäkrade under den tid af samma år och det näst föregående,

för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;

b) af statsdepartement jemte hvarje embetsmyndighet eller embetsverk,

vare sig statens, stads eller menighets, äfvensom af styrelse för all
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

män inrättning eller stiftelse, der embets- eller tjensteman, vaktbetjent

eller annan eger utbekomma aflöning eller pension:

uppgift angående hvar och en person för det löpande året tillkommande

fast lön eller pension, äfvensom under nästföregående år uppburna

särskilda belopp af tjenstgöringspenningar, dagaflöning, traktamente, arfvode,

uppmuntrings-, mil- eller felräkningspenningar, portions-, inqvarterings-

eller beklädnadsersättning, provision eller gratifikation och andra

löneförmåner, hvarjemte, då med tjenstebefattning följer fri kost, boställe,

bostad eller löningsjord eller inkomst af sportler, expeditionslösen, böteseller

beslagsandelar eller andra obestämda eller extra inkomster, sådant

bör i uppgiften särskildt antecknas;

c) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:

uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst 500

kronor;

d) af agent för utländskt försäkringsbolag:

uppgift angående antalet försäkringar och premiebeloppet för nästföregående

år inom agenturens område, äfvensom beloppet af utbetalda

återförsäkringspremier;

e) af styrelse för verk eller bolag, som är med Kongl. Maj:ts oktroj

försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig

kontroll:

enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas, angående lön- och arfvodestagares

samt öfriga arbetares löneförmåner.

I uppgift, hvarom i 2:o) b) och e) stadgas, må icke något slag af

de vederbörande tillkommande aflöningsförmåner uteslutas, äfven om enligt

denna förordning afdrag för någon del deraf må vara vid taxeringen medgifvet;

dock att pension eller gratifikation å belopp, understigande 200

kronor, må från sådan uppgift uteslutas, då för den, som åtnjutit dylik

pension eller gratifikation, annan inkomst ej uppgifves.

15 §.

Verk eller bolag, som i 14 § 2:o) e) omförmäles, skall till ledning

vid taxeringen af sin inkomst hvarje år aflemna bestyrkt utdrag af verkets

eller bolagets senast afslutade räkenskaper, utvisande beloppet af hela den

under räkenskapsåret uppkomna vinst, ränta å eget kapital inräknad; skolande

vid detta utdrag fogas bestyrkt afskrift eller tryckt exemplar af

verkets eller bolagets revisionsberättelse för senaste räkenskapsår.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

15

16 §.

1 mom. Skattskyldig, som enligt de i denna förordning meddelade

bestämmelser icke är pligtig att afgifva uppgift till taxeringen, vare dock

skyldig att efter anmaning, som i 22 § 2 mom. sägs, lemna uppgift å det

belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller arbete det nästföregående året

uppgått.

2 mom. En hvar skattskyldig är det i öfrigt obetaget att meddela

upplysningar, som kunna tjena till ledning vid hans taxering.

17 §.

Uppgifter beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves på

två eller flere orter, skola särskilt angifva, huru, enligt den skattskyldiges

åsigt, det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på en hvar af de

orter, der enligt 12 § inkomsten bör beskattas, och skall i fråga om inkomst

af bankrörelse skattskyldig, som drifver sådan rörelse, vid uppgifterna

foga utdrag af de särskilda kontorens månadsrapporter, upptagande

balansen å in- och utlåningsräkningarna vid hvarje månads slut.

18 §.

Skyldighet att afgifva uppgift, hvarom i denna förordning sägs,

åligge för omyndig eller sådan frånvarande, för hvilken god man af domstol

förordnats, förmyndaren eller gode mannen för hvad han har under

sin förvaltning.

19 §.

För annan än enskild person åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande

styrelse, förvaltning eller ombud.

20 §.

Skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten af honom

åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, ege att för

sådant ändamål hänvända sig till vederbörande bevillningsberednings ordförande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

21 §.

De i 14, 15, 16 och 17 §§ omförmälda uppgifter skola upprättas

särskild! för hvarje kommun på landet och hvarje territoriel församling i

stad samt före den 1 april aflemnas, antingen direkt till ordföranden i

vederbörande bevillningsberedning eller ock i Stockholm till öfverståthållareembetet

och i öfriga orter till Kongl. Majrts befallningshafvande i

det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, der taxeringen

anses skola ega rum eller den skattskyldige är bosatt. Sådana uppgifter

må kunna i betaldt bref med allmänna posten insändas.

Med aflemnande af uppgift från verk eller bolag till ledning för

dess egen taxering må dock njutas anstånd till utgången af april månad;

och derest hinder möter att, innan bevillningsberedningens sammanträde

afslutats, aflemna sådan uppgift, må densamma, efter derom hos beredningens

ordförande gjord skriftlig anmälan, i stället till kronans ombud

hos taxeringsnämnden aflemnas så fort ske kan och i hvarje händelse före

den 1 juni.

22 §.

1 mom. Derest uppgift, som i 15 eller 17 §§ omförmäles, icke

inom föreskrifven tid afgifvits eller ock afgifven sådan uppgift befinnes i

visst afseende ofullständig, må bevillningsberedningens ordförande eller

kronans ombud hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd, i händelse

sådant finnes för taxeringen erforderligt, om förhållandet göra anmälan, i

Stockholm hos öfverståthållareembetet, i öfriga städer hos magistraten samt

å landet till länsmannen i orten, hvilka myndigheter det derefter åligger

att ofördröjligen mot bevis tillställa den försumlige anmaning att inom

åtta dagar efter anmaningens mottagande afgifva fullständig uppgift vid

äfventyr, som i 24 § sägs. Sådan anmaning skall, der infordrandet föranledts

af ofullständighet i aflemnad uppgift, jemväl innehålla underrättelse,

i hvilket afseende uppgiften befunnits ofullständig.

2 mom. Upplysning, som i 16 § 1 mom. sägs, ege såväl bevillningsberedningens

ordförande som kronans ombud hos taxeringsnämnd eller hos

pröfningsnämnd att infordra i enahanda ordning, som finnes i 1 mom. af

denna § föreskrifven.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

17

23 §.

1 mom. Varder uppgift, som i 14 § oinförmäles, icke inom föreskrifven

tid aflemnad, ege bevillningsberedningens ordförande eller kronans

ombud hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd att densamma infordra,

.

2 mom. År den uppgiftspligtige icke offentlig myndighet eller

tjensteman, må infordrandet jemväl kunna ega rum genom Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, hvilken eger dervid förelägga lämpligt vite.

3 mom. För taxeringen eljest erforderlig officiel uppgift skall, då

begäran derom framställes, af vederbörande embetsverk lemnas; hvarförutom

bevillningsberedningens ordförande äfvensom kronans ombud hos

taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd må ega att taga del af sådana

hos domare eller domstol förvarade handlingar, som i beskattningsafseende

kunna tjena till ledning.

4 mom. Efter anmaning, som i 22 § 2 mom. sägs, vare ock andra

verk eller bolag samt enskilda arbetsgifvare än de i 14 § 2:o) e) nämnda

pligtige att aflemna sådan uppgift angående lön- och arfvodestagares samt

öfriga arbetares löneförmåner, som i sistnämnda författningsrum omförmäles.

24 §.

Underlåter någon att inom stadgad tid afgifva enligt 15 § eller 17

§ föreskrifven uppgift eller att inkomma med sådan särskildt infordrad

uppgift eller upplysning, som i 22 § omförmäles, hafve förlorat rätten att

fullfölja talan i fråga om taxeringsvärdet å den fastighet eller beloppet af

den inkomst, som uppgiften eller upplysningen skolat afse.

Hörsammas icke sådan anmaning, som i 22 § 1 mom. sägs, och

afser densamma uppgift, hvarom i 15 och 17 §§ stadgas, skall den försumlige

höta ett belopp, svarande mot tio procent af den bevillning, som

inom beredningsdistriktet varder den skattskyldige påförd för den inkomst,

som uppgiften skolat afse.

Gitter den uppgiftspligtige visa giltig ursäkt för underlåtenheten,

ege de i denna § stadgade påföljder icke rum.

Bill. till Riksd. Prof. 1887. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

25 §.

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 14 § och 23 § 4 mom.

stadgas vare den försumlige, derest han är offentlig tjensteman, underkastad

ansvar såsom för annat tjenstefel, men böte eljest 25 kronor.

26 §.

Utan hinder af uteblifven uppgift och med rätt att pröfva, i hvad

mån afgifven uppgift är af beskaffenhet att böra läggas till grund för

taxeringen, eger bevillningsberedningen att föreslå samt taxerings- och

pröfningsnämnderna att bestämma och fastställa skattskyldigs taxering.

27 §.

Af skattskyldig till ledning för hans egen taxering meddelad uppgift,

hvars offentliggörande han förklarat sig icke medgifva, må endast inför

beredningen och, med den skattskyldiges samtycke, inför taxeringseller

pröfningsnämnden företes, men icke utan hans samtycke i nämndens

protokoll intagas; skolande, sedan frågan om samme skattskyldigs taxering

blifvit afgjord, sådan uppgift till honom återställas eller bevisligen förstöras

af den, som densamma emottagit.

Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

1 :o) Bevillning sberedning ärna.

28 §.

Hvarje kommun skall i allmänhet utgöra ett beredningsdistrikt. I

Stockholm eger öfverståthållareembetet att bestämma antalet af de bevillningsberedningar,

som der skola tillsättas, samt det distrikt, hvarje bevillningsberedning

skall omfatta. För annan stad, hvarest flera bevillningsberedningar

erfordras, eger Kongl. Maj:ts befallningshafvande att, efter

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

19

magistratens hörande, bestämma beredningarnas antal och beredningsdistrikten.

På landet må Kongl. Maj:ts‘ befallningshafvande fördela större

kommuner i två eller flere beredningsdistrikt äfvensom förena två eller

flere mindre kommuner till ett beredningsdistrikt.

Till ordförande och föredragande i bevillningsberedning skall Kongl.

Maj:ts befallningshafvande förordna lämplig, helst inom beredningsdistriktet

bosatt person. Sådant förordnande meddelas för tiden intill det år, då

nästa allmänna fastighetstaxering eger rum, Kongl. Maj:ts befallningshafvande

dock obetaget att, derest anledning dertill förekommer, återkalla

detsamma.

29 §.

Bevillningsberedning utgöres af, jemte ordföranden, visst antal för

hvarje år, på sätt här nedan stadgas, utsedde ledamöter.

I stad skola dessa ledamöter, till antal af tre, högst fem, väljas af

stadsfullmägtige eller, der stadsfullmägtige icke finnas, af allmän rådstuga

bland sådana inom beredningsdistriktet boende personer, hvilka under senast

förflutna år derstädes erlagt fastighets- eller inkomstbevillning. På landet

skola ledamöter i bevillningsberedning, till antal af två, högst sex, väljas

på kommunalstämma bland de i orten bosatta personer, hvilka under sist

förflutna år erlagt fastighets- eller inkomstbevillning inom distriktet. Aro

flere kommuner förenade till ett beredningsdistrikt, skola för hvarje kommun

väljas högst tre ledamöter i beredningen, med iakttagande likväl att

antalet ledamöter i beredningen icke må i något fall öfverstiga sex.

Vid samma tillfälle, som ledamöterne i bevillningsberedningen utses,

skall äfven förrättas val af suppleanter, motsvarande minst hälften af de

ordinarie ledamöternes antal, samt ordningen suppleanterne emellan bestämmas.

