Skrivelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster. ‘ tf:,'': -Tm rU ^banvun^hii •iö) <;?.■; nfi:.''ii 4 000,0:.;'',,’ [ Hit rf no jtwbfuib.J sia s tyll,i!i» fetlut tf; jrvfiJ • i • ,, f/ ■ , . ....I,''.! ‘i _ ''
1898-05-14 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1898:143, Skrivelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster. ‘ tf:,'': -Tm rU ^banvun^hii •iö) <;?.■; nfi:.''ii 4 000,0:.;'',,’ [ Hit rf no jtwbfuib.J sia s tyll,i!i» fetlut tf; jrvfiJ • i • ,, f/ ■ , . ....I,''.! ‘i _ ''
Dokumentets text
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
nära i j . ''Ju
.^ninUuoiJuj feijfjo5*»--! * , ■muv.-k''''! (1
il it Hj; ,hvi.,b''y:<n* fion< *i 3 i w »i > >i. t; :<v - j •; ;o/i
00? r -u; -tö} P.VluhrJh i ottiim Li'' '' :;h f,4 ; I.h r ", VtM:
»••T ;> noi/ n. i
.(jtlJIiilrd tflUllbzdiU. ''in llll! ijiif | Tt;-;; i i tnl ^1;-k;4 >iJO/! T‘iv! ,>;>•,< »
X:o 143.
.r.O
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1898.
— —r , — — Anora Kammaren den 14 — —
• ■ ■’ ■ v_n;i
i hi
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets
inkomster. ‘ tf:,'': -Tm rU
^banvun^hii •iö) <;?.■; nfi:.''ii 4 000,0:.;'',,’ [ Hit
rf no jtwbfuib.J sia s tyll,i!i» fetlut tf; jrvfiJ •
i • ,, f/ ■ , . ....I,''.! ‘i _ ''
(Statsutskottets utlåtande n:o 89, bevillningsutskottets betänkande n:o 81 och bankoutskottets
memorial mo 4.) ‘ Ctly.O •!<.<{ ''.u-!>v i Ji.i .. ...... ,
.‘-.tiv - •" ...i/; ,,]vb ,, ‘ :MolJ ''i
t;*- i •«« 1‘tbiUr 411; .flit !>•••! •>, f.e -i, ■■;/>> tf v,, ,1.j ii''..) f
. *!:’•*''. ''ö''i uobnWl u/.mii.,]n, Ii ’ -d» Hi: '''',1b
: j. Till Konungen.
-Olö i ''t*»iicxil ;i Ot.''.i*£l f-i.liitni''J»f .i/, ■’ jiiffiKj; i [i! ''a1: ’ vi:i
Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 15 januari innevarande
år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och
behof har, i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,
nästa statsreglering omfattar, eller år 1899 och intill dess ny statsreglering
derefter vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit
de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 22,603,000 kronor och de
extra ordinarie inkomsterna, eller bevillningarna, till 86,175,000 kronor.
Tillfälliga rotevakansafgifter. Enligt hvad i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden den 14 sistlidne januari meddelas, ingå i denna inkomsttitel,
jemte vakansafgifter af flere andra slag, äfven vakansafgifterna för de
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
rusthåll vid skånska husar- och dragonregementena och de dubbelrotar
vid Jemtlands hästjägarecorps, hvilka jemlikt 1892 års urtima Riksdags
beslut skola sättas på vakans för samma regementens och corps’ ombildning
till värfvade. Statskontoret hade på anförda skäl beräknat, att antalet
vakanssatta nummer vid skånska husar- och dragonregementena vid 1899
års slut komme att utgöra 991 samt motsvarande antal vakanta dubbelrotar
vid Jemtlands hästjägarecorps eller Norrlands dragonregemente vid
samma tid 127. På grund af uppgifter, som af chefen för landtförsvarsdepartementet
infordrats från vederbörande fördelningschefer och delgifvits
departementschefen, kunde emellertid antalet vakanta rusthåll och rotar
af ifrågavarande slag beräknas vid 1899 års utgång utgöra vid de bada
skånska kavalleriregementena tillhopa 1,000 rusthåll och vid Norrlands
dragonregemente 141 dubbelrotar. Om, med bibehållande i öfrigt af
det utaf statskontoret använda beräkningssätt, dessa siffror i stället för
de af statskontoret antagna inginge som led i beräkningen, blefve inkomsttitelns
slutsumma 222,300 kronor eller i jemnadt tal 222,000 kronor,
med hvilket belopp departementschefen hemstälde, att inkomsttiteln tillfälliga
rotevakansafgifter måtte i riksstaten för år 1899 upptagas; och
har Riksdagen icke haft något att häremot erinra.
