Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster. ‘ tf:,'': -Tm rU ^banvun^hii •iö) <;?.■; nfi:.''ii 4 000,0:.;'',,’ [ Hit rf no jtwbfuib.J sia s tyll,i!i» fetlut tf; jrvfiJ • i • ,, f/ ■ , . ....I,''.! ‘i _ ''

1898-05-14 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1898:143, Skrivelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster. ‘ tf:,'': -Tm rU ^banvun^hii •iö) <;?.■; nfi:.''ii 4 000,0:.;'',,’ [ Hit rf no jtwbfuib.J sia s tyll,i!i» fetlut tf; jrvfiJ • i • ,, f/ ■ , . ....I,''.! ‘i _ ''

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 143.

nära i j . ''Ju

.^ninUuoiJuj feijfjo5*»--! * , ■muv.-k''''! (1

il it Hj; ,hvi.,b''y:<n* fion< *i 3 i w »i > >i. t; :<v - j •; ;o/i

00? r -u; -tö} P.VluhrJh i ottiim Li'' '' :;h f,4 ; I.h r ", VtM:

»••T ;> noi/ n. i

.(jtlJIiilrd tflUllbzdiU. ''in llll! ijiif | Tt;-;; i i tnl ^1;-k;4 >iJO/! T‘iv! ,>;>•,< »

X:o 143.

.r.O

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1898.

— —r , — — Anora Kammaren den 14 — —

• ■ ■’ ■ v_n;i

i hi

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets

inkomster. ‘ tf:,'': -Tm rU

^banvun^hii •iö) <;?.■; nfi:.''ii 4 000,0:.;'',,’ [ Hit

rf no jtwbfuib.J sia s tyll,i!i» fetlut tf; jrvfiJ •

i • ,, f/ ■ , . ....I,''.! ‘i _ ''

(Statsutskottets utlåtande n:o 89, bevillningsutskottets betänkande n:o 81 och bankoutskottets

memorial mo 4.) ‘ Ctly.O •!<.<{ ''.u-!>v i Ji.i .. ...... ,

.‘-.tiv - •" ...i/; ,,]vb ,, ‘ :MolJ ''i

t;*- i •«« 1‘tbiUr 411; .flit !>•••! •>, f.e -i, ■■;/>> tf v,, ,1.j ii''..) f

. *!:’•*''. ''ö''i uobnWl u/.mii.,]n, Ii ’ -d» Hi: '''',1b

: j. Till Konungen.

-Olö i ''t*»iicxil ;i Ot.''.i*£l f-i.liitni''J»f .i/, ■’ jiiffiKj; i [i! ''a1: ’ vi:i

Vid behandling af Eders Kongl. Maj:ts den 15 januari innevarande

år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof har, i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,

nästa statsreglering omfattar, eller år 1899 och intill dess ny statsreglering

derefter vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit

de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 22,603,000 kronor och de

extra ordinarie inkomsterna, eller bevillningarna, till 86,175,000 kronor.

Tillfälliga rotevakansafgifter. Enligt hvad i statsrådsprotokollet öfver

finansärenden den 14 sistlidne januari meddelas, ingå i denna inkomsttitel,

jemte vakansafgifter af flere andra slag, äfven vakansafgifterna för de

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 143.

rusthåll vid skånska husar- och dragonregementena och de dubbelrotar

vid Jemtlands hästjägarecorps, hvilka jemlikt 1892 års urtima Riksdags

beslut skola sättas på vakans för samma regementens och corps’ ombildning

till värfvade. Statskontoret hade på anförda skäl beräknat, att antalet

vakanssatta nummer vid skånska husar- och dragonregementena vid 1899

års slut komme att utgöra 991 samt motsvarande antal vakanta dubbelrotar

vid Jemtlands hästjägarecorps eller Norrlands dragonregemente vid

samma tid 127. På grund af uppgifter, som af chefen för landtförsvarsdepartementet

