Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen och dels i särskild proposition

1898-04-27 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1898:38, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen och dels i särskild proposition

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 38.

3

N:o 38.

Uppläst och godkändt hos Första Kammaren den 26 april 1898.

— '' •— — — Andra Kammaren den 27 — —

1 •1 . . ''

i ''-i/1:.-'' :4 . 1 ^ ! 1 ...... M • J. •

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

dels i statsverkspropositionen och dels i särskild proposition

(n:o 45) framstälda förslag om anslag till jernväg

sanläggning ar för statens räkning.

• '' t ; f - » • * rl

(Statsutskottets utlåtande n:o 47.) ;g., ,

a :fcrtj>-lui n <•>.

Till Konungen. f j

•-: d.70;! i •< . i '' .-: " ■" 5 1 ,

Med anledning af en af Eders Kongl. Maj:t till Riksdagen gjord

framställning om anläggande af en statsbana från Boden till Ytter

Morjärv vid Kalix eif har 1897 års Riksdag — under förbehåll, att de

i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 26 februari 1897 för den

föreslagna banan från Boden till Ytter Morjärv angifna vilkor om kostnadsfri

upplåtelse af mark m. m. iakttoges, och med uttalande, att arbetets

utförande måtte under behöflig kontroll verkställas med tillämpning

af entreprenadsystemet, der så med fördel för staten kunde ske

— beslutat anläggning af en statsbana i enlighet med Eders Kongl.

Majrts förslag från Boden till Ytter Morjärv samt till påbörjande af

denna bana för år 1898 å riksstaten utom hufvudtitlarne anvisat

1,300,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 38.

I den till innevarande års Riksdag aflåtna proposition angående

statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t nu i punkten

45 under sjette hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att, till fortsättning af

statsbanan mellan Boden och Ytter Morjärv, för år 1899 bevilja å riksstaten

utom hufvudtitlarne ett anslag af 1,300,000 kronor.

Vidare har 1897 års Riksdag, med föranledande af Eders Kongl.

Maj:ts förslag om anläggande af en statsbana mellan Krylbo och Örebro

— under förbehåll, att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 26 februari 1897 för den föreslagna banan från Krylbo till Örebro

angifna vilkor om kostnadsfri upplåtelse af mark m. in. iakttoges, och

med uttalande, att arbetets utförande måtte under behöflig kontroll

verkställas med tillämpning åt entreprenadsystemet, der så med fördel

för staten kunde ske — beslutat anläggning i enlighet med Eders

Kongl. Majtts förslag af en statsbana från Krylbo till Örebro samt till

påbörjande af denna bana för år 1898 anvisat 3,000,000 kronor.

I statsverkspropositionen har Eders Kongl. Maj:t nu i punkten

46 under nämnda hufvudtitel föreslagit Riksdagen att, till fortsättning

af statsbanan mellan Krylbo och Örebro, för år 1899 bevilja å riksstaten

utom hnfvudtitlarne ett anslag af 3,800,000 kronor.

Uti en den 4 nästlidne februari till Riksdagen aflåten proposition

(n:o 45) har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad propositionen

bilagdt utdrag af protokollet öfver civilärenden för samma dag

innehåller, föreslagit Riksdagen

att under förbehåll, att de i sagda protokoll angifna vilkor om

kostnadsfri upplåtelse af mark m. m. iakttagas, och under förutsättning,

hvad jernvägen Gellivare—riksgränsen beträffar, att från norsk sida

beslut fattas om anläggande af en anslutande jernväg från riksgränsen

till Ofoten, besluta anläggning af följande statsbanor, nemligen

dels från Göteborg öfver Stenungsund och Uddevalla till Strömstad,

hvarför kostnaden beräknats till 14,776,500 kronor,

dels ock från Gellivare förbi Luossavaara och Kiirunavaara malmfält

till riksgränsen i rigtning mot Ofoten, hvarför kostnaden beräknats

till 21,498,000 kronor;

allt med rätt för Eders Kongl. Maj:t att närmare förordna om de

orter, jernvägarne böra genomgå;

samt att för påbörjandet af nämnda anläggningar anvisa för år

1899 följande belopp, nemligen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 38.