För öfrigt bör vid val af både ordinarie ledamöter och suppleanter

tillses, att, så vidt möjligt är, såväl fastighetsegare som näringsidkare

och löntagare komma att i beredningen ega säte och stämma.

30 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän kungörelse underrättar Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i början af hvart och ett år de skattskyldige om de

personer, hvilka komma att inom hvarje ort såsom ordförande leda bevillningsberedningens

arbeten för samma år, samt om de särskilda beredningsdistrikt,

deruti länet blifvit indeladt, hvarjemte Kongl. Maj:ts befallnings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

hafvande meddelar föreskrift om det antal beredningsledamöter, som inom

hvarje bered ningsdistrikt skall väljas, samt om hvad i öfrigt vid dessa val

bör iakttagas. Uti denna kungörelse erinras vederbörande om skyldigheten

att aflemna de uppgifter, som i afseende på den förestående bevillningstaxeringen

skola meddelas, samt om påföljden för uraktlåtenhet derutinnan,

hvarjemte underrättelse meddelas om tid och ställe för uppgifternas aflemnande

äfvensom derom, att skattskyldig, som önskar upplysning rörande

beskaffenheten af honom åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess

fullgörande, eger att för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande

bevillningsberednings ordförande.

2 mom. Val af ledamöter och suppleanter i bevillningsberedningen

skola förrättas före den 15 februari; börande genast efter valförrättningens

slut den, som dervid fört ordet, om valet underrätta ej mindre de valde

än ordföranden i beredningen.

31 §.

På det bevillningsberedningens ledamöter må ega tillfälle att inhemta

nödig kännedom om sina åligganden, bör erforderligt antal exemplar af

denna förordning med dertill hörande instruktion och formulär genom

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg öfverlemnas i stad till magistraten

och på landet tilll ordföranden i kommunalstämman för att genast

efter valet tillhandahållas en hvar af beredningens valde ledamöter. Sådant

exemplar skall jemväl nyutsedd ordförande i bevillningsberedning tillställas.

I Stockholm tillhandahålles nämnda författning vederbörande ordförande

och ledamöter i beredningarna omedelbart af öfverståthållareembetet.

32 §.

Bevillningsberednings ordförande åligger särskild!:

a) att samla, ordna, numrera och granska de för taxeringen aflemnade

uppgifter och anmälningar, vidtaga föreskrifna åtgärder för uteblifna

eller eljest erforderliga uppgifters införskaffande, dervid bör tillses, att

genom infordrande af sådana upplysningar, som i 16 § 1 mom. omförmälas,

ledning vinnes för taxering af jemväl sådana skattskyldige, hvilka icke äro

pligtige att utan särskild anmaning aflemna uppgifter, samt i öfrigt söka

att inhemta upplysningar till ledning för en noggrann och tillförlitlig

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

21

taxering äfvensom att, då anledning till tillämpning af 25 § förekommer,

derom göra anmälan hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande för den åtgärd,

som för sådant ändamål må på sagda myndighet ankomma;

b) att bestämma tid och ställe för beredningens sammanträde samt

derom ofördröjligen ej allenast underrätta ledamöterna i beredningen, utan

äfven på lämpligt sätt och i god tid meddela de skattskyldige inom beredningsdistriktet

underrättelse; börande beredningssammanträdena, hvilka på

landet alltid skola hållas inom distriktet, utsättas så tidigt, att samtliga

beredningarna senast den 31 maj må hafva afslutat sina arbeten;

c) att vid beredningens sammanträden föra ordet, tillhandahålla och

meddela ledamöterna alla i och för taxeringen erhållna uppgifter och upplysningar,

i taxeringslängden på behöriga ställen anteckna uppgifternas

nummer, uppgifna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden å fastigheter

äfvensom, derest skattskyldig gjort sig skyldig till försumlighet, hvarom

i 24 § förmäles, derom göra anteckning i längden; skolande derjemte

särskild förteckning å sådana försumlige taxeringsnämnden meddelas; samt

d) att, då inkommen uppgift å aflöning eller pension eller annan

dylik inkomst afser person, som ej är inom distriktet mantalsskrifven, till

vederbörande afsända uppgiften eller transsumt af densamma och i senare

fallet derom verkställa anteckning å uppgiften.

33 §.

Till bevillningsberedningens ordförande skall å landet häradsskrifvaren

och i stad vederbörande tjensteman senast den 20 april, vid bot af

tre kronor för hvarje Överskjutande dag, hafva aflemnat på mantalslängden

grundade, enligt faststälda formulär uppstälda längder, upptagande samtliga

inom beredningens distrikt belägna fastigheter, å hvilka jemlikt 5 §

särskilda taxeringsvärden skola sättas, äfvensom fastigheternas egare eller

i fall, som i 2 § sägs, deras innehafvare. Dessutom böra vid samma tillfälle

till beredningens ordförande aflemnas tillräckligt antal tryckta blanketter

till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen, uti hvilken enligt

faststäldt formulär uppgjorda längd beredningen införer alla de personer,

som beredningen anser skyldige att dylik bevillning inom distriktet erlägga.

I stad böra beredningarna till dessa längders upprättande och kompletterande

åtnjuta nödigt biträde af vederbörande uppbörds- eller annan dertill

utsedd Tjensteman.

A tid, som nyss är sagd, skola jemväl till beredningens ordförande

aflemnas, på landet af kommunalstämmas ordförande och i stad, utom

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Stockholm, genom magistratens försorg, så vål de i 53 § 3 mom. omförmälda

afskrifter af nästföregående års taxeringslängder som äfven de i 51

och 63 §§ omförmälda utdrag af protokollen hos det årets vederbörande

taxeringsnämnd och pröfningsnämnd.

I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade

särskilda instruktion och under tillämpning af de i denna förordning stadgade

grunder åligger det beredningen att föreslå och uti förberörda längder

införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, för hvilket bevillning

skall inom beredningsdistriktet påföras hvarje skattskyldig, med iakttagande

dervid att uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller eljest, allt efter som

inkomsten deltager i vägunderhåll eller ej, införes i vederbörlig kolumn,

på sätt bilagda formulär n:o 5 utvisar; och bör beredningen dervid följa

den inom samma ort senast upprättade mantalslängd, hvilken för sådant

ändamål skall, sedan densamma blifvit i föreskrifven tid och ordning granskad,

jemte alla dertill hörande uppgifter och handlingar senast den 20

april tillställas ordföranden i ortens bevillningsberedning.

Finnes inom distriktet samhälle, för hvilket ordningsstadgan, helsovårdsstadgan,

brandstadgan eller byggnadsstadgan för rikets städer är i

tillämpliga delar gällande, skola de inom detta samhälle förekommande

fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna särskildt angifvas och

sammanföras.

34 §.

Beslut må icke kunna fattas af bevillningsberedning, som omfattar

blott en kommun eller en del deraf, derest icke ordföranden och minst

två ledamöter äro närvarande, ej heller af beredning, omfattande två eller

flere kommuner, med mindre, utom ordföranden, en ledamot från hvarje

kommun är tillstädes; börande i allt fall, då ordinarie ledamot i beredningen

är frånvarande, vederbörande suppleant ofördröjligen tillkallas.

Derest vid föreslående af fastighetsvärde eller inkomstberäkning

skiljaktighet i meningarne inom beredningen uppstår, skola beloppen upptagas

i öfverensstämmelse med den mening, som de flesta ledamöterna

yttrat, eller, om rösterna utfalla lika, med den, som ordföranden biträdt;

och åligger det ordföranden att i de fall, då hans mening icke gjort sig

gällande, uti taxeringslängdens anteckningskolumn särskildt upptaga den

taxering, han ansett böra föreslås; varande det jemväl hvar och en af de

öfriga beredningsledamöterna obetaget att få sin särskilda mening för

taxeringsnämnden anmäld, så vida densamma, skriftligen affattad, till beredningens

ordförande aflemnas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

23

35 §.

Bevillningsberedningens förslag, behörigen summerade, tillika med

mantalslängden jemte de till hvardera hörande uppgifter och öfriga handlingar

skola senast den 6 juni af beredningens ordförande aflemnas i

Stockholm till öfverståthållareembetet och i öfriga städer till magistraten;

börande, utom hvad Stockholms stad angår, vid berörda handlingar jemväl

fogas de enligt 33 § beredningens ordförande tillhandakomna afskrift^

af föregående årets taxeringslängder och protokollsutdrag. Sagda myndigheter

skola senast fjorton dagar före taxeringsnämndens sammanträde kungöra,

att ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt och aflemnadt samt att

kännedom om detsammas innehåll kan på angifvet ställe inhemtas; åliggande

det i Stockholm öfverståthållareembetet och i öfriga städer magistraten

att till taxeringsnämnden öfverlemna beredningens förslag och

mantalslängden jemte alla öfriga enligt denna § till dem aflemnade handlingar.

På landet skola beredningens förslag, behörigen summerade, senast

den 6 juni af beredningens ordförande öfverlemnas till kommunalstämmans

ordförande, som det åligger ofördröjligen efter mottagandet kungöra,

att ifrågavarande förslag blifvit uppgjorda och aflemnade samt att kännedom

om deras innehåll kan på angifvet ställe inhemtas. Förslagen skola

sedermera af honom, till vederbörande kronofogde öfversändas så tidigt,

att desamma kunna komma denne till hända tio dagar före taxeringsnämndens

sammanträde. Mantalslängden med tillhörande uppgifter samt taxeringsuppgifterna

och öfriga beredningens ordförande tillhandakomna handlingar

skola af honom efter förrättningens slut tillställas vederbörande kronofogde,

hvilken det åligger till taxeringsnämnden medföra såväl samtliga

dessa handlingar som ock beredningens förslag.

36 §.

Skattskyldig, som är missnöjd med beredningens förslag, eger att

hos taxeringsnämnden uppgifva de skäl och styrka de förhållanden, på

grund hvaraf han anser detta förslag böra ändras eller ogillas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

37 §.

Magistratsperson, kronofogde eller länsman må ej utan laga förfall

kunna afsåga sig erhållet förordnande att vara ordförande i bevillningsberedningen.

Hvarje annan inom beredningsdistriktet bosatt person vare skyldig

att, såvida han icke de fem nästföregående åren deltagit i distriktets

bevillningsberedning eller är af laga förfall hindrad, emottaga uppdrag att

vara ordförande eller ledamot i beredningen. Utom distriktet bosatt

person är icke utan sitt eget medgifvande skyldig att sådan befattning

sig åtaga.

38 §.

Der ordföranden i bevillningsberedningen, utan att af laga förfall

vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för beredningens sammanträde

eller underlåter att inom föreskrifven tid aflemna beredningens

förslag och öfriga handlingar, vare han förfallen till böter af femtio kronor.

Infinner han sig icke å den af honom för beredningens sammanträde

utsatta ort och tid, böte tjugufem kronor. Ledamot af beredningen

eller tillkallad suppleant, som utan laga förfall från sammanträdet uteblifver,

böte tio kronor.

39 §.

Ordförande i bevillningsberedning skall jemväl inställa sig hos

taxeringsnämnden för samma ort samt eger, äfven om han är vald till

ledamot af nämnden, åtnjuta traktamentsersättning under tiden för sin

närvaro vid nämnden med sex kronor om dagen och kostnadsersättning

för sin resa till och från nämndens sammanträdesort, då resan sker med

skjuts, efter tre kronor för milen, men, då resan sker på ångfartyg eller

jernväg, med ett belopp, motsvarande i förra fallet afgiften för enkel hyttplats

eller, då hytt ej förekommer, en salongsplats och i senare fallet afgiften

för plats i första klassens vagn eller, der sådan ej finnes, i andra

klassens.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

25

2:o) Taxeringsnämnderna.

