Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1896 församlade revisorers berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1895.

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1897:97, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1896 församlade revisorers berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1895.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 97.

1

N:o 97.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1897.

— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens

år 1896 församlade revisorers berättelse angående verkstäld

granskning af statsverkets jemte dertill hörande

fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1895.

(Statsutskottets utlåtande n:o 37.)

Till Konungen.

Efter pröfning af hvad Riksdagens nästlidna år församlade revisorer

rörande verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande

fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1895 uti afgifven

berättelse anmält samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter

uti deröfver afgifna förklaringar hos Eders Kongl. Maj:t andragit, får

Riksdagen, i nedan nämnda ärenden anföra följande.

Marinförvaltningen.

I afseende å marinförvaltningens räkenskaper hafva revisorerne

meddelat, att, enligt särskilda vid marinförvaltningens koncepthufvudbok

för revisionsåret fogade förteckningar, flottans station i Karlskrona vid

1895 års slut hade utestående fordringar till ett sammanlagdt belopp

Mh. till Riksd. Frat. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 29 Höft. (N:o 97.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 97.

af 61,977 kronor 59 öre. Fördelade å de särskilda år, under hvilka

dessa fordringar uppkommit, utgjorde desamma följande belopp:

år 1849 ................................................................................................ 425: —

,,1862 ................................................................................................ 4:41.

„ 1867 och 1868 ............................................................................ 1,848: 83.

,, 1869 ................................................................................................. 2,771:61.

„ 1870 ................................................................................................ 2,337:41.

„ 1871 .................................................................................................. 2,300: —

„ 1872 ................................................................................................. 2,331: 05.

,, 1873 .................................................................................................. 2,656:10.

„ 1874 .................................................................................................. 2,332:43.

„ 1875 ................................................................................................ 2,305:13.

„ 1876 ................................................................................................... 2,416:07.

„ 1879 ................................................................................................. 93: 24.

„ 1880 .................................................................................................. 75: 30.

„ 1882 ................................................................................................ 136: 84.

„ 1883 ............................................................................................. 683: 22.

,, 1884 .................................................................................................. 413:58.

„ 1885 ................................................................................................. 165: 85.

,,1886 ................................................................................................. 213:41.

„ 1887 ................................................................................................. 142: 25.

„ 1888 .................................................................................................. 20,032: —

,, 1889 ................................................................................................... 379:12.

„ 1890 ....................................................................................... 245: 22.

,, 1891 ................................................................................................... 873: 61.

„ 1892 ................................................................................................ 1,693: 86.

„ 1893 ................................................................................................ 8,903: 96.

,,1894 ................................................................................................. 1,645:12.

„ 1895 ...................................................................................... 4,532: 97.

Summa 61,977: 59.

Med afseende å det stora antalet dylika fordringar och då åtskilliga

deruti ingående poster vore jemförelsevis betydande, hafva

revisorerne, som icke af tillgängliga handlingar vunnit kännedom,

huruvida åtgärder vidtagits för fordringarnes indrifning, å förhållandet

fäst uppmärksamhet.

Marinförvaltningen, som den 19 januari innevarande år afgifvit

utlåtande angående revisorernes anmärkningar vid granskning af flottans

räkenskaper för år 1895, har i afseende å revisorernes nu anförda

framställning åberopat ett vid utlåtandet fogadt yttrande i ämnet af

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 97.

stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona, deraf inhemtats,

att vid stationen vidtoges reglementsenliga åtgärder för utestående

fordringars indrifning, äfvensom för dylika fordringars afskrifning i

den ordning, kongl. förordningen den 11 december 1830 föreskrefve.

Derutöfver hade sedan, uppå af marinförvaltningen bos Eders Kongl.

Maj:t gjord framställning om aflåtande af proposition till Riksdagen

om afskrifning af en del stationens då utestående fordringar, Eders

Kongl. Maj:t genom bref den 4 maj 1888, jemte förklarande att frågan

om afskrifning af dessa fordringar borde behandlas enligt nyssnämnda

kongl. förordning, funnit framställningen icke föranleda vidare åtgärd,

det icke tillkommit marinförvaltningen att vidtaga åtgärd för vinnande

af sådan afskrifning.

Stationsbefälhafvaren i Karlskrona har i ofvanberörda utlåtande

anfört, att uti § 208 af det för flottan gällande reglemente, l:a delen,

upptoges bland advokatfiskalens åligganden att efter remiss från stationsbefälhafvaren

eller varfschefen indrifva kronans fordringar; och med

tillämpning af berörda stadgande vidtoges af nämnde tjensteman åtgärder,

för hvilka särskilda redogörelser hvarje halfår afgåfves till bemälda

myndigheter.

Till följd af dylika under årens lopp vidtagna indrifningsåtgärder

med afseende å ifrågakomna fordringar hade tid efter annan belopp

influtit, hvilka dock, med hänsyn till det med en noggrann utredning

härom förbundna omfattande arbete, för närvarande icke kunde till

siffran särskildt uppgifvas; hvarvid stationsbefälhafvaren likväl ansåge

sig böra tillika upplysa, att under år 1896 till följd af fortsatta dylika

åtgärder ett belopp af 2,340 kronor 85 öre inbetalts i stationens kassa.

