Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, inne - i * • • - t fattande anslagen till civildepartementet.

1898-05-11 · 40 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 39 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1898:77, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, inne - i * • • - t fattande anslagen till civildepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

1

N:o 77.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 maj

— — — — Andra Kammaren den 11 —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel, inne
-

i * • • - t

fattande anslagen till civildepartementet.

(Statsutskottets utlåtande n:o 7 och memorial n:o 41.)

•— *•. ) -rfr j - o|*, t-.- I fTt -rf rf.-, /-f • r* -rrv 3

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjette

hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet, får Riksdagen

för Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Landsstaterna i länen.

l:o) I den till Riksdagen den 15 januari 1898 aflåtna propositionen

angående statsverkets Tillstånd och behof har Eders Kongl. |Maj:t i punkt

l:o) under sjette hufvud titeln föreslagjt, att Riksdagen måtte medgifva,

Bill. till Rilcsd. Prot. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Raft. (N:o 77J 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Skrifvelse'' N:o 77.

att vid länsstyrelsen i Jemtlands län inrättades ytterligare en landskanslist-

och en landskontoristtjenst, hvardera med en aflöning af 1,200

kronor, deraf 700 kronor lön och 500 kronor tjenstgöringspenningar,

med rätt för innehafvarne af nämnda tjenster till ålderstillägg i likhet

med öfrige landskanslister och landskontorister.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts framställning,

medgifvit, att vid länsstyrelsen i Jemtlands län må inrättas ytterligare en

landskanslist- och en landskontoristtjenst, hvardera med eu aflöning af

l, 200 kronor, deraf 700 kronor lön och 500 kronor tjenstgöringspenningar,

med rätt för innehafvarne af nämnda tjenster till ålderstillägg i likhet

med öfriga landskanslister och landskontorister.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att det under anslaget

till landsstaterna i länen uppförda reservationsanslag till arfvoden åt

extra länsnotarier och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna samt

till vikariatsersättning under semester för dertill berättigade tjenstemän

måtte höjas från 110,000 kronor till 125,000 kronor eller med 15,000

kronor.

Otillräckligheten af ifrågavarande anslag synes väl vara till fullo

styrkt, men Riksdagen har dock icke funnit sig öfvertygad derom, att

anslaget behöfver ökas med hela det belopp, som af Eders Kongl. Maj:t

föreslagits. Af den till statsrådsprotokollet i ärendet lemnade redogörelse

inhemtas nemligen, att den för innevarande år beräknade utgiftssumman,

som skulle utgå af detta anslag, uppginge till 116,766

kronor 70 öre, deraf 26,766 kronor 70 öre utgjorde det belopp, som,

enligt hvad statskontoret upplyst, högst kunde utgå för semestervikariat

m. m. Derjemte har anmärkts, att några länsstyrelser, hvilka gjort

framställning om förhöjdt anslag till extra biträden, till följd af ifrågavarande

anslags otillräcklighet ej kunnat erhålla hela de begärda beloppen,

utan måst åtnöjas med anslag, som med tillsammans 3,400

kronor understigit hvad länsstyrelserna i sådant afseende begärt. Om

således länsstyrelsernas kraf blifvit fullständigt tillfredsstälda, hade den

för innevarande år beräknade utgiftssumman uppgått till 120,166 kronor

70 öre. Härvid är dock att märka, dels att besparingar årligen torde

uppstå å det belopp, som upptagits efter beräkning af hvad som högst

kan utgå för semestervikariat m. in., dels ock att länsstyrelsernas anspråk

på delaktighet i anslaget till extra biträden synas kunna i vissa

fall tåla en begränsning. Riksdagen har derför ansett en höjning i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

anslaget med 10,000 kronor vara för ändamålet tillräcklig; hvadan det

under anslaget till landsstaterna i länen nppförda reservationsanslag till

arfvoden åt extra länsnotarier och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna

samt till vikariatsersättning under semester för dertill berättigade

tjenstemän blifvit af Riksdagen höjdt från 110,000 kronor till 120,000

kronor eller med 10,000 kronor.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att anslaget till landsstaterna

i länen måtte, med anledning af tre boställens indragning,

höjas med 1,988 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot denna Eders Kongl.

Maj:ts framställning, får anmäla, att anslaget till landsstaterna i länen

med anledning af tre boställens indragning höjts med 1,988 kronor.

På grund af de under denna och föregående två punkter anmälda

beslut har anslagstiteln landsstaterna i länen med följande ändrade

lydelse: »landsstaterna i länen (deraf 120,000 kronor reservationsanslag)»

blifvit höjd från 2,684,998 kronor till 2,699,386 kronor.

Landtbruksstyrelsen.

4:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva,

dels att i den för landtbruksstyrelsen faststälda stat måtte, i stället för

nu upptagna aflöningar för öfverdirektören och chefen, fiskeriinspektören,

två byråingeniörer och sekreteraren, med bibehållande af nu gällande

vilkor för aflöningars åtnjutande uppföras aflöningar för generaldirektören

och chefen med 9,000 kronor, deraf 6,200 kronor i lön och 2,800

kronor i tjenstgöringspenningar, samt för en hvar af fyra byråchefer

med 6,400 kronor, deraf 4,400 kronor i lön, som efter fem år kunde

höjas med 600 kronor, och 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar, dels

att i staten för landtbruksstyrelsen måtte upptagas aflöning för ytterligare

en byråchef till samma belopp och med enahanda ålderstillägg

som för öfrige byråchefer i styrelsen, dels ock att det i staten för

landtbruksstyrelsen upptagna anslag å 5,000 kronor till extra biträden,

vikariatsersättning och expenser förhöjdes med 3,500 kronor eller till

8,500 kronor; kommande i händelse af bifall härtill anslagstiteln »landtbruksstyrelsen»

att höjas med 21,500 kronor, eller sålunda från dess

nuvarande belopp 28,800 kronor till 50,300 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

Frågan om inrättande af ett nytt statsdepartement, der jordbrukets

intressen särskildt skulle tillgodoses, har redan länge stått på dågordningen

och har i väckta motioner vid innevarande års riksdag ånyo

dragits under Riksdagens pröfning. Då åsigten om lämpligheten af

jordbruksnäringens förläggande under ett särskilt departement lärer

vara ganska allmän, torde före frågans närmare utredning, och på det

ej dess lyckliga lösning må på något sätt förhindras, några åtgärder

nu icke böra vidtagas för en omorganisation af det embetsverk, som för

närvarande har förvaltningen -af jordbruksärendena sig anförtrodd. Riksdagen

har sålunda icke funnit sig kunna medgifva den i statsrådsprotokollet

föreslagna öfverflyttningen af de civila veterinärärendena till landtbruksstyrelsen

och deraf följande ökning af embetsverkets personal.

Beträffande förslaget om de civila veterinärärendenas öfverflyttning

till landtbruksstyrelsen från medicinalstyrelsen, hyser Riksdagen i alla

händelser tvifvelsmål om lämpligheten deraf, enär Riksdagen för sin del

icke är öfvertygad om att genom en sådan öfverflyttning de olägenheter,

som hufvudsakligen föranledt förslaget om en förändring i veterinärväsendets

administration, skulle undanrödjas, och sålunda ej heller vågar

antaga, att det misstroende mot ledningen af vårt lands veterinärväsende,

som för närvarande på vissa håll är rådande, derigenom skulle häfvas.

Riksdagen är dessutom tveksam, så väl i fråga om lämpligheten af att

helt och hållet skilja administrationen af den veterinära sjukvården från

den myndighet, som handhafver sjukvården och hygienen i allmänhet,

som om ändamålsenligheten af att från hvarandra skilja det civila och

det miltiära veterinärväsendet, hvilket sistnämnda enligt Eders Kongl.

Maj:ts förslag skulle komma att förläggas till arméförvaltningens

sjukvårdsbyrå.