40 §.

De på taxering beroende fastighetsvärden och inkomstbelopp bestämmas

af den för sådant ändamål utaf de skattskyldige, på sätt nedan

stadgas, utsedda taxeringsnämnd. Taxeringsdistrikts område bestämmes

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande. Det utgöres i allmänhet af hvarje

särskild stad samt på landet af två, tre eller fyra beredningsdistrikt, men,

der Kongl. Maj:ts befallningshafvande pröfvar sådant nödigt, må sistnämnda

antal ökas eller minskas äfvensom större stad fördelas i flere taxeringsdistrikt.

Hvart och ett taxeringsdistrikt har sin taxeringsnämnd, hvilken

bör hålla sina sammanträden inom staden eller distriktet; dock må för

landet utsedd taxeringsnämnd äfven sammanträda i närbelägen stad.

41 i

Efter dertill af städernas magistrater samt kronofogdarne och häradsskrifvarne

för det löpande året uppgjorda förslag, som före april månads

utgång skola till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet insändas, bestämider

Kongl. Maj:ts befallningshafvande viss tid, efter den 20 juni, samt

ställe för taxeringsnämndernas sammanträden. Dervid bör tillses, att på

landet vederbörande kronofogde och häradsskrifvare må kunna öfvervara

hvarje taxeringsnämnds sammankomst samt att de bemälda nämnder åliggande

taxeringsförrättningar senast den 20 juli kunna vara afslutade.

42 §.

•

Så fort sig göra låter utfärdar Kongl. Maj:ts befallningshafvande

allmän kungörelse angående anställande af val till ledamöter i taxeringsnämnderna

samt tid och ställe för nämndernas sammanträden. Denna

kungörelse bör jemväl innehålla bestämda föreskrifter om hvad vederbörande

tjensteman samt de skattskyldige hafva att med hänsyn till dessa

nämnder iakttaga, äfvensom angående samma nämnders och deras ledamöters

åligganden. Senast inom fjorton dagar efter den, då denna kungörelse

blifvit på värdigt sätt i församlingen offentliggjord, utlyses å

Bih. till Riksd. Prof. 181)7. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 33 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

landet kommunalstämma för anställande af omförmälda val. I stad förrättas

valen inför magistraten af stadens vid allmän rådstuga eller vid

val af stadsfullmägtige röstberättigade invånare efter den vid allmänna

rådstugan eller val af stadsfullmägtige gällande röstgrund; och skall, då

stad är delad i flere taxeringsdistrikt, hvarje distrikt för sig utse sina

ledamöter i taxeringsnämnden.

43 §.

På landet bör antalet af hvarje taxeringsnämnds ledamöter vara nio,

då taxeringsdistriktet icke utgöres af mera än en kommun. Omfattar

åter taxeringsdistriktet två kommuner, skall taxeringsnämnden bestå af

tio ledamöter, bland hvilka fem utses af hvardera kommunen; och om

tre eller flere kommuner tillhöra samma taxeringsdistrikt, bör hvarje

kommun utse i förra fallet fyra och i senare tre ledamöter i detta distrikts

taxeringsnämnd.

I stad skall likaledes taxeringsnämnd bestå af nio ledamöter, då

taxeringsdistriktet omfattar blott ett beredningsdistrikt. Inbegripas åter

två beredningsdistrikt under ett taxeringsdistrikt, skola ledamöterne i

taxeringsnämnden vara tio, deraf fem utses från hvardera beredningsdistriktet;

och då taxeringsdistriktet omfattar tre eller flere beredningsdistrikt,

utses från hvarje beredningsdistrikt i förra fallet fyra och i det

senare tre ledamöter i taxeringsnämnden.

Vid samma tillfälle, som ledamöterne i taxeringsnämnden väljas,

bör äfven förrättas val af suppleanter, motsvarande minst hälften af de

ordinarie ledamöternes antal, samt ordningen suppleanterne emellan bestämmas.

44 §.

•

För att vara valbar till ledamot i taxeringsnämnd erfordras att inom

taxeringsdistriktet hafva under nästföregående år utgjort fastighets- eller

inkomstbevillning; börande åtminstone en af dem, som utses till ledamöter

i taxeringsnämnden, hafva deltagit i årets bevillningsberedning. Vid valet

skall först denne ledamot och sedan öfriga ledamöter i taxeringsnämnden

utses. För öfrigt bör vid ifrågavarande val tillses, att, såvidt möjligt är,

såväl fastighetsegare som näringsidkare och löntagare komma att i nämnden

ega säte och stämma.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Efter valets förrättande bör den, som dervid fört ordet, om detsammas

utgång skyndsamt underrätta, i Stockholm öfverståthållareembetet

och på landet kronofogden, samt dervid tillika meddela hvilka bland de

valde i årets bevillningsberedningar deltagit; skolande i stad magistraten

och på landet kronofogden underrätta de valde ledamöterne och suppleanterne

om det dem gifna uppdrag, hvarvid tillika till en hvar af de valde,

som icke i beredningen deltagit, skall öfverlemnas ett exemplar af denna

förordning.

Den, som valts till ledamot i taxeringsnämnden, är, så vida han

icke af laga förfall derifrån hindras, skyldig att detta uppdrag fullgöra.

Inträffadt förfall bör ofördröjligen anmälas för magistraten eller kronofogden,

så att före nämndens sammanträde suppleant hinner inkallas.

Ledamot i taxeringsnämnd eller tillkallad suppleant, som utan anmäldt

laga förfall uteblifver från nämndens sammanträde, böte fem kronor.

Taxeringsnämnds vid utlyst sammanträde närvarande ledamöter ega att,

om det för taxeringsförrättningens fortgång erfordras och utsedd suppleant

för tillfället icke finnes att tillgå, inkalla annan till ledamot valbar person

att i förrättningen deltaga.

Taxeringsnämnd får icke träda i verksamhet eller fortsätta sina

göromål, så vida icke de närvarande vederbörligen valde eller tillkallade

ledamöterne utgöra minst två tredjedelar af det antal, hvaraf nämnden

bör bestå.

45 §.

Landshöfdingen i lånet är berättigad att i taxeringsnämnds öfverläggningar,

men icke i besluten deltaga. Då landshöfdingen är närvarande,

före han ordet; egande eljest nämnden att inom sig med slutna

sedlar välja ordförande, och bör vid sådant val ordet föras af den till

lefnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

46 §.

1 mom. Under taxeringsnämnds sammanvaro bör alltid kronoombud

vara tillstädes för att efter sorgfällig granskning af bevillningsberedningens

förslag göra de anmärkningar och framställningar, hvartill

han för iakttagande af kronans rätt finner sig ega anledning. Detta

ombud, hvilket det dessutom åligger noga tillse, att anteckningarna i taxe
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

ringslängden varda verkstälda i öfverensstämmelse med nämndens beslut,

förordnas i stad af Kongl. Maj:ts befallningshafvande; och bör företrädesvis

dertill utses den person eller någon af de personer, som enligt Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes förordnande deltagit i samma års bevillningsberedning.

På landet är kronofogden i orten kronoombud hos taxeringsnämnden.

2 mom. Protokollet hos taxeringsnämnden föres i Stockholm af

person, som dertill af öfverståthållareembetet förordnats, och i öfriga städer

af en utaf magistraten utsedd person, så vida icke denna protokollsföring

åligger någon viss, der anstäld tjensteman. På landet skall sagda protokoll

föras af kronofogden. Af nämndens beslut föranledda anteckningar i

taxeringslängden skola under sammanträdet verkställas på landet af häradsskrifvaren

och i stad antingen af den person, magistraten förordnat att i

sådant afseende vid bevillningstaxeringen biträda, eller af den tjensteman,

hvars åliggande dessa anteckningars verkställande tillhör; och äro samtlige

desse tjensteman äfvensom vederbörande bevillningsberednings ordförande

pligtige att nämnden med upplysningar tillhandagå.

3 mom. Skulle taxeringsnämnden i ett eller annat hänseende icke

iakttaga denna förordnings föreskrifter eller icke verkställa taxeringen i

öfverensstämmelse med upplysta och bestyrkta förhållanden, åligger det

kronoombudet, häradsskrifvaren och ordföranden i vederbörande bevillningsberedning

att sådant genast anmärka. Dylik anmärkning äfvensom nämndens

i anledning deraf meddelade yttrande skola i protokollet intagas.

47 §.

Har kronofogde, häradsskrifvare eller annan person, som det åligger

att enligt 46 § 1 och 2 mom. vara tillstädes och tjenstgöra vid taxeringsnämnds

sammankomst, derifrån utan laga förfall uteblifvit efter den för

nämndens sammanträde utsatta tid eller har hans dessförinnan inträffade

förfall icke blifvit vederbörligen anmäldt, böte han tjugufem kronor. Derest

ordförande i bevillningsberedning utan laga förfall från nämndens sammanträde

uteblifvit, böte tio kronor.

Kan, till följd af en eller annan anledning, taxeringsförrättningen

icke företagas eller fortgå, bör anmälan derom af nämnden göras hos

Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som då vidtager den åtgärd, förhållandet

finnes påkalla.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

29

48 §.

Skulle taxeringsnämnden vid granskningen af bevilluingsberedningens

förslag finna erforderligt, att från embetsverk och myndigheter, styrelser

och förvaltningar eller enskilde ytterligare uppgifter och upplysningar inhemtas,

skall sådant ske genom kronans ombud hos nämnden.

Derest uppgift eller upplysning, som, vare sig opåmint eller efter

anmaning af kronans ombud hos taxeringsnämnd, skolat afgifvas till ledning

vid taxeringen, icke meddelats, åligger det sagda ombud att derom

göra anmälan hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande, som om förhållandet

meddelar kronans ombud hos pröfningsnämnden underrättelse samt vidtager

den ytterligare åtgärd, hvartill anledning kan förefinnas.

49 §.

Uppstå skiljaktiga meningar bland taxeringsnämndens ledamöter och

måste omröstning för frågans afgörande anställas, skall denna vara öppen

och den mening blifva gällande, hvilken flertalet bland ledamöterne biträdt,

eller, om rösterna utfalla lika, den, som länder till den skattskyldiges

förmån. Kan denna grund ej tillämpas, galle den mening, ordföranden

biträder.

50 §.

Taxeringsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar; dock

är skattskyldig berättigad att inför nämnden företräda för att meddela

upplysningar rörande taxeringen i hvad den honom angår.

5i §;

Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång sig göra

låter, bör begärd upplysning om den af taxeringsnämnden skattskyldig

påförda taxering honom på stället meddelas.

Dessutom och på det hvar och en skattskyldig må komma i tillfälle

att erhålla kännedom om de hos taxeringsnämnden skedda ändringar i

bevillningsberedningens förslag, åligger det den, som fört nämndens protokoll,

att, senast fjorton dagar efter det taxeringsförrättningarna inom fögderi

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

eller stad blifvit afslutade, aflemna, i Stockholm till öfverståthållareembetet,

i öfriga städer till magistraten och på landet till kommunalstämmans ordförande,

för hvarje kommun på landet och hvarje beredningsdistrikt i stad

utskrifna utdrag af sagda protokoll, utvisande alla af nämnden beslutade

förändringar uti och tillägg till beredningens förslag. Dessa protokollsutdrag

skola under viss bestämd och vederbörligen kungjord tid, som icke

må understiga fjorton dagar, på lämpligt och dervid äfven tillkännagifvet

ställe hållas de skattskyldige till hända.

