Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde liufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1898-05-14 · 88 sidor, varav 85 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 85 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1898:79, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde liufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

1

N:o 79. ■

T i i". ; ■ jiff i;'')''* t•».:

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1898.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af

utgifterna under riksstatens åttonde liufvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden n:is 9, 9 a och 93 samt memorial n:o 79.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, får Riksdagen för

Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Riksarkivet.

1 ro) I den till Riksdagen den 15 januari 1898 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl. Maj:t i punkten

l:o) under åttonde hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen, med godkännande

af den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 i samma

Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Ilä/t. (N:o 19). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

månad afsedda aflöningsstat för landsarkivet i Vadstena jemte de i samma

protokoll omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna aflöningsförmåner

föreslagna vilkor, måtte bland de ordinarie anslagen i riksstaten uppföra

för ett landsarkiv i Vadstena ett belopp af 6,300 kronor, äfvensom att i

sammanhang dermed anslagsrubriken »Riksarkivet» måtte ändras till» Riksoch

landsarkiven» samt ifrågavarande post derunder upptagas.

Vid bifall härtill skulle de ordinarie anslagen under den förändrade

rubriken komma att uppgå till 45,600 kronor.

Af nämnda vid propositionen fogade statsrådsprotokoll inhemtas, att

föredragande departementschefen ansett, att från och med år 1899 borde

lända till efterrättelse följande

Stat för landsarkivet i Vadstena.

Lön.

Kronor.

Tjenstgörings-

penningar.

Kronor.

Samma.

Kronor.

Efter fem är kan lö-

Arkivarien ................................

2,500

1,500

4,000

1,500

800

nen höjas med 600

kronor och efter tio

Till vikariatsersättning, arfvo- den åt extra biträden, ren-

s Vni fri in er m m

år med ytterligare

600 kronor.

Efter fem år kan

Vaktmästaren........................

500

_

300

_

_

kronor. Om vaktmä- staren tillika ärslotts-

Summa.

--1—

6,300

—

vakt, åtnjuter han

dessutom fri bostad.

I afseende på vilkoren för åtnjutande af aflöning enligt nämnda stat

hade departementschefen hemstält:

att löntagare skulle vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet.

eller jemkning i åligganden, som kunde varda stadgad, och att

vaktmästaren särskildt skulle vara skyldig att, om så pröfvades lämpligt,

jemväl utöfva tillsyn öfver Vadstena slott och dess område samt bestrida

dermed förenad vakthållning utan annan ersättning än fri bostad;

att med arkivariebefattningen icke finge förenas annan tjenst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med

mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i

landsarkivet;

att tjenstgöringspenningar finge af tjenstinnehafvare uppbäras endas för

den tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skulle för den

tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten

förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, egde uppbära

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet för svag helsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kunde förpligtas att

under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af

lönen, som för tjenstens förrättande erfordrades eller eljest pröfvades skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjenst ansåges böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämdes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren mera än

fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjenst, dock att härvid icke skulle föras honom till last den

tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan egde rum,

efter ytterligare fem år, på enahanda vilkor, under iakttagande, hvad

hvar och en af dessa förhöjningar anginge, att den högre aflöningen ej

finge tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade

tjensteåldern blifvit uppnådd; och borde löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid, han förut skött likartad befattning i statens tjenst;

att arkivarien skulle, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjenstår,

vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten

från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t dock obetaget att låta

med afskedet anstå, derest och så länge den pension sberättigade pröfvades

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och

kunde finnas villig i densamma qvarstå; samt

att semester finge af arkivarien åtnjutas under en och en half månad

årligen.

Sedan förra Riksdagen besluta, att vissa lokaler i Vadstena slott under

innevarande år skola inredas till mottagande och förvarande af arkivalier

från den mellersta delen af vårt land, synes tiden vara inne att vidtaga

åtgärder med afseende å vården och handhafvandet af det sålunda inrättade

landsarkivet.