Riksdagen får härmed anmäla,

dels att Eders Kongl. Maj:ts förslag att i den för landtbruksstyrelsen

faststälda stat, i stället för nu upptagen aflöning för öfverdirektören

och chefen, uppföra aflöning för generaldirektören och chefen

med 9,000 kronor, ej vunnit Riksdagens bifall;

dels att Riksdagen medgifvit, att, med anledning af Eders Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, de i nämnda stat nu upptagna aflöningar

för fiskeriinspektören, två byråingeniörer och sekreteraren må, med

bibehållande af nu gällande vilkor för aflöningarnas åtnjutande, höjas

med 500 kronor för en hvar af dessa ledamöter eller till 4,500 kronor,

deraf 3,000 kronor lön, som efter fem år kan höjas med 500 kronor

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 77. 5

och efter tiö år méd ytterligare 500 kronor, och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar;
dels

att Eders Kongl. Maj:ts under förutsättning af de civila veterinärärendenas

öfverflyttning till landtbruksstyrelsen gjorda förslag om

att i nämnda stat måtte upptagas aflöning för ytterligare en ledamot ej

blifvit af Riksdagen bifallet; samt

dels att Riksdagen besluta höja det i staten för landtbruksstyrelsen

upptagna anslag å 5,000 kronor till extra biträden, vikariatersättning

och expenser med 1,000 kronor eller till 6,000 kronor.

På grund häraf här anslagstiteln »landtbruksstyrelsen» blifvit höjd

med 3,000 kronor eller sålunda från dess nuvarande belopp 28,800 kronor

till 31,800 kronor.

Skiften och afvittringar.

5:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen dels medgifvit, att de belopp, hvarvid inkomsterna af

tjensten under år 1899 för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och

Norrbottens län kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem,

. som tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund

af ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må dessa tjenstemän godtgöra

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken, dels ock för år

1899 åt föredraganden af afvittringsärendena i Norrbottens län samt till

skrifbiträde åt honom beviljat en tillökning af 400 kronor i det åt honom

anslagna belopp.

Statens jernvägstrafik.

6:o) Eders Kongl. Maj:t, har föreslagit Riksdagen medgifva, att,

med ändring af bestämmelsen i nu gällande aflöningsreglemente för

tjenstemän och betjente vid statens jernvägar om högsta arfvode för

stationskarlar, arfvode inom 13:de löneklassen med årligt belopp af 720

kronor måtte kunna tilldelas stationskarl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Eders Kongl.

Maj:ts förevarande framställning af Riksdagen bifallits.

Patent och registreringsväsendet.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte, med

godkännande af de enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 14

januari 1898 framlagda förslagen till aflöningsstat för patent- och registreringsverkets

ordinarie personal att gälla från och med år 1899

jemte dertill hörande vilkor för löneförmånernas åtnjutande samt till

utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1899, medgifva:

att afgifterna för patent och registrering af varumärken finge användas

till bestridande af de utgifter, hvilka i enlighet med den godkända

utgiftsstaten för patent- och registreringsverket betingades af

tillämpning under år 1899 af förordningen angående patent och lagen

om skydd för varumärken; samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag och föreningar för ekonomisk

verksamhet och för andra uppgifter till aktiebolags- och föreningsregistren

äfvensom för anmälanden till handelsregistren finge användas

till bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med

nyssberörda utgiftsstat betingades af tillämpning under år 1899 af lagen

om aktiebolag, lagen om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, och

lagen om registrering af bankaktiebolag eller ock af Eders Kongl. Maj:t

funnes betingade af tillämpning under år 1899 af lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma

och prokura tillika med lagen om ändring i vissa delar af sistnämnda

lag samt lagen om handelsbolag och enkla bolag.

Såsom af åberopade statsrådsprotokollet framgår, skulle den i Eders

Kongl. Maj:ts förslag åsyftade aflöningsstaten för patent- och registreringsverkets

ordinarie personal med dertill hörande vilkor för aflöningarnes

åtnjutande samt utgiftsstaten för år 1889 erhålla följande lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

7

»Aflöningsstat

för patent- och registreringsverkets ordinarie personal att gälla

från och med år 1899.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa

aflöning.

Kr.

Kr.

Kr.

1 öfverdirektör..............

5,000

2,500

7,500

1 öfveringeniör..............

4,200

1,800

6,000 |

1 öfveringeniör..............

4,200

1,800

6,000 j

1 ledamot och sekreterare.......

3,000

1,500

4,500

2 ledamöter och sekreterare......

6,000

3,000

9,000

1 registrator och arkivarie.......

1,800

1,200

3,000

1 notarie.................

1,800

1,200

3,000

1 byråingeniör..............

1,800

1,200

3,000

5 byråingeniörer.............

9,000

6,000

15,000

1 bokhållare..............

1,800

1,200

3,000

( 1 förste vaktmästare..........

800

300

1,100 |

1 vaktmästare..............

500

300

800

2 vaktmästare..............

1,000

600

1,600 j

Summa

63,500

med 500 kronor.

Lönen kan höjas efter 5 år

med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500

kronor.

J Lönen kan efter 5 år höjas

med 100 kronor.

med 100 kr. och efter 10]

år med ytterligare 100 kr.

Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån

qvarstå!-, lönen minskas med 150 kronor.

»För åtnjutande af de i aflöningsstaten för patent- och registreringsverkets

ordinarie personal uppförda löneförmåner gälla följande

vilkor och förbehåll till efterrättelse, nemligen:

att tjensteman i patent- och registreringsverket skall vara underkastad

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af embetsverket

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, äfvensom, derest

i en framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad

att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han innehar,

efter förändrad arbetsordning sköta de med tjensten förenade göromål;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

att med tjenst i patent- och registreringsverket icke må förenas

annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan

tjenstebefattning, med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet

af tjenstgöringen i verket; dock att tjensteman, som vid den

nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom patent- och

registreringsverket, må densamma bibehålla, så länge den icke är för

tjenstgöringen i patent- och registreringsverket hinderlig;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från

tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan forpligtas

att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar, afstå så mycket

af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom verket, densamma mot åtnjutande i

förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar

men eljest af deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af tjenst i samma lönegrad är enligt stat medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att

innehafvaren mera än fyra år af denna tid sjelf med godt vitsord bestridt

sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år

på samma vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena som den

andra förhöjningen angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjensteåldern blifvit uppnådd; börande nuvarande löntagare dervid tillgodoräknas

den tid, som före statens utfärdande förflutit från hans tillträde

till tjensten på grund af förordnande;

att såväl tjensteman som vaktbetjent skall, då han uppnått 65

lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön

såsom pension — att utgå af patent- och registreringsverkets medel

— från tjensten afgå, Kongl. Maj:t .eller patent- och registrerings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

verket, der det tillkommer detta att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

prof vas kunna i tj en sten på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna och kan finnas*villig i densamma qvarstå, hvarförutom tjensteman

och vaktbetjent skola vara''’underkastade de ändrade bestämmelser

i fråga om pensionsrätt, som framdeles kunna varda meddelade; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ega rum, åtnjutas af öfverdirektören, öfveringeniörerna och

sekreterarne under en och en half månad samt af registratorn och arkivarien,

notarien, byråingeniörerna samt bokhållaren under en månad årligen.

»

“Utgiftsstat

för patent och registreringsverket för år 1899.

Kronor.

Kronor.

A. Aflöningar.

Ordinarie personalen...................... . . . .

63,500

Anslag till ålderstillägg. förslagsvis...............•

1,500

65,000

B. Omkostnader.

Förslagsanslag.

Till adjungerade ledamöter, biträdande ingeniörer, amanu- enser, särskildt tillkallade tekniska biträden, extra

skrifbiträden, extra vaktmästare, vikariatsersättningar,

» renskrifning och skrifmaterialier, postafgifter, hyror

ved, lyse, renhållning och städning samt inventariers

■

•

•

.

anskaffande och underhåll m. m............

» böcker och tidskrifter, trycknings- och bindningskost

nåder, kungörelser och publikationer m. m. efter af

48,000

drag af influtna prenumerationsafgifter och dylikt .

48,550

» återstälda registreringsafgifter...............

2,900

» bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern

1,550

101,000

Summa kronor

—

166,000.

Bill,, till Hiksd. Prot. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Höft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

I öfverensstämmelse med hvad 1896 års Riksdag uttalat, anser

Riksdagen patent- och registreringsverket hafva nått den utveckling,

att dess organisation nu bör för en längre framtid fastslås och embetsverket

öfverflyttas på ordinarie stat. Förevarande af Eders Kongl. Maj:t

i sådant afseende framstälda förslag har dervid synts Riksdagen ändamålsenligt,

och har Riksdagen endast i vissa hänseenden funnit skäl till

erinran emot Eders Kongl. Maj:ts framställning.