52 §.

Justeringen af det hos taxeringsnämnden förda protokoll skall verkställas

inför nämnden eller senast åtta dagar efter nämndens sammanträde

inför ordföranden jemte minst två af nämnden utsedde ledamöter.

Justeringen bestyrkes genom å protokollet tecknadt intyg af nämndens

ordförande och två ledamöter. Så snart de i 51 § omförmälda protokollsutdrag

äro utskrifna, bör protokollet aflemnas till den tjensteman, som det

tillhört att anteckningarna i taxeringslängden verkställa. Denna längd

underskrifves af både nyssbemälde tjensteman och kronoombudet, hvarjemte

rigtigheten af deruti skedda, på taxeringsnämndens beslut grundade

anteckningar äfven vitsordas af ordföranden och två ''ledamöter i samma

nämnd.

53 §.

1 mom. Sedan taxeringsnämndernas förrättningar inom stad eller

fögderi afslutats, skall i stad vederbörande tjensteman och på landet häradsskrifvaren

ofördröjligen uträkna samt i taxeringslängden införa de bevillningsafgifter,

som på grund af taxeringsnämndernas beslut skola påföras.

2 mom. Senast den 15 augusti skola taxeringsprotokoll och längder

med sammandrag jemte tillhörande handlingar, äfvensom afskrifterna

af föregående årets taxeringslängder till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet insändas, på landet omedelbart af vederbörande häradsskrifvare

och i stad genom magistratens försorg; varande i annat fall den tjensteman,

hvars försumlighet föranledt inträffadt dröjsmål, förfallen till böter

af tre kronor för hvarje dag, hvarmed ofvan bestämda tid öfverskrides.

I Stockholm bör den tjensteman, som det tillhör att anteckningarna

i taxeringslängden verkställa, inom samma tid och vid enahanda äfventyr

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128. 31

till öfverståthållareembetet inlemna taxeringsprotokoll och längder med

tillhörande handlingar.

3 mom. Afskrift af taxeringslängderna, i hvad de angå hvarje särskild

kommun på landet, skall jemväl senast den 15 augusti af häradsskrifvaren

tillställas vederbörande kommunalstämmas ordförande för att

genom hans försorg i den ordning, som i 51 § föreskrifves, hållas de

skattskyldige till hända; börande afskriften sedermera af ordföranden förvaras

för att, på sätt i 33 § stadgas, öfverlemnas till ordföranden i påföljande

årets bevillningsberedning.

I stad, utom Stockholm, skall genom magistratens försorg afskrift

af taxeringslängderna för hvarje särskildt beredningsdistrikt i samma ordning

hållas de skattskyldige till hända samt påföljande år öfverlemnas till

vederbörande ordförande i det årets bevillningsberedningar.

54 §.

Innan taxeringsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina medlemmar

föreslå i Stockholm fyra, men i öfriga städer och på landet tre

personer till ledamöter i samma års pröfningsnämnd, hvarvid bör tillses,

att, såvidt möjligt är, bland de föreslagna finnas såväl fastighetsegare som

näringsidkare och löntagare.

Om de personer, som sålunda blifvit af taxeringsnämnden föreslagna

att enligt stadgandet i 57 § utse till ledamöter i pröfningsnämnden, skall

i Stockholm taxeringsnämnds ordförande, i öfriga städer magistraten och

på landet kronofogden ofördröjligen meddela Kongl. Maj:ts befallningshafvande

underrättelse.

55 §.

Skattskyldig, som icke åtnöjes med vederbörande taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer, så ock vederbörande kommun eller vägstyrelse,

som är missnöjd med taxeringsnämnds beslut, må deri söka ändring hos

pröfningsnämnden genom besvär, hvilka, skriftligen affattade, skola senast

innan klockan tolf å fjortonde dagen före den, då pröfningsnämnden

sammanträder, eller, om fjortonde dagen är helgedag, å nästföljande dag

till Kongl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas; dock att besvär mot beslut

af taxeringsnämnd i Stockholms stad må ingifvas senast klockan tolf å

åttonde dagen före pröfningsnämndens sammanträde eller, om åttonde

dagen är helgedag, å nästföljande dag; börande de skattskyldige genom

den i 58 § omförmälda kungörelse härom erinras.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

3:o) Pröfningsnämnderna.

56 §.

För att granska taxeringarna samt pröfva och afgöra anförda besvär

eller annars framstälda anmärkningar i anledning af taxeringsnämndernas

vidtagna åtgärder och beslut skall en pröfningsnämnd årligen under senare

hälften af september månad sammanträda för hvart och ett län i länets

residensstad och för Stockholms stad i Stockholm; egande denna nämnd

att, efter tagen erforderlig kännedom om hvad taxeringslängder samt protokoll

äfvensom aflemnade uppgifter innehålla och noggrann pröfning af

alla nämnden understälda frågor och förhållanden, meddela sådana rättelser

och ändringar i eller göra sådana tillägg till den verkstälda taxeringen,

hvilka finnas af rättvisa och billighet samt en författningsenlig och jemlik

beskattning påkallade.

57 §.

Pröfningsnämnd skall bestå af tjugu, högst trettio ledamöter, hvilka

Kongl. Maj:ts befallningshafvande eger utse bland de af taxeringsnämnderna

dertill föreslagna personer. Bland ledamöterne i pröfningsnämnden skall

minst hälften och i Stockholms stad minst en fjerdedel vara egare af fast

egendom; och böra nämndens ledamöter så utses, att nämnden, såvidt

förhållandena medgifva, kommer att utgöras af ett efter beskattningens

belopp och mängden af de skattskyldige skäligen lämpadt antal dels näringsidkare

och dels löntagare, samt att inom nämnden icke saknas tillförlitlig

kännedom om länets särskilda delar, dessas ekonomiska tillstånd och hufvudsakliga

näringar.

Den, som till ledamot i pröfningsnämnd blifvit utsedd, men utan

vederbörligen anmäldt, laga förfall vid nämndens sammankomst sig icke

infinner, skall höta tio kronor.

58 §.

Uti derom utfärdad kungörelse uppgifver Kongl. Maj:ts befallningshafvande

dem, som till ledamöter i pröfningsnämnden blifvit utsedde, samt

underrättar länets invånare om tid och ställe för nämndens sammanträde;

och åligger det Kongl. Maj:ts befallningshafvande att i god tid låta ett

exemplar af denna kungörelse en hvar af nämndens ledamöter tillställas,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

33

hvarjemte genom sagda myndighets försorg förteckning öfver de inkomna

besvärsskrifterna med kortfattad redogörelse för de i besvären gjorda yrkanden

bör, så fort ske kan, till ledamöterna öfversändas; dock att sådan

förteckning icke erfordras för ledamöterna i Stockholms stads pröfningsnämnd.

59 §.

Vid pröfningsnämndens sammankomster skall landshöfdingen i länet

vara ordförande, med rättighet att deltaga i nämndens öfverläggningar,

men icke i dess beslut i annat fall än nedan sägs. År landshöfdingen

hindrad att dessa sammankomster bevista, ege nämnden att sjelf genom

val med slutna sedlar bland sina ledamöter utse ordförande, och bör vid

sådant val ordet föras af den till lefnadsåren äldste bland nämndens

ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter och måste till följd deraf omröstning anställas,

skall omröstningen vara öppen och den mening blifva gällande, hvilken

flertalet bland ledamöterne biträdt, eller, om rösterna utfalla lika, den,

som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej tillämpas,

galle den mening, som biträdes af ordföranden.

60 §.

Såsom kronans ombud och för upplysningars meddelande bör landskamereraren

samt för Stockholm kamereraren vid öfverståthållareembetets

afdelning för uppbördsärenden öfvervara pröfningsnämndens sammankomster,

med skyldighet att efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar

och framställningar, hvartill han för iakttagande af kronans rätt och i öfrigt

för en behörig taxering finner sig ega anledning.

61 §.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande eger, der så anses erforderligt,

kalla bevillningsberednings ordförande äfvensom kronans ombud hos taxeringsnämnd

och häradsskrifvare att, för upplysningars meddelande, före

och under pröfningsnämndens sammankomst infinna sig å den ort, der

nämnden sammanträder.

Bill. till Riksd. Prot. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

62 §.

Protokollet vid pröfningsnämndens sammankomster föres och de af

nämndens beslut föranledda anteckningar i taxeringslängderna samt i den

uti 63 § omförmälda särskilda längd verkställas af den eller de personer,

som Kongl. Maj:ts befallningshafvande dertill förordnat. Sådant förordnande

får icke meddelas åt någon, som i annan egenskap skall hos pröfningsnämnden

vara tillstädes.

Justeringen af det hos pröfningsnämnden förda protokoll skall verkställas

inför nämnden eller senast fjorton dagar efter nämndens sista sammanträde

inför ordföranden jemte minst två af nämnden dertill utsedde

ledamöter, hvilka skola inställa sig på ordförandens kallelse. Justeringen

bestyrkes genom ett af nämndens ordförande och två ledamöter å protokollet

tecknadt intyg.

63 §.

1 mom. Alla pröfningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens

protokoll, der jemväl, i händelse skattskyldig underlåtit att afgifva honom

enligt 22 § af kronans ombud hos nämnden affordrad uppgift eller upplysning,

anteckning om sådan försumlighet bör ske. Fastighets- och inkomsttaxering,

som till följd af pröfningsnämndens beslut tillkommit eller

blifvit faststäld annorlunda än taxeringsnämnden bestämt, skall upptagas i

särskild längd, deruti de protokollsparagrafer, som innehålla dylika beslut,

böra angifvas. Kronoombudet åligger att med sin underskrift å så väl

taxeringslängderna som nyssnämnda särskilda längd vitsorda deruti, enligt

pröfningsnämndens beslut, införda förändringar eller gjorda tillägg. Den,

som fört pröfningsnämndens protokoll, åligger att i Stockholm till öfverståthållareembetet

och i länen till vederbörande magistrater eller kommunalstämmors

ordförande före oktober månads utgång, vid bot af fem kronor

för hvarje dag, hvarmed den sålunda bestämda tiden öfverskrides, aflemna

för hvarje beredningsdistrikt i stad och hvarje kommun på landet utskrifna

utdrag af nämnda protokoll, utvisande alla af pröfningsnämnden beslutade

förändringar uti och tillägg till de af taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder.

Dessa protokollsutdrag, hvilka jemväl skola innehålla underrättelse

om hvad den, som med pröfningsnämndens beslut icke åtnöjes, har

att iakttaga, skola hållas de skattskyldige till hända under viss tid af minst

fjorton dagar, hvarom kungörelse bör på vanligt sätt ofördröjligen utfärdas;

börande, utom hvad Stockholm angår, i denna kungörelse upptagas namn

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

35

och hemvist för de skattskyldige, i afseende å hvilkas taxering pröfningsnämnden

vidtagit ändring. På sätt i 33 § stadgas, skola nyssnämnda

protokollsutdrag påföljande år öfverlemnas till vederbörande ordförande i

det årets bevillningsberedningar.

1 Stockholm skall utdrag af pröfningsnämndens protokoll, i hvad det

innehåller beslut om ny taxering eller förhöjning i den af taxeringsnämnden

verkstälda taxering, senast den 15 december vederbörande skattskyldig

tillställas.