infordrats från vederbörande fördelningschefer och delgifvits

departementschefen, kunde emellertid antalet vakanta rusthåll och rotar

af ifrågavarande slag beräknas vid 1899 års utgång utgöra vid de bada

skånska kavalleriregementena tillhopa 1,000 rusthåll och vid Norrlands

dragonregemente 141 dubbelrotar. Om, med bibehållande i öfrigt af

det utaf statskontoret använda beräkningssätt, dessa siffror i stället för

de af statskontoret antagna inginge som led i beräkningen, blefve inkomsttitelns

slutsumma 222,300 kronor eller i jemnadt tal 222,000 kronor,

med hvilket belopp departementschefen hemstälde, att inkomsttiteln tillfälliga

rotevakansafgifter måtte i riksstaten för år 1899 upptagas; och

har Riksdagen icke haft något att häremot erinra.

limlaf gifter. Eders Kongl. Maj:t, som i sammanhang med reglering

af lärarnes vid de högre och femklassiga allmänna läroverken löneförmåner

under åttonde hufvudtiteln föreslagit, att lärjungårne vid nämnda läroverk

skulle från och med vårterminen 1899 efter vissa grunder åläggas en

terminlig, till statsverket ingående afgift, har ansett den statsinkomst,

som skulle tillfalla statsverket, derest dessa terminsafgifter blefve beslutade,

kunna beräknas till 339,000 kronor och på grund deraf bland

statsverkets inkomster för år 1899 upptagit berörda belopp under benämning:

skolafgifter.

Sedan emellertid Eders Kongl. Maj:ts förslag om lönereglering för

lärarne vid de högre och femklassiga läroverken samt det i samband dermed

stälda förslaget om införande af till statsverket ingående terminsafgifter,

enligt hvad Riksdagen i skrifvelsen angående regleringen af utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel anmält, af Riksdagen afslagits,

är någon inkomsttitel af förevarande beskaffenhet icke att för år

1899 påräkna.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades

till 39,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 143.

år 1894 ....................................................................... kronor 88,510,782

» 1895 ..............;........''...................................... » 39,348,796

j> 1896 ................................................................................. »r 42,201,218

eller i medeltal för dessa tre år .................................... » 40,020,265

samt år 1897 ..................................................................... » 43,755,018.

I skrifvelse den 10 sistlidne december angående inkomstberäkningen

för år 1899, hvilken skrifvelse finnes bifogad Eders Kongl. Maj:ts till

innevarande riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof, har statskontoret yttrat, att då statens inkomst af tullmedlen,

för år 1896 debiterad med mera än 42,200,000 kronor, i medeltal för

åren 1894—1896 uppgått till öfver 40,000,000 kronor samt, i händelse

uppbörden för december månad år 1897 blefve lika den för december

månad år 1896, för år 1897 skulle belöpa sig till 43,858,230 kronor,

ansåge sig statskontoret böra föreslå en förändring i senast antagna beräkning;

och har statskontoret hemstält, att tullmedlen för år 1899 måtte

upptagas med ett till 41,000,000 kronor förhöjdt belopp.

Med detta belopp hafva tullmedlen jemväl blifvit uppförda i Eders

Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1899.

De förändringar i tulltaxan, som af innevarande års Riksdag vidtagits,

synas icke vara af den betydelse, att vid nu förevarande beräkning

af tullmedlen afseende vid dem behöfver fästas; och då de skäl,

som af statskontoret anförts för en beräkning af ifrågavarande statsinkomst

till ett till 41,000,000 kronor förhöjdt belopp, synas Riksdagen

väl grundade* helst 1897 års debiterade tulluppbörd uppgått till ett ej

oväsentligt högre belopp, har Riksdagen i öfverensstämmelse med Eders

Kongl. Maj:ts; förslag beräknat tullmedlen för år 1899 till 41,000,000

kronor.

Postmedlen. Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för

innevarande år till 9,025,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1894 »r.dl;................................i.l.......

» 1895 ...;^\..;...L.Il........................