Hvad först angår aflöningsstaten för patent- och registreringsverket,

har Eders Kongl. Maj:t, i enlighet med hvad chefen för finansdepartementet

i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 17 december 1897

hemstält beträffande vaktb etj eningen inom vissa andra embetsverk i

hufvudstaden, föreslagit uppförande af ett ålderstillägg för en förste

vaktmästare och två ålderstillägg för en hvar af tre vaktmästare. I

öfverensstämmelse med hvad Riksdagen anfört i sin till Eders Kongl.

Maj:t aflåtna skrifvelse i anledning af Eders Kongl. Maj:ts proposition

angående förhöjning i de vaktmästarne hos åtskilliga statsmyndigheter

tillerkända löneförmåner har Riksdagen emellertid ansett sig böra besluta,

att af dessa ålderstillägg endast ett å 100 kronor efter fem års tjenstgöring

må i aflöningsstaten uppföras för en hvar af de tre vaktmästarne.

Bland de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna vilkor och förbehåll för

åtnjutande af de i aflöningsstaten för embetsverkets ordinarie personal

uppförda löneförmåner omnämnes, att såväl tjensteman som vaktbetjent

skulle, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad

att med oafkortad lön såsom pension — att utgå af patentoch

registreringsverkets medel — från tjensten afgå, Eders Kong!. Maj:t

eller patent- och registreringsverket, der det tillkomme detta att afskedet

utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge

den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjensten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig i densamma

qvarstå, hvarförutom tjensteman och vaktbetjent skulle vara underkastade

de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles kunde

varda meddelade.

Dessa föreskrifter synas Riksdagen icke utesluta, att tjensteman

eller vaktbetjent skulle kunna blifva berättigad att vid uppnådd pensionsålder

erhålla pension af embetsverkets medel utan att dessförinnan

hafva för sagda ändamål behöft vidkännas något afdrag å de honom i

aflöningsstaten tillerkända aflöningsförmåner. Riksdagen tillåter sig med

afseende härå meddela, att statsutskottet vid 1897 års riksdag i sitt

utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde

hufvudtitel, med anledning af väckt motion framhållit det befogade deri,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 77. 11

att alla statens tjensteinnehafvare skulle lemna bidrag till bestridande

af kostnaderna för sin egen pensionering. Utskottets i sammanhang

dermed gjorda hemställan bifölls af Första Kammaren utan anmärkning

mot utskottets motivering. Andra Kammaren biföll framstäldt yrkande

derom, att Riksdagen ville i anledning af berörda motion i skrifvelse

till Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl. Maj:t vid utarbetandet

af det förslag, som komme att framläggas för Riksdagen på grund af

det betänkande, som den 28 maj 1894 afgifvits af en för verkställande

af utredning af civilstatens pensionsinrättnings ställning och behof tillsatt

komité, måtte bland andra grunder för pensioneringen äfven upptaga

den, att alla statens tjensteinnehafvare skulle lemna bidrag till bestridande

af kostnaderna för sin egen pensionering. Samma åsigt blef

vid nämnda riksdag i Riksdagens skrifvelse angående regleringen af utgifterna

under nionde hufvudtiteln jemväl uttalad i fråga om pensionsvilkoren

för lärarne vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna.

Enligt Riksdagens mening bör nu antydda synpunkt göra sig

gällande äfven vid bestämmandet af pensionsrätten för ifrågavarande

embetsverks personal. Då emellertid efter verkstäld utredning pensionsväsendets

omreglering i vissa afseenden lärer vara föremål för Eders

Kongl. Maj:ts pröfning samt då det ej torde vara lämpligt, att Riksdagen

nu bestämmer de för pensionsrätts åtnjutande i antydda syfte

erforderliga grunder, har Riksdagen, som visserligen medgifver det berättigade

deri, att nämnda personal i likhet med öfriga å ordinarie stat

uppförda tjenstemän och vaktbetjente tillerkännes pensionsrätt, ansett

frågan härom böra tills vidare anstå, helst detta nyinrättade embetsverks

personal räknar så få tjensteår, att pensionering af densamma först efter

lång tid lärer kunna ifrågakomma. I följd häraf har Riksdagen funnit

sig böra för närvarande från de för åtnjutande af förenämnda löneförmåner

uppstälda vilkor och förbehåll utesluta den af Eders Kongl. Maj:t

föreslagna bestämmelsen i fråga om afsked från tjensten.

Hvad slutligen angår utgiftsstaten för embetsverket har vid granskning

af de till statsrådsprotokollet lemnade meddelanden om verkets

utgifter det icke kunnat undgå Riksdagens uppmärksamhet, att kostnaden

för verkets publikationer uppgått till afsevärdt höga summor. I

saknad af fullständig utredning i fråga om hithörande förhållanden, har

Riksdagen visserligen icke velat i detta afseende uttala någon bestämd

anmärkning eller besluta någon ändring i den framlagda utgiftsstaten,

men Riksdagen anser emellertid, att dessa kostnader borde kunna något

nedbringas, hvilket syftemål torde kunna vinnas, derest, på sätt i kongl.

förordningen den 17 november 1893 angående statens upphandlings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

och entreprenadväsende m. m. föreskrifves, antingen anbud å för embetsverket

erforderlig trycknings utförande blefve infordrade eller arbetet

blefve å auktion utbjudet.

Riksdagen får härigenom anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning blifvit på det sätt bifallen, att Riksdagen, med

godkännande af dels följande

Aflöningsstat

för patent- och registreringsverkets ordinarie personal att gälla

från och med år 1899.

j

Tjenst-

!

Lön.

görings-

pennin-

gar.

Summa.

aflöning.

Kr.

Kr.

Kr.

1 öfverdirektör.............

5,000

2,000

7,000 i

1 öfveringeniör.............

3,700

1,800

5,500 L

1 öfveringeniör.............

3,700

1,800

5,500

1 ledamot och sekreterare......

3,000

1,500

4.500

2 ledamöter och sekreterare.....

6,000

3,000

9,000

1 registrator och arkivarie......

1,800

1,200

3,000 !

1 notarie. . . 1........... . .

1,800

1,200

3,000 |

1 byråingeniör.............

1,800

1,200

3,000 1

5 byråingeniörer............

0,000

6.000

15,000

1 bokhållare...............

1,800

1,200

3,000

1 förste vaktmästare..........

800

300

1,100

1 vaktmästare..............

500

300

800

2 vaktmästare..............

1.000

600

1.600

Summa

_

—

62,000

med 500 kronor.

Lönen kan höjas efter 5 år

med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500

kronor.

med 100 kronor.

Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån

qvarstår, lönen minskas med ioO kronor.

dels följande vilkor och förbehåll att gälla till efterrättelse för

åtnjutande af de i aflöningsstaten för patent- och registreringsverkets

ordinarie personal uppförda löneförmåner, nemligen:

att tjensteman i patent- och registreringsverket skall vara underkastad

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åliggande,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af embete
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

verket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, äfvensom, derest i

en framtid verkets ställning inom förvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad

att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han innehar,

efter förändrad arbetsordning sköta de med tjensten förenade

göromål;

att med tjenst i patent- och registreringsverket icke må förenas

annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan

tjenstebefattning, med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet

af tjenstgöringen i verket; dock att tjensteman, som vid den

nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom patent- och

registreringsverket, må densamma bibehålla, så länge den icke är för

tjenstgöringen i patent- och registreringsverket hinderlig;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller ånjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen

befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar, afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom verket, densamma, mot åtnjutande i

förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,

men eljest af deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar,

bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

a<t, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af tjenst i samma lönegrad är enligt stat medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor

att innehafvaren mera än fyra år af denna tid sjelf med godt vitsord

bestridt sin egen eller på grund af förordande annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare

fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad såväl den ena

som den andra förhöjningen angår,jjatt den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern biifvit uppnådd; börande nuvarande lön
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

tagare dervid tillgodoräknas den tid, som före statens utfärdande förflutit

från hans tillträde till tjensten på grund af förordnande;

att i allmänhet gällande bestämmelser i fråga om tjenstemäns

och vaktbetjentes rätt till pension icke skola vara på nu ifrågavarande

tjensteman och vaktbetjente tillämpliga; samt

att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ega rum, åtnjutas af öfverdirektören, öfveringeniörerna och

sekreterarne under en och en half månad samt af registratorn och

arkivarien, notarien, byråingeniörerna samt bokhållaren under en månad

årligen;

dels ock följande

Utgiftsstat

för patent- och registreringsverket för år 1899.