för jernvägen Göteborg—Strömstad ................... kronor 4,000,000: —

» » Gellivare—riksgränsen....................... » 5,400,000: —

eller tillsammans kronor 9,400,000

att af riksgäldskontoret utgå, med rätt för Eders Kongl. Maj:t att låta

utaf dessa belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga

medel utanordna tillsammans 1,500,000 kronor.

Såsom vilkor för anläggning af dessa jernvägar — hvad angår

banan Göteborg—Strömstad dock endast såvidt den genomlöper Göteborgs

och Bohus län — hafva enligt åberopade statsrådsprotokollet

föreslagits följande bestämmelser:

att af landsting, kommuner eller enskilde kostnadsfritt skall upplåtas:
-

dels för all framtid:

all mark till banbyggnad med dertill hörande afdikningar, vattenaflopp

och parallelvägar;

all mark för banbevakningsområden, hållplatser och bangårdar;

all mark för till följd af jernvägsbyggnaden erforderlig anläggning

af nya eller omläggning af gamla, allmänna eller enskilda vägar;

dels under arbetets fortgång:

all för sidoschaktningar, upplag af sten eller jord samt sten- och

grustägter med dertill hörande vägar och sidospår behöflig mark, att

vid arbetets slut aflemnas i då befintligt skick;

samt att upplåtelsen jemväl skall innebära förpligtelse att lemna

ersättning för olägenheter till följd af försvårad brukning, förlängda

vägar eller andra olägenheter af hvad namn och beskaffenhet de vara

må, som kunna anses härflyta af det genom jernvägens anläggning

orsakade intrång;

allt med skyldighet för vederbörande att hålla staten skadeslös

för hvad i ett eller annat afseende härutinnan till äfventyra kan komma

att brista.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot beviljandet af de

anslag, som nu af Eders Kongl. Maj:t äskats till fortsättning af de uta

nästlidna års Riksdag beslutade statsbanorna mellan Boden och Ytter

Morjärv samt mellan Krylbo och Örebro.

Hvad angår den föreslagna längdbanan genom Bohuslän, synes

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 38.

denna jernvägsanläggnings störa betydelse för detta tätt befolkade län

vara obestridlig, och ehuru de förda underhandlingarna om banans

anslutning till det norska jernvägsnätet hittills icke ledt till något resultat,

anser Riksdagen dock, med hänsyn till det i vår tid allt mera

påträngande krafvet af snabba, billiga och beqväma kommunikationer,

att ifrågavarande jernväg inom en ej aflägsen framtid skall blifva sammanbunden

med norska jernvägar.

Då Riksdagen på ofvan antydda grunder anser sig böra bevilja

medel för denna jernvägsanläggning, sker det emellertid under förutsättning,

att ett för starkt forcerande af denna banbyggnad ej må

ega rum.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle, på sätt af statsrådsprotokollet

inhemtas, banans anläggning börjas redan under innevarande

år med ett förskottsvis anordnadt belopp af 750,000 kronor

samt derefter genom anslag, fördelade på åren 1899—1902, fullbordas

under sistnämnda år.

I anledning häraf tillåter sig Riksdagen framhålla, att, jemlikt

beslut af nästlidna års Riksdag, staten nu påbörjat anläggning af två

särskilda banor, för hvilkas utförande kostnaden beräknats till sammanlagdt

13,425,000 kronor. För dessa jernvägsbyggnader anvisade Riksdagen

för innevarande år tillsammans 4,300,000 kronor, och för nästkommande

år har Eders Kongl. Maj:t för ändamålet begärt tillsammans

5.100.000 kronor, hvilken summa Riksdagen ock, enligt hvad ofvan

anförts, funnit sig böra bevilja.

