Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 41 § konkurslagen den 18 september 1862.

1897-04-24 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1897:38, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 41 § konkurslagen den 18 september 1862.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 38.

7

N:o 38.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 april 1897.

— — — — Andra Kammaren den 24 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af

41 § konkurslagen den 18 september 1862.

(Lagutskottets utlåtande n:o 7.)

Till Konungen.

Genom proposition den 9 sistlidne januari har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att antaga förslag till lag om ändrad lydelse af 41 §

konkurslagen den 18 september 1862.

Vid granskning af detta förslag har Riksdagen funnit det deri

förekommande undantagsstadgandet att, der konkursärenden till särskild

rättens afdelning höra, ledamot af annan afdelning må till rättens ombudsman

förordnas, böra ur lagen utgå. Beträffande olämpligheten af

detta undantagsstadgande tillåter sig Riksdagen hänvisa till hvad åtskilliga

af högsta domstolens ledamöter, enligt det vid propositionen

fogade utdraget af högsta domstolens protokoll, mot undantagsstadgandet

anfört. Detsamma innebär jemväl enligt Riksdagens åsigt en utan tillräckliga

skäl tillskapad fördel för ledamöterna i vissa städers rådstufvurätter.

Under nuvarande förhållanden utses nemligen i städer rättens

ombudsman sannolikt oftast bland rådstufvurättens egna ledamöter. Genom

den ifrågasatta lagändringen skulle domstolsledamöterna i de flesta städer

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 37.

betagas behörigheten att erhålla ett sådant uppdrag, men en del ledamöter

i några städers domstolar fortfarande vara behöriga till dylikt

ombudsmannaskap. Härigenom gynnas den ena rättens ledamöter framför

den andras, men detta är icke öfverensstämmande med full rättvisa,

och en sådan anmärkning mot lagstiftningen anser Riksdagen böra undvikas.

Riksdagen, som af dessa skäl funnit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande

proposition icke kunna i oförändradt skick bifallas, har alltså

för sin del antagit följande

Lag

om ändrad lydelse af 41 § konkurslagen, den 18 september 1862.

Härigenom förordnas, att 41 § konkurslagen, sådant detta lagrum

lyder enligt förordningen den 6 augusti 1881, skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Då gode män utses, förordne ock rätten eller domaren en ärlig och

förståndig man att i konkurssaken vara rättens ombudsman. Härtill må

ej utses rättens ordförande, ej heller, i stad, annan ledamot af rätten.

Ombudsmannen åligger att öfver gode männens och sysslomännens förvaltning

hafva tillsyn: att vid de borgenärernas sammanträden utom

rätten, der han är tillstädes, föra ordet: att hos rätten eller domaren

anmäla de frågor, hvilka af konkurssaken uppstå och rättens pröfning

påkalla: och att i öfrigt vidtaga de åtgärder och beslut, hvilka enligt

denna lag på rättens ombudsman ankomma.

Har den, som till ombudsman förordnas, ej förut aflagt domareed;

gånge sådan ed inför rätten eller domaren, innan han nämnda befattning

tillträder.

Stockholm den 24 april 1897.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.