Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1897-05-10 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1897:83, Skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

1

N:o 83.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 maj 1897.

— — — — — — Andra Kammaren den 10 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial n:o 1.)

Till Konungen.

Vid numera företagen pröfning af de till slutligt afgörande vid

innevarande riksdag lagligen beredda förslag till ändringar i rikets grundlagar

bar Riksdagen för sin del godkändt och antagit följande förslag,

nemligen :

l:o) om ändring af § 17 regeringsformen;

2:o) om ändring af §§ 50, 70, 72, 98, 109 och 111 regeringsformen

samt §§ 32, 65, 68, 71 och 73 riksdagsordningen;

3:o) om ändring af § 26 riksdagsordningen;

4:o) om tillägg till § 33 riksdagsordningen;

5:°) om ändring af 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen i fråga om

utlemnande af mobiliseringsplaner för hären och flottan m. m.;

6:o) om ändring af 3 § 10:o tryckfrihetsförordningen.

Enligt de af Riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda

grundlagsstadganden erhålla följande lydelse:

Bih. till Riksd. Prof. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 21 Haft. (N:is 83, 84.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 88.

Begeringsformen.

§ 17-

Konungens domsrätt skall uppdragas minst tolf, högst tjugoen, af

Honom utnämnda, lagkunniga män, hvilka fullgjort hvad författningarne

föreskrifva dem, som uti domareembeten må nyttjas, samt i sådana värf

ådagalagt insigt, erfarenhet och redlighet. De kallas Justitieråd och

utgöra Konungens Högsta domstol. Deras antal må ej ökas utöfver tolf,

så vida ej Konungen och Riksdagen, i den ordning 87 § 1 mom. stadgar,

besluta, att Högsta domstolen skall på afdelningar arbeta; och varde,

i sådant fall, så väl justitierådens antal inom ofvan föreskrifna gränser,

som ärendenas fördelning mellan afdelningarna i samma ordning bestämda.

§ 50.

Riksdagen skall sammanträda i rikets hufvudstad, utom i de fall,

då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra

det omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt. I dessa

fall tillkommer Konungen att, efter samråd med de af Riksdagen valde

Fullmägtige i Riksbanken och Fullmägtige i Riksgäldskontor, annan

riksdagsort utsätta och kungöra.

§ 70.

När, i fråga om reglementariska föreskrifter för Riksbanken eller

om Riksbankens inkomster och utgifter eller om ansvarsfrihet för Fullmägtige

i Riksbanken, Kamrame stadna i stridiga beslut, skola Kamrarne

derom hvar för sig rösta, såsom i nästföregående § sägs.

§ 72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas

af dertill förordnade Fullmägtige, efter af Konungen och Riksdagen gemensamt

stiftad lag.

Fullmägtige för Riksbanken skola vara sju, af hvilka Konungen

för tre år i sänder förordnar eu jemte en suppleant och de öfrige sex

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

jemte tre suppleanter väljas af Riksdagen för tid ock på sätt i riksdagsordningen

sägs. Den af Konungen förordnade ordinarie ledamoten

vara Fullmägtiges ordförande, men må ej utöfva annan befattning inom

Riksbankens styrelse. Fullmägtig, som af Riksdagen vägrats ansvarsfrihet,

skall afgå från sin befattning. De af Konungen för Fullmägtig

eller suppleant meddelade förordnanden må återkallas, när Konungen

så pröfvar skäligt.

Riksbanken allena eger rätt att utgifva sedlar, som för mynt i

riket må erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas af Banken

med guld efter deras lydelse.

§ 98.

I händelse Justitieombudsmannan, under det Riksdag är församlad,

afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, skall

Riksdagen i embetet genast insätta den man, som blifvit till hans efterträdare

utsedd. Skulle Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under

riksdag, afsåga sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet

insättas eller med döden afgå, utväljes, på ofvan stadgade sätt,

en annan behörig man i hans ställe. Inträffar något af dessa fall emellan

riksdagarne, skall Riksdagens rätt härutinnan genom de af Riksdagen

valde Fullmägtige i Riksbanken och Fullmägtige i Riksgäldskontoret

utöfvas.

§ 109.

