Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner med förslag till förordning angående köttbesigtningsoch slagttvång m. m.

1897-05-11 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1897:89, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner med förslag till förordning angående köttbesigtningsoch slagttvång m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

t

X:o 89.

;/ i | .,i, ; ... ,mij; i;,,. , .|i|, i, n *

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj 1897.

— — — — Andra Kammaren — — — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner

med förslag till förordning angående köttbesigtnings- och

slagttvång m. m.

(Lagutskottets utlåtande n:o 30 samt memorial n:i3 53 och 60.)

Till Konungen.

Frågan om köttbesigtnings- och slagttvång — hvilken vid sistlidet års

riksdag genom Eders Kongl. Maj:ts proposition n:o 28 framlades till Riksdagens

bedömande — har vid innevarande Riksdag å nyo bragts å bane

uti tvenne af enskilda motionärer afgifna framställningar, hvari yrkats, att

Riksdagen måtte för sin del antaga ett förslag till förordning angående

köttbesigtnings- och slagttvång m. m. af enahanda lydelse med det af

Eders Kongl. Maj:t i ofvanberörda proposition framlagda.

Riksdagen har väl gillat syftet med motionärernas ifrågavarande förslag,

men dels hafva de ifrågasatta bestämmelserna i hufvudsak synts Riksdagen

vara af civillags natur, dels har Riksdagen ansett åtskilliga ändringar

uti det framlagda förslaget nödiga.

Riksdagen har derför för sin del antagit lag i ämnet,- af den lydelse

bilagan litt. A. utvisar, och tillåter sig nu att redogöra för de olikheter,

som den sålunda antagna lagen betecknar gent emot motionärernas eller

— hvilket är detsamma — Eders Kongl. Maj:ts vid sistlidet års Riksdag

framlagda förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

7

Riksdagen har först och främst ansett rätt til! införande af köttbesigtningstvång

böra i betydlig mån inskränkas. Enligt motionärernas och Eders

Kongl Maj:ts förslag skulle dylikt tvång kunna införas såväl i stad som i

kommun å landet. Enligt Riksdagens åsigt föreligger emellertid, hvad beträffar

kommun å landet, ej något behof af dylikt tvångs införande, hvarför Riksdagen

ansett hvad förslaget härom innehåller böra helt och hållet utgå.

Äfven slagttvångs tillämplighet har Riksdagen funnit böra till stad

inskränkas.

I fråga om fordringarna å besigtningsmans kompetens gör motionärernas

förslag skilnad på besigtningsman vid offentliga eller under offentlig kontroll

stälda slagthus och sådana besigtningsmän, som skola för köttbesigtningen

allenast anställas. Endast för den förra kategorien har förslaget uppstält

den ovilkorlig^ fordran, att besigtningsman skall vara legitimerad veterinär.

Det har dock synts Riksdagen, som om en utsträckning af denna fordran

att gälla alla besigtningsmän skulle i afsevärd mån utgöra garanti mot

faran af köttbesigtningens bristande tillförlitlighet.

Att i fråga om besigtningsmän vid exportslagteri, såsom motionärerna

föreslagit, stadga, att dessa skulle utses af medicinalstyrelsen i motsats till

öfriga besigtningsmän, som skulle af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

tillsättas, har Riksdagen ej ansett behöffigt, då Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

väl är i stånd att träffa ett lämpligt val och det för betryggande

af den utländska marknaden torde vara tillräckligt, att besigtningsmännen

vid exportslagteri tillsättas af offentlig myndighet.

Hvad i § 6 mom. 3 af motionärernas förslag stadgas om skyldighet

för samhälle att inlösa vid besigtning anträffadt s. k. mindervärdigt kött,

har Riksdagen ansett böra ur lagen utgå, då egarens berättigade anspråk

synas behörigen tillgodosedda derigenom, att köttet ställes till egarens

förfogande.

Stadgandet i § 7 om skyldighet för samhälle att för det fall, att ett

af samhällets besigtningsman meddeladt beslut i följd af besvär undanröjts

lemna godtgörelsen för den förlust, klaganden genom beslutet fått vidkännas,

har Riksdagen ej heller kunnat finna lämpligt, då det strider mot vår rätts

allmänna grundsatser att ålägga ett samhälle skadeståndspligt för åtgärder,

som vidtagits af myndigheter, Indika ej blifvit af samhället sjelft tillsatta.

I förslagets § 8 har Riksdagen ansett den ändring nödig, som erfordras

för att köttbesigtningstvånget ej skall komma att åsamka köttproducenterna

några särskilda kostnader. Då sagda tvång hufvudsakligen har till syfte

att tillförsäkra staden, der det införes, vissa hygieniska fördelar, synes det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

rättvist och billigt, att staden sjelf ensam får vidkännas de för besigtningens

verkställande erforderliga kostnader.