» 1896 ................................................

eller i medeltal för dessa tre år ...

samt belöpte sig år 1897 till .........

'' t ! • ■

kronor 8,273,600

» 8,548,268

» 9,035,371

» 8,619,080

» 9,704,637.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 143.

Postinedlen ar o, enligt uppgift i statskontorets omförmälda skrifvelse

till Eders Kong!. Maj:t, för år 1899 beräknade till 9,925,000 kronor och

jemväl af statskontoret med samma belopp upptagna. I denna beräkning

har Eders Kong], Maj:t icke vidtagit någon förändring; och då icke heller

Riksdagen har något att dervid erinra, har Riksdagen beräknat postinedlen

för år 1899 till 9,925,000 kronor.

BeviUnmgsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa af
-

gifter hafva utgjort:

år 1894......,.............................,................................................. kronor 891,276

» 1895 ....................................................................................... » 928,955

» 1890............................. » 934,722

eller i medeltal för dessa tre år ...................................j...... 918,318

samt år 1897.............................................................................. » 990,409.

»Af 1897 års Riksdag beslutades en sådan ändring af § 4 i kongl.

förordningen angående beviUningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

den 2 december 1892, att den afgift, som utländsk handelsresande

jemlikt detta författa i ngsrum skulle erlägga för rättigheten att här i riket

idka handel med utländska varor, skulle beräknas för hvarje tidrymd af

trettio på hvarandra följande dagar, räknade från och med den dag, utgifter:

erlades, och icke, såsom förut varit förhållandet, för hvarje kalendermånad.

Nämnda förändring har trädt i kraft vid början af år 1898.

Ehuru det kunde antagas, att i följd af denna förändring en minskning i

ifrågavarande utgifter komrne att ega rum, ansåg Riksdagen dock, att

denna minskning icke kunde blifva af någon större betydenhet; och blef

denna inkomsttitel af Riksdagen för år 1898 beräknad till ett från 800,000

till 850,000 kronor forhöjdt belopp.»

Efter erinran härom har statskontoret i sin ofvan omförmälda skrifvelse

till Eders Kongl. Maj:t yttrat, att, med fästadt afseende å såväl

ofvanberörda minskning som ock den minskning i bankbolags sedelutgifning,

som under år 1899 till äfventyrs kunde ega rum i följd af stadgandet

i § 41 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, statskontoret

funne sig föranlåtet hemställa, att beviUningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter måtte upptagas i riksstaten för år 1899 med endast

650,000 kronor; och hafva i enlighet härmed berörda afgifter i Eders

Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1899 upptagits med det af

statskontoret sålunda föreslagna belopp.

Bih. till Riksd. Prot. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Häft.

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 143.

Ehuruväl, på sätt statskontoret erinrat, någon minskning i de enskilda

bankernas sedelutgifning och deraf följande minskning i nu ifrågavarande

inkomsttitel är att förvänta, anser dock Riksdagen, att den föreslagna

nedsättningen är väl stor och att beloppet utan fara för misstag kan höjas

med 100,000 kronor.

Riksdagen har fördenskull beräknat bevillningsafgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter för år 1899 till 750,000 kronor.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 5,000,000 kronor,

hafva utgjort:

år 1894 .................................................................................... kronor 8,828,691

» 1895 .................................................................................... » 4,891,704

» 1896 .................................................................................... » 5,240,923

eller i medeltal för dessa tre år ....................................... » 4,653,773

samt år 1897 ........................................................................... » 5,956,829.

Den ökade inkomst af stämpelmedlen, som med tillämpning af den

utaf 1894 års Riksdag beslutade nya förordning angående stämpelafgiften

antogs komma att ega rum, föranledde stämpelmedlens uppförande i riksstaten

för år 1895 med 5,300,000 kronor, hvilken beräkning bibehölls

äfven för år 1896.