Lagtima Riksdag kan ej utan egen begäran upplösas förr än den

varit fyra månader tillsammans, derest icke Konungen, såsom i riksdagsordningen

sägs, förordnar om nya val till båda kamrarne eller den ena

af dem, i hvilka fall Riksdagen skall, med bibehållande af sin egenskap

utaf lagtima, sammanträda å den tid inom tre månader från det Riksdagen

blef upplöst, som Konungen bestämmer, samt må ej vidare af

Konungen upplösas förr än efter fyra månader från det senare sammanträdets

början.

Urtima Riksdag eger Konungen, när lian för godt finner, åtskilja

och vare urtima Riksdag alltid upplöst innan tid för lagtima Riksdags

sammanträde infaller.

Der så oförmodadt skulle hända, att Riksdag, när den afslutas,

icke hade staten reglerat eller någon ny bevillning till bestämdt belopp

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

sig åtagit, fortfara den förra statsregleringen och bevillningen intill nästa

riksdag. År åter bevillningens hela belopp bestämdt, men Kamrarne

icke om fördelningen deraf ense, då skola, efter den faststälda bevillningssumans

förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad,

de i den sista bevillningsförordningen stadgade artiklar jemnlikt

ökas eller minskas; och uppdraga Riksdagen åt de af Riksdagen valde

Fullmägtige i Riksbanken och Fullmägtige i Riksgäldskontoret att en ny

bevillningsförordning på sådan grund uppgöra och utfärda.

§ in.

Beskylles riksdagsman för grof missgerning, må han ej i häkte

kunna inmanas förr än, efter anstäld ransakning, domaren sådant skäligt

pröfvat, så vida han ej å bar gerning funnen varder; dock gälle, om han,

efter domstols kallelse, sig ej inställer, hvad allmänna lagen i thy fall

stadgar. Ej må riksdagsman i andra fall, än som i denna och nästföregående

§ sagda äro, sin frihet beröfvas.

Fullmägtige i Riksbanken och i Riksgäldskontoret samt Riksdagens

Revisorer kunna ej, i och för sin befattning, emottaga befallningar utan

af Riksdagen allena, och enligt dess instruktioner, ej eller till redo och

ansvar ställas, utan efter Riksdagens beslut.

Riksdagsordningen.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman vald, skall, första gången

han efter valet till riksdag sig inställer, inför chefen för Justitie-departementet,

eller den Konungen i hans ställe förordnar, sin fullmagt till

granskning uppvisa å den dag Riksdagen sammanträder eller, om riksdagsman

senare sig inställer, så snart derefter ske kan. Denna granskning,

som skall ske i närvaro af tre bland de af Riksdagen valde Fullmägtige

i Riksbanken och tre bland Fullmägtige i Riksgäldskontoret,

har till föremål att undersöka, huruvida fullmagterne blifvit i föreskrifven

form utfärdade, och skall vid den riksdag, för hvilken nya val af

begge Kamrarnes eller enderas samtliga ledamöter egt rum, vara inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

tre dagar fulländad, men vid andra riksdagar samma dag, då fullmagterne

uppvisas.

2. Hvardera Kammaren tillkommer dock sedan att pröfva behörigheten

till riksdagsmannakallets utöfvande, ej mindre för sådana dess

medlemmar, hvilkas fullmagter ej blifvit godkända, än äfven för dem,

emot hvilka eljest, till följd af denna grundlag, anmärkning förekommer.

Den, om hvars riksdagsmannarätt fråga är hos Kammare väckt, bibehåller

emellertid sin befattning såsom ledamot i Kammaren, intill dess han

blifvit dertill obehörig förklarad.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller bevillning, eller om reglementariska

föreskrifter för Riksbanken, dess inkomster och utgifter, eller om

ansvarsfrihet för Fullmägtige i Riksbanken, eller om Riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning, inkomster och utgifter, Kamrarne fatta stridiga

beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts förslag varda sammanjemkade,

skola bégge kamrarne hvar för sig rösta om de olika beslut,

hvari hvardera förut stannat; kommande den mening, som dervid erhåller

de flesta ledamöters af båda Kamrarna sammanräknade röster, att gälla

såsom Riksdagens beslut. För att vid sådan omröstning förekomma lika

antal röster, skall i Andra Kammaren afläggas och förseglas en sedel,

hvilken, i händelse de öfrige sammanräknade rösterna utfalla lika, öppnas

och afgör frågan. År pluralitet redan vunnen, bör den aflagda sedeln

ouppbruten genast förstöras.

