Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående postverket.

1897-03-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1897:14, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående postverket.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 14.

N:o 14.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 mars 1897.

— — — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående

postverket.

(Statsutskottets utlåtande n:o 8.)

Till Konungen.

I den till Riksdagen den 16 sistlidne januari aflåtna proposition

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kong], Maj:t i punkten

2:o under sjunde hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen måtte, med godkännande

af de enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 14

januari 1897 tillstyrkta ändringar i postverkets stater, för år 1898 bestämma

postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 8,688,000 kronor,

att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater skulle

ökas med 378,000 kronor.

I sammanhang härmed har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att medgifva:

att tomterna n:is 1, 3 och 10 i qvarteret Riddaren inom Klara

församling i Stockholm finge enligt uppgjorda köpeaftal af postverket

förvärfvas;

att å dessa tomter tillsammans med tomten n:o 9 i samma qvarter,

sedan sistnämnda tomt för postverkets räkning exproprierats, finge fölen

kostnad, ej öfverstigande 1,240,000 kronor, uppföras ett nytt posthus

enligt ritningar, som blefve med ledning af de uti förenämnda statsrådsprotokoll

omförmäld a, af generalpoststyrelsen öfverlemnade planeskissritningar

med tillhörande beskrifning och kostnadsberäkningar uppgjorda

och af Eders Kongl. Maj:t godkända;

att jemväl tomterna n:is 2 och 8 i ofvannämnda qvarter finge

enligt upprättade köpeaftal af postverket inköpas för att derefter för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 14. 19

dess räkning uthyras, intill dess de behöfde användas till utvidgning af

posthuset; samt

att, i den mån de till fonden för anskaffande af tomt till nytt

posthus i Stockholm redan anvisade medel icke lemnade tillgång till bestridande

af kostnaderna för ofvanberörda tomters förvärfvande, dertill

finge af postverkets öfverskottsmedel för år 1898 användas ett belopp

af högst 200,000 kronor.

Slutsummorna af de för år 1898 föreslagna staterna, jemförda

med de för innevarande år af Eders Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt

hvad åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:

år 1897.

år 1898.

aflöningsstaten ....................................... kr.

öfvergångsstaten ................................... »

pensionsstaten ....................................... »

omkostnadsstaten.................................... »

oförutsedda utgifter............................. »

afkortningar och restitutioner m. m. »

tillsammans kr.

3,197,100

2,400

79,475

4,850,500

120,000

60,525

kr. 3,330,300

» 2,400

» 75,375

» 4,875,500

» 340,000

» 64,425

8,310,000

— kr. 8,688,000

I anledning af Eders Kongl. Maj:t till nästlidet års Riksdag gjorda

framställning om viss förbättring i ordinarie postvaktbetjentes aflöningsförmåner

anförde Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1896, bland annat,

hurusom, enligt hvad generalpoststyrelsen meddelat, de personer, som

under senaste tiden antagits till ordinarie postvaktbetjente, derförinnan

tjenstgjort i postverket omkring 7,6 år samt uppnått en ålder af i medeltal

31,1 år. Denna jemförelsevis sena befordran till ordinarie befattning

måste, yttrade Riksdagen vidare, gifvetvis utöfva ett ogynsamt

inflytande på postvaktbetjentes ekonomiska ställning, och äfven om de

med ordinarie vaktbetjentbefattning förenade aflöningsförmåner i och för

sig kunde anses tillfredsställande, måste de dock befinnas väl knappa,

då de ernåddes först efter en flerårig tjenstgöring mot lägre ersättning.

Med hänsyn härtill och då det jemväl syntes oegentligt, att ett stort

antal extra vaktbetjente, hvilka användes i regelbunden tjenstgöring och

förrättade ett lika ihållande och ansträngande arbete som de ordinarie,

ej blott åtnjöte mindre ersättning än dessa, utan äfven saknade den

tryggade ställning, som ordinarie befattning i statens tjenst medförde,

både Riksdagen funnit angeläget, att antalet ordinarie postvaktbetjent
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 14.

befattningar blefve i någon män ökadt. På grund häraf beslöt Riksdagen.

att, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning om ett andra ålderstillägg

för postvaktbetjente, anhålla, att Eders Kongl. Maj:t måtte för

1897 års Riksdag framlägga förslag till inrättande af nya ordinarie postvaktbetjentbefattningar

till det antal, som, med den inskränkning, nödig

sparsamhet borde föranleda, kunde befinnas lämpligt för beredande åt

extra ordinarie vaktbetjente af något tidigare befordran till ordinarie

befattning.

Med anledning af denna Riksdagens anhållan har Eders Kongl.

Maj:t, i enlighet med generalpoststyrelsens hemställan, nu föreslagit

Riksdagen, att, förutom den postvaktbetjentbefattning, som med tillämpning

af Riksdagens år 1884 fattade beslut borde sättas i stället för en indragen

vaktmästaretjenst, 150 nya ordinarie vaktbetjentbefattningar måtte inrättas.