A. Aflöningar.

Ordinarie personalen.............

Anslag till ålderstillägg, förslagsvis . . .

B. Omkostnader.

Kronor. Kronor.

62,000

.h500 63,500

Förslagsanslag.

Till adjungerade ledamöter, biträdande ingeniörer, amanuenser,

särskildt tillkallade tekniska biträden, extra skrif- biträden, extra vaktmästare, vikariatsersättningar, ren- skrifning och skrifmaterialier, postafgifter, hyror, ved,

lyse, renhållning och städning samt inventariers an- skaffande och underhåll m. m..............

fö,000

» böcker och tidskrifter, trycknings- och binduingskostna- der, kungörelser och publikationer m. m. efter afdrag

af influtna prenumerationsafgifter och dylikt.....

48,550

» återstälda registreringsafgifter...............

2,900

» bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern . .

1,550

101.000

Summa kronor

164,500

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

medgifvit, att afgifterna för patent och registrering af varumärken må

användas till bestridande af de utgifter, hvilka i enlighet med den godkända

utgiftsstaten för patent- och registreringsverket betingas af tillämpning

under år 1899 af förordningen angående patent och lagen

om skydd för varumärken; samt att afgifterna för registrering af aktiebolag

och föreningar för ekonomisk verksamhet och för andra uppgifter

till aktiebolags- och föreningsregistren äfvensom för anmälanden till

handelsregistren må användas till bestridande af de utgifter, hvilka

antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat betingas af tillämpning

under år 1899 af lagen om aktiebolag, lagen om aktiebolag, som drifva

försäkringsrörelse, och lagen om registrering af bankaktiebolag, eller

ock af Eders Kongl. Maj:t finnas betingade af tillämpning under år

1899 af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,

lagen om handelsregister, firma och prokura tillika med lagen om ändring

i vissa delar af sistnämnda lag samt lagen om handelsbolag och

enkla bolag.

Öfriga ordinarie anslag.

8:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie

anslag å sjette hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t ej föreslagit annan

förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte ökas med 12

kronor eller från 219,700 kronor till 219,712 kronor.

Riksdagen har för år 1899 faststält samtliga här ofvan icke särskildt

omförmälda ordinarie anslag under sjette hufvudtiteln till samma

belopp som i innevarande års riksstat; dock att till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag ökats med 12 kronor eller

från 219,700 kronor till 219,712 kronor.

Arbetareförsäkringen.

9:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen medgifva,

att Eders Kongl. Maj:t måtte ega för år 1899 använda de till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande afsätta belopp, i mån af behof,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under de vilkor, som i

statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 14 januari 1898 omförmäldes,

och dels till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens

försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Med hänsyn till hvad föredragande departementschefen nu till

statsrådsprotokollet anfört beträffande svårigheten för de mindre sjukkassorna,

särskilt dem, som ej uttaxera afgifter annat än i mån af

inträffande sjukdomsfall, att under nuvarande förhållanden komma i

åtnjutande af något förvaltningsbidrag och deras deraf följande ovillighet

att låta inregistrera sig, anser Riksdagen, att de uppstälda fordringarna

på eu sjukkassas inkomster för åtnjutande af statsbidrag böra i någon

mån nedsättas. Det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna förhållandet

emellan samma inkomster och statsbidraget synes Riksdagen vara lämpadt

efter hvad omständigheterna i detta hänseende kräfva.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen, med bifall till

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, medgifvit, att Eders

Kongl. Maj:t må ega för år 1899 använda de till underlättande af åtgärder

för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta

belopp, i mån af behof,

dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under vilkor:

l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad

i enlighet, med lagen om sjukkassor;

2:o) att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster

uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets

belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till

det antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående

år städse haft,

med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,

med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med 300, samt

med 50 öre för hvarje medlem derutöfver,

dock ej för något år med sammanlagdt högre belopp än 1,500

kronor;

och dels till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens

försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva följande

anslag beviljats.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 71.

17

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

10:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, för handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna,

för år 1899, i likhet med hvad allt ifrån 1887 egt rum, på extra stat

anvisat till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500 kronor.

Kommerskollegium.

ll:o) I anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, till utarbetande af näring sstatistik, i likhet med

hvad för åren 1897 och 1898 egt rum, för år 1899 anvisat på extra

stat ett anslag af 6,200 kronor.

12:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för arbetsstatistiska

undersökningar, på extra stat för år 1899 anvisa 10,000 kronor.

Riksdagen har i sammanhang med denna Eders Kongl. Maj:ts

framställning behandlat en inom Riksdagen väckt motion, deruti i

anslutning till Eders Kongl. Maj:ts framställning föreslagits Riksdagen

att för arbetsstatistiska undersökningar, bevilja på extra stat, att utgå

under åren 1899 och 1900, ett anslag af 20,000 kronor samt deraf

anvisa för år 1899 ett belopp af 10,000 kronor.

Motionären påpekar till en början, hurusom chefens för civildepartementet

vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t af förevarande

proposition till statsrådsprotokollet afgifna yttrande, innefattande en

erinran om de nu ifrågavarande undersökningarnas, redan af 1896 års

Riksdag starkt betonade, karakter af försök.

För att statsmagterna vid ett slutligt afgörande af frågan om

anordnande af regelbundna statistiska undersökningar i vårt land skulle

ega tillgång till ett allsidigt och fullgodt material för den vigtiga sakens

bedömande, vore emellertid enligt motionärens åsigt önskligt, att vid

de förberedande arbetsstatistiska undersökningarna något större frihet

bereddes vederbörande, än nu vore fallet, i afseende å val af undersökningsområde

och arbetssätt. Den omständigheten, att medel till

ifrågavarande undersökningar hittills beviljats för endast ett år i sänder,

hade i sjelfva verket begränsat ämnesvalet och undersökningsBih.

till Riksd. Prot. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

arbetet vida utöfver hvad Riksdagen afsett, då den i sin skrifvelse af

år 1896 tillkännagifvit hvad som enligt dess mening borde göras

till föremål för en försöksnndersökning — någon viss, mera betydande

näringsgren — och huru detta försöksarbete borde bedrifvas.

Om, såsom motionären förmodade, de hittills anordnade eller

ifrågasatta arbetsstatistiska försöksundersökningarna näppeligen kunde

anses tillräckliga såsom grund och ledning vid planläggandet af en

regelbunden officiel svensk arbetsstatistik, syntes det derför vara skäl

att på en gång bevilja medel för två år till fortsatta försöksundersökningar

och derigenom sätta vederbörande i tillfälle att, om så funnes

lämpligt, välja något större undersökningsområde, hvilket på grund

af sin omfattning och möjligen af andra skäl icke med fördel kunde

undersökas under loppet af ett år. Såsom syntes af det af motionären

åberopade yttrandet till statsrådsprotokollet, hade vid val af ämne för

1898 års arbetsstatistiska undersökningar åtskilliga yrkesmän gjort

framställningar om att deras särskilda fack måtte väljas till undersökningsföremål,

och bland dessa fack eller yrken hade särskild!, ett,

sjömansyrket, hvilket i flera afseenden kunnat anses påfordra en dylik

undersökning, måst lemnas å sido på den grund, att undersökningen

svårligen på ett nöjaktigt sätt skulle kunna låta sig utföra på den begränsade

tiden af ett år och näppeligen heller med det anslag, som

afsetts för en undersökning, beräknad att på nämnda tid medhinnas.

I betraktande häraf, och då äfven andra vigtiga näringsgrenar,

hvilka varit på tal vid val af föremål för de senast planerade undersökningarna,

såsom det af utsedda komiterade i ämnet afgifna utlåtandet

gåfve vid hand, af enahanda skäl måst lemnas ur räkningen, syntes

giltiga skäl föreligga att nu på en gång bevilja medel för fortsättande

af de arbetsstatistiska försöksundersökningarna under åren

1899 och 1900.