2 mom. Inom tre veckor efter pröfningsnämndens sista sammanträde

skola, utom hvad Stockholms stad angår, taxeringslängder jemte tillhörande

handlingar, taxeringsnämndernas protokoll samt de hos pröfningsnämnden

förda längder öfversändas till vederbörande häradsskrifvare eller

magistrat för debiteringens verkställande.

De i 53 § 3 mom. omförmälda afskrifter af föregående årets taxeringslängder

skola hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande qvarstanna för att

der förvaras.

64 §.

o

A pröfningsnämndens sammanträdesort icke bosatte ledamöter i denna

nämnd samt de kronans ombud hos taxeringsnämnd, häradsskrifvare och

bevillningsberedningsordförande, som på Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

kallelse från annan ort för upplysningars meddelande före eller under pröfningsnämndens

sammankomst sig infunnit, äro berättigade att åtnjuta traktamentsersättning

med sex kronor om dagen samt resekostnadsersättning,

då resan sker med skjuts, efter tre kronor för milen, men, då resan sker

på ångfartyg eller jernväg, med ett belopp, motsvarande i förra fallet afgiften

för enkel hyttplats eller, då hytt ej förekommer, en salongsplats

och i senare fallet afgiften för plats i första klassens vagn eller, der sådan

ej finnes, i andra klassens.

Enahanda''ersättning tillkommer äfven ledamot af pröfningsnämnden,

som, på annan ort bosatt, efter kallelse af ordföranden inställer sig för att

i protokollsjusteringen deltaga.

65 §.

I Stockholms stad skola de åligganden, som Kongl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande inom öfriga delar af riket med hänsigt till

pröfningsnämnden fått sig uppdragna, tillhöra öfverståthållareembetet; kommande

äfven, hvad Stockholm beträffar och såvidt härom meddelade före
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

skrifter äro der tillämpliga, alla andra Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

i afseende på taxeringarna och dermed sammanhängande frågor, tillhörande

bestyr att åligga öfverståthållareembetet, som alltså har att af vederbörande

tjensteman och skattskyldige emottaga enahanda förslag och uppgifter med

flere handlingar, som i landsorten skola till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

aflemnas.

Vid Stockholms stads pröfningsnämnds sammankomst må, då öfverståthållaren

icke är tillstädes, underståthållaren i hans ställe vara ordförande.

66 §.

1 mom. Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnd öfverklaga! taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxering af pröfningsnämnden lemnad oförändrad eller

nedsatt, må skattskyldig icke emot pröfningsnämnds beslut föra vidare

talan än angående höjning af sålunda nedsatt taxering till det af taxeringsnämnden

åsätta belopp.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet i 24 § förlorat rätt till talan, äfvensom

af kronans ombud eller af vederbörande kommun eller vägstyrelse, och

skola besvären, stälda till kammarrätten, ingifvas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

före klockan tolf å sista helgfria dag i december månad

det år, taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest icke varda till

pröfning upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring från vederbörande

infordrats och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarna varda

fogade så väl utdrag af taxeringslängd och beskattningsuämndernas protokoll,

i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan angå, som ock de till

bevillningsberedningen och bemälda nämnder i frågan ingifna handlingar,

insänder Kongl. Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten samtliga handlingarna

med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.

2 mom. Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända, öfversänder

Kongl. Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten förteckning å

anförda besvär.

67 §.

Har skattskyldig blifvit för samma inkomst taxerad å mer än en

ort eller har någon taxerats för inkomst å ort, der han icke enligt bestämmelserna

i 12 § varit skattskyldig för något slag af inkomst och ej heller

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

37

mantalsskrifven, ege han att öfver sålunda vidtagen obehörig taxering hos

kammarrätten anföra besvär, hvilka inom natt och år, efter det att bevillning

på grund af den obehöriga taxeringen honom affordrats, skola ingifvas

till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, der taxeringen egt

rum, hvarefter med ärendet förfares i enahanda ordning, som i 66 § 1 mom.

stadgas.

4:o) Allmänna föreskrifter.

68 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning samt

ledamot af taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd må endast den vara, som

råder öfver sig och sitt gods samt är i besittning af medborgerligt förtroende.

2 mom. Sådan ordförande och ledamot åtnjuter i och för utöfningen

af sitt uppdrag enahanda skydd och säkerhet, som rikets grundlagar tillförsäkra

riksdagsman.

69 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsnämnd skall vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa

sig till ovilkorlig efterrättelse de föreskrifter, denna förordning och den

till ledning för taxeringsmyndigheterna utfärdade instruktion innehålla,

samt, efter sorgfällig granskning och samvetsgrann pröfning af meddelade

uppgifter och för öfrigt upplysta eller kända förhållanden, efter bästa förstånd

samt på heder och samvete föreslå, bestämma och fastställa taxeringen,

så att. densamma varder i möjligaste måtto jemlik och rättvis.

2 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsnämnd samt kronans ombud hos dylik nämnd

och biträdande tjensteman får icke, utom vid beredningens och vederbörande

nämnds sammanträde, yppa innehållet af skattskyldigs meddelade

uppgift eller upplysning; och må de under öfverläggningarna inom sagda

beredning eller nämnder lemnade upplysningar och yttrade åsigter rörande

enskildes ekonomiska ställning icke på något sätt utspridas. Deri häremot

bryter vare, derest han på grund af tjenstebefattning erhållit kännedom

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

om det yppade förhållandet, underkastad ansvar såsom för tjenstefel och

straffes eljest med böter från och med 25 till och med 500 kronor.

Har genom sådant yppande af hvad hemligt hållas bort skada uppkommit,

vare den felande derjemte skyldig skadan till fullo godtgöra.

3 mom. Ordförande i och ledamot af bevillningsberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsriåmnd skall afträda så väl då fråga förekommer

om hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons taxering som ock då

fråga är om taxering af bolag, hvars styrelse han tillhör, eller af skattskyldig,

af hvilken han uppbär aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och 3 mom. skola vid hvarje bevillningsberednings,

taxeringsnämnds och pröfningsnämnds första sammanträden

uppläsas.

70 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandena i bevillningsberedningarna,

till arfvoden åt kronans ombud vid taxeringsnämnd i stad och för protokollsföringen

hos sådan nämnd samt för protokollsföringen och andra anteckningar

under pröfningsnämndens sammankomster, till kostnad för

tryckning eller utskrift af förteckningar öfver de till pröfningsnämnden

inkomna besvärsskrifter äfvensom till vedergällning för det i samband med

taxeringsförrättningarna för öfrigt lemnade biträde af städernas tjensteman

eller andra personer, som icke ega att vid samma förrättningar beräkna

rese- och traktementsersättning, må hvarje pröfningsnämnd, med undantag

af Stockholms stads, för hvilken nedanstående särskilda stadgande gäller,

använda och fördela högst ett belopp, motsvarande tre procent af de första

100,000 kronor, hvartill länets hela bevillningssumma efter denna

förordning för året uppgår, två procent af derpå följande 50,000 kronor

och en procent af allt hvad bevillningssumman öfverstiger 150,000 kronor;

dock får, om än denna bevillningssumma sedermera skulle visa sig öfverstiga

dess af pröfningsnämnden beräknade belopp, hvarken någon ytterligare

kostnadsersättning eller vedergällning än den då beviljade för samma

år utdelas, eller ett sådant öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande

af enahanda ersättning och vedergällning under ett följande år; börande

vid de särskilda ersättningarnas bestämmande afseende fästas på för uppdragets

utförande erforderlig skicklighet, tid och arbete. Landsstatstjensteman,

som i och för tj ensten är skyldig att närvara vid taxeringsförrättning,

eger icke att derför åtnjuta arfvode af bevillningen.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning bör till Kongl. Maj:ts befall
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

39

ningshafvande aflåtas särskilt utdrag af nämndens protokoll, hvarefter det

beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri och

med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna redovisas.

3 mom. Till bestridande af kostnaderna för blanketter till taxeringslängder,

till ersättning åt ordförandena i bevillningsberedningarna, till

arfvode åt kronans ombud och för protokollsföringen samt andra anteckningar

under taxeringsnämndernas och pröfningsnämndernas sammankomster

äfvensom till vedergällning för det i samband med taxeringsförrättningarna

för öfrigt lemnade biträde af personer, som icke eg a att vid

samma förrättningar beräkna traktamentsersättning, må af Stockholms

stads pröfningsnämnd användas och disponeras ett belopp, som svarar emot

högst en och en half procent af samma stads efter denna förordning utgående

hela bevillningssumma för året; gällande jemväl för bemälda pröfningsnämnd

det i 1 mom. af denna § gjorda förbehåll för det fall, att

bevillningssumman skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens beräkning.

Om det af pröfningsnämnden sålunda beviljade belopp och detsammas

fördelning skall underrättelse genom utdrag af nämndens protokoll

meddelas statskontoret, hvarifrån beloppet utbetalas.

4 mom. Ersättning med 50 öre arket för den afskrift af taxeringslängderna,

hvilken det enligt 53 § 3 mom. åligger häradsskrifvaren att

till kommunalstämmas ordförande aflemna, samt den i 39 och 64 §§ bestämda

rese- och traktamentskostnadsersättning bör, efter granskning af

derå ingifna räkningar, utan sammanblandning med de i föregående tre

moment omförmälda taxeringskostnader och arfvoden med flere utgifter,

utbetalas för länen af vederbörande landtränteri och för hufvudstaden af

statskontoret.

5 mom. Statskontoret åligger att till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen efter reqvisition utlemna erforderligt antal exemplar af denna

förordning äfvensom blanketter till taxeringslängder, jemte sammandrag,

samt till pröfningsnämndernas längder, för att genom Kongl. Maj:ts befall

ningshafvandes försorg vederbörande tillställas. För Stockholms stad

ombesörjer öfverståthållareembetet tryckning och tillhandahållande af blanketter

till taxeringslängder.

71 §.

o

1 mom. Åtal för förseelse, som i 69 § 2 mom. omförmäles, anhängiggöres

vid allmän domstol.

Då till följd af uraktlåtet fullgörande af de i denna författning meddelade

föreskrifter eller af annan orsak eljest fråga uppstår om tillämp
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

ning af deruti stadgadt bötesansvar, skall af vederbörande kronoombud,

ordförande eller ledamot i bevillningsberedning, taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd

eller annan behörig person anmälan derom göras hos Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, som, efter pröfning af härvid förekommande

förhållanden, förordnar om uttagandet af de böter, hvartill en eller annan

finnes hafva gjort sig förfallen, samt vidtager de åtgärder, som anmäld

försummelse eller uteblifven verkställighet af hvad i denna förordning

stadgas för öfrigt kan påkalla.

Förseelse, som i 69 § 2 mom. omförmäles, må ej af allmän åklagare

åtalas, der ej målsegande densamma till åtal angifvit.

2 mom. Den, som icke nöjes åt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

beslut, hvarigenom han, på grund af ofvan åberopade stadganden, blifvit

fäld till böter, eger att, med iakttagande af hvad i allmänhet är stadgadt

angående böters nedsättning och dylika utslags Överklagande, öfver det

meddelade beslutet anföra besvär hos kammarrätten, hvilka besvär böra

vara dit inkomna innan klockan tolf å trettionde dagen efter erhållen del

af samma beslut.

