Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet. , • , \

1898-05-06 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1898:74, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet. , • , \

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

i

N:o 74.

r '' ; Vi-X t>ija'', "‘10

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 maj 1898.

— — — — Andra Kammaren — 6 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen

till utrikesdepartementet. , • , \

(Statsutskottets utlåtande n:o 4.)

Till Konungen.

l:o. I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens tredje

hufvudtitel för år 1899 har Eders Kongl. Maj:t, med hänvisning till det vid

den kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd och behof fogade

statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 14 januari innevarande

år, föreslagit, att nedannämnda ordinarie anslag måtte af Riksdagen

anvisas, att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma

rätt till deras användande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena................................................... kronor 24,000: —

[2.] utrikesdepartementet ........................... » 27,495: —

[3.] ministerstaten ....................................... » 337,941: —

[4.] militärattachéer.................................... » 8,471: —

[5.] skrifmaterialier, expenser och extra

utgifter..................................................................... » 45,893: — 443,800: —

Transport kronor 443,800: —

liih. till Rilcsd Prof,. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Hand. 10 Häft. (N:o 74.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 7å.

Transport kronor 443,800: —

Konsnlskassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet......kronor 7,594: —

[7.] konsulsstaten .................. » 230,960: —

[8.] skrifmaterialier,expenser

och extra utgifter........................... » 15,426: — 253,980: —

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas kunna

bestridas af inflytande konsulat- och expeditions
afgifter.

.......................................................................... 93,980: — 160,000: —

summa kronor 603,800: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:

[9.] svenska kyrkan i Paris......................................... » 2,950: —

tillsammans kronor 606,750: —

Såsom vid jemförelse mellan den för år 1898 gällande riksstaten och förenämnda

af Eders Kongl. Maj:t nu äskade anslag framgår, har Eders Kongl. Maj:t

icke ifrågasatt någon förändring beträffande anslagen till kabinettskassans utgifter

och de utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena. I afseende ä anslagen

för konsulskassans utgifter har föreslagits en ökning af 1,020 kronor,

men som de inkomster, som inflyta genom konsulat- och expeditionsafgifter för

svenska fartyg i utländska hamnar, och med hvilka bestridas utgifter å konsulskassan,

för år 1899 beräknats till 1,020 kronor högre än för år 1898,

förändras härigenom icke slutsumman af anslagen till denna kassas utgifter.

Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte besluta, att svenska fartyg från och med år 1898 befrias från erläggande

af den konsulatafgift af 6,35 öre per registerton, som nu utgår, samt

att ett förslagsanslag, beräknadt att ersätta det bidrag, konsulatkassan härigenom

går förlustig, måtte upptagas i riksstaten för 1898 att för sagda

ändamål användas.

I motionen har, med hänvisande till i ämnet vid 1888, 1889, 1892

och 1893 årens riksdagar väckta motioner, framhållits bland annat följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

3

Till det vid Eders Kongl. Maj:ts proposition till 1897 års Riksdag

angående statsverkets tillstånd och behof fogade statsrådsprotokoll hade ministern

för utrikes ärendena anfört, att den stegring i konsulatafgiften, hvilken inträdt

under de sista åren, syntes gifva anledning att taga i öfvervägande, huru

vida icke en nedsättning i denna afgift måtte kunna ske för att derigenom

bereda sjöfarten någon lättnad, men att, innan förslag i sådant syfte väcktes,

han ansåge lämpligt att afvakta ännu ett års erfarenhet, likasom det vore

nödigt att undersöka, hvilken inverkan en eventuel nedsättning i konsulatafgiften

skulle komma att medföra i de olönade konsulernas inkomster.

Med anledning af detta uttalande hade i denna sak intresserade hyst

den förhoppning, att en nedsättning eller afskrifning af nu utgående konsulatafgift

skulle ske.

I kongl. proposition till innevarande Riksdag erfore man af statsrådsprotokollet,

att konsulatafgiften för norska fartyg vore faststäld genom lag

samt att, enär frågor, som berörde bemälda afgifter, antoges stå i nära förbindelse

med de mellan rikena pågående förhandlingar, hvilkas resultat då

ännu icke förelåge, det ansetts nödigt afvakta den utredning och förslag,

som af sagda komité kunde komma att i hithörande afseende afgifvas.

Då föregående motioner i samma syfte afstyrkts hufvudsakligen på

grund af unionella förhållanden, erinrades i motionen, att gent emot Norge

vore väl likgiltigt, om sjöfartsnäringen eller svenska staten betalade Sveriges

andel i konsulatkassans utgifter, och det förhållande, att konsulatafgiften vore

faststäld genom lag i Norge, kunde ej vara skäl för att denna skatt fortfarande

skulle betalas af svenska redare.