Riksdagen, som ansett sig böra jemväl för nästkommande år, i

likhet med hvad för åren 1897 och 1898 egt rum, för anställande af

arbetsstatistiska undersökningar bevilja det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

beloppet 10,000 kronor, har tillika funnit, att genom bifall

till förenämnda inom Riksdagen väckta förslag om beviljande på samma

gång af lika stort anslag för enahanda ändamål äfven för år 1900

möjlighet skulle beredas till ernående af ett mera tillfredsställande

resultat af undersökningarna, i det att härigenom vederbörande skulle

erhålla något större frihet i afseende å val af undersökningsområde

och arbetssätt; och har alltså Riksdagen beslutit att, för arbetsstatistiska

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

undersökningar, bevilja på extra stat ett anslag af 20,000 kronor samt

deraf anvisa för år 1899 ett belopp af 10,000 kronor.

Öfverstå thållareembetet.

13:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen äfven för år 1899, till utgifvande under samma

år af DPolisunderrättelserD, på extra stat anvisat 15,000 kronor.

Landsstaterna i lånen.

14:o) Vidare har Riksdagen på grund af Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning på extra stat för år 1899 stält till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande ett anslag af 65,000 kronor, att användas till

aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan

af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande

samt förbrytares efterspanande eller gripande, allt enligt förut

tillämpade, i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 14 januari 1898

angifna grunder.

15:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag

har Riksdagen till ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän, på extra stat för år 1899

anvisat 13,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

16:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att på

extra stat för år 1899 anvisa ett anslag af 10,000 kronor till undersökningar

af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande af

planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten icke

vore förenade med vägföretag.

Till dessa ändamål har Riksdagen för hvart af åren 1894—1898

på extra stat beviljat ett anslag af 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot beviljande af

begärd förhöjning i förevarande anslag, har alltså, med bifall till Eders

Kongl. Maj:ts framställning, på extra stat för år 1899 anvisat ett an
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

slag af 10,000 kronor till undersökningar af mindre hamnar och farleder,

äfvensom till upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad

af broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.

Vägunderhållet på landet.

17:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

bar Riksdagen på extra stat för år 1899 anvisat för bestridande af

statsverkets andel i kostnaden för väqdelninqar, såsom förslagsanslag

50,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

18:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

bar Riksdagen, i enlighet med hvad för åren 1892—1898 egt

rätt, på extra stat för år 1899 anvisat, till afiöningar och öfriga utgifter

vid TJltuna landtbruksinstitut, 29,000 kronor.

19:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

bar Riksdagen vidare, för uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet

vid Alnarp, för år 1899 anvisat på extra stat ett anslag af

8,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

20:o) Med anledning af Edéi-S Kobgl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för allmänna landtbruksmöten på extra stat för år 1899 anvisat 7,500

kronor.

21:o) Vidare och på grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning, bar Riksdagen till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag

och andra jordbruksalster å extra stat för år 1899 anvisat 12,000

kronor.

22:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant hänseende

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

föreslagit, har Riksdagen såsom bidrag till underhåll af sju kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnas behof — inom de orter, der

landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening, förbundit

sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte

bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöning,

till dessa och laboratorietjenaren, äfvensom årliga utgifterna för labora

toriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens

behof — på extra stat för år 1899 anvisat ett anslag af 4,000 kronor

för hvarje station eller tillhopa 28,000 kronor.

23:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag

till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk

anstalt inom Norrbottens län på extra stat för år 1899 anvisa ett anslag

af 7,000 kronor.

Riksdagen har väl funnit ådagalagdt, att de årliga omkostnaderna

för den ifrågavarande anstaltens verksamhet i en efter dessa uppgifter

och ändamål afpassad omfattning icke skäligen kunna beräknas till

lägre belopp än 10,000 kronor; men då, enligt Riksdagens åsigt, staten

icke bör åtaga sig att bekosta större andel af de för ändamålet erforderliga

medel, än nu är förhållandet, eller fem åttondedelar, hvaremot

återstående tre åttondelar torde böra genom vederbörande landstings

och hushållningssällskaps försorg eller på annat sätt anskaffas, har

Riksdagen icke ansett sig böra medgifva större förhöjning i statsanslaget

än till 6,250 kronor; hvarjemte, enligt ofvan angifna beräkningsgrund,

vid beviljandet af detta belopp ansetts böra fästas det

vilkor, att det från landsting och hushållningssällskap utgående eller

eljest inflytande bidraget ökas till sammanlagdt minst 3,750 kronor.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, att Riksdagen, såsom bidrag till underhåll

af en för öfre Norrland afsedd lcemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens

län — under vilkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lemnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt

minst 3,750 kronor — på extra stat för år 1899 anvisat ett

anslag af 6,250 kronor.

24:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad allt sedan år 1887 egt rum, på

extra stat för år 1899 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande anvisat ett

anslag af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor för hvarje

anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som af

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening, understödjas

med minst samma belopp som statsbidraget och hvilka anstalter

vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende på analysmetoder

och öfriga förhållanden, som af Eders Kongl. Maj:t fastställas.

25:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, jemväl för år 1899, till utbildande af en

elev i boskapsskötsel och mejerihushållning, på extra stat anvisat ett belopp

af 1,000 kronor.

26:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till understöd

åt svenska mosskulturföreningen, på extra stat för år 1899 anvisa

ett anslag af 15,000 kronor.

I anslutning till Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen,

till understöd åt svenska mosskulturföreningen, på extra stat för

år 1899 anvisat ett anslag af 15,000 kronor.

27:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsättande

under år 1899 af de geologiska undersökningarna och utgifvande

af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser, bevilja

ett extra anslag för samma år till belopp af 95,000 kronor.

Riksdagen, som vid Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning

icke haft något att erinra, har för fortsättande under år 1899

af de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå grundade

kartor, afhandlingar och uppsatser, beviljat ett extra anslag för samma

år till belopp af 95,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

28:o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit,

har Riksdagen på extra stat jemväl för år 1899 anvisat:

till anställande af en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor; och

såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander,

derest han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord tjenstgör,

500 kronor.

29:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, på extra stat jemväl för år 1899 beviljat

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

dels, såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås — med

vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp,

motsvarande minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor och dels,

såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola, 1,000

kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet från

nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

30:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1899

på extra stat anvisa ett anslag af 20,000 kronor att af Eders Kongl.

Maj:t användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens

i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit har Riksdagen för

år 1899 på extra stat anvisat ett anslag af 20,000 kronor att af Eders

Kongl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och

grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola Frans Schartaus

praktiska handelsinstitut, under förutsättning, hvad Göteborgs handelsinstitut

beträffar, att Göteborgs stadsfullmägtige och, hvad Frans

Schartaus praktiska handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i

Stockholm fortfarande till instituten lemna årligt understöd till minst

samma belopp som hittills samt på de vilkor i öfrig!, som Eders

Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

31:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1899

på extra stat anvisa dels ett anslag af 15,000 kronor att af Eders

Kongl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i främmande länder

af alster af svensk industri och svenska näringar; dels ock ett anslag

af 10,000 kronor till handelssup endier, eller enahanda belopp, som för

innevarande år blifvit af Riksdagen beviljade. Uti två inom Riksdagen

väckta motioner har deremot ifrågasatts en förhöjning i anslaget

till handelsstipendier, i det att motionärerna hemstält, att Riksdagen

måtte å extra stat för år 1899 anvisa ett till 20,000 kronor förhöjdt

anslag till handelsstipendier.

Frågan om inrättande af handelsstipendier hade, enligt hvad i

motionerna anförts, redan år 1888 blifvit väckt af styrelsen för Sveriges

allmänna exportförening. öfver styrelsens framställning hade

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagms Skrifvelse N:o 77.

kommerskollegium afgifvit utlåtande den 9 oktober samma år, deri

uttalats önskvärdheten af dylika stipendier. Derefter hade emellertid

denna fråga, som från början stälts i samband med utredning om åtgärder

för handelsundervisningens höjande, fått hvila, till dess kommerskollegium

i utlåtande den 26 maj 1894 återupptagit den i sammanhang

med afgifvande af en af dåvarande kommerserådet Th. Nordström

verkstäld utredning rörande exportföreningens verksamhet.