Det nu af Eders Kongl. Maj:t i detta syfte framlagda förslaget synes

Riksdagen vara af beskaffenhet att i väsentliga delar böra vinna Riksdagens

godkännande. Riksdagen har dock med hänsyn till det arbete, som kommer

att åligga den tjensteman, hvilken enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag

skulle förestå detta arkiv, icke ansett honom böra tilldelas den aflöning,

som i den kongl. propositionen föreslås, utan har funnit den skäligen böra

nedsättas med 500 kronor, dervid lönen lämpligen synts böra bestämmas

till 2,300 kronor med 2 ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, och tjenstgöringspenningarne

till 1,200 kronor. Statens slutsumma komme alltså

härigenom att minskas med 500 kronor. Vidare har Riksdagen, i öfverensstämmelse

med Riksdagens i afseende a regleringen af utgifterna under

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

riksstatens sjette hufvudtitel anmälda beslut angående lönereglering för

patent- och registreringsverket, funnit sig böra besluta, det bestämmelsen,

att arkivarien skulle, efter vissa lefnads- och tjenstår, vara förpligtad att

med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjensten

afgå, må för närvarande uteslutas från de för åtnjutande af aflöning uppstäda

vilkor. På det att emellertid hvarken arkivarien eller vaktmästaren,

om hvilken någon bestämmelse i berörda afseende icke finnes föreslagen, må

det oaktadt kunna jemlikt föreskrifterna i kongl. bref till statskontoret den

1 juni 1877 komma i åtnjutande af pension, har, såsom angående patentoch

registreringsverkets personal egt rum, särskildt vilkor derom föreskrifvits.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det sätt

bifallits, att Riksdagen, med godkännande af dels följande

Stat för landsarkivél i Vadstena

att lända till efterrättelse från och med år 1899:

■

Lön

Tjen9t-

görings-

penningar

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

Arkivarien .....................

2,300''—!

1,200

_

3,500

Till vikariatsersättning, arf-

1

voden åt extra biträden,

renskrifning m. m..........

___

1,500

i

Vaktmästaren .................

500 —

300

_

800

Summa

| -|

—

5,800

-;

Efter fem Er kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter tio Er med

ytterligare 600 kr.

Efter fem Er kan lönen

höjas med 100 kronor.

Om vaktmästaren tilllika

är slottsvakt, åtnjuter

han dessutom fri

bostad.

dels ock följande vilkor för åtnjutande af i staten upptagna aflöningsför

måner:

att löntagare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och att

vaktmästaren särskildt skall vara skyldig att, om så pröfvas lämpligt,

jemväl utöfva tillsyn öfver Vadstena slott och dess område samt bestrida

dermed förenad vakthållning utan annan ersättning än fri bostad;

att med arkivariebefattningen icke må förenas annan tjenst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med

mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

i landsarkivet;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

att tjenstgöringspenningar få af tjenstinnehafvare uppbäras endast för

den tid, han verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för

den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten

förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande,

enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas att

under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af

lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren mera

än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan

eger rum, efter ytterligare fem år, på enahanda vilkor, under iakttagande,

hvad hvar och en af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen

ej får tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det den

stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas

den tid, han förut skött likartad befattning i statens tjenst;

att i allmänhet gällande bestämmelser i fråga om tjenstemäns och

vaktbetj entes rätt till pension icke skola vara på nu ifrågavarande löntagare

tillämpliga; samt

att semester må af arkivarien åtnjutas under en och en half månad

årligen;

bland de ordinarie anslagen i riksstaten uppfört för ett landsarkiv i

Vadstena ett belopp af 5,800 kronor, äfvensom medgifvit, att i sammanhang

dermed anslagsrubriken »riksarkivet» må ändras till »riks- och landsarkiven''»

samt ifrågavarande post derunder upptagas.

På grund häraf komma de ordinarie anslagen under den förändrade

rubriken att uppgå till 45,100 kronor.

Nationalmuseum.

