Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

1898-05-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1898:138, Skrifvelse till Konungen, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

1

N:o 138.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1898.

— — — — Andra Kammaren den 13 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående föreslagna statsbidrag

till vägars anläggning och förbättring, bro- och hamnbyggnader,

vattenkommunikationer och torrläggning af

vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana

statsbidrags åtnjutande.

(Statsutskottets utlåtande n:o 80.)

Till Konungen.

I den till Riksdagen den 15 sistlidne januari aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t under

riksstatens sjette hufvudtitel gjort framställning om de anslag, hvilka

Eders Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar

och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och

frostminskningsföretag, äfvensom angående vilkoren för sådana statsbidrags

åtnjutande.

l:o) Till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning

af backiga eller eljest mindre goda vägar har Eders Kongl.

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 30 Häft. (N:is 138—141.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

Maj:t i ofvanberörda proposition begärt anvisande för år 1899 af 900,000

kronor.

Med bifall härtill bar Riksdagen till bidrag för anläggning af nya

samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda

vägar för år 1899 anvisat 900,000 kronor.

2:o) Till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre,

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder har Eders Kongl.

Maj:t äskat anvisande för år 1899 af 300,000 kronor.

På grund af hvad i detta ärende förekommit och med hänsyn

jemväl dertill, att Riksdagen, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts i

sådant afseende gjorda framställning, enligt punkten 4:o här nedan beslutat

sådan ändring i vilkoren för erhållande af statsbidrag från detta

anslag, att statsbidrag till mindre hamnbyggnad skulle kunna utgå med

högre belopp än hittills, har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl.

Maj:ts förevarande förslag, till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder,

för 1899 anvisat 300,000 kronor.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1899

ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande 300,000 kronor till understödjande,

medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd.

Vid denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen icke

haft något att erinra. I sammanhang härmed har Riksdagen dock velat

påpeka, hurusom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen,

enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, hos Eders Kongl. Maj:t framhållit

önskvärdheten af att verksamma garantier bereddes för nöjaktigt

underhåll af de företag, som från ifrågavarande anslag erhölle statsbidrag.

Särskildt med hänsyn dertill, att sådana bidrag numera, enligt medgifvande

af nästlidna års Riksdag, få utgå med större andel af den för

företaget beräknade kostnaden, än förut varit stadgad, samt anslaget med

anledning häraf torde komma .att i ökad utsträckning anlitas, synes denna

fråga förtjena ett noggrant beaktande. Då emellertid, såsom nämnts,

Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet blifvit fäst härå, lärer Riksdagen

framdeles hafva att förvänta ett genom Eders Kongl. Maj:ts försorg utarbetad!

förslag i berörda syfte.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen

till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

myrutdikningar ock vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska

frostländigheten för närliggande bygd, för år 1899 anvisat 300,000 kronor.

4:o) De nu gällande allmänna vilkor ock bestämmelser för erhållande

ock tillgodonjutande af ofvan omförmälda statsbidrag samt kontrollen

derå, att faststälda planer varda vid arbetenas utförande följda, återfinnas

i Riksdagens skrivelser den 27 april 1881 (n:o 69), den 11 juni 1883

(n:o 67), den 7 maj 1889 (n:o 43) och den 30 april 1897 (n:o 52).

Eders Kongl. Maj:t kar föreslagit Riksdagen att bibehålla dessa

allmänna vilkor ock bestämmelser, dock med följande tillägg till mom. 3

af bestämmelserna i Riksdagens skrifvelse den 27 april 1881:

»För mindre hamnar, företrädesvis fiskehamnar, må anslag utan

återbetalningsskyldighet af Kongl. Maj:t bestämmas till mer än två tredjedelar,

dock högst till nio tiondedelar af den beräknade kostnaden, under

vilkor att betryggande säkerhet för framtida underhållet af sådan hamnanläggning

ställes och att, före lyftandet af någon del af statsanslaget,

ådagalägges, att ej mindre sjelfva området för hamnen än äfven ett för den

rörelse, som skall i hamnen bedrifvas, tillräckligt område i land blifvit

för det gemensamma bekofvet afsöndrade.»