Kommerskollegium, som i sistnämnde utlåtande betonat, att erfarenheten

från Norge och särskildt från Tyskland bekräftat rigtigheten af

hvad kollegium redan i förstnämnda utlåtande andragit i fråga om nyttan

af dessa stipendier, hade dervid meddelat, bland annat, beträffande

Norge, att der anvisats från och med budgetåret 1887—1888 till och

med 1890—1891 ett anslag af 10,000 kronor, för budgetåret 1891—1892

ett belopp »intill 20,000 kronor» och för budgetåret 1892 —1893 ett

anslag af 20,000 kronor samt att den norska konstitutionskomitén förklarat

det icke vara tvifvelaktigt, att dessa stipendier redan gjort nytta

och att man derför vore berättigad att vänta, det deras betydelse skulle

tillväxa. För egen del hade kollegiet hemstält om anvisandet af ett

belopp af tillsvidare 15,000 kronor årligen till understöd åt unge män,

som i främmande länder önskade inhemta vidgade insigter och erfarenhet

i handelsyrket.

I statsverkspropositionen till 1895 års Riksdag hade också Eders

Kongl. Maj:t föreslagit sådan ökning af anslaget till befrämjande af afsättning

i främmande länder af alster af svensk industri och svenska näringar,

att deraf 15,000 kronor kunde användas för handelsstipendier. Statsutskottet

hade väl funnit det önskvärdt att sådana stipendier inrättades

i vårt land, men ansett detta kunna ske utan förhöjning af sagda anslag,

hvilket också blifvit bibehållet vid sitt förutvarande belopp af 20,000

kronor.

År 1896 hade frågan återupptagits af enskild motionär, som föreslagit

uppförande på sjette hufvudtiteln å extra stat af ett anslag

af 20,000 kronor till handelsstipendier.

Statsutskottet, som förmält sig fortfarande hysa den åsigt, att

handelsstipendier kunde vara till verklig nytta för utvecklingen af våra

handelsförbindelser med främmande länder, hade i sitt utlåtande öfver

berörda motion förklarat sig anse lämpligt, att ett särskildt anslag för

ändamålet uppfördes i riksstaten. Om beloppet af detta särskilda anslag

hade utskottet yttrat, att detta syntes, åtminstone till en början och

innan erfarenhet vunnits om den utsträckning, i hvilken de ifrågasatta

stipendierna komme att sökas af dertill kompetenta och lämpliga per
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

eoner, icke böra sättas högre än till 10,000 kronor. I sammanhang

härmed hade utskottet tillstyrkt en nedsättning från 20,000 till 15,000

kronor af anslaget till befrämjande af svenska alsters afsättning i utlandet.

Hela ökningen af de medel, som skulle anslås för vår exporthandels

förkofran, hade alltså inskränkt sig till 5,000 kronor.

Riksdagen hade beslutat i enlighet med utskottets hemställan; och

med sagda belopp af respektive 15,000 och 10,000 kronor hade båda

anslagen sedermera utgått.

1897 års anslag till handelsstipendier hade sökts af tretton personer,

af hvilka tre personer tilldelats stipendier. 1898 års anslag hade

sökts af tjugutvå personer, hvaribland de förutvarande stipendiaterna.

Kommerskollegium hade i nu afgif vit utlåtande till Eders Kongl. Maj:t af den

11 januari 1898 föreslagit, att två af dessa skulle erhålla fortsättningsstipendier

å 1,750 kronor hvardera, och att derjemte stipendier af anslaget

skulle tilldelas två nya stipendiater, den ene med 3,500 och den

andre med 3,000 kronor, med verksamhet den förra i södra och den

senare i norra Afrika.

Hos Eders Kongl. Maj:t hade, på sätt statsverkspropositionen innehölle,

Sveriges kontoristförening i oktober månad 1897 gjort framställning

i syfte att anslaget till handelsstipendier måtte förhöjas till 20,000 kronor,

dervid åberopande, att det nuvarande beloppet vore för ringa att ens

närmelsevis motsvara det behof, som allt mera gjorde sig gällande med

afseende å handelsstipendiaters utsändande. Öfver denna framställning

hade hörts kommerskollegium, som inhemtat yttranden af handels- och

sjöfartsnämnderna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Gefle och Norrköping.

Samtliga dessa nämnder hade lifligt förordat bifall till framställningen.

Vissa af nämnderna hade särskildt betonat den stora betydelsen af ändamålet

med handelsstipendier och det nu utgående beloppets otillräcklighet

för att befordra detta ändamål. Äfven exportföreningens styrelse

hade hörts och uttalat, under hänvisning till statsutskottets utlåtande

vid 1896 års riksdag, att, sedan det visat sig, att ett stort antal kompetente

sökande anmält sig till erhållande af dessa stipendier, och att

det nu utgående anslaget vore för ändamålet alldeles otillräckligt, tvifvel

ej längre kunde förefinnas om lämpligheten af anslagets höjande på

föreslaget sätt.

Kommerskollegium, hvars ställning såsom handelns och industriens

målsman naturligtvis gåfve dess yttrande i saken mycken vigt, hade

också i utlåtande af den 14 december 1897 lifligt förordat anslagets

ökning och uttalat, att enligt kollegii öfvertygelse de statsmedel, som

för ifrågavarande ändamål anvisades, äfven om beloppet vore ännu

Bill. till Riksd. Brot. 1898. JO Sami. 1 Afd. / Band. 18 lliift. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

större än det nu ifrågasatta, skulle vara väl använda. Kollegium omförmälde,

att visserligen icke ännu kunde föreligga något resultat af

de redan utsända stipendiaternas verksamhet, men framhölle, att man

deremot redan nu hade erfarenhet i det afseende, som af statsutskottet

vid 1896 års riksdag åberopats såsom grund för bestämmande af beloppet

af det då till 20,000 kronor föreslagna anslaget, nemligen i afseende

å den utsträckning, hvari stipendierna komme att sökas af kompetente

och lämplige personer, i det att antalet sökande till stipendier

från anslaget för 1898 vore icke långt ifrån dubbelt så stort som det

redan ganska betydande antalet sökande till stipendierna år 1897.

För sin del hade departementschefen anfört, att hvad i ärendet

förekommit syntes honom utmärka, att anslaget blifvit väl knappt tillmätt,

ehuru han icke funnit skäl redan nu föreslå eu höjning af detsamma,

innan någon erfarenhet om gagnet af dessa stipendier vunnits.

Slutligen hafva motionärerna yttrat följande:

Behofvet att, för vidgande af vår exporthandel, bereda unge

män tillfälle att vinna praktisk erfarenhet i utlandet om vilkoren

för afsättning af svenska produkter, vore redan af kommerskollegium

och andra i ärendet hörda myndigheter med kraft framhållet och väl

motiveradt. Det hade också blifvit af Riksdagen erkändt genom beviljande

af anslag för ändamålet. Men äfven anslagets otillräcklighet

vore till fullo erkänd af handelns och industriens målsmän. Om man

ansåge ändamålet godt, borde det ju tydligt framstå såsom en vigtig

angelägenhet att söka i så hög grad som möjligt och så snart som

möjligt vinna detta ändamål. Medgåfve emellertid anslagets belopp,

förutom fortsatt understöd åt äldre stipendiater under åtminstone något

eller några år, utsändande hvarje år af allenast en eller två nya stipendiater,

vore ju klart, att dels endast ett fåtal trakter af verlden

kunde inom en något så när begränsad framtid blifva föremål för

svenska handelsstipendiaters studium, dels att det skulle dröja mycket

länge, innan den svenska köpmanscorpsen tillfördes resultatet af den af

handelsstipendiaterna inhemtade erfarenheten eller gagnet af den verksamhet,

de kunde på grund af denna erfarenhet komma att utöfva vare

sig genom upprättande af svenska handelshus å de större utländska

handelscentra eller i hemlandet. Det ginge emellertid icke an att på

näringslifvets område alltför betänksamt sätta sig i efterhand. Det

gälde här snabb handling och vi finge icke förbise något medel till

förekommande af att vi genom brist på företagsamhet skulle öfverflyg
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

las i den aldrig hyllande täflingskampen mellan exportländerna, särskild!

i den nu pågående striden om de transmarina afsättningsfälten.

Att först inhemta erfarenhet om gagnet af de utsända stipendiaternas

verksamhet skulle i nämnda afseende medföra ett säkerligen

ganska vådligt uppskof, då denna erfarenhet svårligen kunde påvisas

förr än efter flera år. Vi kunde ju i afseende å gagnet af handelsstipendier

med lugn lita till erfarenheten från Norge och andra länder,

och vore derför lyckligtvis i den ställning, att vi icke behöfva vänta

med anslagets ökning för att veta, att detta skulle göra gagn, naturligtvis

under förutsättning att dugliga stipendiater utsåges, och i det

afseende! torde vi kunna med full tillit lemna saken åt kommerskollegium

och Eders Kongl. Maj:t.