2:o) Vidare har Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit»

att Riksdagen måtte bevilja förhöjning dels med 8,500 kronor, eller från

(i,500 kronor till 10,000 kronor af det i staten för nationalmuseum förekommande

1’eservationsanslaget till konstsamlingarnas ökande, dels ock

med 19,000 kronor, eller från 6,000 kronor till 25,000 kronor af det under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Biksdagens Skrifvelse N:o 79.

nationalmusei stat uppförda reservationsanslag till inlösen af lefvande

svenska konstnärers arbeten, under medgifvande tillika, att sistnämnda

anslag skulle kunna användas, förutom till inköp af färdiga konstalster,

jemväl till främjande på annat sätt af svensk monumental eller i högre

mening dekorativ konst.

Vid bifall härtill skulle anslagen under rubriken nationalmuseum

komma att ökas från nuvarande beloppet, 46,350 kronor, till 68,850 kronor.

I hufvudsak instämmande uti det, som af nationalmusei nämnd och

akademien för de fria konsterna anförts i deras i statsrådsprotokollet omförmälda

skrivelser af den 29 september och den 30 oktober 1897, har

Riksdagen ansett, att ifrågavarande två anslag, hvilka vid en jemförelse

med de belopp, som enligt hvad till statsrådsprotokollet meddelats, i våra

grannländer utgå för liknande ändamål, synas vara väl knappt tillmätta,

lämpligen böra höjas med hvad bemälda myndigheter i åberopade skrivelser

föreslagit. Derigenom skulle staten blifva i tillfälle att oftare än

hittills förvärfva konstverk af mera betydande konstnärligt värde och i

större mån främja afsättningen af de svenska konstnärernas arbeten.

Riksdagen har deremot ej kunnat biträda Eders Kongl. Maj:ts på initiativ

af svenska konstnärernas förening framkomna förslag att med ytterligare

10,000 kronor höja anslaget till inlösen af lefvande svenska konstnärers

arbeten, hvarmed enligt den kongl. propositionen hufvudsakligen åsyftats

att på annat sätt än hittills egt rum främja monumental eller i högre

mening dekorativ konst. Det förefaller nemligen Riksdagen olämpligt att

på detta sätt bereda medel till uppförande af monument och minnesvårdar

å offentliga platser, i kyrkor eller andra offentliga samlingsrum eller till

utförande af dekorativa arbeten till prydande af sådana lokaler. Riksdagen

har ej heller i öfrigt funnit skäl föreligga för sistnämnda anslags

höjning utöfver hvad myndigheterna till en början ifrågasatt, särskildt som

det knappa utrymmet inom nationalmuseum bör mana till varsamhet vid

samlingarnas ökande. Anslaget till inlösen af lefvande svenska konstnärers

arbeten har derför ansetts böra bestämmas till 15,000 kronor att användas

till det ändamål, som hittills varit dermed afsedt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen på det sätt

bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen beviljat

förhöjning dels med 3,500 kronor, eller från 6,500 kronor till 10,000

kronor, af det i staten för nationalmuseum förekommande reservationsanslaget

till konstsamlingarnas ökande, dels ock med 9,000 kronor, eller

från 6,000 kronor till 15,000 kronor, af det under nationalmusei stat uppförda

reservationsanslag till inlösen af lefvande svenska konstnärers arbeten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

På grund af detta Riksdagens beslut hafva anslagen under rubriken

nationalmuseum ökats fx''ån nuvarande boloppet, 46,350 kronor, till 58,850

kronor.

Domkapitlens expeditioner.