Med afseende å de omfattande jernvägsbyggnader, som sålunda för

närvarande bedrifvas för statens räkning, och då inom södra och mellersta

Sverige enskilda jernvägsanläggningar af betydande utsträckning jemväl

äro under utförande, synes det Riksdagen icke vara välbetänkt att redan

innevarande år och i den utsträckning, Eders Kongl. Maj:t föreslagit, börja

arbetet å den ifrågasatta statsbanan genom Bohuslän, utan anser Riksdagen,

att tiden för denna banas byggande lämpligen bör framflyttas ett år.

De nu pågående statsbanebyggnaderna hafva då hunnit närmare sin

fullbordan, och en del af den vid dem använda arbetsmaterielen torde

derför vara disponibel för jernvägsanläggningen i Bohuslän, liksom ock

dit kan efter hand förflyttas den af staten för jernvägsbyggnad redan

anstälda personal.

Enligt Riksdagens mening bör den bohuslänska längdbanan sålunda

först under år 1899 begynnas och då med ett anslag af endast

750.000 kronor eller det belopp, som enligt Eders Kong]. Maj:ts förslag

skulle redan under innevarande år för ändamålet användas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 38.

Visserligen har icke anslutning till det norska jernvägsnätet kunnat

vinnas, men för banan är dock i Eders Kong]. Maj:ts proposition

fastslagen en fast ändpunkt, nemligen Strömstad, hvarest ej ringa frakt af

personer och varor äfven från Norge lärer kunna emotses. Enligt Riksdagens

mening är det emellertid såsom länk i en blifvande mellanriksbana,

som längdbanan genom Bohuslän har betydelse för staten, och

på denna grund anser Riksdagen, att till anläggande såsom statsbana

bör ifrågakomma endast den del af den förslagna jernvägslinien, som

sträcker sig från Göteborg till Skee. Den från sistnämnda ort utgående

linien till Strömstad är deremot uppenbarligen endast en sidobana,

hvars byggande, enligt hittills följda grundsatser, måste öfverlemnas

åt den enskilda företagsamheten. Emellertid eger i detta fall

ett synnerligen nära sammanhang rum mellan statsbanans tillkomst

och byggandet af den enskilda jernvägen, ty man kan icke låta den

tillämnade mellanriksbanan tills vidare stanna i Skee utan att tillse,

att den dit färdigbyggda banan redan från början kommer til! nytta,

såsom förmedlande trafik mellan orter med lifligare samfärdsel eller möjlighet

derför. Derför är det enligt Riksdagens förmenande nödvändigt,

att byggandet genom enskild försorg af jernvägen Skee—Strömstad göres

till vilkor för beviljandet af medel till byggande af statsbana mellan

Göteborg och Skee. I detta hänseende synes alltså böra fordras, att

landsting, kommuner eller enskilde åtaga sig att, inom den tid, då

statsbanan Göteborg—Skee blir färdigbyggd, anlägga och för trafik

öppna jernväg från Skee, med anslutning till statsbanan derstädes, till

Strömstad af normal spårvidd och i öfrigt af sådant byggnadssätt, att

statsbanans bantåg må kunna med skälig hastighet derå framföras.

Någon svårighet att åstadkomma det erforderliga aktiekapitalet

torde väl knappast behöfva uppkomma, då kostnaden för en statsbana

mellan Skee och Strömstad af ett kraftigare byggnadssätt, än för den

enskila jernvägen behöfde ifrågakomma, jemte rullande materiel beräknats

uppgå till allenast 1,283,000 kronor, och redan ett bolag är

bildadt för att bereda Strömstad utfarsväg medelst den vida längre

Strömstad—Mons jernväg.

Den internationella natur, som längdbanan genom Bohuslän bör

ega, anser Riksdagen böra medföra, att denna banans egenskap måste

vid bestämmande af dess sträckning anses vara af större vigt än

de möjliga hänsyn till särskilda orters intressen, som kunna göra anspråk

på beaktande. Enligt Riksdagens mening få dylika hänsyn icke

försvåra de anordningar, som den snabbare trafiken på den internatio
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 38.

nella banan betingar, och ej heller förhindra, att banan med iakttagande

af berörda anordningar anlägges med minsta möjliga kostnad för staten.