Motionärerna vore visserligen liksom kommerskollegium af den

åsigt, att äfven ett större belopp än det af kontoristföreningen ifrågasatta

eller 20,000 kronor skulle visa sig vara väl använda men ville

dock icke hemställa, att anslaget för närvarande ökades till högre belopp

än det sagda.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot Eders Kongl.

Maj:ts förslag i fråga om anslag till befrämjande af afsättning i främmande

länder af alster af svensk industri och svenska näringar, har

beträffande de gjorda framställningarna om anslag till handelsstipendier

ansett sig med afseende å hvad af motionärerna blifvit anfördt,

böra biträda deras förslag om beviljande af dylikt anslag till belopp

af 20,000 kronor; och har alltså Riksdagen för år 1899 på extra stat

anvisat dels ett anslag af 15,000 kronor att af Eders Kongl. Maj:t

användas till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster

af svensk industri och svenska näringar och dels ett anslag af 20,000

kronor till handelsstipendier.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

32:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun

med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under

år 1899 fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning

som hittills och underkasta sig den inspektion, Eders Kongl. Maj:t

finner skäligt bestämma, i likhet med hvad förut under en följd af år

egt rum, på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 14,000 kronor

att till brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret utbetalas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

Fiskerinäringens understöd.

33:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra

stat för år 1899 anvisa ett anslag af 5,000 kronor att enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kunde finna godt meddela, användas

såsom bidrag till belöningar för dödande af spelår.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt, har

Riksdagen på extra stat för år 1899 anvisat ett anslag af 5,000 kronor

att, enligt de närmare bestämmelser Eders Kongl. Maj:t kan finna

godt meddela, användas såsom bidrag till belöningar för dödande af

spelår, under vilkor att statsbidraget icke må utgå med högre belopp,

än som motsvarar hvad vederbörande hushållningssällskap eller landsting,

hvart för sig eller i förening, utbetalat såsom belöningar för

inom området dödade sjelar, och ej i någon händelse med mer än tre

kronor för hvarje dödad sjel.

Anordnande af fabriksinspektion.

34:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts härom gjorda framställning

har Riksdagen, för anordnande af fabriksinspektion, på extra

stat för år 1899 anvisat: till aflöning åt fem inspektörer 25,000 kronor

med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt, till bestridande af kostnaden

för skrifbiträden och likartade utgifter 3,000 kronor samt till Eders

Kongl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade inspektörer

2,000 kronor, eller tillhopa 30,000 kronor.

Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

35:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1899 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag af

50,000 kronor, att användas till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen.

Ehuruväl det kommit till Riksdagens kännedom, att bland de sakkunnige

olika åsigter gjort sig gällande angående tuberkelinets egenskaper

och tillförlitligheten af de dermed anstälda undersökningarna,

har likväl Riksdagen, som ansett, att dessa undersökningar med hänsyn

till det med dem afsedda vigtiga ändamålet böra fortsättas åtmin
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

stolle ännu någon tid, icke tilltrott sig böra motsätta sig det ifrågavarande

anslagets beviljande.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1899 till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande stält ett anslag af 50,000 kronor, att användas till

förekommande och hämmande af tub er kelsjukdomar hos nötkreaturen.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

36:o) Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

inhemtas, att, enligt hvad statskontoret anmält, nämnda embetsverk

förskjutit följande belopp, hvilka borde anmälas till ersättande af Riksdagen

under sjette hufvudtiteln, nemligen:

ersättning till Blekinge läns ränteri för derifrån till förre länsmannen

H. Bolling, såsom innehafvare af bostället n:o 1 Möllekulla,

förskjuten räntegodtgörelse för tiden från den 14 mars 1895 till och med

den 13 mars 1896 för från bostället exproprierad jord kronor 45: 28

godtgörelse för från Elfsborgs läns ränteri till

innehafvaren af länsmansbostället Rennelanda Stommen

utbetald ersättning för mark, som för en väg
anläggning

tagits i anspråk från bostället.....................

godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt

kongl. brefvet den 31 maj 1878, innehafvaren af länsmanstjenster,

hvarmed boställen varit förenade, egt

undfå i anledning deraf, att företrädarne åtnjutit far
dagsår.

........................................................................................

aflöningsfyllnad med anledning af ett länsmans
boställes

indragning.............................................................

till kommerskollegium, enligt kongl. brefvet den

17 juni 1893, utanordnade medel för godtgörande af

vissa utgifter och kostnader för svenskt sjöfolk m. m.

ersättning, på grund af kongl. brefvet den 5 juni

1896, till Göteborgs och Bohus läns ränteri för derifrån

utbetalda kostnader för uppförande af ett likoch

obduktionshus vid Känsö karantänsiurättning

samt anordnande derstädes af ett bakteriologiskt

laboratorium och anskaffande af en desinfektionsugn

godtgörelse, enligt kongl. brefvet den 30 april

1897, till lotsstyrelsen för förskjutna kostnader för

10: —

3,631: 46

42: 50

n

47,300: —

3,590: 8 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

n

vidtagna åtgärder i afseende å observationsanstal
terna

för kolera....................................................................... kronor

till norska regeringens departement för det

inre, på grund af kongl. brefvet den 11 juni 1897,

utanordnade medel såsom godtgörelse för den på

Sverige belöpande andel af de utgifter, som för den

år 1896 verkstälda uppröjningen af en viss del af

riksgränsen mellan de förenade rikena blifvit från

norsk sida bestridda...............................................................

till öfverdirektören och chefen för statistiska

centralbyrån, på grund af kongl. brefvet den 7 februari

1896, utanordnade medel till bestridande af kostnader

för utarbetande inom nämnda byrå af en statistisk

utredning rörande den kommunala rösträtten...............

till justitiekansleren J. E. Elliot och häradshöfdingen

T. F. Rosenqvist, på grund af kongl. brefvet

den 16 september 1897, utbetald ersättning för fullgörandet

af den af Riksdagen begärda utredning

angående Nya Trollhätte kanalbolags rättsförhållande

till kronan................................................................................

resekostnads- och traktamentsersättning till ordföranden

och ledamöterna i den af Eders Kongl. Maj:t

den 6 november 1896 tillsatta komité för afgifvande

af yttrande och förslag angående begränsning af den

kommunala rösträtten på landet samt till bestridande

af åtskilliga af komiténs verksamhet föranledda utgifter

........................................................................................

arfvoden till ordföranden och ledamöterna äfvensom

sekreterarebiträdena i den af Eders Kongl. Maj:t

den 7 juni 1895 tillsatta komité för utarbetande af

förslag till lagstiftning rörande in- och utländska försäkringsanstalters

verksamhet samt till bestridande

af åtskilliga med komiténs verksamhet förenade

utgifter......................................................................................

228: 7 0

8,493: 12

4,505: 4 0

2,350: —

5,436: 71

77

11,901: 24

Summa kronor 87,535: 2 4

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till

jemnt tal af kronor och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, har

Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till betäckande af ofvan

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 77. 31

omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett anslag

af 87,600 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen

bifallits.

Diverse anslag.

37:o) På sätt Riksdagen i en till Eders Kongl. Maj:t den 7 nästlidne

april afbiten skrifvelse meddelat, har Riksdagen, med bifall till

ett inom Riksdagen väckt förslag, beslutit att, för utgifvande under

sakkunnig ledning af en på svenska, engelska och franska språken

affattad statistisk handbok öfver Sverige, dess näringar och samhällsförhållanden,

under riksstatens sjette hufvudtitel på extra stat för år

1899 uppföra ett anslag af 30,000 kronor, att utgå med hälften, eller

15,000 kronor, uuder hvardera af åren 1899 och 1900.

Öfver Eders Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslag

om anvisande af medel dels till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägstrafik, dels för utläggning af ytterligare

ett jernvägsspår mellan Arlöfs och Lunds stationer m. m., och dels till

anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar

har Riksdagen i särskild skrifvelse den 4 sistlidne mars tillkännagifva

sina beslut.