Då inkomsterna af denna skattetitel för år 1895 uppgått till lägre

belopp än det beräknade, samt tillräcklig anledning icke funnes att antaga,

det dessa inkomster för år 1897 skulle i någon betydligare mån

ukas, helst som den väsentligaste delen af skattetiteln, nemligen arfsskatten,

i följd åt sin natur vore underkastad stora vexlingar, beräknade Riksdagen

stämpelmedlen för år 1897 till 5,000,000 kronor; och äro dessa

medel äfven i riksstaten för år 1898 upptagna med detta belopp.

Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1895 och

1896 å beloppet af de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar,

har detta belopp utgjort:

År 1895.

År 1896.

Handlingar till lagfartsprotokollet....................................

1,190,522

90

1,616,653

30

D:o till inteckningsprotokollet..............................

212,223

11

269,287

27

I):o till äktenskapstörordsprotokollet .....................

4,646

—

4,645

—

D:o till bouppteckningsprotokollet ........................

1,117,537

80

1,107,903

90

Summa kronor

2,524,929

81

2,998,489

47

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 143.

Bevillningsafgiften för spelkort, som enligt 1892 års Riksdags beslut

förhöjdes från 75 öre till 1 krona 50 öre för hvarje kortlek, har jemlikt

1896 års Riksdags beslut och kongl. kungörelsen den 1 maj samma år

från och med den 1 derpå följande juli nedsatts till 50 öre för hvarje

kortlek.

Statskontoret har hemstält, att stämpel medlen måtte i riksstaten för

år 1899 upptagas med oförändradt belopp af 5,000,000 kronor, och har

Eders Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse härmed föreslagit beräkningen af

ifrågavarande statsinkomst till nämnda belopp.

Sedan Riksdagen numera beslutit, att skyldigheten att vid utställandet

af inrikes vexel förse densamma med stämpel skall med nästkommande

års ingång upphöra, måste emellertid vid förevarande beräkning hänsyn

tagas till den minskning i stämpeluppbörden, som härigenom blifver en

följd. Storleken af den inkomst, som genom nu utgående stämpelafgift

för inrikes vexlar tillföres statsverket, kan icke med bestämdhet uppgifvas.

Med ledning af bankernas uppgifter till finansdepartementet kan

man dock beräkna stämpelafgiften för vexlar, som i bankerna diskonterats,

till öfver 500,000 kronor, hvilket belopp sålunda torde böra afdragas

från det belopp, hvartill stämpelmedlen för år 1899 af Eders Kongl. Maj:t

beräknats. Men härtill kommer det belopp, som i stämpelafgift utgår för

de vexlar, som diskonteras hos bankirer och andra enskilda personer, eller

som icke diskonteras. Detta belopp torde kunna beräknas till 100,000

kronor. Inkomsten af stämpelafgiften för vexlar synes derför böra minskas

med sammanlagdt 600,000 kronor. Visserligen hafva de för år 1897 influtna

stämpelmedlen uppgått till betydligt högre belopp än det af Eders

Kongl. Maj:t för år 1899 beräknade, men då den väsentligaste delen af

denna skattetitel är af vexlande natur, har Riksdagen i allt fall ansett,

att från det af Eders Kongl. Maj:t beräknade beloppet bör afdragas hvad

stämpelafgiften för inrikes vexlar enligt ofvan angifna beräkning antagits

lemna i inkomst eller 600,000 kronor.

Riksdagen har derför beräknat stämpelmedlcn för år 1899 till

4,400,000 kronor.

Bränvinstillverlcningsskatten. Bränvinstillverkningen i riket har enligt

uppgift i statskontorets ofvanberörda skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af

den 10 december 1897 utgjort:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 143.

år 1892................................................................................ liter 31,804,818

» 1893......................................u............................................... » 31,721,077

» 1894...................................................................................... ».- 33,068,884

» 1895..........................''..i.'':..../.-.........:....;.....i:.:............... » 34,886,895

» 1896...................................................................................... » 32,804,168,

utgörande medeltalet för femårsperioden ........,................, » 32,857,168.

Medeltal för femårsperioden 1891 —1895 utgjorde, enligt uppgift i

samma skrifvelse, 32,724,536 liter.