Hvad banans sträckning således beträffar, bär Riksdagen funnit de

skäl, som anförts för den af Eders Kongl. Maj:t nu föreslagna linien vester

om sjön Stora Hällungen icke innefatta fullt tillräcklig anledning att

belasta kostnadsförslaget med den ökade utgift af 402,500 kronor, som

denna linies anläggning enligt statsrådsprotokollet skulle föranleda utöfver

kostnaden för Ucklums-linien. Då otvifvelaktigt vissa fördelar äro

förbundna med den vestra linien, särskilt för ett stort antal kommuner

på Orust och Tjörn, anser Riksdagen fastmera lämpligt, att valet mellan

den Östra och den vestra linien vid sjön Hällungen — på sätt af Eders

Kongl. Maj:t föreslagits beträffande valet mellan Ytterby- och Kongelfslinierna

vid Göteborg — tills vidare lemnas öppet, till dess sig visat,

om tillräckligt intresse hos menigheter eller öfriga vederbörande finnes

för beredande af möjligheter för jernvägens dragande vester om Hällungen

utau ökning af statens kostnader.

Genom uteslutande från det afEders Kongl. Maj:t framlagda kostnadsförslaget

af dels det belopp, 1,283,000 kronor, som beräknats för jernvägsanläggningen

Skee—Strömstad jemte anskaffning af derför afsedd rullande

materiel, dels ock den till 402,500 kronor anslagna ökningen i

kostnaden, som banans framdragande vester om sjön Stora Hällungen

skulle påkalla utöfver det för linien öster om denna sjö beräknade

belopp, kommer kostnaden för den af Riksdagen beslutade längdbanan

genom Bohuslän att sluta å 13,091,000 kronor.

Hvad angår den föreslagna jernvägen från Gellivare till riksgränsen,

har Riksdagen i skrifvelse af den 18 maj nästlidna år uttalat,

att, under antagande att förutsättningarna för malmbrytning i större

skala i Luossavaara och Kiirunavaara grufvor visade sig rigtiga, en

sådan jernväg med fortsättning till Vesterhafvet måste blifva af betydande

ekonomiskt gagn för öfverstå Norrland och derigenom äfven till

nytta för hela landet, och ansåg Riksdagen, som derjemte framhöll

banans framtida betydelse för underlättande af Norrlands försvar, att

anläggandet af en jernväg i nämnda rigtning kunde på goda grunder

ifrågasättas samt att en sådan bana, derest den kom me till utförande,

borde anläggas icke genom enskildes, utan genom statens försorg. De

utredningar, Eders Kongl. Maj:t, efter det Riksdagen för ändamålet anvisat

medel, nu låtit verkställa, synas Riksdagen hafva gifvit ett tillfredsställande

resultat och till fullo ådagalagt de fördelar, som genom banans

byggande skulle för Sverige föranledas.

Det måste gifvetvis vara i hög grad önskvärdt, att möjlighet be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 38.

redes för tillgodogörande af de betydande malmtillgångar, som nu ligga

oanvända i de nordligaste trakterna af vårt land, och då dessa malmer

genom sin höga fosforhalt äro af en helt annan natur än de flesta jernmalmer

i det öfriga Sverige, kan exporten af de förra icke tillskynda

grufdriften i andra delar af landet förlust. Om den ifrågasatta jernvägen

kommer till stånd, lärer malmexporten från Kiiruuavaara och

Luossavaara till hufvudsaklig del taga sin rigtning mot Ofoten, dit

vägen från dessa gruffält är betydligt kortare än till Luleå. Deremot

kan man med visshet förutse, att öfver sistnämnda hamnstad fortfarande

skall utföras den vid Gellivare brutna malmen, enär densamma icke

torde kunna bära de höga fraktsatser, som betingas af den långa jernvägssträckan

från Gellivare till Vesterhafvet. Mellanriksbanaus anläggning

torde på grund häraf icke föranleda någon minskning i trafiken

å linien Gellivare—Luleå, och för öfrigt är staten genom det i statsrådsprotokollet

meddelade kontraktet tryggad mot förlust å denna handel.