Af statsrådsprotokollet i ärendet framgår, att i slutet af sistlidne oktober

månad antalet vaktbetjente vid postverket utgjorde 1,529, af hvilka 791

voro ordinarie, 357 extra och 381 reservbetjente, samt att af de extra

vaktbetjente ej mindre än 259 voro i full tjenstgöring. Med afseende

å detta förhållande, och då postverkets fortgående utveckling framkallar

ett ständigt ökadt behof af ifrågavarande tjenstebefattningar, anser Riksdagen

den nu föreslagna tillökningen i antalet ordinarie vaktbetjente

vara erforderlig, på det att det af 1896 års Riksdag uttalade syfte

om beredande åt extra ordinarie vaktbetjente af en tidigare befordran

till ordinarie tjenst skall kunna i afsevärd mån och för någon längre

framtid vinnas.

Förhållanden af enahanda beskaffenhet som de, hvilka föranledt

1896 års Riksdag att förordna inrättandet af nya ordinarie postvaktbetjentbefattningar,

synas äfven tala för vidtagande af åtgärder till förbättrande

af befordringsutsigterna för postverkets talrika extra ordinaiie

tjensteman. Enligt hvad generalpoststyrelsen upplyst, voro nemligen

mot slutet af nästlidna år vid postverket anstälde 518 extra biträden,

af hvilka flertalets fulla arbetskraft och arbetstid af verket togos i anspråk.

Då under nuvarande befordringsförhållanden dessa biträden icke kunde

påräkna att ernå ordinarie tjenst förr än vid i medeltal 34 års ålder och

efter en tjenstetid i postverket af omkring 13 år, har Riksdagen funnit

Eders Kongl. Maj:ts framställning om inrättande af 75 nya postexpeditörsbefattningar

vara fullt befogad och böra vinna Riksdagens bifall.

Beträffande den enligt statsrådsprotokollet föreslagna förhöjningen

i anslaget till postföringskostnad vid befordran sjöledes mellan Sverige

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 14.

och Tyskland inkemtas af samma protokoll, att ökade utgifter från detta

anslag påkallas med anledning af de överenskommelser, som på grund

af Eders Kongl. Maj:ts beslut träffats i fråga om anordnande och underhållande

af regelbunden postångfartygsförbindelse mellan Trelleborg och

Sassnitz. Med afseende härå får Riksdagen erinra, att Eders Kongl.

Maj:t i proposition till 1892 års Riksdag ej mindre äskade Riksdagens

yttrande öfver ett Riksdagen meddeladt förslag att, för uppehållande

genom enskildt bolags försorg af regulier ångfartygsförbindelse hela året

om mellan Trelleborg och Sassnitz, af postmedlen årligen bestrida hälften

af det belopp, som kunde erfordras till subvention åt bolaget, under

förutsättning att den andra hälften anvisades från tysk sida, ån äfven

föreslog Riksdagen att bevilja särskilda belopp att anvisas dels för anordnande

af fullständig natt-tjenst å vissa statsbanedelar, dels ock såsom

lån till Malmö—Trelleborgs jernvägsaktiebolag, under förutsättning att

bolaget åtoge sig att under vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t bestämdes,

ombesörja den genomgående befordringen af post och resande mellan

Malmö och Trelleborg äfvensom verkställa viss ombyggnad af bolagets

jernväg. Vid behandling af denna Eders Kongl. Maj:ts framställning

och i ämnet väckta motioner stannade kamrarne i olika beslut, hvilka

icke kunde sammanjemkas, hvadan frågan då förföll. Sedan numera, i

enlighet med Eders Kongl. Maj:ts den 13 juni 1896 fattade beslut,

definitiva åtgärder vidtagits för anordnande af postförbindelse mellan

Trelleborg och Sassnitz, har Eders Kongl. Maj:t vidkommande detta

ärende icke till Riksdagen gjort annan framställning, än att till bestridande

af postverkets utgifter för uppehållande af nämnda förbindelse

ifrågavarande anslag måtte ökas från 30,000 kronor till 100,000 kronor

eller med 70,000 kronor. Mot denna förhöjning i anslaget, som till en

del motsvaras af en genom minskad transitersättning till danska postverket

beräknad nedsättning med 40,000 kronor i anslaget till godtgörelse

till främmande postverk, har Riksdagen icke något att invända.

Hvad slutligen angår Eders Kongl. Maj:ts förslag om förvärfvande

åt postverket af vissa tomter i qvarteret Riddaren i Stockholm samt uppförande

derstädes af nytt posthus, anser Riksdagen, att härigenom postverkets

behof af utvidgade och tidsenliga lokaler kan på ett ändamålsenligt

sätt tillgodoses. Då förutom det område, som redan nu måste

tagas i anspråk för uppförande af det nya posthuset, ytterligare två

tomter i samma qvarter skulle enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag förvärfvas,

beredes härigenom, på sätt 1896 års Riksdag ansett önskligt, utrymme

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 14.

för den utvidgning af byggnaden, som i en framtid kan befinnas erforderlig.