3 mom. Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

72

Af bevillningsberedning, taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd behandlad

taxeringsfråga må icke, till följd af gjord anmärkning eller anförda

besvär eller af annan anledning, återförvisas till samma berednings

eller nämnds förnyade behandling. Ej heller må någon förklaringsskyldighet

bemälda beredning eller nämnder åläggas.

73 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning

af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den

af vederbörande tjensteman för skattskyldig uträknade bevillning äfvensom

till rättelse deraf, att origtig person upptagits såsom skattskyldig för fast

egendom, men deremot icke i afseende å verkstäld taxering, i annan mån

än för så vidt den afser skattskyldig medgifven lindring i bevillningen;

egande kammarrätten i anledning af sålunda framstäld anmärkning föreskrifva

erforderlig rättelse.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

41

2 inom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål

finner, att taxering verkstälts å orätt ort eller underlåtits eller ej skett

till rigtigt belopp å rätt ort, eger kammarrätten, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort, som vederbör;

dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må höjas utöfver

hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, derest besvären icke innefatta yrkande

om sådan höjning. Jemväl må, om någon af kammarrätten befrias från

bevillning på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande af

densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.

74 §.

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i taxeringsmål,

eger att deri hos Konungen söka ändring genom besvär, hvilka före klockan

tolf å sextionde dagen efter erhållen del af utslaget skola till finansdepartementet

ingifvas tillika med bevis om dagen, då klaganden af utslaget erhöll

del; skolande borgen för kostnad och skada icke erfordras.

75 §.

1 mom. Besvär, om hvilka i denna förordning förmäles, må jemte

tillhörande handlingar kunna, under iakttagande af stadgad tid och ordning,

på klagandens eget äfventyr i betaldt bref med allmänna posten insändas

till den myndighet, till hvilken besvären skola enligt förordningen

ingifvas.

2 mom. Den, som vill öfver taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds

beslut anföra besvär, är berättigad att, då han i sådant afseende anmäler

sig hos vederbörande myndighet eller tjensteman, kostnadsfritt erhålla för

dylikt besluts Överklagande erforderligt utdrag af taxeringslängden samt

af nämndens protokoll; och må ej heller lösen fordras för andra protokollsutdrag

och expeditioner, som till följd af vederbörande nämnders beslut

böra utfärdas.

76 §.

I de städer, der magistrat ej finnes, skola alla bestyr och åligganden,

nämnda myndighet enligt denna förordning fått sig uppdragna, tillhöra

stadsstyrelsen.

Bill. till Riksd. Prot. 1897. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 33 Häft.

G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

77 §.

Sedan pröfningsnämndernas förrättningar afslutats, skola de bevillningsafgifter,

som enligt föreskrifterna i denna förordning böra utgå

för de af taxerings- och pröfningsnämnderna bestämda fastighetsvärden

och inkomstbelopp, i författningsenlig ordning debiteras samt utan hinder

af anförda besvär öfver taxering eller debitering uppbäras.

78 §.

Har skattskyldigs taxering i anledning af anförda besvär öfver pröfningsnämnds

beslut blifvit upphäfd eller nedsatt, eller har eljest frihet från

eller lindring i bevillning blifvit skattskyldig medgifven, eger den skattskyldige

att hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande i det län, hvarest

taxeringen skett, på anmälan kostnadsfritt återfå den bevillning, som af

honom erlagts utöfver hvad som rätteligen skolat utgå.

79 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda bevillning skall

upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken bör upptaga:

a) taxeringsvärdet å hvarje den skattskyldiges inom samma socken

på landet eller uppbördsdistrikt i stad belägna fasta egendom samt beloppet

af den deraf utgående bevillning;

b) den skattskyldiges uppskattade inkomst af kapital eller arbete,

enligt 11 § medgifvet afdrag samt påförd bevillningsafgift.

Dessutom bör debetsedeln innehålla underrättelse om hvad skattskyldig,

som vill öfverklaga honom påförd bevillningsafgift, bär att i sådant

hänseende iakttaga.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

43

80 §.

Uppbörden af bevillningen verkställes vid de allmänna kronouppbördsstämmorna

under enahanda kontroll och ansvarighet i afseende å de influtna

medlen, som för andra årligen utgående kronoutskylders erläggande

och emottagande äro stadgade, i följd hvaraf gällande uppbördsförfattningar

skola tillämpas jemväl på bevillningsuppbörden och dermed förenade bestyr.

81 §.

Har skattskyldig, sedan mantalsskrifning förrättats, afstått sin egendom

till borgenärer eller efter den 1 maj det år, för hvilket bevillning

senast honom påförts, med döden afgått, bör, utan afvaktan af konkursmassans

eller sterbhusets utredning, den för honom belöpande och vederbörligen

bevakade bevillningen gäldas utaf hans afträdda eller efterlemnade

tillgångar.

82 §.

Utom den afkortning af påförd bevillning för inkomst af kapital eller

arbete, hvilken föranledes af bristande tillgång till dess gäldande, får afkortning

ega rum endast af bevillning för lön, pension eller dylik inkomst,

som genom dödsfall, afsked eller annan orsak under årets lopp upphört,

i hvilket fall sådan bevillning blott erlägges för den tid, hvarunder löneinkomsten

eller andra med tjenstebefattning förenade fördelar af den skattskyldige

eller hans rättsinnehafvare åtnjutits. Sker afkortning och nedgår

den inkomst, som varder föremål för bevillning, härigenom till sådant belopp,

att frihet från eller lindring i bevillningen enligt 11 § 1 mom. bort

åtnjutas, må dylik frihet eller lindring vid afkortningen medgifvas.

Den för fast egendom utgående bevillning får icke afkortas.

Angående sättet för afkortning stadgas i uppbördsreglementet.

83 §.

Vid bevillningens redovisande skall hvad gällande instruktioner och

författningar stadga rörande redogörelser och räkenskaper för andra till

statskontoret ingående årliga skattebidrag tjena till efterrättelse.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

84 §.

1 mom. Sammandrag af taxeringslängderna, upptagande jemväl den

påförda bevillningen och upprättadt i öfverensstämmelse med härvid fogadt

formulär, skall årligen för Stockholms stad inom årets slut och för annan

stad samt för fögderi före den 15 december insändas till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande.

2 mom. På grund af dessa sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blifvit förklarade eller rättade, böra inom

Stockholms stad af dervarande uppbördsverk och inom länen af landskontoren

uppgöras särskilda sammandrag öfver hvart och ett läns hela bevillning,

hvilka sistnämnda sammandrag, dei*till tryckta blanketter genom

statskontorets försorg vederbörande tjensteman tillhandahållas, skola af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande till nämnda verk insändas före slutet af

januari månad påföljande år.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit

derstädes granskas och med enahanda sammandrag för de nästföregångna

åren jemföras, bör ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret

upprättas samt genom detta verks försorg från trycket utgifvas

och med allmänna tidningarna utdelas.

85 §.

För den händelse att restantier^ å bevillningen inom någon ort

skulle, utan att ett sådant förhållande af giltiga orsaker föranledts, uppgå

till ett anmärkningsvärdt högt belopp, åligger det statskontoret att låta

vidtaga den eller de åtgärder, som finnas vara af omständigheterna påkallade

och för restantiernas skyndsamma indrifvande erfordras.

Denna författning skall tillämpas från och med den 1 januari 1898

till slutet af det år, under hvars lopp ny bevillning af fast egendom samt

af inkomst varder af Riksdagen faststäld.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

45

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Uppskattning af fast egendoms värde.

1 §.

Värdet af fast egendom föreslås och bestämmes med ledning af:

l:o) jord bruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller

betesmark jemte särskilda förmåner, såsom vattenfall, torfmosse, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok särskild! upptaget, m. m. äfvensom utsäde

och kreatursbesättning vid egendomen; börande härvid jemväl behörigt afseende

fästas vid egendomens läge, de särskilda egoslagens och skogens

beskaffenhet samt beloppet af de grundskatter och öfriga allmänna utskylder,

med undantag af bevillningen, hvarmed egendomen är belastad; skolande,

då frälseränta förenats med eganderätten till den jord, hvaraf sådan

ränta dittills utgått, vid bestämmandet af fastighetens värde detsamma

ökas med ett belopp, motsvarande räntans kapitalvärde beräknadt efter 5

procent;

2:o) egendomens vid verkstäld värdering för erhållande af lån från

hypoteksinrättning antagna värde, så vida sådan värdering skett under nästföregångna

fem år och det egendomen dervid åsätta värdet sedermera icke

blifvit i väsentlig mån förändradt;

3:o) den för sådan, under loppet af nästföregångna fem år, försåld

egendom senast betingade köpeskilling, så vida icke derunder inbegripits

godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet afslutats mellan

nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts om så kallade

undantagsförmåner, eller dervid förekommit andra särskilda omständigheter,

som skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens bestämmande

utöfver eller under egendomens verkliga värde; börande vid bestämmande

af detta värde afseende icke fästas å beskaffenheten af sådana byggnader,

som på egendomens afkastning icke hafva något egentligt inflytande, likasom

värdet af kreatur, redskap och andra inventarier eller förlag vid jordbruksfastighet

icke heller må vid fastighetsvärdets bestämmande tagas i

beräkning;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

4:o) årliga hyres- eller arrendesumman för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, så vida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit derunder

inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde

från annan egendom och skogsfång utöfver husbehof m. m., eller skyldighet

att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra andra arbeten

å den arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma afträda, eller

så vida icke, efter hvad vid jemförelse mellan denna och närbelägna egendomar

af lika storlek och beskaffenhet sig visar, hyres- eller arrendebeloppet

blifvit bestämdt med afseende å slägt- eller andra kända förhållanden

mellan egaren och hyresmannen eller arrendatorn;

5:o) hr andförsäkring svär det å de i stad och på dess område eller i

köping och dermed jemförlig ort befintliga egendomars åbyggnad samt å

bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å andra der uppförda

hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och dess

binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda lustställen

och dermed jemförliga mindre lägenheter, som utgör dessas egentliga

värde, så vida icke brandförsäkringsvärdet skulle understiga det belopp,

som på grund af andra omständigheter kan anses motsvara de brandförsäkrade

husens och byggnadernas verkliga värde;

6:o) läget och arealen af hvar och en i stad, köping eller dermed

jemförlig ort belägen egendom med dertill hörande särskilda förmåner.

Då taxering af fast egendom ej kan verkställas enligt här ofvan

upptagna grunder, bör egendomens värde upptagas till ett belopp, som

motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten belägna jemförliga egendomar,

på hvilka dessa grunder kunnat tillämpas; åliggande det vederbörande

taxeringsman att vid taxeringen tillämpa den eller dem af här

ofvan angifna taxeringsgrunder, som anses bäst leda till egendomens uppskattning

till dess verkliga värde.

Då fast egendom, som under sistförflutna fem år blifvit såld eller

undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre än den

senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman, så

ock då förändring göres i det senast faststälda taxeringsvärdet, böra de

särskilda skäl, hvilka dertill föranledt, i taxeringshandlingarna eller nämndens

protokoll antecknas. Abyggnader å stadsegendom samt öfriga i 5:te

punkten här ofvan uppräknade hus och byggnader få ej, utan på enahanda

sätt tillkännagifven särskild anledning, upptagas till lägre värde än

det, för hvilket samma byggnader äro hos allmän brandförsäkringsirirättning

emot brandskada försäkrade, ej heller till lägre värde än det, som

motsvarar den behållna hyresafkastningen, kapitaliserad efter 5 procent.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

47

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet

och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall hela

det uppskattade fastighetsvärdet fördelas, så att särskildt utsättes värdet

af sjelfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande, för jordbruket

och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader, samt

särskildt värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för hvilka bevillning

anses böra utgöras.