Hvad i detta ärende blifvit upplyst synes Riksdagen ådagalägga

önskvärdheten af att staten kraftigare än hittills understödjer anläggning

och ombyggnad af mindre hamnar och företrädesvis fiskehamnar. Särskildt

med anledning af den under senare tid väsentligt ökade kostnaden för

anordnande af sådana hamnar på ett sätt, som fullt motsvarar bekofvet,

torde det statsbidrag till två tredjedelar af kostnaden, som enligt nuvarande

bestämmelser kan af fonden beviljas, i många fall vara otillräckligt

för att möjliggöra utförandet af dylika företag, äfven der desamma

otvifvelaktigt skulle blifva till stor nytta för orten. På grund häraf har

Riksdagen icke tvekat att besluta sådan ändring i gällande stadganden,

att statsbidrag för omförmälda ändamål skulle kunna utgå med nio tiondedelar

af den beräknade, kostnaden. Ett oeftergiflig! vilkor för medgifvande

af sådan höjning i statsanslagen anser Riksdagen dock vara, att

frågan om framtida underhållet af de hamnar, för Indika statsunderstöd

sålunda åtnjutits, varder på ett tillfredsställande sätt ordnad.

Enligt nu gällande bestämmelser skola de med allmänna medel

understödda arbeten af förevarande slag underhållas af den eller dem,

som bekommit understödet, intill dess sådan underhållsskyldighet kan

varda andra i laga ordning ålagd, eller vederbörande från underhållsskyldigheten

befriats. Enligt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

lyst, hafva emellertid de underhållsförbindelser, som vederbörande intressenter

med anledning häraf afgifvit, i många fall visat sig icke innefatta

betryggande säkerhet för anläggningens framtida vidmagthållande,

och derjemte har af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i flera län

med styrka framhållits, hurusom stora och ofta oöfvervinneliga svårigheter

mötte för anskaffande af den nu fordrade garantien i berörda hänseende.

En mera tillfredsställande anordning till beredande af säkerhet

för hamnarbetens underhåll synes derför af behofvet påkallad; men ehuru

såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som vederbörande departementschef

uttalat sig för åtgärder i denna retning, har dock ej något genom

fördt förslag härom blifvit för Riksdagen framlagdt. Eders Kongl. Maj:ts

proposition inskränker sig nemligen, i hvad den afser förevarande fråga,

till uppställande af det vilkor för det förhöjda statsbidragets utgående,

att betryggande säkerhet lemnas för det framtida underhållet, men angifver

deremot icke närmare denna säkerhets beskaffenhet och anvisar

ej heller någon utväg, på hvilken densamma skulle kunna med mindre

svårighet, än nu visat sig vara fallet, af vederbörande åstadkommas.

Det synes emellertid Riksdagen, att ett försök till lösningen af denna

vigtiga fråga borde göras, och har Riksdagen förestält sig, att detta

lämpligen skulle kunna ske på följande sätt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har påpekat den stora betydelse,

som ligger deruti, att beträffande de anläggningar, som nu äro i fråga,

underhållskyldigheten är bunden vid de närboende eller kommunen i

dess mer eller mindre vidsträckta bemärkelse. Vid hamnanläggningar

uppkommande skador kunna nemligen ofta för en jemförelsevis ringa

kostnad afvärjas eller botas, för så vidt åtgärder för ändamålet i god

tid vidtagas; och- den uppmärksamhet samt det påpassliga arbete, som

sålunda erfordras, kan icke förväntas utan att enskilde eller kommuner

i orterna äro af eget intresse dertill manade. Med afseende härå kan

det ej synas lämpligt, att staten, på sätt ifrågasatt blifvit, skulle öfvertaga

underhållet af omförmälda anläggningar. Deremot skulle det enligt

Riksdagens mening vara synnerligen fördelaktigt, om ansvaret härför

komme att hvila på vederbörande landsting. För detta ändamåls vinnande

torde dock erfordras, att särskilda medel till bestridande af underhållskostnaderna

ställas till landstingets förfogande. I sådant afseende har

Riksdagen tänkt sig, att af statsanslaget, som, enligt hvad ofvan nämnts,

skulle kunna utgå med nj af den beräknade kostnaden för företaget,

endast 5 skulle få användas för arbetets utförande, hvaremot återstående

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

g af anslaget borde afsättas till en under vederbörande landstings förvaltning

stöld hamnfond, till hvilken jemväl skulle ingå viss del af de

afgifter, som komme att upptagas för hamnens begagnande. Fondens tillgångar

skulle få användas för det behöriga underhållet af dessa hamnar;