Om denna afgift förr kunnat anses mindre betungande, då hufvudsakligast

mindre segelfartyg funnes, hvilka under ett kalenderår anlöpte få

hamnar, så vore ej förhållandet så nu. Stora ångfartyg hade under senaste

åren inköpts till Sverige, och nu funnes sådana, hvilka i konsulatafgift finge

erlägga cirka 150 kronor i hvarje hamn de besökte, der konsul funnes. Då

ångare besökte ett stort antal hamnar under året, så blefve detta en ganska

betungande utgift utan någon valuta, ty det biträde, som konsuln leinnade,

betalades dessutom efter taxa.

Nämnda skatt vore orättvis bland annat på den grund, att norrmännen,

genom att antaga den engelska mätningsregeln, faktiskt förskaffat sig en

nedsättning med cirka en femtedel emot hvad svenska fartyg, mätta enligt

tyska regeln, måste betala.

Uti liknande, vid föregående riksdagar väckta motioner har till stöd för

framställningarna hufvudsakligen anförts:

att skeppsrederirörelsen otvifvelaktigt vore den näring, som lidit största

betryck under de senaste decennierna;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

att många stater sökt stödja denna näring dels genom direkta bidrag

att fördelas mellan rederierna, såsom i Frankrike och Italien, dels genom

betydliga årliga statsunderstöd åt vissa större bolag, såsom i Tyskland;

att sådan konsulatafgift, som är pålagd de svenska fartygen, ej egde

sin motsvarighet hos andra likstälda nationer, t. ex. England, hvilka

arbetade under samma omständigheter;

att den lindring, som enligt gällande förordning tillkomme fartyg,

som under samma kalenderår besökt samma hamn upprepade gånger, endast

kunde åtnjutas af fartyg med regelbundna turer på utlandet, men, då deras

antal vore ett försvinnande fåtal, ej vore af nämnvärd betydelse för fartyg

i lastfart;

att den ifrågavarande afgiften kunde för lastångare, som besökte

många hamnar, blifva mycket betungande, så att exempel till och med

kunde påvisas, då för en medelstor ångare öfver 1,000 kronor betalts i

dylika afgifter, hvilket vore tryckande, då under flera är fartygen fått

segla dels utan, dels med ringa nettobehållning;

att afgiften endast delvis användes för konsulernas aflöning, i det att

en del, såsom ingående till konsulskassan, lemnade bidrag till aflöning och

pensionering af ministrar vid utländska hof, hvilket vore ett för sjöfartsnäringen

ganska främmande ändamål;

att, då konsulerna lika mycket vore afsedda att beakta och befordra

vissa handelsintressen och icke allenast sjöfarten, rättvisan kräfde, att

fartygen endast hade att erlägga afgifter till konsulerna i förhållande till

det besvär, de förorsakade dessa; samt

att den expeditionstaxa, enligt hvilken afgift till konsulerna skall,

oberäknadt nu ifrågavarande konsulatafgift, erläggas af svenskt fartyg för

påkallad embetsåtgärd, vore högre än den engelska.

För öfrigt har uti förevarande ämne, bland annat, förekommit, att uti

en vid 1896 års riksdag väckt motion föreslagits, att Riksdagen måtte

besluta, att svenskt fartyg skulle från och med år 1897 erhålla full ersättning

för af detsamma vid vederbörande konsulat utbetalda konsulat- och expeditionsafgifter

samt att i riksstaten för år 1897 måtte för ändamålet uppföras ett

förslagsanslag af 175,000 kronor. Motionen remitterades till statsutskottet,

som i anledning af densamma yttrade, att utskottet visserligen, med hänsyn

till sjöfartsnäringens tryckta ställning och angelägenheten, att särskild! utrikes

segelfraktfarten erhölle någon lindring i på densamma ^vilande afgifter,

funnit syftet med motionen behjertansvärdt, men att likväl, enär sjöfartsnäringskomiténs

betänkande ännu icke varit föremål för Eders Kongl. Maj:ts

pröfning, och dertill komme, att den s. k. unionskomitén antagligen jemväl

komme att behandla det för Sverige och Norge gemensamma konsulatväsendet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

utskottet ansåge sig böra hemställa, att förslaget icke måtte föranleda

någon Riksdagens åtgärd.

Emot detta yttrande afgafs reservation af nio ledamöter af utskottet,

hvilka ansågo, att utskottet bort hemställa, att Riksdagen måtte i skrifvelse

till Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj:t vid förestående

behandling af väckta frågor om den svenska sjöfartsnäringens utveckling

äfven täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke lindring måtte kunna

beredas den svenska utrikes-fraktfarten genom lemnande af ersättning till

större eller mindre del för de konsulat- och expeditionsafgifter, som vid sådan

fraktfart utbetalas.

Utskottets hemställan blef af båda karörarne efter votering bifallen.

Sedan denna fråga sist af Riksdagen behandlades, har den s. k. unionskomitén

afslutat sina arbeten. Vid sådant förhållande och då Riksdagen

finner motionens syfte, nemligen sjöfartsnäringens främjande genom ändring

i bestämmelserna om konsulatafgiften, synnerligen: beaktansvärdt, har Riksdagen

funnit tiden vara inne för frågans återupptagande till behandling. Riksdagen

har emellertid ej ansett sig kunna bifalla motionen oförändrad, bland

annat af det skäl, att deruti ifrågasatts rubbning i nu gällande riksstat.