2 §•

Allmän uppskattning af fast egendom enligt de i bevillningsförordningen

och denna instruktion föreskrifna grunder skall verkställas år 1898

och sedermera hvart femte år, från nämnda år räknadt.

Har under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

brandförsäkringsvärdet å byggnader i stad och på dess område

eller å öfriga i 1 § 5 mom. af denna instruktion uppräknade hus

och byggnader blifvit ökadt eller minskadt, eller fast egendoms värde antingen

genom ny- eller tillbyggnader, nya fabriksanläggningar eller andra

inrättningar blifvit i betydligare mån förhöjdt eller genom inträffad eldsvåda,

vattenflöde eller af annan dylik anledning märkligen förminskats i

förhållande till dess uppskattade värde, då bör detta värde jemkas efter de

förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under tiden mellan

två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar, bör vid först derefter

inträffande sådan taxering å nyo pröfvas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, eller öfverstiger

värdet å lägenhet med tillhörande åbyggnad, då åbyggnaden utgör lägenhetens

hufvudsakliga värde, icke 500 kronor, skall — i sistnämnda fall

derest lägenhetens innehafvare ej eljest erlägger bevillning af fast egendom

eller inkomst eller hans inkomster, deri inbegripet det hyresvärde, åbyggnaden

kan eg a, uppgå till 500 kronor — värdet införas endast i den för

anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Uppskattning af inkomst af bergsbruk och dertill hörande näringar samt

qvarnar och fabriker m. fl. verk och inrättningar.

3 §•

Vid beräkningen af den behållna årliga inkomsten utaf bruk och

fabrik samt annan dertill hänförlig inrättning jemföres värdet af der under

senast förflutna året tillverkade eller förädlade varor med värdet af härvid

använda råämnen, jemte öfriga med dessa varors tillverkning eller förädling

förenade kostnader; börande taxeringsmännen om dessa värden och

kostnader förskaffa sig tillförlitliga och fullständiga underrättelser.

4 §•

Vid beräkning af den behållna inkomsten af mjöl- och såg- samt

andra qvarnar afses ej allenast qvarnarnas storlek och stenparens, ramarnas

och sågbladens samt stamparnas och valkarnas antal, utan hufvudsakligen

mäld- och skogs- samt vattentillgången jemte tulltägtens belopp och

det tillfälle till mjöl- eller brädhandel m. m., som läget och kommunikationsmedlen

bereda.

Uppskattning af inkomst genom skeppsrederi, sjöfart, handel, bankrörelse

och handtverk samt annan jordbruket icke tillhörande näring.

5 §.

Med ledning af de i afseende på fartyg föreskrifna uppgifter angående

läste- eller tontal, byggnadsmaterial och anbringad ångmaskins drifkraft

m. m. uppskattas fartygsegarens inkomst eller fraktförtjenst efter

fartygets storlek och beskaffenhet samt de, så vidt kändt är, under nästföregångna

år verkstälda resors äfvensom besörjda varu- och persontransporters

förmånlighet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

49

6 §•

Skeppare, ångfartygsbefälhafvare, styrmän, maskinister samt matroser

och andra sjömän taxeras till bevillning för sina inkomster genom arfvoden,

kaplake och så kallade hyror in. in., äfvensom för värdet af fri kost

och andra förmåner efter enahanda beräkningsgrunder, som äro stadgade

för den vid industriella företag eller i enskild tjenst anstälda personals

inkomstbevillning.

7 §•

Den inkomst, handlande, handtverkare eller annan näringsidkare eger

af sin rörelse, uppskattas, med fäst afseende å härvid förekommande allmänna

eller tillfälliga förhållanden, efter rörelsens beskaffenhet och det

belopp, hvartill den årliga varuomsättningen eller tillverkningen uppgår,

antalet af de vid rörelsen biträdande eller använda personer, dessas befattningar

och lönevilkor, afsättnings- och arbetstillfällen, handelsbodars och

verkstäders läge jemte öfriga omständigheter, som anses inverka på förmånligheten

af idkad handel eller annan näring. Skulle taxeringsmännen sakna

närmare kännedom rörande verkliga beskaffenheten af den rörelse, om

hvars beskattning fråga är, och aflemnade uppgifter icke innehålla tillfyllestgörande

upplysning derom, böra de, på sätt dem lämpligast synes,

förskaffa sig de underrättelser, som erfordras för rörelsens rättvisa beskattning.

8 §•

Med afseende å hvad i 12 § b) af förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst stadgas angående ort, der inkomst af

bankrörelse skall beskattas, iakttages, att, då rörelsen drifves vid flere kontor,

alla omkostnader och förluster under räkenskapsåret af sådan beskaffenhet,

att vid beskattning afdrag derför eger rum, påföras rörelsen i dess

helhet, hvarefter beräkningen af den del af beskattningsbara inkomsten,

som belöper å hvarje särskild! kontor, sker på följande sätt. De belopp,

som enligt kontorets månadsrapporter vid hvarje månads slut balanserats

å kontorets in- och utlåningsräkningar, sammanläggas och summan delas

med månadernas antal, hvarefter den sålunda erhållna qvoten anses utvisa

medelbeloppet af kontorets in- och utlåning för året. Efter det förhållande,

Bill. till Riksd. Vrot. 1821. 1U Sami, 1 Afd. 1 Band. 33 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

hvari denna in- och utlåning står till den på enahanda sätt bestämda, sammanlagda

in- och utlåningssumman för alla kontoren, uträknas den del af

beskattningsbara inkomsten, som bör taxeras i den oi''t, der kontoret är

beläget. Utelöpande postremissvexlar och egna banksedlar inräknas icke i

in- och utlåningsrörelsen.

9 §•

Utländing, som efter dertill enligt särskild författning förvärfvad rätt

reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder ut till

försäljning eller försäljer af honom medförda eller eljest i riket befintliga

varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 7—12 §§ af bevillningsförordningen

bestämda grunder; skolande hvad sålunda är vordet stadgadt

ega tillämpning äfven i det fall, att utländing medför utländska varor, som

förut blifvit under en eller annan form reqvirerade.

10 §.

Hvar och en skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, handtverk

eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga

belopp, antingen den näring, hvarigenom inkomsten erhålles, idkas för den

skattskyldiges egen räkning eller af honom bedrifves såsom kommissionär

eller innehafvare af annan persons yrkesrätt; och då den vid bevillningstaxeringen

för ett eller annat yrke påförda beskattning icke medför eljest

saknad rättighet för den skattskyldige till utöfvandet af detta yrke, så äro

taxeringsmännen icke pligtige att undersöka och pröfva behörigheten till

detsammas idkande.

Uppskattning af inkomst utaf allmän eller enskild tjenst eller

särskildt uppdrag.

11 §•

I allmänhet bör vid bevillningsta<xeringen hvarje löntagares inkomst,

så vidt den utgöres af bestämd lön eller visst antingen i penningar eller

spamnål och andra naturapersedlar utsatt belopp, upptagas på grund af

derå erhållen officiel eller behörigen styrkt uppgift, hvarvid spanmåls jemte

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

51

andra in natura utgående varors och persedlars värde beräknas efter ortens

senast faststälda markegångspris och sådana persedlar, som icke finnas i

markegångstaxa!! uppförda, åsättas de värden, som persedlarne inom orten

anses ega.

Med allmän eller enskild tjenstebefattning förenad förmån af fri bostad

beräknas till det belopp, som i årlig hyra inom samma ort vanligen

erlägges för en bostad af enahanda antal lika beskaffade rum och lägenheter.

Der tillfälle till sådan jemförelse saknas eller särskilda förhållanden

förekomma, bestämmes nyssnämnda förmåns värde efter annan, enligt taxeringsmännens

åsigt tillämplig beräkningsgrund. I de fall, då embets- och

tjensteman, såsom boställshafvare, bör erlägga fastighetsbevillning för bostället,

skall han icke taxeras till inkomstbevillning för sin förmån af fri

bostad på samma ställe.

12 §.

De med embeten och tjenster eller andra befattningar förenade obestämda

och till beloppet vexlande inkomster taxeras enligt kända eller

uppgifna förhållanden och med fäst afseende å sådana tillfälliga omständigheter,

som under senaste tiden inverkat på dessa inkomsters belopp; börande

derjemte såsom ledning för uppskattningen af dylika extra inkomster eller

så kallade sportler, vid tillämpliga fall, följas den beräkningsgrund, som

iakttagits vid bestämmandet af årlig ersättning åt innehafvare af likartad

tjenst, då sådan dermed förut förenad inkomst upphört.

13 §.

I afseende på skattskyldigs taxering för inkomst såsom fullmägtig

eller ombud för andra personer tillämpas, der sådant sig göra låter, hvad

rörande taxering af löntagares till beloppet obestämda inkomster är stadgadt.

Uppskattning af inkomst genom räntebärande kapital samt andra här

ofvan icke omförmälda tillgångar.

14 §.

Sedan all annan inkomst, för hvilken bevillning skall utgöras, är

beräknad, bör inkomsten af fruktbärande kapital bestämmas till hvad taxe
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 12S.

ringsmännen, på grund af egen kännedom samt alla meddelade eller eljest

tillgängliga upplysningar, anse denna inkomst verkligen utgöra. Saknas

annan tillförlitlig beräkningsgrund, då skall jemförelse anställas emellan, å

ena sidan, den skattskyldiges alla sammanlagda kända årsinkomster af fast

egendom, rörelse, yrke, tjenst, pension, lott i bolag och annan, särskild

bevillning underkastad inkomstkälla samt, å andra sidan, den skattskyldiges

alla sannolika lefnadskostnader. Skilnaden eller det belopp, hvarmed lefnadskostnaderna

kunna finnas öfverskjuta nämnda sannolika årsinkomster,

anses då utgöra den skattskyldiges inkomst af kapital.

Vid beräkning af skattskyldiges okända lefnadskostnader i stad,

köping eller dermed jemförlig ort må desamma i allmänhet icke anses vara

lägre än i nedanstående förhållande till beloppet af den årliga hyra, den

skattskyldige erlägger för de af honom och hans egen familj begagnade

rum och lägenheter, eller sålunda att, när denna hyra stiger öfver 300 till

och med 500 kronor, lefnadskostnaderna och således äfven den skattskyldiges

årsinkomster anses uppgå till minst tre gånger hyrans belopp; när

hyran är högre än 500 till och med 1,000 kronor, lefnadskostnaderna anses

vara fyra gånger hyrans belopp; när hyran är högre än 1,000 till och med

l, 500 kronor, lefnadskostnaderna anses vara fem gånger hyrans belopp,

samt, när hyran är högre än 1,500 kronor, lefnadskostnaderna anses uppgå

till minst sex gånger hyresbeloppet; ankommande det på taxeringsmyndigheterna

att bestämma, i hvad mån hyresbelopp, som icke uppgår till mer

än 300 kronor, må läggas till grund för inkomstberäkning.

I afseende å dem, som bebo egna hus, uppskattas hyresvärdet för de

rum och lägenheter, hvilka de för sig och familj begagna, genom jemförelse

med andra lika beskaffade lägenheter.

