Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående afskrifning af den från viss jord inom Skåne m. fl. provinser utgående kyrkofonden.

1898-05-13 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1898:122, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående afskrifning af den från viss jord inom Skåne m. fl. provinser utgående kyrkofonden.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 122.

N:o 122.

•• I ■ ..''ni •••■ **.«•.•‘»tvt:**>re ” < • • - •

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1898.

— — — — Andra Kammaren — 13 — —■ [

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl.

Maj ds proposition angående afskrifning af den från

viss jord inom Skåne m. fl. provinser utgående kyrkofonden.

(Statsutskottets utlåtande n:r 83.)

Till Konungen.

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för den 31 december 1897 har Eders Kongl. Maj:t i en

samma dag aflåten proposition föreslagit Riksdagen besluta:

l:o) att den i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän samt af vissa

hemman i Elfsborgs län utgående kyrkotionde skulle, med det undantag,

hvarom förmäles i 5:o) här nedan, från och med år 1900 upphöra att erläggas

af de tiondeskyldiga, och att från samma tid den afkortade kyrkofonden

skulle afföras ur räkenskaperna, nuvarande tjensteinnehafvares möjligen

förefintliga rätt att uppbära dylik äfkortad tionde dock oförkränkt;

2:o) att, derest delar af kyrkofonden vore anslagna till särskilda ändamål,

det skulle, med de i nästföljande punkt 3:o) omförmälda undantag,

åligga kyrkan eller, om dess medel ej dertill lemnade tillgång, församlingen

att hålla vederbörande skadeslösa för den förlust, som för dem kunde uppstå

i följd af kyrkofondens upphörande, dock att denna skyldighet, der

kyrkofonden utginge för skolans eller kommunens ändamål, skulle åligga

i förra fallet skoldistriktet och i senare fallet kommunen;

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 211 Raft. (N:is 122—12(1). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 122.

3:o) att från och med år 1900 årligen skulle erläggas:

a) af statsmedel dels ersättning för kyrkotionden till Lunds universitet,

barnmorskeläraren i Lund, Lunds lasarett, Malmö asyl och fattiga prestenkor

i Halland samt prostetunnor, dels ersättning för följande från och

med år 1900 icke vidare i nu gällande ordning utgående afgifter, nemligen

prostens omaks- och underskrifningspenningar, understöd till fattiga prestenkor

från kyrkor i Bohuslän och en del af Elfsborgs län, vaxljusmedlen, studieskatten

i Halland, konsistorii statslån, amanuensens och pedellens lönetillökning,

konsistorienotariens augment samt bidrag från landskyrkor i Listers

och Bräkne kontrakt till Karlshamns skolestats aflöning, — ersättningarna för

prostens omaks- och underskrifningspenningar dock endast till nuvarande

tjensteinnehafvare, och för anslagen till fattiga prestenkor tills vidare och

intill dess annorlunda kunde vara förordnadt;

b) från presterskapets löneregleringsfond godtgörelse för den åtskilliga

kyrkoherdar och komministrar enligt gällande löneregleringsresolutioner anslagna

kyrkotionde utan särskilt åliggande för kyrkans räkning, och från

biskopslöneregleringsfonden ersättning för dfen biskopen i Lund anslagna

kyrkotionde och biskopens studieskatt, dock i båda fallen endast för den tid

nuvarande löneregleringar gälde;

4:o) att den från statsverket samt biskopslöneregleringsfonden och presterskapets

löneregleringsfond utgående ersättning för vaxljusmedlen, anslaget

till Karlshamns skolestats aflöning samt biskopens studieskatt skulle utgå

med det belopp, till hvilket dessa afgifter vore bestämda, men att öfriga

under punkt 3:o) a) och b) omförmälda ersättningar skulle beräknas för

anslaget till barnmorskeläraren i Lund, studieskatten i Halland, konsistorii

statslån, amanuensens och pedellens lönetillökning, konsistorienotariens augment,

prostens omaks- och underskrifningspenningar samt understödet till

fattiga prestenkor från kyrkor i Bohuslän och en del af Elfsborgs län, efter

det medelbelopp, hvartill desamma under de 10 åren 1888—1897 uppgått,

samt för öfriga anslag efter medeltalet af medelmarkegångsprisen för nämnda

10 år, med tillägg af forsellön, dock med undantag för prostetunnan, för

hvilken ersättning utgjordes sålunda, att för hvarje prostetunna, som hittills

utgått, utbetalades värdet af en tunna spanmål i det eller de sädesslag,

hvaruti nämnda utskyld hittills varit bestämd, löst efter det i förordningen

den 23 juli 1869 angifna pris, nuvarande prostar förbehållet att under deras

tjenstetid uppbära ersättning efter hittills gällande grunder;

5:o) att, i fråga om kyrkotionde, som åtföljde patronatsrättighet, förevarande

bestämmelser ej vore i vidare mån tillämpliga, än att, der sådan

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse Ko 122.

tionde vore kronan behållen eller enligt punkt 3:o) här ofvan ersattes af statsmedel

eller statsverket underlydande fonder, densamma skulle i denna del

från och med år 1900 upphöra att af tiondegifvärne till patronus utgöras,

och borde, om den andel af tionden, som af staten eftergåfves eller öfvertoges,

icke kunde på annat sätt till beloppet bestämmas, minskningen i den

tiondeafgift, som af hemman eller lägenhet till patronus utgjordes, beräknas

i förhållande till den minskning, som egde rum i hela beloppet af församlingens

tiondeafgift till patronus; samt

6:o) att de ytterligare bestämmelser, som för tillämpningen af föreskrifterna

angående kyrkotiondens afskrifning kunde finnas erforderliga, skulle

meddelas af Eders Kongl. Maj:t.