limlaf gifter. Eders Kongl. Maj:t, som i sammanhang med reglering
af lärarnes vid de högre och femklassiga allmänna läroverken löneförmåner
under åttonde hufvudtiteln föreslagit, att lärjungårne vid nämnda läroverk
skulle från och med vårterminen 1899 efter vissa grunder åläggas en
terminlig, till statsverket ingående afgift, har ansett den statsinkomst,
som skulle tillfalla statsverket, derest dessa terminsafgifter blefve beslutade,
kunna beräknas till 339,000 kronor och på grund deraf bland
statsverkets inkomster för år 1899 upptagit berörda belopp under benämning:
skolafgifter.
Sedan emellertid Eders Kongl. Maj:ts förslag om lönereglering för
lärarne vid de högre och femklassiga läroverken samt det i samband dermed
stälda förslaget om införande af till statsverket ingående terminsafgifter,
enligt hvad Riksdagen i skrifvelsen angående regleringen af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel anmält, af Riksdagen afslagits,
är någon inkomsttitel af förevarande beskaffenhet icke att för år
1899 påräkna.
Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades
till 39,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
år 1894 ....................................................................... kronor 88,510,782
» 1895 ..............;........''...................................... » 39,348,796
j> 1896 ................................................................................. »r 42,201,218
eller i medeltal för dessa tre år .................................... » 40,020,265
samt år 1897 ..................................................................... » 43,755,018.
I skrifvelse den 10 sistlidne december angående inkomstberäkningen
för år 1899, hvilken skrifvelse finnes bifogad Eders Kongl. Maj:ts till
innevarande riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof, har statskontoret yttrat, att då statens inkomst af tullmedlen,
för år 1896 debiterad med mera än 42,200,000 kronor, i medeltal för
åren 1894—1896 uppgått till öfver 40,000,000 kronor samt, i händelse
uppbörden för december månad år 1897 blefve lika den för december
månad år 1896, för år 1897 skulle belöpa sig till 43,858,230 kronor,
ansåge sig statskontoret böra föreslå en förändring i senast antagna beräkning;
och har statskontoret hemstält, att tullmedlen för år 1899 måtte
upptagas med ett till 41,000,000 kronor förhöjdt belopp.
Med detta belopp hafva tullmedlen jemväl blifvit uppförda i Eders
Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1899.
De förändringar i tulltaxan, som af innevarande års Riksdag vidtagits,
synas icke vara af den betydelse, att vid nu förevarande beräkning
af tullmedlen afseende vid dem behöfver fästas; och då de skäl,
som af statskontoret anförts för en beräkning af ifrågavarande statsinkomst
till ett till 41,000,000 kronor förhöjdt belopp, synas Riksdagen
väl grundade* helst 1897 års debiterade tulluppbörd uppgått till ett ej
oväsentligt högre belopp, har Riksdagen i öfverensstämmelse med Eders
Kongl. Maj:ts; förslag beräknat tullmedlen för år 1899 till 41,000,000
kronor.
Postmedlen. Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för
innevarande år till 9,025,000 kronor.
Ifrågavarande medel utgjorde:
år 1894 »r.dl;................................i.l.......
» 1895 ...;^\..;...L.Il........................