I öfrigt böra taxeringsmännen härvid taga i betraktande, huruvida

talrik familj, embetsåligganden eller annat förhållande nödsakat till begagnande

af flera ocli dyrare rum än vanligt, och om af sådan anledning kan

vara skäligt att göra nedsättning i den efter nyssnämnda grunder beräknade

inkomst, eller om underhåll af hästar och åkdon, talrik betjening

m. in., som, då sådant icke för den skattskyldiges yrke erfordras, utmärker

ett yppigare lefnadssätt, lemnar anledning till beräkning af högre

inkomst.

Förluster, af hvilka kapitalet drabbats under året näst före det,

hvarför bevillning påföres, afräknas från egarens kapitalförmögenhet, och

erlägges bevillning för den afkastning, återstående kapitalbeloppet anses

lemna.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o l''2H.

53

Allmänna föreskrifter.

15 §.

Huruvida skattskyldig» tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,

skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas såsom

minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröfve taxeringsmyndigheterna

efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.

16 §.

Enär vederbörande bolag eller inrättning skall erlägga bevillning

både för ränteinkomsten af hela det i bolaget eller inrättningen nedlagda

aktiekapitalet och för den vinst, som rörelsen derutöfver lemnar, så böra

de enskilde delegarne icke taxeras för inkomst från samma bolag eller

inrättning.

17 §.

Der bevil! ningsberedning föreslår eller taxerings- eller pröfningsnämnd

beslutar tillämpning af den i 11 § 1 mom. af bevillningsförordningen

stadgade bestämmelse om ökning af det belopp, för hvilket bevillning

icke eger rum eller som får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt

afdragas, skall af beredningen i taxeringslängden och af taxeringseller

pröfningsnämnd i dess protokoll noggrann redogörelse meddelas, då

ökningen är för viss ort allmän på grund af hög bostadskostnad, om de i

orten rådande förhållanden härutinnan och, då ökningen grundar sig på

ömmande omständigheter, för dessas beskaffenhet i hvarje särskildt fall.

18 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst af kapital

eller arbete, skall den behållna afkomsten så väl af skattskyldig tillhörande

fast egendom som ock af sådan särskildt beskattad rörelse, som

drifves i bolag eller idkas å annan ort än den, der den skattskyldige är

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

mantalsskrifven, tagas i beräkning vid bestämmandet af hans sammanräknade

årsinkomster, hvarvid i fråga om fast egendom iakttages, att inkomst

af jordbruksfastighet beräknas till 6 procent och inkomst af annan

fastighet till 5 procent af taxeringsvärdet. Om sålunda skattskyldig finnes

i sin mantalsskrifningsort hafva t. ex. 450 kronors inkomst af kapital

eller arbete samt tillika eger stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor och

hvilken alltså bör upptagas till 100 kronors afkomst, så att hans sammanräknade

årsinkomst uppgår till 550 kronor, får enligt föreskriften i andra

stycket af det ifrågavarande momentet, jemfördt med hvad ofvan sagts,

sådan skattskyldig tillgodonjuta bevillningsfrihet för ett belopp åt 450

kronor och kommer sålunda i det förutsatta fallet icke att erlägga någon

bevillning för inkomst, hvaremot den skattskyldige, som, jemte 450 kronors

inkomst af kapital, tillika åtnjutit exempelvis 2,000 kronors inkomst

af aktier, skolat erlägga full bevillning för de 450 kronorna. Har den

skattskyldige 1,100 kronors inkomst af kapital eller arbete, 400 kronors

inkomst af aktier samt derjemte eger jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde

af 5,000 kronor med 300 kronors deraf beräknad afkomst och således

i sammanräknade årsinkomster åtnjuter tillhopa 1,800 kronor, kommer

bevillning att, utan medgifvande af något afdrag, honom påföras för

hans först berörda inkomst af 1,100 kronor o. s. v.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

55

Formulär N:o 5.

Taxeringslängd

öfver

inkomstbevi Ilningen

inom

och

län

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse N:o 128.

Nummer å uppgift eller

annan bilaga.

Den skattsky

d i ge s

Nummer å hus, hemman

eller lägenhet.

Af b

evillningsberedni

ngen

namn och titel eller yrke.

bostad.

af kapital.

af allmän tjenst eller

pension.

P<

g" af enskild tjenst eller

pension.

äkattad inkomst

af rörelse yrke,

eljest

eller

Summa.

medgifvet afdrag enligt

11 § i bevillningsförord- ningen.

föreslagen beskattnings- bar inkomst.

af kanal, jernväg,

annan farväg,

skeppsrederi, sjö- fart eller af arren- de af staten till- hörig jordbruks- fastighet, hvilka

slag af inkomst

ej deltaga i väg-

underhåll.

annan.

1

Brukspatronen J. E. Bergström.....

Råbelöf....................

1

1,000

—

—

—

10,000

11,000

—

11,000

Kättaren Måns Trulsson..............

5 _____________________

—

—

—

600

—

—

600

450

150

Mjölnaren A. Fogelberg..............

Råbelöfs qvarn...........

—

—

—

700

300

—

1,000

450

550

2

Hemmansegaren Nil9 Larsson.......

Röksta......... ...........

1

—

—

—

—

1,700

1,700

—

1,700

F. d. Grosshandlaren E. Berg......

Ahlby......................

2

7,500

—

—

—

—

7,500

—

7,500

3

Länsmannen A. Blomberg ...........

Sanda ......................

1

—

1,000

300

400

—

1,700

—

1,700

L. N. Cronvall.........................

För Aby stenkärl sfabrik

—

—

—

—

—

1,000

1,000

—

1,000

_

700

_

700

600

100

Grosshandlaren C. J. Lönn .........

Sundbyberg ...............

25

^1,000

—

—

1,000

4,000

6,000

—

6,000

Extra Provinsialläkaren 0. Sand-

Rimbo....................

_

_

1,000

_

_

3,000

4,000

—

4,000

berg....................................

Sömmerskan Clara Jansson ..........

» .....................

—

—

—

—

500

—

500

450

50

Arrendatorn A. Carlsson.............

Vellnora kungsgård.....

—

—

—

—

1,000

—

1,000

| 300

f 786

Densamme...............................

..............................

—

—

—

—

400

—

400

\ 314

Kamereraren S. Wandberg...........

Hammarby................

—

1,000

—

600

—

—

1,600

300

1,300

Skepparen L. Johansson.............

Simpnäs...................

—

—

—

600

1,000

—

1,600

—

1,600

Densamme m. fl........................

> ...................

—

—

—

—

500

—

500

—

500

Kommissionären N. Edlind..........

Österby....................

—

500

—

500

500

—

1,500

300

1,200

Summa

11,000

2,000

3,300

6,300

19,700

42,300

2,850

39,450

Förrättningsstiillet N. N. den ... Maj 18...

Bevillningsberedningen

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

Anmärkningar.

l:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i tnxeringslängden införas de ändringar, som af pröfningsbeloppet.

2:o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjänster, bör, der specifikation deraf ej kan på annat sätt åstadkommas,

3:o. Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppskattad icke blott för

debitering så väl inkomst- som bevillningsbeloppeu särskild! upptagas, på sätt detta formulär visar.

4:o. Då uppgift jemlikt 18 § i bevillningsförordningen affordrats skattskyldig, bör beviset derom tnxeringslängden bifogas.

5:o. I stad upptages all rörelse af inkomst i kolumnen för rörelse, yrke m. m., som ej deltager i vägunderhåll.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 128. 57

>

Af taxeringsnämnden

g. Cfc

05*

uppskattad inkomst

P

«r+-

P

C

c-r

IS 73

►B

p

•-»»

P

af rörelse, yrke eller

<275 cL

OCj

e-t-

P

CD

P

PT

g g S.

5 fr g

O:

B"

p

CD

B

eljest

CD

B

Jk

P

era

era

Bevillningsberedningens

P

>-*»

-I.

E

_ Hb _ p

<D(*iH»p''&p®

g.5-

B* c-

g^B

o*

CD

O B!

n j

P?

P

e+-

E-

CD p

o

2.

2 cd’

F B

ÖB

<T+-

CD

CD

-i

P Jas

DO

2 ''cd’

F b

CD

CD

H

kanal, jernväg,

,nnan farväg,

eppsrederi, sjö-

t eller af arren-

af staten till-

irig jordbruks-

stighet, hvilka

ag af inkomst

deltaga i väg-

underhåll,

annan.

a

B

B

p

afdrag enligt

llningsförord-

agen.

O »

B p

ÖB e-t-

^ 2.

B

era

ÖB

er*

P

^3

B

Os

CD

B

09

►Ö

►1

0

1

CD

B

B*

era

B.

B*

era

mnden beslu-

i de beskatt-

mstbeloppen.

^ 3

B

Bs

CD

B

ÖB

►B

►1

O

i

anteckningar.

(Inkomst af Råbelöfs qvarn..... 2,000 kr.

1,000

—

600

—

10,000

11,000

450

11,000

—

no

—

—

—

12,500

20

1 » af Svanä jernbruk....... 8,000 kr.

j Beredningens ordförande ansäg inkomsten af

l jernbruket böra beräknas till 9,000 kr.

600

150

—

—

. —

—

—

i

50

—

—

—

—

—

—

700

300

—

1,000

450

550

—

5

50

—

—

—

—

fEger fastighet till värde af.... 2,000 kr

_

_

_

_

1,700

1,700

_

1,700

17

1 Inkomst af Röksta såg...... 1 000 kr

7,500

I » » tegelbruk............ 7ÖÖ »

—

—

—

—

7,500

—

7,500

—

75

—

—

—

9,000

23

(Oljeslageri har ej under äret drifvits.

—

1,000

300

400

—

1,700

—

1,700

—

17

—

—

-

—

—

Innehar boställe taxeradt till 6,000 kr.

_

_

_

1,000

1,000

1,000

10

(Mantalsskrifven i N. N. kommun och

l således ej berättigad till afdrag.

—

—

—

700

—

700

600

100

—

1

—

—

—

—

—

Har 6 barn. Hustrun sjuklig.

1,000

—

—

1,000

5,000

7,000

—

7,000

11

70

—

—

—

—

28

fl,000 kr. af skeppsrederi. Har under- < låtit aflemna enligt 18 § bevillnings- ( förordningen infordrad uppgift.

—

1,000

—

—

3,000

4,000

—

4,000

12

j-20

40

—

—

—

—

—

—

—

—

1,200

—

1,200

| 300

975

9

75

—

—

786

jöO

Inkomst af kungsgårdsarrende.. 1,000 kr.

—

—

—

400

—

400

325

3

25

—

—

314

» » qvarnarrende______ 400 »

1,000

—

600

—

—

1,600

300

1,300

—

13

—

—

—

—

—

—

—

600

1,000

—

1,600

—

1,600

—

16

—

—

—

—

—

1,000 kr. af skeppsrederi.

—

—

—

500

—

500

—

500

—

5

—

—

—

—

—

Har annan inkomst för skonerten Svalan.

500

—

500

500

—

1,500

300

1,200

—

12

—

—

—

—-

—

11,000

2,000

3,300

6,000

20,700

43,000

2,400

40,600

406

-1-

-I

Förrättningsstället N. N. den ..................... 18...

N. N. N. N.

Häradsskrifvare. Kronoombud.

Pä taxeringsnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Ledamot. Ledamot.

nämnden blifvit beslutade, sä att taxcringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehäller tillförlitlig uppgift ä det beskattningsbara inkomstunderrättelse

derom i anteckningskolumnen införas.

inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjenst, pension eller kapital, böra med afseende ä kommnnalutskylders

Bill. till Riksd. Prot. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Häft.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.