Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående ändrade grunder för den kommunala beskattningen.

1897-05-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1897:65, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående ändrade grunder för den kommunala beskattningen.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

]!C:o 65.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 maj 1897.

— — — — Andra Kammaren den 5 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående

ändrade grunder för den kommunala beskattningen.

(Lagutskottets utlåtande n:0 24 och memorial n:o 83.)

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag har uti en af enskild motionär gjord framställning

påpekats behofvet af en särskild, på förordningen om allmänna

bevillningen icke hyllande kommunalskattelag. Härvid har bland annat

anförts, att, då man, i stället för att, i öfverensstämmelse med innebörden

af stadgandet i 57 § regeringsformen, åvägabringa eu särskild, af Kongl.

Maj:t och Riksdag gemensamt stiftad kommunalskattelag, åtnöjt sig med

att allt fortfarande bibehålla den äldre anordningen att grunda den kommunala

beskattningen på den till staten utgående allmänna bevillningen,

man dermed äfven bibehållit ett mycket betydande hinder emot önskvärda

reformer i beskattningsväsendet.

Då kommunalskatten vore den i regeln långt större, mer tryckande

och för folket vigtigare direkta skatten, vore det helt visst äfven lämpligt,

att den finge hvila på egen, efter de kommunala förhållandena afpassad

grund i stället för på en med annat syfte och med hänsyn till helt

andra förhållanden upptagen statsskatt sådan som den allmänna bevill
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

7

ningen. Genom erhållandet af eu särskild, af Konungen och Riksdagen

gemensamt stiftad, fullständig kommunalskattelag skulle man dessutom

vinna större säkerhet icke blott för mera lämplighet och rättvisa, utan

äfven för en större fasthet i den kommunala beskattningen, än då densamma,

såsom nu vore förhållandet, grundades på en för annat ändamål

afsedd förordning, som kunde af Riksdagen allena ändras och i sjelfva

verket faststäldes för blott ett år i sänder.

Det låter sig för öfrigt icke förnekas, att de kommunala beskattningsförhållandena,

sådana de hos oss för det närvarande gestalta sig, gifva

befogade anledningar till klagomål öfver tyngden af de bördor, som de

kommunala utgifterna pålägga kommunmedleminarne, och som mångenstädes

taga i anspråk en icke ringa del af de beskattades inkomster. Antagligt

är också, att de rådande olägenheterna skulle kunna lättare afhjelpas,

än nu låter sig göra, om den kommunala skattskyldigheten frigjordes från

det ovilkorliga sambandet mellan densamma och den direkta skattskyldigheten

till staten; och det kan icke bestridas, att olikheten mellan statens

och kommunens uppgifter gifver stöd åt den åsigten, att de grunder, efter

Indika å ena sidan staten och å den andra kommunerna hafva att af sina

medlemmar upptaga de för sin verksamhet erforderliga afgifter, icke böra

hufvudsakligen vara alldeles enahanda, likasom det icke utan skäl torde

hafva framhållits, att ett upphäfvande af berörda samband skulle underlätta

tidsenliga reformer på bevillningslagstiftningens område.

I detta afseende tillåter sig Riksdagen erinra derom, att de utaf

särskilda komiterade den 2 november 1894 och den 9 december 1895

afgifna betänkande och förslag samt utlåtande rörande ändring i gällande

bevillningslagstiftning, i syfte att — med hänsyn till den ökade direkta

beskattning, hvilken af statsmagterna ansågs böra blifva en följd af de

vid 1892 års urtima riksdag fattade beslut — dels öka effektiviteten af

bevillningsförordningens bestämmelser, dels åvägabringa en mera likformig

tillämpning af desamma och dels särskildt på ett verksammare sätt än

för närvarande med beskattning träffa vissa inkomstarter, nogsamt gifva

vid handen, att det i vår skattelagstiftning rådande sambandet mellan bevillningen

till staten och den kommunala skattskyldigheten, eller med andra

ord bevillningens grundläggande betydelse för kommunalbeskattningen,

förorsakar stora svårigheter och i många fall reser oöfverstigliga hinder i

vägen för bevillningslagstiftningens reformerande i önskvärd rigtning;

samt att särskildt 1894 års komité funnit sambandet mellan bevillningen

och kommunalbeskattningen stå så hindrande i vägen för reformerande af

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

bevillningslagstiftningen, att komitén för möjliggörande af en enligt dess

åsigt vigtig reform sett sig nödsakad att — ehuru sådant eljest icke ansågs

ligga inom omfånget för det komitén lemnade uppdrag — framställa

förslag om upphäfvande för visst fall af det ifrågavarande sambandet.

Då jemväl exemplet från andra länder, der man sökt lämpa kommunalbeskattningen

efter särskilda, af den direkta statsbeskattningen i

större eller mindre mån oberoende beskattningsgrunder, kommit Riksdagen

att inse behofvet och värdet af en allsidig undersökning, om ej äfven hos

oss en dylik anordning skulle befinnas lämplig och om ej derigenom skulle

kunna aflägsnas en del af de i vårt beskattningssystem nu rådande och

med skäl öfverklagade missförhållanden, får Riksdagen anhålla, att Eders

Kongl. Maj:ts täcktes låta utreda, huruvida ej den kommunala beskattningen

må kunna byggas på annan grund än den allmänna bevillningen,

och, derest detta finnes möjligt, för Riksdagen framlägga förslag till särskild

kommunalskattelag.

Stockholm den 5 maj 1897.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.