För öfrigt, hade stationsbefälhafvaren angående stationens utestående

fordringar, af hvilka otvifvelaktigt en stor del icke komme

att inflyta, oaktadt åtgärder i sådant syfte, och alltså icke vidare borde

i räkenskapen balanseras, anfört, att stationsbefälhafvaren senast i

skrifvelse den 30 april 1890 hos marinförvaltningen gjort framställning

i fråga om afskrifning af en del utaf berörda fordringar; men hade

marinförvaltningen, enligt skrifvelse den 6 juni 1890, på grund af hvad

genom kongl. bref den 4 maj 1888 blifvit förklaradt, icke ansett åtgärd

i det angifna syftet böra vidtagas.

Enligt hvad Riksdagen inhemtat, utgöras de af revisorerne omförmälda,

i Karlskrona stations räkenskaper för år 1895 utbalanserade

fordringarna af icke mindre än 365 särskilda poster; och otvifvelaktigt

är, att ej obetydlig besparing i arbete vid bokföringen skulle kunna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 97.

vinnas, derest en del af dessa fordringar finge afskrifvas, liksom med

visshet kan antagas, att i många fall någon valuta för dessa fordringar,

i synnerhet hvad de äldre beträffar, icke kan komma statsverket till

godo. De af såväl marinförvaltningen som stationsbefälhafvaren gjorda

framställningar om ifrågavarande fordringars afskrifning hafva emellertid,

såsom af hvad ofvan meddelats framgår, blifvit afböjda med anledning

af gällande föreskrifter om sättet för sådan afskrifning, hvilka

finnas intagna i kongl. förordningen den 11 december 1830. Då sålunda

i berörda författning förefinnes hinder för vidtagande af lämpliga åtgärder

i omförmälda syfte, har Riksdagen förestält sig, att detta hinder

bör undanrödjas genom ändamålsenlig förändring i författningen. Riksdagen

har derför ansett sig böra hos Eders Kongl. Maj:t göra framställning

i ämnet; och får Riksdagen alltså anhålla, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke sådan ändring i gällande

bestämmelser angående afskrifning af kronans utestående fordringar

må vidtagas, att vidsträcktare möjlighet till dylik afskrifning,

än nu förefinnes, må beredas.

Konsistorierna och läroverken.

Under erinran, att 1894 års statsrevisorer, hvilka vid granskning

af de allmänna läroverkens räkenskaper funnit, att vid några läroverk

kataloger öfver lärjungarne icke blifvit räkenskaperna bilagda, med

anledning deraf och dä det till främjande af öfverskådligheten af läroverkens

verksamhet vore af vigt att ega tillgång till förteckning öfver

eleverna, uttalat önskvärdheten af, att en allmän föreskrift måtte meddelas

om, att kataloger öfver lärjungarne skulle bifogas läroverkens

räkenskaper, samt att domkapitlen i riket, hörda öfver denna revisorernes

framställning, i allmänhet förklarat, att de icke hade något att erinra

emot att en sådan allmän föreskrift, som af revisorerne ifrågasatts, meddelades,

men att, för så vidt revisorerne inhemtat, någon föreskrift i detta

ämne icke blifvit utfärdad, hafva revisorerne, med afseende härå och

då vid granskning af de allmänna läroverkens räkenskaper för år 1895

äfven iakttagits, att vid några läroverk kataloger icke varit räkenskaperna

bilagda, ansett sig böra å nyo fästa uppmärksamheten å önskvärdheten

af, att en allmän föreskrift meddelades till åstadkommande

af enighet och ordning i detta hänseende, dervid revisorerne tillika

uttalat den mening, att ett formulär för dessa kataloger lämpligen

borde fastställas, angifvande de uppgifter, som borde deruti inflyta,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 97.

såsom lärarnes och lärjungarnes namn och bostäder, lärarnes undervisningstimmar,

läroverkens stipendiefonder, m. m.

I häröfver afgifna utlåtanden hafva domkapitlen i riket, i likhet med

hvad de med anledning af 1894 års revisorers framställning i samma ämne

anfört, i allmänhet förklarat sig icke hafva något att erinra mot revisorernes

förslag angående utfärdandet af en allmän föreskrift om biläggande af

kataloger vid de allmänna läroverkens räkenskaper och fastställande

af formulär för dessa kataloger, dervid dock i många fall uttalats den

mening, att i dessa kataloger icke borde, såsom revisorerne ifrågasatt,

införas uppgifter å lärarnes undervisningstimmar och läroverkens

stipendiefonder, enär uppgifter derom meddelas i de årsredogörelser,

som jemlikt 43 § i läroverksstadgan den 1 november 1878 vid hvarje

läsårs slut utgifvas enligt särskildt faststäld plan, och katalogernas

belastande med dylika uppgifter således skulle onödigtvis föranleda

ökade kostnader.

