Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kongl. Maf.ts proposition med förslag till lag angående Kongl. Maf.ts högsta domstols tjenstgöring på afdelning ar, dels ock Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om höjning af anslaget till högsta domstolen och nedre justitierevisionen.

1897-03-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1897:15, Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kongl. Maf.ts proposition med förslag till lag angående Kongl. Maf.ts högsta domstols tjenstgöring på afdelning ar, dels ock Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om höjning af anslaget till högsta domstolen och nedre justitierevisionen.

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

N:o 15.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 mars 1897.

— — — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kongl.

Maf.ts proposition med förslag till lag angående Kongl.

Maf.ts högsta domstols tjenstgöring på afdelning ar, dels

ock Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar

om höjning af anslaget till högsta domstolen

och nedre justitierevisionen.

(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande mo 2.)

Till Konungen.

Genom en den 9 januari innevarande år aflåten proposition, n:o 7,

har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i

statsrådet och högsta domstolen förda protokoll, jemlikt 87 § regeringsformen

föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bifogadt förslag till

lag angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring på afdelningar.

Härjemte har Eders Kongl. Maj:t i den till Riksdagen den 16

januari innevarande år aflåta proposition angående statsverkets tillstånd

och behof under riksstatens andra hufvudtitel föreslagit Riksdagen, dels

i punkten 2:

att, under förutsättning att den särskildt aflåtna propositionen

med förslag till lag angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

25

på afclelningar varder af Riksdagen bifallen, höja anslaget till högsta

domstolen, nu upptaget till 162,700 kronor, med löner till 2 justitieråd,

tillhopa 20,000 kronor, hvadan anslaget skulle i 1898 års riksstat uppföras

med 182,700 kronor;

och att för åtnjutande af sagda aflöningar stadga enahanda vilkor,

som vid fastställandet af nu gällande lönestat för högsta domstolen blifvit

bestämdt;

dels och i punkten 3:

att, under förutsättning att den särskilt aflåtna propositionen

med förslag till lag angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring

på afdelningar varder af Riksdagen bifallen, dels godkänna

följande tillägg till nedre justitierevisionens stat, att tillämpas från och

med år 1898:

Arfvoden.

Tjenstgörings- Renskrifnings-

Summa.

1

konstituerad

revisionssekreterare

4,400

penningar.

2,000

penningar.

6,400

1

d:o

d:o

4,400

2,000

—

6,400

1

d:o

protokollssekreterare

2,500

1,200

300

4,000

1

d:o

d:o

2,500

1,200

300

4,000

1

amanuens . ..

—

1,000

—

1,000

1

d:o

— —

1,000

—

1,000

Summa kronor 22,800

dels ock medgifva förhöjning från 700 kronor till 1,900 kronor

af det å samma stat uppförda anslag till gratifikationer åt extra ordinarie

tjensteman och extra ordinarie vaktmästare samt sålunda öka anslaget

för nedre justitierevisionen, nu upptaget med 134,000 kronor, till 158,000

kronor;

och att för åtnjutande af de löneförmåner, som finnas upptagna

i nyssnämnda tillägg till denna stat, stadga enahanda vilkor, som äro

föreskrifna för innehafvare af de på samma stat nu uppförda aflöningar.

Genom den i statsrådsprotokollet framlagda utredning framgår

enligt Riksdagens åsigt nödvändigheten af att söka bereda möjlighet för

ett snart afarbetande af den nu förefintliga och under närvarande förhållanden

ögonskenligen för hvarje år sig ökande balansen af hos högsta

Bill. till Riksd. Prut. 1897. 10 Sami. 1 AJil. 1 Band. 1 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

domstolen hyllande mål och ärenden, hvarmed sammanhänger ernåendet

af en synnerligen önskvärd förkortning i den tid, som åtgår, innan ett

till högsta domstolen inkommet mål blifver derstädes afgjordt. Då Riksdagen

anser, att någon utsträckning af arbetstiden för justitieråden eller

inskränkning i deras semester icke bör ifrågakomma, har Riksdagen

funnit Eders Kongl. Maj:ts förslag innebära ett lämpligt sätt för vinnande

af ofvanberörda fördelar och har derför ej haft något att i sådant afseende

deremot anmärka.

Riksdagen har emellertid ansett, att genom den tillökning i såväl

högsta domstolens som nedre justitierevisionens arbetskrafter, som Eders

Kongl. Maj:t föreslagit och som Riksdagen i hufvudsak godkändt, tillfälle

beredes till erhållande af ännu större fördelar i afseende på längre arbetstid

vid högsta domstolen, än hvad Eders Kongl. Majts förslag innebär.