För begagnande af offentliga slagthus åter synes rättvisligen afgift böra

erläggas, då dylika anstalter äfven för köttproducenterna äro af väsentlig

nytta; och Riksdagen bär i detta afseende funnit skäligt tillerkänna staden

rätt att tillgodoräkna sig äfven tre procents ränta å anläggningskapitalet.

§ 9 i motionärernas förslag bar Riksdagen ansett böra utgå, ehuru

Riksdagen väl medgifver lämpligheten af deri inryckta bestämmelse. Utan

att tillerkänna Eders Kong!. Maj:ts befallningshafvande den i berörda paragraf

omförmälda rätt lärer svårligen kunna åstadkommas effektivitet åt slagttvånget,

men formelt sedt möta stora betänkligheter att i en lag intaga en

dylik bestämmelse, som åter väl lämpar sig att i form af administrativ

föreskrift införas. Skulle sålunda det befinnas nödigt, lärer Eders Kongl.

Maj:t ej underlåta att om en bestämmelse i angifvet syfte förordna.

Såsom § 9 bar Riksdagen infört de i sista punkten af § 5 samt i §

6 mom. 4 af motionärernas förslag intagna bestämmelser rörande den

myndighet, som må ega att om besigtningen samt stämplarnes beskaffenhet

och köttets stämpling meddela närmare föreskrifter. Riksdagen bar emellertid

ansett det böra, i enlighet med livad andra lagar innehålla, öfverlemnas åt

Eders Kongl. Maj:t, och ej såsom motionärerna föreslagit åt medicinalstyrelsen,

att sådana föreskrifter meddela.

Ändringen i § 6 mom. 4, hvarigenom stämplarnes antal inskränkts

till trenne olika slag, har betingats deraf, att export af kött antagligen lika

väl kommer att ega rum från i stad enligt § 2 i lagförslaget omförmälda

offentliga slagthus som från de i § 3 omnämnda exportslagterier, vid hvilket

förhållande stämplarne för sådant till export afsedt kött också böra

vara lika.

Öfriga sakliga ändringar af förslaget, som af Riksdagen.ansetts nödiga,

äro endast följder af de ofvan omnämnda, hvarför något särskildt yttrande

om desamma ej torde erfordras.

De formella ändringar, som Riksdagen i förslaget vidtagit, torde ej

heller erfordra särskild förklaring.

Stockholm den 11 maj 1897.

Med undersåtlig vördnad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

9

Bil. litt. A.

Lag

angående köttbesigtning och slagthus.

§ 1.

1 mom. Köttbesigtmngstvång, innefattande förbud att inom visst område

till salu hålla eller utbjuda till menniskoföda afsedt, färskt, rått kött af

nötkreatur, får, get, svin eller häst, derest köttet icke är, efter undersökning

af besigtningsman, försedt med stämpel af något sådant slag, hvarom i § 6

sägs, eller åtföljd af sådant bevis, som i samma § omförmäles, må för stad

eller visst område deraf, på framställning af stadsfullmägtige eller, der

sådana ej finnas, allmän rådstuga, af Konungens befallningshafvande stadgas,

under vilkor att genom stadens försorg och på dess bekostnad anställes

nödigt antal besigtningsman och vidtagas de öfriga åtgärder, som erfordras

för att köttbesigtning inom ifrågavarande område må kunna utan större

vare sig tidsutdrägt eller annan olägenhet ega rum; börande förslag, innehållande

nödiga bestämmelser i dessa afseenden, vid berörda framställningom

införande af köttbesigtmngstvång fogas och af Konungens befallningshafvande

i sammanhang med densamma pröfvas.

2 mom. Enahanda förfarande iakttages i fråga om ändring af sådant

stadgande; och må, på framställning af stadsfullmägtige eller allmän rådstuga

om upphäfvande af infördt köttbesigtmngstvång, föreskrift om tvångets

upphörande meddelas af Konungens befallningshafvande, som jemväl eger

att, derest i denna lag för rätt till köttbesigtningstvång bestämda vilkor

icke behörigen uppfyllas, samt rättelse derutinnan, efter af Konungens befallningshafvande,

derom gjord erinran, icke inom föresatt tid visas vara vidtagen,

förklara förut meddeladt stadgande om införande af köttbesigtnigstvång icke

vara vidare gällande.

Bih. till llilcsd. Pr0t. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 23 Häft.

q

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

§ 2.