Enligt hvad Riksdagen inheintat från finansdepartementets kontroll-

och justeringsbyrå, liar tillverkningen uppgått under år 1897 till

36,295,193 liter och under de tre första måijaderna af innevarande år

till 15,034,832 liter.

Under år 1897 belöpte sig skatten till 18,431,396 kronor, och utgick

under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt bränvin

med 925,467 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna

skattetitel under år 1897 utgjort 17,505,929 kronor.

I sin omförmälda skrifvelse har‘statskontoret, efter erinran att bränvinstillverkningsskatten,

med afseende derå att densamma under de senare åren

varit i jemnt stigande, af sistlidet års Riksdag beräknats till 15,500,000

kronor, anfört, att denna statsinkomst jemväl under år 1897 varit i stigande,

men att, då övisst vore, om de förhållanden, som härtill medverkat, koirnne

att fortfara under den tid, för hvilken förslag till inkomstberäkning nu

skulle afgifvas, någon förhöjning i den senast antagna beräkningen icke

syntes böra ifrågasättas, utan denna skatt äfven i riksstaten för år 1899

upptagas med 15,500,000 kronor.

Med detta belopp har ifrågavarande statsinkomst jemväl blifvit uppförd

i Eders Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1899.

Då Riksdagen icke har något att häremot erinra, har Riksdagen beräknat

bränvinstillverkningsskatten för år 1899 till 15,500,000 kronor.

Hvitbetssoclcertillverlmingsafgiften. Inkomsten af denna skattetitel har

utgjort:

år 1894 ............................................. kronor 4,723,275

» 1895 ......................................... » 7,139,148

» 1896 ............................................. » 7,726,386

» 1897 ............................................. » 11,008,906.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 143.

Under nedannåmndä tillverkningsår bär vid samtliga fabriker inom

landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:

1893— 1894 ........... 373,962 tons

1894— 1895 ......................... 62S,4S0 V

1895— 1896 ............................................ 538,709 »

1896— 1897 ................................................ 890,240 »

1897— 1898 ...................r...;... 716,141 »

Enligt kong!, förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i riket den 19 maj >1893 skall för all tillverkning af hvitbetssocker

erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i råsocker,

som de för tillverkningen '' använda hvitbetor enligt den i förordningen

bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall denna skatt utgöra hälften

af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af

den i verldshandel antagna holländska standard.

Från och med den 1 september 1896 skall, med undantag för vissa

nedan omförmälda fabriker, det beskattningspligtiga råsockret beräknas

efter de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att 100 kilogram

råa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte af 10,5 kilogram

socker. Då tullen å socker, till färgen mörkare än ofvannämnda standardnummer,

är bestämd till 23,5 öre för kilogram, utgår skatten sålunda i

allmänhet med 12 kronor 33 öre för hvarje ton afverkade betor.

Ifrågavarande statsinkomst bär i riksstaten för innevarande år uppförts

med 8,000,000 kronor. Rörande orsaken till att dén inkomst, som

influtit för år 1S97, så betydligt öfverstiga det beräknade beloppet, bär

statskontoret i sin ofvanberörda skrifvelse till Eders Kongl, Maj:t yttrat,

att eu betydlig del af betafverkningen under tillverkningsåret 1896—1897

försiggått under januari—april månader 1897, i följd hvaraf den under

samma tid debiterade skatten belöpt sig till ej mindre än 3,169,290 kronor

37 öre, samt att till det för år 1897 uppnådda resultatet äfven i viss

mån bidragit tillväxten af fabrikernas antal, och att den undantagsförmån,

som enligt § 2 i berörda kongl. förordning den 19 maj 1893, sådan denna

paragraf lyder eldigt kongl. kungörelsen den 15 maj 1896, varit nyanlagda

fabriker medgifven, i större eller mindre mån upphört. På grund af sist

omförmälda förhållande bär statskontoret hemstält, ätt denna statsinkomst

måtte i riksstaten för år 1899 upptagas med 8,500,000 kronor, hvilket

belopp jemväl i Eders Kongl. Maj:ts förslag till beräkning af statsverkets

inkomster upptagits.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 143.