Det synes nemligen Riksdagen, som om den tid, under hvilken det medgifves

högsta domstolen att arbeta på tre afdelningar, är i förslaget allt

för knappt tillmätt, och att den lämpligen kan utsträckas från två till

tre veckor såväl i början af maj som i slutet af oktober. Derigenom

skulle arbetstiden ökas med ytterligare två veckor om året och sammanlagda

årliga ökningen i förhållande till nuvarande arbetstid utgöra fjorton

veckor. Om man i likhet med statsrådet och chefen för justitiedepartementet

beräknar, att i medeltal 26 mål afgöras under hvarje föredragningsvecka,

så komme under de sålunda tillagda fjorton veckorna att

afgöras mer än 360 mål, hvilket gifver utsigt till att den nuvarande

balansen skulle nedbringas till normal storlek.

Någon svårighet vid genomförandet af eu sådan anordning torde

ej förefinnas, i synnerhet som det ju alltid blifver högsta domstolen obetaget

att, der målens beskaffenhet eller domstolsledamöters förfall eller

andra omständigheter göra arbetet på tre afdelningar olämpligt, under

den derför anslagna tiden arbeta på allenast två afdelningar. Då emellertid

Riksdagen anser, att sådant bör ske endast i undantagsfall, har

Riksdagen utbytt ordet »må» i § 4 mot ordet »bör», hvilket starkare

betonar, att arbetet på tre afdelningar skall under de derför stadgade

tiderna vara regel.

Emot den föreslagna lagens affattning i öfrig! har Riksdagen ej

funnit skäl till annan erinran, än att i § 2 orden »under den blidare årstiden»

såsom öfverflödiga och i viss mån otydliga uteslutits.

Under förutsättning, att Eders Kongl. Maj:t godkänner ofvanberörda

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

27

lag sådan den af Riksdagen antagits, har Riksdagen bifallit Eders Kongl.

Maj:ts framställning om höjning af anslaget till högsta domstolen.

Beträffande Eders Kongl. Maj:ts framställning om höjning af anslaget

till nedre justitierevisionen har Riksdagen funnit det vara uppenbart,

att, derest den af Riksdagen nu antagna lagen om högsta domstolens

tjenstgöring på afdelningar varder af Eders Kongl. Maj:t godkänd

och i följd deraf justitierådens antal ökas med två, eu motsvarande ökning

af nedre justitierevisionens arbetskrafter blifver erforderlig. Beträffande

sättet, hvarpå denna ökning lämpligast bör åstadkommas, har emellertid

Riksdagen omfattat åsigter, som delvis afvika från hvad Eders

Kongl. Maj:t föreslagit.

Hvad då först angår de föreslagna två nya revisionssekreteraretjensterna,

har Riksdagen i afseende på dem ej haft annat att emot förslaget

anmärka, än att de skäl, som i statsrådsprotokollet framdragits,

för att dessa embetsmäns aflöning skulle sättas till 6,400 kronor, ej

synas Riksdagen vara tillfyllestgörande. Dessa två revisionssekreterare

böra, såsom Eders Kongl. Maj:t föreslagit, tillsättas genom konstitutorial,

och icke deras antal ökas, som hafva fullmagt på sitt revisionssekreterareembete.

Det föreligger emellertid enligt Riksdagens mening ej tillräckligt

skäl att åt vissa konstituerade revisionssekreterare bereda högre aflöningsförmåner

än de, som för närvarande åtnjutas, och på så sätt skapa två

olika lönegrader inom de konstituerade revisionssekreterarnes klass. Den

tid, hvarunder en revisionssekreterare framdeles kommer att tjenstgöra

såsom konstituerad, torde icke i verkligheten blifva så mycket utsträckt,

som enligt statsrådsprotokollet departementschefen synes antaga. Under

alla förhållanden torde enligt Riksdagens mening det fortfarande komma

att innebära en eftersträfvansvärd fördel, äfven i ekonomiskt afseende,

att blifva från ett assessorsembete vid hofrätt förflyttad till en revisionssekreterarebefattning.

Af dessa skäl har Riksdagen ansett sig böra sätta

aflöningen för de nya revisionssekreterarne till allenast 5,800 kronor med

enahanda fördelning mellan lön och tjenstgöringspenningar, som i nu

gällande stat är för konstituerad revisionssekreterare stadgad.