§ 68.

Till följd af regeringsformens 96 § skall hvarje lagtima Riksdag

förordna en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva

tillsyn öfver lagarnas efterlefnad af domare och embetsman samt att inför

den Riksrätt, som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning

och göromål beskrifves, eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga

ordning tilltala dem, som i sina embetens utöfning anses af veld, mannamån

eller annan orsak hafva någon olaglighet begått eller underlåtit

att sina embetspligter behörigen fullgöra.

Denne Riksdagens Justitieombudsman, hvilkens rättigheter och

åligganden ytterligare så väl i regeringsformen som genom särskild in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

struktion utstakas, väljes af fyratioårig för tillfället nämnde valmän, af

hvilka hvardera Kammaren inom sig utser tjugofyra. Desse valmän,

hvilka böra till valförättningen sammanträda samma dag, då de blifvit

utsedde och ej må åtskiljas förr än valet är fulländadt, skola först samfäldt,

medelst slutna sedlar, hvar för sig föreslå den man, som de anse

böra komma under omröstning. Falla dervid rösterne till mer än hälften

på en man, är han behörigen vald. Äro åter rösterne så delade

mellan flera, att sådan pluralitet för någon icke eger rum, anställes ny

omröstning med slutna sedlar till antagande af den, som de flesta rösterna

erhållit, eller, om han icke antages, af den, som näst honom blifvit af de

flesta kallad o. s. v. Skulle, sedan alla omröstningarna sålunda försiggått,

likväl ingen hafva erhållit den här föreskrifna pluralitet, anställes

ny omröstning öfver alla dem, som vid den första omröstningen blifvit

satte i fråga; skolande den, som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen

vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då Justitieombudsman utseå,

och på enahanda sätt, välja en man af de egenskaper, som hos denne

embetsman erfordras, för att honom efterträda, i fall han, innan nästa

lagtima Riksdag anstalt nytt val af Justitieombudsman, skulle med döden

afgå, samt att utöfva embetet under den tid Justitieombudsmannen kan

vara af svår sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad.

I händelse Justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad,

afsäger sig förtroendet, eller med döden afgår, insätter Riksdagen

genast i embetet den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd.

Skulle Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, under riksdag, afsäga

sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättas

eller med döden afgå, utväljes på ofvan stadgade sätt en annan behörig

man i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan riksdagarna, skall Riksdagens

rätt härutinnan genom de af Riksdagen valde Fullmägtige i Riksbanken

och Fullmägtige i Riksgäldskontoret utöfvas.

§ 71.

1. De sex Fullmägtige i Riksbanken, hvilka enligt 72 § regeringsformen

skola utses af Riksdagen, väljas å lagtima riksdag för tiden

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 83. 7

från valet, till dess sådant val under tredje året derefter försiggått.

Två af de utaf Riksdagen utsedde Fullmägtige skola årligen afgå. Har

af Riksdagen utsedd Fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden

afgått, eller bar ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val

för den tid, som för honom återstått.

2. Riksdagen skall jemväl välja Fullmägtige att, jern likt särskil dt

reglemente, förvalta Riksgäldskontorets medel och tillhörigheter. Desse

Fullmägtige skola vara sju och väljas å lagtima riksdag för tiden från

valet, till dess sådant val under tredje året derefter försiggått. Ordförande

bland lullmägtige väljes särskild!. Af de öfrige sex skola två

årligen afgå. Har Fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden

afgått, eller har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val

för den tid, som för honom återstått. Då val af ordförande eger rum,

utses denne före öfrige Fullmägtige.

8. Val af Fullmägtige i Riksbanken och i Riksgäldskontoret

verkställas genom fyratioåtta valmän, af hvilka hvardera Kammaren inom

sig utser tjugofyra. Valen ske med slutna sedlar. Val för längre tjenstgöringstid

verkställes före val för kortare. Afgående Fullmägtig kan

återväljas.

4. Fullmägtige välje sjelfve bland sig vice ordförande; egande

den, som bland Fullmägtige förer ordet, afgörande röst, derest i frågor,

som hos Fullmägtige komma under omröstning, rösterna för två skiljaktiga

meningar utfalla lika.