Den fråga, som föreliggande proposition omfattar, har under årtionden

varit föremål för statsmagternas uppmärksamhet. Senast anhöll Riksdagen

i skrifvelse den 2 maj 1893, att Eders Kongl. Maj:t täcktes efter föregången

utredning till Riksdagen inkomma med förslag angående sättet och vilkoren

för afskrifning af den å viss jord inom provinserna Skåne, Halland, Blekinge

och Bohuslän utgående kyrkotionden.

Billigheten af att, sedan beslut fattats om öfriga grundskatters fullständiga

afskrifning, motsvarande förmån må beredas ifrågavarande tiondegifvare,

torde vara allmänt erkänd, och likaledes torde endast en mening

förefinnas om lämpligheten af att genom kyrkotiondens afskrifning likställighet

i afseende å jordbeskattningen inom landet i dess helhet varder

befrämjad.

Den utredning, som i detta ämne nu blifvit Riksdagen förelagd, är

enligt Riksdagens mening särdeles upplysande, och det förslag till frågans

hufvudsakliga lösning, som af denna utredning framgått, finner Riksdagen

vara välbetänkt.

På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, synes med afseende å de jemförelsevis

obetydliga belopp, hvarom här är fråga, afskrifningen af förenämnda

onera böra ske på en gång och icke under eu följd af år, såsom beträffande

grundskatterna är beslutadt. Af Eders Kongl. Maj:ts proposition framgår,

att vid kyrkotiondens afskrifning denna i vissa fall måste med fixt årligt

belopp ersättas, under det att i andra fall dylik ersättning ej erfordras. I

fråga om hvilken ersättningsskyldigheten till tiondetagaren skall åligga, har

gjorts gällande den åsigt, att denna skyldighet tillkommer staten i de fall,

der kyrkotionden utgår till statsändamål, och kommunerna, deri inbegripna

kvrkorna och församlingarna, då kyrkotionden utgår för kommunala ändamål.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 122.

Mot denna åsigt och den tillämpning, den i förevarande förslag vunnit, har

Eiksdagen icke haft något att erinra.

Den kyrkotionde, som enligt propositionen skall upphöra utan att ersättning

derför skall utgå, utgöres af dels den kronan behållna, eller bibeltryckstunnan,

af kammarkollegium och statskontoret beräknad till 5,824

kronor 17 öre, samt skol-och hospitalstionden, dels den del af den anordnade,

som utgår från en egendom, hvilken tillhör en kyrka, till en annan

sockens kyrka, och dels den kyrkorna behållna, af embetsverken beräknad

till 154,903 kronor 27 öre jemte forsellönsersättning, 7,138 kronor 93 öre;

kommande de behof, som med sistnämnda slag af kyrkotionde hittills tillgodosetts,

att för framtiden af vederbörande kommuner i annan ordning

fyllas.

Enligt förslaget skall med nedannämnda af embetsverken beräknade

belopp af staten ersättas den kyrkotionde, som utgår

till Lunds universitet, barnmorskeläraren i Lund och Malmö

asyl äfvensom till Karlshamns skolestat, vaxljusmedel,

studieskatten i Halland, konsistorii statslön,

amanuensens och pedellens lönetillökning, konsistorienotariens

augment, tillsammans................................. kr. 36,174: 29

» prostetunna.............................................................................. » 8,272: 57

» prostens omaks- och underskrifningspenningar ............... » 38: 43

» fattiga prestenkor i Halland, Bohuslän och en del af

Elfsborgs län..................................................................... » 975: —

» lasarettet i Lund ..........................................................-....... » 3,000: —

Summa kr. 48,460: 29

Härvid är dock att märka, att vissa af dessa till nuvarande tjenstcinnehafvare

utgående ersättningar skulle komma att vid dessa tjensteinnehafvares

afgång upphöra.

Af biskopslöneregleringsfonden och presterskapets löneregleringsfond

skulle enligt förslaget med 1,317 kronor 80 öre lemnas ersättning för

kyrkotionde dels till biskopen i Lund från Väsby kyrka och biskopens

studieskatt samt dels till presterskapet utan särskildt åliggande för kyrkans

räkning.

I sammanhang härmed har Eiksdagen velat uttala den tillförsigt, att,

då förslag om upphörande af kyrkotionden i de patronella pastoraten af

brist på fullständig utredning nu icke kunnat framläggas, denna särskilda

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 123.

frågas lösning må snart vara att förvänta, pa det likställighet i förevarande

hänseende må berörda pastorat beredas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, samt under erinran, att de

förändringar i inkomstberäkning, anslag och indelningar, som bifall till

ifrågavarande förslag kommer att föranleda, torde komma att vid uppgörande

af riksstaten för år 1900 iakttagas, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen

bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 13 maj 1898.

Med undersåtlig vördnad.

N:o 123.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1898.

— — — — Andra Kamamren — 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl.

Maj ds proposition angående upphörande af den i

Skåne, Halland och Blekinge utgående helgonskyld.

(Statsutskottets utlåtande n.o 84.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen aflåten proposition af den 31 december 1897 har

Eders Kongl. Maj:t, med åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att

besluta:

1 :o) att den i Skåne, Halland och Blekinge utgående helgonskyld

skulle från och med år 1900 upphöra att utgå;

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.