» 1896 ................................................
eller i medeltal för dessa tre år ...
samt belöpte sig år 1897 till .........
'' t ! • ■
kronor 8,273,600
» 8,548,268
» 9,035,371
» 8,619,080
» 9,704,637.
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
Postinedlen ar o, enligt uppgift i statskontorets omförmälda skrifvelse
till Eders Kong!. Maj:t, för år 1899 beräknade till 9,925,000 kronor och
jemväl af statskontoret med samma belopp upptagna. I denna beräkning
har Eders Kong], Maj:t icke vidtagit någon förändring; och då icke heller
Riksdagen har något att dervid erinra, har Riksdagen beräknat postinedlen
för år 1899 till 9,925,000 kronor.
BeviUnmgsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa af
-
gifter hafva utgjort:
år 1894......,.............................,................................................. kronor 891,276
» 1895 ....................................................................................... » 928,955
» 1890............................. » 934,722
eller i medeltal för dessa tre år ...................................j...... 918,318
samt år 1897.............................................................................. » 990,409.
»Af 1897 års Riksdag beslutades en sådan ändring af § 4 i kongl.
förordningen angående beviUningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
den 2 december 1892, att den afgift, som utländsk handelsresande
jemlikt detta författa i ngsrum skulle erlägga för rättigheten att här i riket
idka handel med utländska varor, skulle beräknas för hvarje tidrymd af
trettio på hvarandra följande dagar, räknade från och med den dag, utgifter:
erlades, och icke, såsom förut varit förhållandet, för hvarje kalendermånad.
Nämnda förändring har trädt i kraft vid början af år 1898.
Ehuru det kunde antagas, att i följd af denna förändring en minskning i
ifrågavarande utgifter komrne att ega rum, ansåg Riksdagen dock, att
denna minskning icke kunde blifva af någon större betydenhet; och blef
denna inkomsttitel af Riksdagen för år 1898 beräknad till ett från 800,000
till 850,000 kronor forhöjdt belopp.»
Efter erinran härom har statskontoret i sin ofvan omförmälda skrifvelse
till Eders Kongl. Maj:t yttrat, att, med fästadt afseende å såväl
ofvanberörda minskning som ock den minskning i bankbolags sedelutgifning,
som under år 1899 till äfventyrs kunde ega rum i följd af stadgandet
i § 41 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, statskontoret
funne sig föranlåtet hemställa, att beviUningsafgifter för särskilda förmåner
och rättigheter måtte upptagas i riksstaten för år 1899 med endast
650,000 kronor; och hafva i enlighet härmed berörda afgifter i Eders
Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1899 upptagits med det af
statskontoret sålunda föreslagna belopp.
Bih. till Riksd. Prot. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Häft.
o
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
Ehuruväl, på sätt statskontoret erinrat, någon minskning i de enskilda
bankernas sedelutgifning och deraf följande minskning i nu ifrågavarande
inkomsttitel är att förvänta, anser dock Riksdagen, att den föreslagna
nedsättningen är väl stor och att beloppet utan fara för misstag kan höjas
med 100,000 kronor.
Riksdagen har fördenskull beräknat bevillningsafgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter för år 1899 till 750,000 kronor.
Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 5,000,000 kronor,
hafva utgjort:
år 1894 .................................................................................... kronor 8,828,691
» 1895 .................................................................................... » 4,891,704
» 1896 .................................................................................... » 5,240,923
eller i medeltal för dessa tre år ....................................... » 4,653,773
samt år 1897 ........................................................................... » 5,956,829.
Den ökade inkomst af stämpelmedlen, som med tillämpning af den
utaf 1894 års Riksdag beslutade nya förordning angående stämpelafgiften
antogs komma att ega rum, föranledde stämpelmedlens uppförande i riksstaten
för år 1895 med 5,300,000 kronor, hvilken beräkning bibehölls
äfven för år 1896.