§ 73.

På samma gång och pa lika sätt, som Fullmägtige och Revisorer

enligt föregående två §§ af Riksdagen utses, tillsättas jemväl suppleanter,

att, vid inträffande förfall för dem, träda i deras ställe, nemligen för de

af Riksdagen valde Fullmägtige i Riksbanken tre, för Fullmägtige i Riksgäldskontoret

likaledes tre och för hvarje års Revisorer sex.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan endast af svensk medborgare utöfvas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas:

a) den som står under förmyndareskap;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N;o 83.

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på

på sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag,

hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant

förtroende, eller den som är stäld under framtiden för brott, hvilket

medför nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför Tätta föra andras talan

eller att i rikets tjenst vidare nyttjas;

e) den som blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med

penningar eller gåfvor sökt värfva röster, eller emot vedergällning afgifvit

sin röst, eller genom våld eller hot stört valfriheten.

§ 38.

Så snart fullmagterne undergått den i mom. 1 af nästföregående

§ föreskri fn a granskning samt berättelse om förloppet dervid blifvit af

chefen för Justitiedepartementet, eller den i hans ställe förordnad är,

meddelad Kamrarna, hvar i hvad dess ledamöter angår, begäre hvardera

Kammaren ofördröjligen hos Konungen, medelst deputation, talman och

vice talman, dem Konungen då för hvardera Kammaren, bland dess

ledamöter, utnämner.

Då i något af de fall, som i 91, 93 och 94 §§ regeringsformen

omförmälas, Riksdagen på de i samma grundlags 95 § nämnde vederbörandes

kallelse sammanträder, eger hvardera Kammaren att, inom sig,

välja talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller valde, efter thy ofvan sägs,

föres i hvardera Kammaren ordet af den derstädes närvarande ledamot,

som de flesta riksdagar bevistat, och, der två eller flere ledamöter i lika

många riksdagar deltagit, den af dem, som är till lefnadsåren äldst.

Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmannen i

någon af Riksdagens Kamrar utses under enahanda ordförandeskap, som

nyss är nämndt, en af Kammarens öfriga ledamöter att tjenstgöra såsom

talman, till dess förfallet upphört.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

9

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. Att ej några ministeriella handlingar

. ~ — — — — — femtio riksdaler.

Att mobilisenngsplaner för hären och flottan samt planer för

deras sammandragning eller samverkan äfvensom sådana kartor, ritningar

och besknfmngar angående rikets fästningsverk, minförsvar, militära positioner,

kommunikationsleder och uppfinningar, hvilkas offentliggörande

an medföra våda för rikets säkerhet, ej må, utan Konungens särskilda

tillstånd, utlemnas, sedan Konungen i Statsrådet fattat beslut, att dessa

handlingar skola hållas hemliga; dock att härigenom Konstitutionsutskottets,

Statsutskottets och Statsrevisorernas rätt ej inskränkes. Den,

som i tryck offentliggör sådan handling, straffes, der honom veterlig!

är, att den bör hemlig hållas, med fängelse från och med eu månad

till och med två år eller i ringare fall med böter från och med trettiotre

riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler

sexton skillingai" och skriften konfiskeras.

§ -A

10:o. Allt kungörande i tryck af hvad som hörer till statens å

färde varande underhandlingar med främmande magter, eller eljest af

Konungens, i sammanhang med dem, tillärnade beslut och afsigter

samt Dess ministrars, råds och sändebuds värf, om det ej sker med

regeringens tillstånd, eller med officiel tillåtelse; förbrytelsen straffes enligt

allmän lag, och skriften konfiskeras; och

kungörande i tryck, under krigstid eller vid krigsfara, af sådana

underrättelser om krigsmagtens ställning eller rörelser eller om andra

åtgärder eller anstalter för försvaret, hvilkas offentliggörande Konungen

i Statsrådet förbjudit. Den häremot bryter, straffes efter allmän lag,

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 21 Haft. 2 ’

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 83.

om gerningen är i den med sträf! belagd, men eljest med fängelse från

och med en månad till och med två år eller i ringare fall med böter

från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre

riksdaler sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

Stockholm den 10 maj 1897.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.