1 mom. Slagttvång, innefattande förbud att inom visst område slagta

djur af de slag, som i § 1 nämnda äro, annorstädes än i särskildt för

ändamålet inrättadt och till allmänt begagnande upplåtet offentligt slagthus,

må i stad af Konungens befallningshafvande stadgas i den ordning och

under de vilkor, som i § 1 omförmälas, sedan dylikt slagthus enligt plan,

som Konungens befallningshafvande efter sakkunniges hörande gillat, blifvit

uppfördt och etter af Konungens befallningshafvande föranstaltad afsyning

godkändt; börande, derest köttbesigtningstvång för berörda område ej redan

är gällande, sådant tvång i sammanhang med slagttvång införas. Sådant

förbud utgör dock ej hinder för att dylikt djur nedslagtas utom det offentliga

slagthuset, om nedslagtandet föranledes af hastigt inträffad sjukdom eller

olyckshändelse; skolande dock i sådant fall köttet, om det är afsedt att

användas till menniskoföda, genast efter djurets nedslagtning ostyckadt jemte

alla dertill hörande inelfvor utom tarmar föras till det offentliga slagthuset

för att der besigtiga^. Utan hinder af sådant förbud må äfven nedslagtning

af kreatur, hvilkas kött är afsedt hufvudsakligen för utförsel ur riket,

verkställas inom sådan för ändamålet särskildt anordnad och under offentlig

kontroll stäld inrättning, hvarom nedan i § 3 sägs.

2 mom. Beträffande ändring uti eller upphäfvande af stadgande om

slagttvång gälle i tillämpliga delar hvad angående köttbesigtningstvång är

i § 1 bestämdt.

§ 3.

Önskar enskild person, förening eller bolag få under offentlig kontroll

ställa vare sig en hufvudsakligen för utförsel af kött ur riket afsedd slagteriinrättning

(exportslagteri) i stad eller på landet eller annan slagterianstalt,

belägen utom stad, ege, på derom af vederbörande gjord ansökning,

Konungens befallningshafvande, om anstalten pröfvas vara ändamålsenligt

ordnad, medgifva och meddela föreskrift att densamma skall stå under

offentlig kontroll, med vilkor att genom sökandens försorg och på hans

bekostnad anställes erforderligt antal besigtningsmän och vidtagas de öfriga

åtgärder, som anses för kontrollen nödiga. Dylikt medgifvande må af

Konungens befallningshafvande kunna återtagas, om anstalten ej vidmagthålles

i ändamålsenligt skick eller de för medgifvandet bestämda vilkor ej uppfyllas

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

11

samt rättelse härutinnan, efter af Konungens befallningshafvande derom

gjord erinran, icke inom föresatt tid visas vara vidtagen.

§ 4.

1 mom. Besigtningsman skall vara legitimerad veterinär.

2 mom. Konungens befallningshafvande förordnar besigtningsman efter

förslag, för sådana anstalter, hvarom i § 3 sägs, af anstaltens egare eller

innehafvare och i öfriga fall af helsovårdsnämnd eller den särskilda myndighet,

under hvars inseende slagthus eller köttbesigtning är stäld.

3 mom. Besigtningsman kan ,af Konungens befallningshafvande när

som helst entledigas från sin befattning.

§ 5.

1 mom. Vid slagt af djur utaf de slag, som i § 1 nämnda äro, i

slagthus, hvarom stadgas i §§ 2 och 3, skall besigtningsman anställa undersökning,

före nedslagtningen å djuret med hänsyn till dess helsotillstånd,

samt efteråt å dess kött och inelfvor med afseende å deras duglighet till

menniskoföda.

2 mom. Vid annan köttbesigtning enligt denna lag skall undersökning

af besigtningsman anställas, när fråga är om häst eller större nötkreatur

än kalf, å minst fjerdedels kropp, men eljest å minst half kropp.

§ 6.

1 mom. Kött, som vid besigtning enligt denna lag godkännes, skall

förses med stämpel, utvisande, der slagt och besigtning egt rum i slagthus,

hvarom stadgas i §§ 2 och 3, att så skett, men eljest att köttet undergått

annan vederbörlig besigtning inom någon stad med köttbesigtningstvång.

2 mom. Finnes vid besigtning kött vara till menniskoföda otjenligt,

skall detsamma utan kostnad för köttets egare, genom besigtningsmannens

försorg förstöras, der det icke kan under besigtningsmannens kontroll försäljas

till tekniskt bruk, i hvilket fall köttets egare är berättigad utfå hvad som

genom försäljningen inflyter.

3 mom. Anträffas vid besigtning kött, som först efter särskild

behandling kan utan men för helsan användas till menniskoföda, skall

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

köttet under besigtningsm annens kontroll undergå sådan behandling samt,

försedt med särskild] stämpel, der så ske kan, eller åtföljdt af bevis om

beskaffenheten, ställas till egarens förfogande mot skyldighet för honom att

ersätta uppkommande kostnad för köttets behandling.