Då inkomsterna af denna skattetitel för år 1895 uppgått till lägre
belopp än det beräknade, samt tillräcklig anledning icke funnes att antaga,
det dessa inkomster för år 1897 skulle i någon betydligare mån
ukas, helst som den väsentligaste delen af skattetiteln, nemligen arfsskatten,
i följd åt sin natur vore underkastad stora vexlingar, beräknade Riksdagen
stämpelmedlen för år 1897 till 5,000,000 kronor; och äro dessa
medel äfven i riksstaten för år 1898 upptagna med detta belopp.
Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1895 och
1896 å beloppet af de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar,
har detta belopp utgjort:
År 1895.
År 1896.
Handlingar till lagfartsprotokollet....................................
1,190,522
90
1,616,653
30
D:o till inteckningsprotokollet..............................
212,223
11
269,287
27
I):o till äktenskapstörordsprotokollet .....................
4,646
—
4,645
—
D:o till bouppteckningsprotokollet ........................
1,117,537
80
1,107,903
90
Summa kronor
2,524,929
81
2,998,489
47
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
Bevillningsafgiften för spelkort, som enligt 1892 års Riksdags beslut
förhöjdes från 75 öre till 1 krona 50 öre för hvarje kortlek, har jemlikt
1896 års Riksdags beslut och kongl. kungörelsen den 1 maj samma år
från och med den 1 derpå följande juli nedsatts till 50 öre för hvarje
kortlek.
Statskontoret har hemstält, att stämpel medlen måtte i riksstaten för
år 1899 upptagas med oförändradt belopp af 5,000,000 kronor, och har
Eders Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed föreslagit beräkningen af
ifrågavarande statsinkomst till nämnda belopp.
Sedan Riksdagen numera beslutit, att skyldigheten att vid utställandet
af inrikes vexel förse densamma med stämpel skall med nästkommande
års ingång upphöra, måste emellertid vid förevarande beräkning hänsyn
tagas till den minskning i stämpeluppbörden, som härigenom blifver en
följd. Storleken af den inkomst, som genom nu utgående stämpelafgift
för inrikes vexlar tillföres statsverket, kan icke med bestämdhet uppgifvas.
Med ledning af bankernas uppgifter till finansdepartementet kan
man dock beräkna stämpelafgiften för vexlar, som i bankerna diskonterats,
till öfver 500,000 kronor, hvilket belopp sålunda torde böra afdragas
från det belopp, hvartill stämpelmedlen för år 1899 af Eders Kongl. Maj:t
beräknats. Men härtill kommer det belopp, som i stämpelafgift utgår för
de vexlar, som diskonteras hos bankirer och andra enskilda personer, eller
som icke diskonteras. Detta belopp torde kunna beräknas till 100,000
kronor. Inkomsten af stämpelafgiften för vexlar synes derför böra minskas
med sammanlagdt 600,000 kronor. Visserligen hafva de för år 1897 influtna
stämpelmedlen uppgått till betydligt högre belopp än det af Eders
Kongl. Maj:t för år 1899 beräknade, men då den väsentligaste delen af
denna skattetitel är af vexlande natur, har Riksdagen i allt fall ansett,
att från det af Eders Kongl. Maj:t beräknade beloppet bör afdragas hvad
stämpelafgiften för inrikes vexlar enligt ofvan angifna beräkning antagits
lemna i inkomst eller 600,000 kronor.
Riksdagen har derför beräknat stämpelmedlcn för år 1899 till
4,400,000 kronor.
Bränvinstillverlcningsskatten. Bränvinstillverkningen i riket har enligt
uppgift i statskontorets ofvanberörda skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af
den 10 december 1897 utgjort:
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
år 1892................................................................................ liter 31,804,818
» 1893......................................u............................................... » 31,721,077
» 1894...................................................................................... ».- 33,068,884
» 1895..........................''..i.'':..../.-.........:....;.....i:.:............... » 34,886,895
» 1896...................................................................................... » 32,804,168,
utgörande medeltalet för femårsperioden ........,................, » 32,857,168.
Medeltal för femårsperioden 1891 —1895 utgjorde, enligt uppgift i
samma skrifvelse, 32,724,536 liter.