Den betydliga export af norrbottensmalm, som för närvarande

går till tyska östersjöhamnar för vidare transport till jernverk i Schlesien,

Böhmen och Mähren, lärer af naturliga skäl fortfarande komma

att utgå från Luleå, under det att malmutförseln öfver Ofoten har att

söka sin marknad förnämligast i vestra Tyskland, Belgien och England.

Hvad angår utsigterna för att den föreslagna nya jernvägen skall

komma att bereda staten en fullt nöjaktig godtgörelse för det kapital,

som derå nedlägges, anser Riksdagen beräkningarna härom kunna med

full tillförsigt grundas å den utredning, som förebragts angående malmtillgångarna

i Norrbotten, deras rika jernhalt och lätta brytbarhet. Den

omständigheten, att det företag, som afser att exploitera malmfyndigheterna

i Kiirunavaara och Luossavaara, erhållit högst betydande försträckningar

af affärsmän, hvilka gifvetvis derförinnan noga pröfvat

företagets beskaffenhet att kunna med framgång bedrifvas, synes ock

ytterligare bestyrka beräkningarna om en lönande malmexport från

gruffälten. Härtill kommer, att genom det kontrakt, om hvars afsilande

förberedande aftal blifvit uppgjordt med Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, staden tryggas mot hvarje förlust å banan. Enligt de föreslagna

kontraktsbestämmelserna skulle nemligen bolaget till staten erlägga

ej blott ränta och amortering å anläggningskostnaden för banan

med tillbehör, utan äfven ersättning för underhållet och den driftkostnad,

som belöper på den för bolagets räkning verkstälda transport af

gods intill visst maximum, som staten åtager sig att mot den stipulerade

ersättningen åt bolaget befordra, äfvensom godtgörelse för förlust, som

kan uppkomma på annan trafik. Det maximum jernmalm eller deraf

Bill. till Riksd. Prof. 898. 10 Sami. 1 A fil. 3 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens SkrifvelselA7:o 38.

vunnen förädlad produkt, som staten enligt det förberedande aftalet skulle

mot berörda ersättning åt bolaget frakta, är satt till 1,500,000 ton.

Riksdagen anser dock. att ifrågavarande maximum bör begränsas till

1,200,0(30 ton. För den malmtransport, staten härutöfver åt bolaget

besörjer, bör staten ega att uppbära särskild afgift. Med anledning

häraf skulle staten hafva utsigt att å jernvägen intjena vinst dels genom

den jernmalm, som Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag derå

fraktar utöfver 1,200,000 ton årligen, dels genom den malmtransport,

som medelst ifrågasatta bibanor kan komma att tillföras jernvägen

från andra grufdistrikt, dels ock genom annan trafik, hvaraf särskildt

torde kunna påräknas transitotransport mellan Finland och Vesterhafvet.

Uttrycklig bestämmelse, att öfverskottet å berörda trafik tillgodokommer

staten, anser Riksdagen böra i kontraktet införas.

I detta sammanhang må framhållas, att, då Norge har stort intresse

att befordra den varutransport, som genom mellanriksbanan förmedlas,

några svårigheter eller betungande pålagor för införseln af varor till

detta land icke torde kunna befaras.

De förhållanden, som nu af Riksdagen framhållits, och de ytterligare

skäl, som i statsrådsprotokollet anförts för anläggningen af en

statsbana från Gellivare till riksgränsen, gifva Riksdagen giltig anledning

att biträda Kong]. Maj:ts framställning i detta afseende.