Den för tillverkningsåret 1897 — 1898 debiterade skatten har uppgått

till 8,498,099 kronor 63 öre.

De fabriker, som, enligt hvad ofvan antydts, fortfarande åtnjuta lägre

utbytesberäkning än den i allmänhet stadgade, äro fabrikerna vid Köpinge,

Karpalund, Karlshamn och Roma.

Sockerutbytet beräknas för fabrikerna vid Köpinge och Karpalund

under tillverkningsåren 1897 — 1899 efter 9,5 procent; för fabriken i

Karlshamn under tillverkningsåret 1897 — 1898 efter 8,5 procent och underåren

1898—1900 efter 9,5 procent samt för fabriken vid Roma under

tillverkningsåren 1897 — 1899 efter 8,5 procent. Nämnda undantagsställning

upphör för fabrikerna vid Köpinge, Karpalund och Roma den 1

september 1899 och för fabriken

Betafverkningen har under

approximativt beräknadt, vid

Köpinge............................

Karpalund .....................

Karlshamn .....................

Roma ..............................

Karlshamn den

tillverkningsåret

1 september 1900.

1897 —1898 utgjort,

79.300 tons

45.000 »

22.300 »

57.000 »

Under samma tillverkningsår har, enligt hvad ofvan nämnts, sockerutbytet

beräknats vid fabrikerna i Köpinge och Karpalund efter 9,5 procent

och vid fabrikerma i Karlshamn och Roma efter 8,5 procent, och då

skatten utgör enligt den förra af dessa beräkningar 11 kronor 16 öre ocli

enligt den senare 9 kronor 98 öre för ton uppvägda betor, har således

tillverkningsskatten år 1897 — 1898 utgjort vid

Köpinge ................................................ kronor 884,988

Karpalund............................................. » 502,200

Karlshamn............................................. » 222,554

Korna.................................. » 568,860

Summa kronor 2,178,602.

Enär betafverkningen till största delen afslutas vid hvarje år före

december månads utgång, bör skatten från berörda fabriker för kalenderåret

1899 beräknas efter den grund, som för dessa fabriker kommer att

gälla under tillverkningsåret 1899—1900, då sockerutbytet skall beräknas

för fabrikerna i Köpinge, Karpalund och Roma, såsom i allmänhet, efter

10,5 procent samt för fabriken i Karlshamn efter 9,5 procent. Under

antagande att betafverkningen vid nämnda fabriker under tillverknings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 143.

15

året 1899—1900 blifver lika stor som under innevarande tillverkningsår,

skulle följaktligen skatten under år 1899 komina att utgöra vid

Köpinge ................................................ kronor 977,769

Karpalund .......................................... » 554,850

Karlshamn .......................................... » 248,868

Roma...................................................... » 702,810

Summa kronor 2,484,297,

eller något öfver 300,000 kronor mer än under tillverkningsåret 1897—1898.

Med hänsyn härtill och då anledning icke förefinnes att antaga, det

hvitbetssockertillverkningen inom riket kommer att minskas, utan fastmer

torde behöfva ökas för att kunna motsvara konsumtionen af socker inom

landet, hvilken visat sig vara i ständigt stigande, har Riksdagen ansett,

att ifrågavarande afgift kan utan fara för misstag antagas uppgå till

högre belopp än Eders Kongl. Maj:t föreslagit, samt har fördenskull

upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften för år 1899 i riksstaten med

9,000,000 kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit, att såsom tillgång till förevarande statsreglering

må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna från

föregående år, utgörande 12,615,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1S99

anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid denna statsreglering beräknat

och användt berörda öfverskott 12,615,000 kronor.

