Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om tillägg till § 26 mom. 1 i lagen angående tillsättning af presterliga tjenster.

1897-04-24 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1897:42, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om tillägg till § 26 mom. 1 i lagen angående tillsättning af presterliga tjenster.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 42.

13

N:o 42.

TJppläst och godkänd hos Första Kammaren den 24 april 1897.

— — — — Andra Kammaren — 24 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om tillägg till § 26 mom. 1 i lagen angående tillsättning

af presterliga tjenster.

(Lagutskottets utlåtande n:o 4.)

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag har af enskild motionär väckts förslag

om införande i lagen angående tillsättning af presterliga tjenster den

26 oktober 1883 af ett stadgande, likartadt med det, hvarigenom i den

genom nyssnämnda lag upphäfda förordningen om prestval den 1 april

1843 bestämdes, att om husfadern, hvilken i allmänhet egde utöfva

rösträttigheten vid prestval, vore frånvarande samt icke lemnat skriftlig

voteringssedel eller muntlig fullmagt, hustrun skulle ega att rösta i hans

ställe. Sedan motionären erinrat, hurusom Eders Kongl. Maj:t för 1893

års kyrkomöte framlagt ett förslag i denna rigtning, hvilket af mötet

godkänts, men afslagits af 1894 års Riksdag på grund af motstånd hos

Andra Kammaren, som önskat en mera oinskränkt och trogen återgång

till den rättighet vid prestval, som gift qvinna förr egde, än den som

Eders Kongl. Maj:ts förslag innebar, framhåller han, hurusom det ej

finge förgätas, att denna fråga på det närmaste berörde stora delar af

vårt land — icke blott skärgårdsbefolkningen, utan t. ex. äfven de orter,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 42.

der husfäderna emigrerat eller i öfrigt befunne sig i sådana vilkor, att

de ej kunde bestämma öfver sin tid. Här gälde ock ett ärende, der

qvinnan. i regel vore i bög grad intresserad och i öfrigt fullt ut lika

väl kvalificerad som mannen, hvartill komme, att gift qvinnas rösträttighet

i forna tider ej förorsakat någon olägenhet. Med öfvervägande häraf

syntes det välbetänkt, att gift qvinna återfinge den rösträtt, hon mistat,

äfven om ett stadgande i sådan rigtning ginge något på sidan om den

rösträttsprincip, som läge till grund för vår kommunallagstiftning.

Riksdagen är ense med motionären om lämpligheten af ett stadgande,

likartadt med den bestämmelse i den numera upphäfda kongl.

förordningen om prestval den 1 april 1843, hvarigenom gift qvinna

medgafs rätt att vid dylikt val i sin röstegande mans frånvaro och derest

han ej åt annan person för tillfället öfverlemnat sin rösträtt utöfva

densamma. Visserligen skulle ett dylikt stadgande komma att stå utan

motsvarighet på andra områden och icke öfverensstämma med reglerna

för utöfvande af den kommunala rösträtten, men då det här gäller en

sak, som särskilt berör de enskildes och familjernas andliga intressen,

och en rättighet, för hvars utöfvande qvinnan må anses vara lika väl

kvalificerad som mannen, samt härtill kommer, att mans och hustrus

intressen på detta område torde få anses vara i regeln öfverensstämmande,

så finner Riksdagen i dessa särskilda förhållanden tillräckliga

skäl för ett undantagsstadgande sådant som det föreslagna. Någon

olägenhet af ofvanberörda stadgande uti 1843 års förordning om prestval,

har icke heller, Riksdagen veterligen, försports; och fördelen af ett

dylikt stadgande torde komma att visa sig uti ett lifligare deltagande i

val för besättande af presterliga tjenster, framför allt i de trakter, der

den manliga befolkningens vanliga sysselsättning håller männen aflägsnade

från hemmen och sålunda ofta hindrar dem från att sjelfva taga

del uti dylika val.

Riksdagen får alltså anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring uti eller

tillägg till lagen angående tillsättning af presterliga tjenster den 26

oktober 1883, att gift qvinna må i den utsträckning och under de vilkor,

som kunna finnas lämpliga och ändamålsenliga, vid prestval utöfva sin

frånvarande mans rösträtt.

Stockholm den 24 april 1897.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.