Visserligen kunna betänkligheter framställas mot att staten påbörjar

ett så betydligt företag under en tid, då jernvägsbyggandet i vårt land

pågår i stor utsträckning, och klagomål förspörjas deröfver, att i

anledning häraf arbetare dragas från jordbruket och andra näringar.

Riksdagen håller dock före, att dessa olägenheter, som hufvudsakligen

gjort sig gällande i södra och mellersta Sverige, icke skola försvåras

genom anläggningen af den nu ifrågasatta banan i nordligaste Sverige,

enär antagligt är, att den derför erforderliga arbetsstyrkan kommer att

tagas från Norrland och hufvudsakligen bland den lösa befolkning,

som der uppehåller sig.

På grund åt hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anmäla:

l:o) att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Majrts i sådant

afseende gjorda framställning, till fortsättning af statsbanan mellan

Boden och Ytter-Morjärv för år 1899 beviljat ett anslag af 1,300,000

kronor;

2:o) att Riksdagen, med anledning af Eders Kongl. Maj:ts förslag

i ämnet, till fortsättning af statsbanan mellan Krylbo och Örebro för

år 1899 beviljat ett anslag af 3,800,000 kronor;

3:o) att, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förslag om anläggande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 38.

af en statsbana från Göteborg öfver Stenungsund och Uddevalla till

Strömstad, Riksdagen — under det af Eders Kong!. Maj:t föreslagna

förbehåll samt med vilkor, att landsting, kommuner eller enskilde genom

förbindelse, som kan af Eders Kongl. Maj:t godkännas, dels åtaga sig

att två år efter tillsägelse, som dock ej får ske före år 1901, hafva

anlagt och för trafik öppnat jernväg från statsbanans mellan Göteborg

och Skee ändpunkt vid Skee till Strömstad af normal spårvidd och i

öfrigt af sådant byggnadssätt, att statsbanans bantåg må kunna med

skälig hastighet derå framföras, dels ock medgifva, att, om jernvägen

Skee—Strömstad icke är färdig å utsatt tid eller befinnes icke vara

byggd enligt faststälda plan- och profilritningar, staten må ega bygga

jernvägen färdig eller försätta densamma i det skick, samma ritningar

utvisa, allt på dens eller deras bekostnad, som förbindelsen utfärdat

— beslutat anläggning af en statsbana från Göteborg öfver Uddevalla

till Skee, hvarför kostnaden beräknats till 13,091,000 kronor, samt till

påbörjande af denna bana för år 1899 anvisat 750,000 kronor, med rätt

för Eders Kongl. Maj:t att närmare förordna om de orter, jernvägen

bör genomgå; samt

4:o) att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning — under det förbehåll och den förutsättning, som af

Eders Kongl. Maj:t i propositionen angifvits, samt med vilkor, att sådan

ändring vidtages i det uti statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4

februari 1898 intagna förslag till den öfverenskommelse, som af svenska

staten skulle träffas med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, att i

2 § orden »en million femhundratusen ton» utbytas mot »en million

tvåhundratusen ton», samt att i slutet af 4 § införes följande bestämmelse:

»Den vinst, som af sådan trafik uppstår, tillfaller staten» —

beslutat anläggning af en statsbana från Gellivare förbi Luossavaara

och Kiirunavaara malmfält till riksgränsen i rigtning mot Ofoten, hvarför

kostnaden beräknats till 21,498,000 kronor, samt till påbörjande af

denna bana för år 1899 anvisat 5,400,000 kronor, med rätt för Eders

Kongl. Maj:t dels att närmare förordna om de orter, jernvägen bör

genomgå, dels ock att låta af det anvisade beloppet förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna 750,000 kronor.

Om sättet för anvisande af de under punkterna l:o, 2:o, 3:o och

4:o för år 1899 beviljade belopp å tillsammans 11,250,000 kronor

kommer Riksdagen att i särskild skrifvelse meddela sitt beslut.

Stockholm den 27 april 1898.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.