Att en allmän föreskrift om att kataloger öfver lärjungarne vid

de allmänna läroverken skola biläggas läroverkens räkenskaper utfärdas,

har Riksdagen med afseende å hvad revisorerne anfört, funnit af omständigheterna

påkalladt; och då det torde vara med god ordning

öfverensstämmande, att likformighet i dessa kataloger åstadkommes,

har Riksdagen ansett angeläget, att för sådant ändamåls vinnande bestämmelser

meddelas om, hvilka uppgifter böra i katalogerna införas,

samt den ordning och det sätt i öfrigt, hvari dessa till lättnad för

kontrollerande myndighet skola i katalogerna förekomma; och med

afseende härå synes det Riksdagen önskligt, att formulär för dessa

kataloger varda, i enlighet med hvad revisorerne ifrågasatt, till allmän

efterrättelse faststälda, dervid Eders Kongl. Maj:t. torde närmare bestämma,

hvilka uppgifter böra i katalogerna inflyta.

Riksdagen får alltså anhålla, dels att Eders Kongl. Maj:t täcktes

taga i öfvervägande, huruvida icke formulär för de allmänna läroverkens

kataloger böra till vederbörandes efterrättelse fastställas, utvisande

de uppgifter, som böra i katalogerna intagas, samt sättet och ordningen

för uppgifternas meddelande, dels ock att Eders Kongl. Maj:t behagade

utfärda föreskrift om sådana katalogers fogande vid de allmänna

läroverkens räkenskaper.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 97.

Under åberopande af kongl. kungörelsen den 23 maj 1884, enligt

hvilken det åligger såväl de centrala förvaltande verken som äfven de

allmänna inrättningar, hvilka åtnjuta statsanslag och hvilkas räkenskaper

öfverlemnas till granskning af Riksdagens revisorer, att årligen,

senast före juli månads utgång till finansdepartementet insända berättelser

om den dem tillhörande förvaltning eller om utöfvad verksamhet

den tid, för hvilken afslutade räkenskaper böra vid den närmast

förestående revisionen företes, samt vid dessa berättelser foga räkenskapssammandrag,

affattade i samma form, som i berättelsen angående nästföregående

statsrevision begagnats, hafva revisorerne anmärkt, att denna

föreskrift, hvad auginge revisionsåret, icke iakttagits af vissa uppräknade

myndigheter, från hvilka hvarken berättelser eller räkenskapssammandrag

aflemnats.

De med anledning af revisorernes förenämnda framställning ingifna

förklaringar hafva i allmänhet varit af beskaffenhet, att på grund

af dem antagas kan, att det af revisorerne med framställningen afsedda

syfte kommer att för framtiden vinnas. I ett fall förekommer dock en

afvikelse härifrån, nemligen i den från styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut

i ärendet afgifna förklaring af den 31 december 1896. Styrelsen

anför nemligen i denna förklaring, att då i de af Eders Kongl. Maj:t

den 14 oktober 1892 för Ultuna landtbruksinstitut utfärdade stadgar i

§ 62 mom. t. uttryckligen angåfves de myndigheter, till hvilka styrelsen

skulle insända årsredogörelse och räkenskapssammandrag, men finansdepartementet

ej nämndes bland dessa myndigheter, hade styrelsen ej

ansett sig hafva anledning att insända sagda handlingar till finansdepartementet,

och det desto mindre, som denna åtgärd under alla de

år, som, sedan nämnda stadgar utfärdats, förflutit, utan anmärkning

blifvit underlåten.

Enligt den af styrelsen åberopade föreskrift i gällande stadgar

för landtbruksinstitutet åligger det styrelsen att årligen före mars

månads utgång till civildepartementet och landtbruksstyrelsen insända

enligt faststäldt formulär affattad årsberättelse jemte räkenskapssammandrag.

Men gifvetvis kan styrelsens åliggande i detta fall ej förtaga

skyldigheten för styrelsen att, i likhet med öfriga penningförvaltande

verk och myndigheter, på sätt i ofvanberörda kungörelse af'' den 23 maj

1884 påbjudes, afgifva de berättelser och räkenskapssammandrag, som

skola tillhandahållas Riksdagens revisorer.

Då emellertid styrelsens förklaring måste gifva anledning till

antagandet, att, utan ytterligare erinran, några åtgärder i berörda syfte

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 97. 7

icke komma att af styrelsen vidtagas, anser Riksdagen, att, till åvägabringande

af författningsenligt förfarande uti ifrågavarande afseende,

Riksdagen bör påkalla Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å detta

ärende; hvadan Riksdagen finner sig föranlåten att hos Eders Kongl.

Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, hvarigenom

sådana berättelser och räkenskapssammandrag, som i kongl.

kungörelsen den 23 maj 1884 omförmälas, för framtiden varda från

Ultuna landtbruksinstitut i vederbörlig ordning till finansdepartementet

insända.

Stockholm denr 13 maj 1897.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.