De ifrågasatta tomternas belägenhet synes Riksdagen vara synnerligen

fördelaktig och fullt motsvara de fordringar, som derå böra ställas.

Med afseende å det förhållande, att, enligt hvad af statsrådsprotokollet

inhemtas, det nya posthuset är afsedt att inrymma jemväl tjenstelokaler

för postinspektionerna i mellersta och östra distrikten, har uti en

inom Riksdagen väckt motion yrkats, att, då inom postverkets förvaltning

decentralisationsprincipen borde göras gällande, Eders Kongl. Maj :ts förslag

om uppförande af nytt posthus endast under det vilkor måtte bifallas,

att nu omförmälda tjenstelokaler icke blefve derstädes anordnade. Då

det, enligt Riksdagens mening, kan med skäl ifrågasättas, huruvida icke

ifrågavarande distriktsinspektioner, i stället för att, såsom nu är fallet,

hafva sina tjenstelokaler i Stockholm, borde placeras å inom vederbörande

distrikt centralt belägna orter, anser Riksdagen denna fråga böra tagas

under förnyad ompröfning. Emellertid har Riksdagen icke funnit lämpligt,

att vilkor i det angifna syftet fästes vid bifall till Eders Kongl. Maj:ts

förevarande framställning.

Riksdagen, som ansett sig böra godkänna Eders Ivongl. Maj:ts

förslag i fråga om beredande af medel för förvärfvande af omförmälda

tomter och som ej haft något att erinra beträffande den beräknade kostnaden

för uppförande af det nya posthuset, har jemväl funnit skäl medgifva,

att till bestridande af den del utaf nämnda kostnad, som å första

byggnadsåret belöper, eller 250,000 kronor, det å postverkets stat uppförda

anslaget till oförutsedda utgifter bestämmes till det förhöjda belopp,

som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen, som vid Eders

Kongl. Maj-ta i öfrigt gjorda framställningar beträffande postverket icke

haft något att erinra, anmäla:

dels att Eders Kongl. Maj:ts förslag om inrättande af 75 nya postexpeditörstjenster,

36 af lista lönegraden och 39 af 2:a lönegraden, af

Riksdagen bifallits;

dels att Riksdagen likaledes bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag

om inrättande af 151 nya ordinarie postvaktbetjentbefattningar;

dels att Riksdagen med bifall till Eders Kongl. Maj ris förslag

medgifvit,

att tomterna n:is 1, 3 och 10 i qvarteret Riddaren inom Klara församling

i Stockholm må enligt uppgjorda, i statsrådsprotokollet öfver

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 14. 23

finansärenden den 14 januari 1897 närmare angifna köpeaftal af postverket

förvärfvas;

att å dessa tomter tillsammans med tomten n:o 9 i samma qvarter,

sedan sistnämnda tomt för postverkets räkning exproprierats, må för en

kostnad, ej öfverstigande 1,240,000 kronor, uppföras ett nytt posthus

enligt ritningar, som varda med ledning af de uti förenämnda statsrådsprotokoll

omförmälda, af generalpoststyrelsen öfverlemnade planeskissritningar

med tillhörande beskrifning och kostnadsberäkningar uppgjorda

och af Eders Kongl. Maj:t godkända;

att jemväl tomterna n:is 2 och 8 i ofvannämnda qvarter må, enligt

upprättade köpeaftal, som i samma statsrådsprotokoll omförmälas, af postverket

inköpas för att derefter för dess räkning uthyras, intill dess de

behöfva användas till utvidgning af posthuset; och

att, i den mån de till fonden för anskaffande af tomt till nytt

posthus i Stockholm redan anvisade medel icke lemna tillgång till bestridande

af kostnaderna för ofvanberörda tomters förvärfvande, dertill

må af postverkets öfverskottsmedel för år 1898 användas ett belopp af

högst 200,000 kronor;

dels att hvad Eders Kongl. Maj:t i öfiigt föreslagit, föranledande

till ändringar i postverkets stater, af Riksdagen bifallits; samt

dels att Riksdagen, med beräknande af postverkets stater för år

1898 till följande belopp, nemligen:

aflöningsstaten ........................................... kronor 3,330,300: —

öfvergångsstaten ......................................... » 2,400: —

pensionsstaten ............................................ » 75,375: —

omkostnadsstaten ....................................... » 4,875,500: —

oförutsedda utgifter .................................... » 340,000: —

afkortningar och restitutioner m. in. ...... » 64,425: —

tillsammans kronor 8,688,000: —,

bestämt postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 8,688,000 kronor

att utgå direkt af postmedlen.

Stockholm den 17 mars 1897.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.