Enligt hvad Riksdagen inheintat från finansdepartementets kontroll-
och justeringsbyrå, liar tillverkningen uppgått under år 1897 till
36,295,193 liter och under de tre första måijaderna af innevarande år
till 15,034,832 liter.
Under år 1897 belöpte sig skatten till 18,431,396 kronor, och utgick
under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt bränvin
med 925,467 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna
skattetitel under år 1897 utgjort 17,505,929 kronor.
I sin omförmälda skrifvelse har‘statskontoret, efter erinran att bränvinstillverkningsskatten,
med afseende derå att densamma under de senare åren
varit i jemnt stigande, af sistlidet års Riksdag beräknats till 15,500,000
kronor, anfört, att denna statsinkomst jemväl under år 1897 varit i stigande,
men att, då övisst vore, om de förhållanden, som härtill medverkat, koirnne
att fortfara under den tid, för hvilken förslag till inkomstberäkning nu
skulle afgifvas, någon förhöjning i den senast antagna beräkningen icke
syntes böra ifrågasättas, utan denna skatt äfven i riksstaten för år 1899
upptagas med 15,500,000 kronor.
Med detta belopp har ifrågavarande statsinkomst jemväl blifvit uppförd
i Eders Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1899.
Då Riksdagen icke har något att häremot erinra, har Riksdagen beräknat
bränvinstillverkningsskatten för år 1899 till 15,500,000 kronor.
Hvitbetssoclcertillverlmingsafgiften. Inkomsten af denna skattetitel har
utgjort:
år 1894 ............................................. kronor 4,723,275
» 1895 ......................................... » 7,139,148
» 1896 ............................................. » 7,726,386
» 1897 ............................................. » 11,008,906.
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
Under nedannåmndä tillverkningsår bär vid samtliga fabriker inom
landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:
1893— 1894 ........... 373,962 tons
1894— 1895 ......................... 62S,4S0 V
1895— 1896 ............................................ 538,709 »
1896— 1897 ................................................ 890,240 »
1897— 1898 ...................r...;... 716,141 »
Enligt kong!, förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket den 19 maj >1893 skall för all tillverkning af hvitbetssocker
erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i råsocker,
som de för tillverkningen '' använda hvitbetor enligt den i förordningen
bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall denna skatt utgöra hälften
af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af
den i verldshandel antagna holländska standard.
Från och med den 1 september 1896 skall, med undantag för vissa
nedan omförmälda fabriker, det beskattningspligtiga råsockret beräknas
efter de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att 100 kilogram
råa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte af 10,5 kilogram
socker. Då tullen å socker, till färgen mörkare än ofvannämnda standardnummer,
är bestämd till 23,5 öre för kilogram, utgår skatten sålunda i
allmänhet med 12 kronor 33 öre för hvarje ton afverkade betor.
Ifrågavarande statsinkomst bär i riksstaten för innevarande år uppförts
med 8,000,000 kronor. Rörande orsaken till att dén inkomst, som
influtit för år 1S97, så betydligt öfverstiga det beräknade beloppet, bär
statskontoret i sin ofvanberörda skrifvelse till Eders Kongl, Maj:t yttrat,
att eu betydlig del af betafverkningen under tillverkningsåret 1896—1897
försiggått under januari—april månader 1897, i följd hvaraf den under
samma tid debiterade skatten belöpt sig till ej mindre än 3,169,290 kronor
37 öre, samt att till det för år 1897 uppnådda resultatet äfven i viss
mån bidragit tillväxten af fabrikernas antal, och att den undantagsförmån,
som enligt § 2 i berörda kongl. förordning den 19 maj 1893, sådan denna
paragraf lyder eldigt kongl. kungörelsen den 15 maj 1896, varit nyanlagda
fabriker medgifven, i större eller mindre mån upphört. På grund af sist
omförmälda förhållande bär statskontoret hemstält, ätt denna statsinkomst
måtte i riksstaten för år 1899 upptagas med 8,500,000 kronor, hvilket
belopp jemväl i Eders Kongl. Maj:ts förslag till beräkning af statsverkets
inkomster upptagits.