Hvad derefter beträffar de i förslaget upptagna två konstituerade

protokollssekreterarebefattningarna, har Riksdagen inhemtat, att protokollssekreterarnes

tjenstgöring ej för närvarande torde vara af den ansträngande

och trägna art, att eu ökning i deras antal är i följd af embetsverkets

ökning i andra afseenden erforderlig. Riksdagen finner väl, att

åt de nya revisionssekreterarne måste beredas samma slags biträde,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

som de nuvarande ega genom protokollssekreterare och amanuenser. Men

då det är Eiksdagen bekant, att amanuenser kunna erhålla förordnande

att såsom protokollssekreterare tjenstgöra, och då de amanuenser, som

till sådant förordnande kunna ifrågakomma, säkerligen äro de, hvilka

längst och bäst tjenstgjort, och hvilka derför ej torde kunna anses vara

i afseende på skicklighet och vana protokollssekreterarne afsevärdt, om

ens i någon mån underlägsna, har Eiksdagen ansett, att den ytterligare

protokollssekreterare tjenstgöring, som i följd af embete verkets utvidgning

blifver erforderlig, lämpligen bör kunna åt två amanuenser anförtros. Åt

dessa har Eiksdagen ansett böra gifvas en aflöning, motsvarande hvad

protokollssekreterare — hvilkas tjenst de ju komma att förrätta — enligt

nu gällande stat uppbära i tjenstgöringspenningar, eller 1,200 kronor

årligen. Derjemte har Eiksdagen funnit dem böra i likhet med protokollssekreterare

uppbära ersättning för renskrifningskostnader, men har Eiksdagen

ansett, att denna ersättning lämpligen kan sättas till allenast 200

kronor för hvardera amanuensen.

Mot förslaget beträffande ytterligare två amanuenser med aflöning

af 1,000 kronor för hvardera har Eiksdagen icke haft något att anmärka.

Hvad slutligen angår den begärda höjningen af anslaget till gratifikationer

åt extra ordinarie tjensteman och extra ordinarie vaktmästare,

håller Eiksdagen före, att då genom den utvidgning, ifrågavarande

embetsverk i allt fall kommer att erhålla, behofvet af ett större antal

extra tjensteman bör, om ej minskas, så åtminstone icke ökas, en höjning

af ifrågavarande anslag ej är påkallad.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Eiksdagen anmäla,

att Eiksdagen för sin del antagit följande:

Lag

angående Kongl. Maj:ts högsta domstols tjenstgöring på afdelningar.

Med upphäfvande af Kongl. Maj:ts nådiga stadga angående dess

högsta domstols tjenstgöring på två afdelningar den 23 oktober 1860

varder härigenom förordnadt som följer:

§ 1.

Kongl. Maj ris högsta domstol skall utgöras af aderton justitieråd

och arbeta på afdelningar, på sätt här nedan sägs.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

§ 2.

29

I aderton veckor hvarje år skall högsta domstolen arbeta på en

afdelning, under den öfriga tiden af året på två afdelningar utom i fall,

hvarom i § 4 här nedan sägs.

§ 3.

Afdelningarna äro lika behöriga att upptaga de till högsta domstolens

handläggning hörande ärenden, hvilkas fördelning endast beror

af den ordning, hvari de enligt gällande föreskrifter anmälas.

§ 4.

Under de tre första arbetsveckorna i maj och de tre sista i oktober

månad bör högsta domstolen, der den med hänsyn till antalet af de på

dess handläggning beroende mål och ärenden finner sådant nödigt, arbeta

på tre afdelningar.

§ 5.

Med iakttagande af hvad ofvan är föreskrifvet ega justitier&den

att sig emellan fördela tjenstgöringsskyldigheten.

§ 6.

Genom denna lag göres ej ändring i stadgan den 21 april 1876

angående måls handläggning i vissa fall af Kongl. Maj:ts högsta domstols

afdelningar samfäld!.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1897.

Vidare har Riksdagen under förutsättning, att ofvan intagna lag

varder af Eders Kongl. Maj:t godkänd, dels höjt anslaget till högsta

domstolen, nu upptaget till 162,700 kronor, med löner till 2 justitieråd,

tillhopa 20,000 kronor, hvadan anslaget skall i 1898 års riksstat uppföras

med 182,700 kronor;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens Skrifvelse N:o 15.

och för åtnjutande af sagda aflöningar stadgat enahanda vilkor,

som vid fastställandet af nu gällande lönestat för högsta domstolen blifvit

bestämdt; dels oek godkänt följande tillägg till nedre justitierevisionens

stat, att tillämpas från och med år

1898:

Arfvoden.

Tjeustgörings-

peimingar.

Renskrifn i lös- penningar.

• fl

Summa.

1

konstituerad revisionssekreterare

3,800

2,000

—

5,800

1

d:o d:o

3,800

2,000

—.—

5,800

1

amanuens............

---

1,200

200

1,400

1

d:o ............

—

1,200

200

1,400

1

d:o ............

—

1,000

—---

1,000

1

d:o ............

—

1,000

—

1,000

summa kronor 16,400

samt sålunda ökat anslaget för nedre justitiere visionen, nu upptaget med

134,000 kronor, till 150,400 kronor;

och för åtnjutande af de löneförmåner, som finnas upptagna i

ofvannämnda tillägg till denna stat, stadgat enahanda vilkor, som äro

föreskrifna för innehafvare af de på samma stat nu uppförda aflöningar.

Stockholm den 20 mars 1897.

Med undersåtlig vördnad

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.