4 mom. I denna § omförmälda stämplar skola angifva tid och ort

för besigtningen samt för öfrigt vara, hvart slag för sig, lika för hela riket,

nemligen en för godkändt kött efter djur slagtadt i sådant slagthus, hvarom

i §§ 2 och 3 stadgas, en för annat godkändt kött och en för kött, behandladt

på sätt i mom. 3 här ofvan sägs.

§ 7.

1 mom. Derest vid besigtning, anstäld enligt denna lag, köttets egare

icke åtnöjes med besigtningsm ans åtgärd eller beslut, må han deri

söka ändring genom besvär, hvilka böra vid talans förlust till Konungens

befallningshafvande ingifvas inom tio dagar, efter det klaganden af åtgärden

eller beslutet erhöll del, dagen då delgifningen skedde likväl oräknad;börande

emellertid, utan hinder af besvär, det öfverklagade beslutet lända till efterrättelse,

intill dess annorlunda kan varda förordnadt.

2 mom. Besigtningsman är skyldig, då framställning derom göres,

till klaganden dels utan lösen lemna skriftligt meddelande om Idandrade

åtgärden eller beslutet och skälen derför, dels ock, om i förskott erlägges

hvad som kan erfordras till bestridande af nödig kostnad för tillvaratagande

af såsom bevisningsmedel Renligt prof å det besigtigade, lemna sådant prof

i lämpligt förvaringskärl, tillslutet under besigtningsmannens sigill och af

denne försedt med nödig beteckning; skolande dock, derest klagan afser

beslut enligt § 6 mom. 2 och 3, sådan framställning göras omedelbart efter

besigtningen.

§ 8.

1 mom. För köttbesigtning, anstäld på grund af § 1, erlägges icke

någon afgift.

2 mom. För begagnande af offentligt slagthus, hvarom i § 2 sägs,

eger staden uppbära afgifter enligt taxa, som, sedan Konungens befallningshafvande,

efter hörande af helsovårdsnämnd eller den särskilda myndighet,

hvarunder slagthusets förvaltning är stadd, dertill uppgjort förslag, af Konungen

fastställes för minst ett år i sänder. I denna taxa må afgiftema ej sättas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

13

högre än som kan anses erforderligt för betäckande af stadens kostnader

för slagthusets förvaltning och underhåll jemte tre procent ränta å anläggningskapitalet.

'' V § 9. .

Närmare föreskrifter om besigtning och stämpling af kött samt om

stämplarnes beskaffenhet meddelas af Konungen.

§ 10.

Der i följd af slagttvångs införande byggnad eller annan inrättning för

bedrifvande af slagterirörelse, som i stad lofligen idkas och hvars utöfvande

icke medgifvits blott tills vidare eller till dess annorlunda blefve föreskrifvet,

ej längre kan för dermed afsedt ändamål användas, vare egaren berättigad

att af staden undfå ersättning för den värdeminskning, hans fastighet och

öfriga ifrågavarande inrättningar derigenom undergå.

§ Il
Bryter

någon mot förbud, hvarom i § 1 eller § 2 sägs, böte från och

med två till och med etthundra kronor.

§ 12.

Den, som under tid, då han är stäld under tilltal för förseelse mot

denna lag, fortsätter eller förnyar samma förseelse, skall, när han dertill

varder lagligen förvunnen, fällas, för hvarje gång åtal emot honom egt rum

och han deraf undfått del, till de böter, som för ifrågavarande förseelse äro

bestämda.

§ 13.

Förseelse mot denna lag åtalas af allmän åklagare vid polisdomstol,

der särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare och, der sådan

icke finnes, vid allmän domstol; och gälle i fråga om klagan öfver domstols

eller poliskammares beslut i dessa mål hvad i allmänhet angående besvär

i brottmål är stadgadt.

Bih. till Riksd. Prat. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 23 Häft.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 89.

§ 14-

Emot beslut eller åtgärd, som enligt denna lag eller på grund af i

densamma gifiia föreskrifter meddelats eller vidtagits af Konungens befallningshafvande,

eger den, som anser sin rätt deraf förnärmad eller obehörigen

inskränkt, att anföra besvär hos Kong!. Maj:t inom den tid, som för Överklagande

af förvaltande myndigheters och embetsverks beslut är stadgadt;

börande dock, utan hinder af besvär, beslutet lända till efterrättelse, intill

dess annorlunda kan varda förordnadt.

§ 15.

1 mom. Böter, som ådömas efter denna lag, tillfalla stadens kassa.

2 mom. Saknas tillgång till fulla gäldandet af dessa böter, skola de

förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1898.

Stockholm, Victor Pettersons Boktryckeri, 1897.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.