I omförmälda proposition har Eders Kongl. Maj:t i sammanhang med

beräkningen af förenämnda inkomster föreslagit, att af riksbankens vinst

för år 1897 måtte för statsverkets behof till utbetalning vid den tid under

år 1899, som af Riksdagen komine att bestämmas, anvisas 2,995,000

kronor.

Sedan bankoutskottet begärt yttrande i ämnet från fullmägtige i

Riksbanken, hafva fullmägtige i en till utskottet den 24 sistlidne februari

aflåten skrifvelse anfört:

»Från och med nästa års början kommer, såsom bekant är, lagen

för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 att fullständigt tillämpas.

Enligt densamma kan för afbetalningslån komma att högst användas

en half million kronor mer än för närvarande är medgifvet, hvarjemte

för kreditiv och kredit i löpande räkning skulle blifva att tillgå ett

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 143.

sammanlagdt belopp af högst femton millioner kronor, oberäknadt det

kreditiv af högst en och en half million, som riksgäld skontoret, eger

begagna.

o o

»Då utlåningen i de ifrågavarande rörelsegrenarne sker på jemförelsevis

lång tid, är deraf en gifven följd, att riksbankens tillgångar

blifva i och genom den mera bundna än genom utlåningen för öfrigt.

Vid sådant förhållande lär det kunna anses önskvärd!, att riksbankens

kapitaltillgångar förstärkas förmedelst något större andel i vinsten, än

eljest skulle ifrågakomma. Fullmägtige få med afseende härå hemställa,

huru vida icke skäl förefinnes att låta riksbanken af 1897 års vinst erhålla

ungefär lika stort belopp, som enligt Riksdagens beslut tillgodokom

banken af vinstmedlen för 1896, i hvilket fall skulle för riksbankens

rakning afses ett belopp af 1,327,923: 13 samt till statsverket anvisas

återstoden eller två millioner kronor, att utgå med en fjerdedel

under hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober 1S99.»

Då fullmägtige i riksbanken på skäl, som framgå af deras här

ofvan meddelade yttrande, funnit det vara för riksbanken önskvärdt,

att af bankens vinst för 1897 ett ungefär lika stort belopp som af 1896

års bankovinst måtte åt riksbanken bibehållas, har Riksdagen funnit sig

böra biträda fullmägtiges förslag i fråga om vinstmedlens fördelning,

samt derför beslutit. att af riksbanken» vinst för år 1897 ett belopp af

2,000,000 kronor skall öfverlemnas till statsverket samt återstoden

1,327,923 kronor 13 öre för riksbanken bibehållas samt att statsverkets

andel i bankovinsten för år 1897 skall af fullmägtige i riksbanken tillhandahållas

statskontoret och utgå med en fjerdedel under loppet af månaderna

januari, april, juli och oktober 1899.

Stockholm den 14 maj 1898..

Med undersåtlig vördnad.

1... \ l . : . i ■ ■ J . O

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 143.

Statsverkets inkomster.

17

Ordinarie inkomster:

Kronor

öre

Grundskatt

1.444.000

250.000

270.000

51.000

19.000

222.000

42.000

150.000

2.200.000

665.000

250.000

30.000

1.400.000

1.510.000

10,000,000

4,000,000

Kyrkotionde

Kavalleriregementenas hästvakansspan mål

Afgifter för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet

Trosspassevolansafgift

Tillfälliga rotevakansafgifter

Soldatvakansafgift

Båtsmansvakansafgift

Arrendemedel

Mantalspenningar

Bötesmedel

Kontrollstämpelmedel

Fyr- och båkmedel

Telegrafmedel

Jernvägstrafikmedel

Skogsmedel

Extra uppbörd

100,000

Säger 22,603,000: —

Bevillning ar:

Tullmedel____________________________

Postmedel

41,000,000

9.925.000

750,000

4.400.000

15,500,000

9,000,000

5.600.000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Stämpelmedel

—

Bränvinstillverkningsskatt

Hvitbetssockertillverkningsafgift..............................................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst

Säger 86,175,000: —

Summa

108,778,000

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 31 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.