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
Den för tillverkningsåret 1897 — 1898 debiterade skatten har uppgått
till 8,498,099 kronor 63 öre.
De fabriker, som, enligt hvad ofvan antydts, fortfarande åtnjuta lägre
utbytesberäkning än den i allmänhet stadgade, äro fabrikerna vid Köpinge,
Karpalund, Karlshamn och Roma.
Sockerutbytet beräknas för fabrikerna vid Köpinge och Karpalund
under tillverkningsåren 1897 — 1899 efter 9,5 procent; för fabriken i
Karlshamn under tillverkningsåret 1897 — 1898 efter 8,5 procent och underåren
1898—1900 efter 9,5 procent samt för fabriken vid Roma under
tillverkningsåren 1897 — 1899 efter 8,5 procent. Nämnda undantagsställning
upphör för fabrikerna vid Köpinge, Karpalund och Roma den 1
september 1899 och för fabriken
Betafverkningen har under
approximativt beräknadt, vid
Köpinge............................
Karpalund .....................
Karlshamn .....................
Roma ..............................
Karlshamn den
tillverkningsåret
1 september 1900.
1897 —1898 utgjort,
79.300 tons
45.000 »
22.300 »
57.000 »
Under samma tillverkningsår har, enligt hvad ofvan nämnts, sockerutbytet
beräknats vid fabrikerna i Köpinge och Karpalund efter 9,5 procent
och vid fabrikerma i Karlshamn och Roma efter 8,5 procent, och då
skatten utgör enligt den förra af dessa beräkningar 11 kronor 16 öre ocli
enligt den senare 9 kronor 98 öre för ton uppvägda betor, har således
tillverkningsskatten år 1897 — 1898 utgjort vid
Köpinge ................................................ kronor 884,988
Karpalund............................................. » 502,200
Karlshamn............................................. » 222,554
Korna.................................. » 568,860
Summa kronor 2,178,602.
Enär betafverkningen till största delen afslutas vid hvarje år före
december månads utgång, bör skatten från berörda fabriker för kalenderåret
1899 beräknas efter den grund, som för dessa fabriker kommer att
gälla under tillverkningsåret 1899—1900, då sockerutbytet skall beräknas
för fabrikerna i Köpinge, Karpalund och Roma, såsom i allmänhet, efter
10,5 procent samt för fabriken i Karlshamn efter 9,5 procent. Under
antagande att betafverkningen vid nämnda fabriker under tillverknings
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
15
året 1899—1900 blifver lika stor som under innevarande tillverkningsår,
skulle följaktligen skatten under år 1899 komina att utgöra vid
Köpinge ................................................ kronor 977,769
Karpalund .......................................... » 554,850
Karlshamn .......................................... » 248,868
Roma...................................................... » 702,810
Summa kronor 2,484,297,
eller något öfver 300,000 kronor mer än under tillverkningsåret 1897—1898.
Med hänsyn härtill och då anledning icke förefinnes att antaga, det
hvitbetssockertillverkningen inom riket kommer att minskas, utan fastmer
torde behöfva ökas för att kunna motsvara konsumtionen af socker inom
landet, hvilken visat sig vara i ständigt stigande, har Riksdagen ansett,
att ifrågavarande afgift kan utan fara för misstag antagas uppgå till
högre belopp än Eders Kongl. Maj:t föreslagit, samt har fördenskull
upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften för år 1899 i riksstaten med
9,000,000 kronor.
Vidare har Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof föreslagit, att såsom tillgång till förevarande statsreglering
må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna från
föregående år, utgörande 12,615,000 kronor.
På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1S99
anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid denna statsreglering beräknat
och användt berörda öfverskott 12,615,000 kronor.