Likaledes anmäler Riksdagen i särskilda skrivelser sina beslut

beträffande Eders Kongl. Maj:ts äfven under sjette hufvudtiten framstälda

förslag om anvisande af medel till vägars anläggning och förbättring,

till bro- och hamnbyggnader m. m., till frostmin skningsföretag,

till fortsättning af stambanorna mellan Boden och Ytter-Morjärv

samt mellan Krylbo och Örebro för upprensning af en segelränna genom

Kalmar sund, till ombyggnad och förbättring af Väddö kanal

äfvensom för upprensning af inomskärsfarled mellan Marstrand och

Lysekil samt mellan Hunnebostrand och Fjellbacka.

Stockholm den 11 maj 1898.

Med undersåtlig vördnad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

Bil.

Ordinarie anslagen

Civil
-

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag högst .........................................................................

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor ........................................................................

Departementschefen ..................................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ....................................................................

Kommerskollegium.................................................................,.......................................................

Bergsstaten .................................................................................................................................

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån ...........................................................................

Reservationsanslag;

Till bibliotekets underhållande ............................................................................................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar .......................................

„ officiella statistiska trycket .............................................................................................

„ en statistisk tidskrift ..................................................................................................

„ utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik ........................................................

Landtmäteristaten ......................................................................................................................

Rikets allmänna kartverk ..............................................................................................................

Öfverståthållareembetet ..............................................................................................................

Landsstaterna i länen (deraf 110,000 kronor reservationsanslag). Nuvarande belopp ...............

Ökas dels med aflöning till ytterligare en landskanslist och en landskontorist i Jemtlands län

dels å reservationsanslaget till arfvoden åt extra länsnotarier m. m. med..........................

dels med anledning af tre boställens indragning med ......................................................

hvarjemte rubriken ändras till: landstaterna i länen (deraf 120,000 kronor reservationsanslag)

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf två särskilda reservationsanslag, ett å 30,000 kronor till

35,000 kronor till vägundersökningar) .......................................................................................

Landtbruksstyrelsen. Nuvarande belopp...... .....................................................................

Ökas dels för höjning af aflöningen till fiskeriinspektören, två byråingeniörer ........................

och sekreteraren med 500 kronor för hvar med .................................................................

dels å anslaget till extra biträden m. m. med ........................................................................

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

33

Litt. A.

under riksstatens Sjette hufvudtitel.

departementet.

Anvisning i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor. ö.

Kronor. ö.

{ jl

Kronor, i ö.

Kronor.

ö.

6,500

36.000

17.000

78,700

64,600

33.000

............................................... 28.400: -

................................ 1,500: —

.............................. 12,200: —

L:lv..SU*:;:i!. 17,300: —

............................. 1,000: —

............................ 1.000: — 33,000:

61,400

|

87,200

--1 -

178,600

—! —

87,422

........................................... 2,684,998: —

.............................. 2,400: ■

............................ 10,000: —

............................. 1.988: — 14,388: —

2,699,386

'' •

expenser för allmänna arbeten och ett å

140,700

................................................ 28,800: —

............................... 2,000: —

................................. 1,000: — 3,000: —

31,800

Trpt

3,522,308

— | —

6,500

36.000

17.000

78,700

64,600

33.000

61,400

87,200

178,600

87,422

2,699,386

140,700

31,800

3,522,308

Bih. till Riksd. Prut. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 13 Häft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

ftiksdagens Skrifvelse N:o 77.

0

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................

Gästgifvares friheter.................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ........

Färjor och färjekarlar ..............................................

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag

Jordbruket, handeln

Reser vations
-

Vägar och kommunikationer ................ .....................................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000

Landtbruksingeniörer och deras biträden ....................................................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar....................................................

Länsveterinärer ...........................................................................................................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna................................................................ ................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.........................................,..................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ...................................''................................................

Fiskerinäringens understöd ...........................................................................................................

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

35

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

anvisning, på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

"

Kronor.

0.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,522,308

3,522,308

7

239,000

_

239,000

—

10,665

—

6,635

—

1,664

—

18,964

—

250,000

—

— —

—

— —

250,000

—

354

—

25

—

- -

379

—

600,000

—

600,000

—

S:gr

4,622,327

ir

6,660

1,664

.

4,630,051

och näringarne.

anslag.

12,000

12,000

_

kronor till understöd åt landtmannaskolor)

190.400

—

— —

—

—

—

190,400

—

49,500

—

- -

—

- -

—

49,500

—

140,500

—

- -

—

- -A_

—

140,500

—

48,500

—

48,500

—

73,500

—

- -

—

- -

—

73,500

—

11,500

—

11,500

—

8,700

—

8,700

—

36,000

—

36,000

—

S:gr

570,600

—

570,600

—

Transport

5,192,927

—

6,660|—

1,664

—

5,201,251

—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag...............................................................................

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag..............................................................................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag .........................................................................

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag..................................................

Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf särskildt 50,000 kronor till prisbelöningar

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren förslagsanslag...

Karantänsinrättningen på Mnsö, förslagsanslag, högst.............................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag. Nuvarande belopp ............................

Ökas för jemnande af .hufvudtitelns slutsumma med...............................................................

Extra utgifter, reservationsanslag...............................................................................................

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

37

anslag.

Transport

för hästar)

219,700: —

12: —I

Anvisning i

kontant.

Kronor. I ö.

5,192,927 —

63.000

50.000

4,500

2,700

108,550 —

30.000 —

15,850 —:

43.000 — I

219,712 —

12.000 —

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter.

Ersättningar.

Summa.

S:gr 549,312]

Kronor. | ö. ]

6,660!-|

1,070

1,070

Summa ] 5,742,239)—| 7,730

Kronor. | ö. 1 Kronor. I ö.

1,664— 5,201,251 —

63.000 —

50.000 —

4,500 —

7,267 -

109,620

30.000

15,850

43.000

— 4,567:—

219,712

12,000

4,567

6,2311

! 554,949]

f 5,756,200]

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

Bil. Litt. B.

Anslagen under riksstatens Sjette hufvudtitel.

Kronor.

'' ö.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj ds kansli:

! För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna .......................

•

''

4,500

Kommerskollegium:

Till utarbetande af näringsstatistik..................................... 6,200:

För arbetsstatistiska undersökningar.................................... 10,000:

16,200

1

Öfverståthållareembetet:

Till utgifvande af “Polisunderrättelser “...............................................

15,000

Landsstaterna i länen:

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet......... 65,000: —

„ ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän ............ 13,000: —

78,000

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till

upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad af broar,

då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag ...................

10,000

Vägunderhållet på landet:

För bestridande af statsverkets andel i kostnaden För vägdelningar,

förslagsanslag ..............................................................................

50,000

Transport |

173,700

-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

39

Kronor.

O.

Transport

o

o

I>^

ce

I>

—

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till aflöningar och öfriga utgifter vid Ultuna landtbruks- institut........................................................29,000:

För uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet vid

Alnarp ................................................................. 8,000:

37,000

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt
bruksmöten

......................................• ••• -..............

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner ra. m.................•—*......•••••

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof ..........................''.v...''....... ........

Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk
växtbiologisk

anstalt inom Norrbottens län..................

Till understöd åt frökontrollanstalter ...........................■•• •■

„ utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning

..................................................................

„ understöd åt svenska mosskulturföreningen ..............

För de geologiska undersökningarna .............................

7,500:

12,500:

28,000:

6,250:

10,000:

1,000:

15,000:

95,000:

i

j

i

| :

.

175,250 —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt ålders-,

tillägg till andre instruktören Jonas Wallander ..... ... 2,500: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ......... 4,800: —j

7,300 —

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och Frans Schartaus prak
-

tiska handelsinstitut i Stockholm .............................. 20,000: —j

„ befrämjande af afsättning i främmande länder af alster

af svensk industri och svenska näringar .................... 15,000: —j

„ handelsstipendier ........................................................ 20,000: —j 55,000

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun .............................................1______14,000|

Transport | 402,250 —

\

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 77.

Kronor.

ö. ,

Transport

462,250

Fiskerinäringens understöd:

Bidrag till belöningar för dödande af sjelar........................

5,000

—

Fabriksinspektion:

För anordnande af fabriksinspektion.................................

30,000

—

Diverse anslag:

Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos

nötkreaturen.................................................................

50,000: —

„ ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter ...............................................................

87,600: —

För utgifvande af en statistisk handbok öfver Sverige, dess

näringar och samhällsförhållanden ............................

30,000: —

167,600

—!

Summa

664,850

..... .. .........* .''uH it <o b^vqm* i: .ji- !,.i!

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.