och då landstinget sålunda, der det åtoge sig underhållsskyldigheten, väl

i allmänhet icke komme att betungas med särskilda utgifter härför, torde

man hafva skäl antaga, att landstinget icke skulle vägra att förbinda sig

ansvara för underhållet af sådana hamnanläggningar, hvilkas åstadkommande

befunnes vara af verklig vigt och betydelse för orterna. Genom

den pröfning, som landstingen sålunda komme att utöfva å inkommande

ansökningar om statsbidrag för hamnanläggningar, skulle man tillika

vinna ökad säkerhet derför, att sådant bidrag endast komme att utgå

till företag af otvifvelaktig nytta.

För intressenterna i företaget måste, enligt hvad i ärendet blifvit

upplyst, deras fritagande från underhållsskyldigheten innebära en fördel

af stor betydelse, och äfven deras utgifter för arbetet komma att i någon

mån minskas. Statens bidrag till sjelfva utförandet af arbetet skulle

nemligen, i stället för det vuvarande beloppet af högst § utaf den beräknade

kostnaden, kunna utgå med jo af samma kostnad. Återstående

andel af kostnaden, som enligt redan gällande bestämmelser skulle genom

kontant tillskott, materialier, arbete eller andra bidrag af intressenterna

bestridas, torda icke blifva för dem allt för betungande.

Jemte nu omförmälda bestämmelser angående hamnanläggningens

framtida underhåll har Riksdagen ansett sig böra, på de i statsrådsprotokollet

anförda skäl, godkänna den af Eders Ivongl. Maj:t föreslagna bestämmelsen

om verkstäld afsöndring för gemensamt behof af såväl sjelfva

hamnområdet som erforderligt område i land.

Riksdagen har alltså beslutat, att de med afseende å de här ofvan

i detta utlåtande omförmälda statsbidrag meddelade allmänna vilkor och

föreskrifter, hvilka finnas intagna i Riksdagens skrifvelse!’ den 27 april

1881 (n:o 69), den 11 juni 1883 (n:o 67), den 7 maj 1889 (n:o 43) och

den 30 april 1897 (n:o 52), fortfarande skola blifva gällande, endast med

den ändring, att för mindre hamnar, företrädesvis fiskehamnar, anslag

utan återbetalningsskyldighet må af Eders Ivongl. Maj:t bestämmas till

nio tiondedelar af den beräknade kostnaden, af hvilket statsanslag likväl

endast sju niondedelar må kunna användas till arbetets utförande, hvaremot

återstående två niondedelar af anslaget skola afsättas till en under

vederbörande landstings egen förvaltning stöld hamnfond, till hvilken

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

jemväl må, efter Eders Kongl. Maj:ts bestämmande, inflyta viss andel

af afgifter, upptagna för hamnens begagnande; skolande före utlemnandet

af någon del af statsanslaget vara styrkt, dels att vederbörande landsting

åtagit sig att ansvara för framtida underhållet af hamnbyggnaden, för

hvilket underhåll ofvan omförmälda fond må anlitas, dels ock att ej mindre

sjelfva området för hamnen än äfven ett för den rörelse, som skall i

hamnen bedrifvas, tillräckligt område i land blifvit för det gemensamma

behofvet afsöndrade.

5:o) Från ett af de i punkten 4:o berörda vilkor har Eders

Kongl. Maj:t uti en den 18 nästlidne mars till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 86) för särskilt fall föreslagit undantag.

I denna proposition har nemligen Eders Kongl. Maj:t under åberopande

af propositionen bifogadt utdrag af protokollet öfver civilärenden

för nämnda dag föreslagit Riksdagen medgifva, att till anläggning af väg

inom Yesterbottens län mellan Tärna och sjön Öfver-Uman och mellan

Stora Umevattnet och riksgränsen anslag må under i statsrådsprotokollet

angifvet vilkor kunna från af Riksdagen till vägbyggnader beviljade

medel anvisas utan iakttagande af det för vägbyggnadsfondens anlitande

i allmänhet stadgade vilkor, att statsbidraget icke må utgå med högre

belopp än två tredjedelar af den för väganläggningen beräknade kostnaden.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

Stockholm den 13 maj 1898.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.