3:o) Vidare har Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under

nämnda hufvudtitel föreslagit,

dels i punkten 3:o)

att Riksdagen måtte medgifva, det Vesterbottens och Norrbottens

län från den 1 januari 1899 frånskildes Hernösands stift för att bilda ett

särskildt stift, samt att för aflönande af biskop i det nya stiftet af biskopslöneregleringsfonden

användes högst 13,500 kronor årligen;

att för bestridande af kostnaden för aflönande af konsistorienotarie,

amanuens och vaktmästare vid det nya domkapitlet måtte beviljas ett ordinarie

anslag af 5,100 kronor, deraf till notarien 3,000 kronor, till amanuensen

1,600 kronor och till vaktmästaren 500 kronor;

att för hyra af lokal och vaktmästarebostad måtte anslås ett årligt

belopp af 1,500 kronor; samt

att såsom ersättning för den minskning i inkomst, som genom den

ifrågasatta stiftsdelningen skulle drabba notarien vid Hernösands domkapitel

till följd af förlusten af sportelinkomsterna från Vesterbottens och

Norrbottens län, måtte beviljas ett årligt anslag af 1,500 kronor;

dels ock i punkten 39:o)

att Riksdagen måtte på extra stat för år 1899 anvisa följande belopp,

nemligen 600 kronor såsom ersättning till nuvarande amanuensen vid

domkapitlet i Hernösand för den minskning i hans inkomst, som i anledning

af den föreslagna delningen af Hernösands stift skulle uppstå genom

upphörande af till honom nu utgående anslag, samt 3,500 kronor för anskaffande

af möbler, inventarier m. m. för expeditionslokalen vid det nya

domkapitel, som enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag om berörda stifts delning

skulle komma att upprättas i Luleå.

Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har hvad Eders

Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, på grund af kamrarnes skiljaktiga beslut,

för denna Riksdag förfallit.

4:o) Under förevarande anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t slutligen

föreslagit, att anslaget till förstärkande af domkapitlens expeditionskassor

måtte från och med år 1899 förhöjas med 500 kronor till 6,000 kronor.

Uti det i ärendet förda statsrådsprotokollet erinras, hurusom Eders

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Kong! Maj:t i anseende dertill, att domkapitlens expeditionskassor visat

sig otillräckliga för bestridande af de derå anvisade utgifter, till sistförflutna

Riksdag aflåtit framställning om beviljande till dessa kassors förstärkning

af ett anslag å ordinarie stat å 6,000 kronor, men att, då det

af Eders Kong! Maj:t i sådant afseende äskade beloppet blifvit bestämdt

med hänsyn jemväl till de ökade utgifter för expeditionskassorna, som

skulle påkallats genom inrättande af ett nytt domkapitel i enlighet med

Eders Kongl. Maj:ts då aflåtna förslag om Hernösands stifts delning, hvilket

förslag i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut förfallit, anslaget blifvit

af Riksdagen nedsatt till 5,500 kronor. Sedan fråga om berörda delning

nu å nyo blifvit af departementschefen upptagen, både han föranlåtits att

hemställa, det Eders Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta förevarande

framställning.

Då, enligt hvad i nästföregående punkt anförts, jemväl det till innevarande

års Riksdag aflåtna förslaget om Hernösands stifts delning förfallit,

samt sålunda den förutsättning, som legat till grund för framställningen

om förhöjning af nu ifrågavarande anslag, ej vidare förefinnes, har

Riksdagen, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

uppfört ordinarie anslaget till förstärkande af domkapitlens expeditionskassor

med oförändradt belopp, 5,500 kronor.

I enlighet med detta Riksdagens beslut samt på grund af att förslaget

om Hernösands stifts delning förfallit, har anslaget till domkapitlens

expeditioner i riket uppförts med oförändradt belopp eller 27,659 kronor.

Universiteten.