Dertill kommer, att i motionen icke förebragts någon utredning angående beloppet

af de konsulatafgifter, som skulle från statsverket utbetalas; och har någon

tillförlitlig uppgift i nämnda afseende icke heller varit för Riksdagen att tillgå.

Det i den här ofvan omförmälda, vid 1896 års riksdag väckta motion föreslagna

sätt att åt de svenska rederierna bereda lindring genom återbetalning af de

erlagda konsulatafgifterna synes Riksdagen jemväl förtjena uppmärksamhet.

Riksdagen, som icke klimat obeaktadt, hvad ministern för utrikes ärendena

till statsrådsprotokollet den 26 november 1897 i ämnet anfört, vill emellertid

ej för det närvarande uttala en bestämd åsigt i fråga om sättet för lättnadernas

åstadkommande, men har funnit sig böra hos Eders Kongl. Maj:t

anhålla, att vid den pröfning, som Eders Kongl. Maj:t kommer att egna sjöfartsnäringskomiténs

förenämnda utlåtande. Eders Kongl. Maj:t måtte taga i

öfvervägande jemväl frågan om ändring i bestämmelserna angående konsulatafgiften

i syfte att bereda sjöfartsnäringen lättnad, hvilken fråga, för så vidt

Riksdagen inhemtat, icke varit af bemälda komité särskild berörd.

Under anförande af hvad sålunda förekommit, får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t i fråga om regleringen af de

ordinarie utgifterna under tredje hufvudtiteln föreslagit, samt i sammanhang

härmed anhålla, att Eders Kongl. Magt vid förestående behandling af väckta

frågor om den svenska sjöfartsnäringens utveckling täcktes taga i öfvervägande,

huruvida, i hvad män och på hvad sätt lindring i afseende å konsulatafgiften

må kunna beredas den svenska utrikes sjöfarten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

Extra anslag.

2:o. För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» har Riksdagen

i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning för 1899 anvisat

ett extra anslag af 4,500 kronor.

3:o. Slutligen har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva,

att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar må från och med år

1899 tills vidare få användas årligen 8,000 kronor till två konsulsstipendier,

hvardera å 4,000 kronor, och 3,000 kronor till bestridande, i mån af behof,

af stipendiaternas resekostnader, eller tillsammans 11,000 kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden

den 14 januari innevarande år till stöd för denna framställning anförts och

med hänsyn till det gagn, som förbindelserna med utlandet, i afseende å

handel och sjöfart, utan tvifvel skola komma att röna deraf, att tillfällena

för unge män att å konsulsbanan bereda sig praktisk utbildning ytterligare

ökas, samt enär ett bifall till ifrågavarande förslag icke medför någon höjning

af denna hufvudtitels anslag, har Riksdagen, som emot bestämmelserna angående

stipendiernas tillsättande och åtnjutande icke haft något att erinra,

funnit sig böra bifalla Eders Kongl Maj:ts förevarande framställning om

inrättande af två konsulsstipendier. Riksdagen har emellertid ansett, att den

tid, för hvilken medgifvande till dessa stipendiers utgående nu lemnas, bör

begränsas till tre år eller enahanda tidsperiod, som år 1895 för det då beslutade

stipendiet bestämdes.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen medgifvit, att af Sveriges andel i konsulskassans

besparingar må från och med år 1899 så länge Eders Kongl. Maj:t

finner lämpligt, dock under högst tre år, få användas årligen 8,000 kronor

till två konsulsstipendier, hvartdera å 4,000 kronor, och 3,000 kronor till

bestridande, i mån af behof, af stipendiaternas resekostnader, eller tillsammans

11,000 kronor, med iakttagande i fråga om tillsättandet och åtnjutandet af

de båda stipendierna af samma bestämmelser, som gälla för det nu utgående

stipendiet.

Stockholm den 6 maj 1898.

Med undersåtlig vördnad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 74.

7

Bil. Litt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Tredje hufyudtitel.

U trikesdepartementet.

Kabinettskassans utgifter.

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena

Utrikesdepartementet.....................................................

Ministerstaten................................................................

Militärattachéer..............................................................

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..............

S:gr

Konsulskassans utgifter.

Utrikesdepartementet....................................... 7,594

Konsulsstaten................................................... 230,960

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter 15,426

253,980: -

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas kunna

bestridas af inflytande konsulat- och expeditionsafgifter.

.......................................................................... 93,980: --

S:gr

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena.

Svenska kyrkan i Paris....................................................................

Summa

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

24,000

27,495

—

337,941

—

8,471

—

45,893

—

443,800

—

160,000

2,950

606,750

—

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse It:o 74.

t

it it)

13 r, <j i

Ml. Zitt. É.

.•»‘i.*va)»r »y-.-o

Extra ordinarie anslag under riksstatens Tredje

hufvudtitel.

Kronor

ö.

Utrikesdepartementet.

För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» .......................................

4,500

—

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.