I omförmälda proposition har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med
beräkningen af förenämnda inkomster föreslagit, att af riksbankens vinst
för år 1897 måtte för statsverkets behof till utbetalning vid den tid under
år 1899, som af Riksdagen komine att bestämmas, anvisas 2,995,000
kronor.
Sedan bankoutskottet begärt yttrande i ämnet från fullmägtige i
Riksbanken, hafva fullmägtige i en till utskottet den 24 sistlidne februari
aflåten skrifvelse anfört:
»Från och med nästa års början kommer, såsom bekant är, lagen
för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 att fullständigt tillämpas.
Enligt densamma kan för afbetalningslån komma att högst användas
en half million kronor mer än för närvarande är medgifvet, hvarjemte
för kreditiv och kredit i löpande räkning skulle blifva att tillgå ett
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
sammanlagdt belopp af högst femton millioner kronor, oberäknadt det
kreditiv af högst en och en half million, som riksgäld skontoret, eger
begagna.
o o
»Då utlåningen i de ifrågavarande rörelsegrenarne sker på jemförelsevis
lång tid, är deraf en gifven följd, att riksbankens tillgångar
blifva i och genom den mera bundna än genom utlåningen för öfrigt.
Vid sådant förhållande lär det kunna anses önskvärd!, att riksbankens
kapitaltillgångar förstärkas förmedelst något större andel i vinsten, än
eljest skulle ifrågakomma. Fullmägtige få med afseende härå hemställa,
huru vida icke skäl förefinnes att låta riksbanken af 1897 års vinst erhålla
ungefär lika stort belopp, som enligt Riksdagens beslut tillgodokom
banken af vinstmedlen för 1896, i hvilket fall skulle för riksbankens
rakning afses ett belopp af 1,327,923: 13 samt till statsverket anvisas
återstoden eller två millioner kronor, att utgå med en fjerdedel
under hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober 1S99.»
Då fullmägtige i riksbanken på skäl, som framgå af deras här
ofvan meddelade yttrande, funnit det vara för riksbanken önskvärdt,
att af bankens vinst för 1897 ett ungefär lika stort belopp som af 1896
års bankovinst måtte åt riksbanken bibehållas, har Riksdagen funnit sig
böra biträda fullmägtiges förslag i fråga om vinstmedlens fördelning,
samt derför beslutit. att af riksbanken» vinst för år 1897 ett belopp af
2,000,000 kronor skall öfverlemnas till statsverket samt återstoden
1,327,923 kronor 13 öre för riksbanken bibehållas samt att statsverkets
andel i bankovinsten för år 1897 skall af fullmägtige i riksbanken tillhandahållas
statskontoret och utgå med en fjerdedel under loppet af månaderna
januari, april, juli och oktober 1899.
Stockholm den 14 maj 1898..
Med undersåtlig vördnad.
1... \ l . : . i ■ ■ J . O
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
Statsverkets inkomster.
17
Ordinarie inkomster:
Kronor
öre
Grundskatt
1.444.000
250.000
270.000
51.000
19.000
222.000
42.000
150.000
2.200.000
665.000
250.000
30.000
1.400.000
1.510.000
10,000,000
4,000,000
Kyrkotionde
Kavalleriregementenas hästvakansspan mål
Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet
Trosspassevolansafgift
Tillfälliga rotevakansafgifter
Soldatvakansafgift
Båtsmansvakansafgift
Arrendemedel
Mantalspenningar
Bötesmedel
Kontrollstämpelmedel
Fyr- och båkmedel
Telegrafmedel
Jernvägstrafikmedel
Skogsmedel
Extra uppbörd
100,000
Säger 22,603,000: —
Bevillning ar:
Tullmedel____________________________
Postmedel
41,000,000
9.925.000
750,000
4.400.000
15,500,000
9,000,000
5.600.000
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
Stämpelmedel
—
Bränvinstillverkningsskatt
Hvitbetssockertillverkningsafgift..............................................
Bevillning af fast egendom samt af inkomst
Säger 86,175,000: —
Summa
108,778,000
Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Häft.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.