5:o) Under förevarande hufvudtitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

ej mindre i punkt 5:o) att Riksdagen måtte, med godkännande af den i

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 omförmälda

stat för vissa extra ordinarie professorer, i hvad den anginge universiteten

i Upsala och Lund, för dess tillämpning bevilja en förhöjning

af dels 9,000 kronor i de till universitetet i Upsala utgående ordinarie

anslag; dels och 7,000 kronor i ordinarie anslagen till universitetet i Lund;

samt att Riksdagen'' måtte medgifva, dels att de enligt nämnda stat utgående

ålderstillägg finge bestridas af det under åttonde hufvudtiteln uppförda

förslagsanslag: ålderstillägg, dels och att nuvarande innehafvare af

sådan extra ordinarie professorsbefattning, hvarom nu vore fråga, som å

den nya staten ingått, finge i fråga om rätten till ålderstillägg tillgodoräkna

sig tjenstgöringstid, som infallit före dessa bestämmelsers trädande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:0 79.

i tillämpning; än äfven i punkt 12:o) att Riksdagen måtte, med godkännande

af ofvannämnda stat, hvad karolinska mediko-kirurgiska institutet

anginge, för dess tillämpning bevilja en förhöjning af 1,000 kronor i de till

institutet utgående ordinarie anslag; samt att Riksdagen måtte lemna enahanda

medgifvanden i fråga om ålderstillägg för vissa extra ordinarie

professorer vid institutet, som ofvan nämnts.

Enligt åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

ansett de nu ifrågavarande aflöningarna böra på följande sätt i

staten bestämmas:

Bill. till Riksd. Prof. 18.98. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Håft.

-2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

För Upsala universitet.

Teologiska fakulteten:

Lön

Tjenst-

göringa-

penningar

Samma

1 e. o. professor.............................................................

2,190

—

1,200

—

3,390

—

innehar dessutom Hagby och Ramsta prebendepasto- rat, i behållen inkomst beräknadt till 1,110 kronor.

1 d:o................................................................................

2,560

—

1,200

—

3,760

—

innehar dessutom Näs prebendepastorat, i behållen

inkomst beräknadt till 740 kronor.

1 d:o...............................................................................

1,650

—

1,200

—

2,850

—

innehar dessutom Börje prebendepastorat, i behållen

inkomst beräknadt till 1,650 kronor.

Juridiska fakulteten:

1 e. o. professor..............................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

2 d:o .............................................................

6,600

—

2,400

—

9,000

—

Medicinska fakulteten:

e. o. professor i anatomi...............................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i allmän och experimentet farmakodynamik och

3,300

farmakognosi ...............................................................

1,200

—

4,500

—

d:o i anatomi ................................................................

3,300

1,200

—

4,500

—

d:o i medicinsk och fysiologisk kemi ...........................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i pediatrik och praktisk medicin..............................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i oftalmiatrik ...........................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

Filosofiska fakulteten:

e. o. professor i historia ................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i svenska språket.....................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i sanskrit med jemförande indo-europeisk språk-

forskning ..................................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i klassiska språk ......................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i nyeuropeisk linguistik ..........................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i slaviska språk.......................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i matematik ..........................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i analytisk kemi ......................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i botanik .................................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i meteorologi ...........................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i jemförande anatomi .............................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

11

Lön

Tjenst-

görings-

penningar

Summa

För Lunds universitet.

Juridiska fakulteten:

1 e. o. professor.............................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

1 d:o ...............................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

Medicinska fakulteten:

e. o. professor i anatomi och histologi...........................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i patologisk anatomi, rätts- och statsmedicin samt

hygien...........................................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i pediatrik .............................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i obstetrik och gynekologi......................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i oftalmiatrik ...........................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

Filosofiska fakulteten:

e. o. professor i historia och statskunskap ..................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i sanskrit med jemförande indoeuropeisk språk-

forskning .....................................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i klassiska språk .....................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i nyeuropeisk linguistik ..........................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i geografi och historia ............................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i mekanik och matematisk fysik ..........................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i geologi .................................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i botanik ...............................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i jemförande anatomi ...........................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

Karolinska institutet:

e. o. professor i farmakodynamik och farmakognosi......

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i histologi ..............................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i kemi och farmaci...................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

d:o i patologisk anatomi ................................................

3,300

—

1,200

—

4,500

—

Efter 5 år kan för ofvan upptagna e. o. professorsbefattningar lönen böjas med

500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

I sammanhang med Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställningar

har Riksdagen behandlat en inom Riksdagen väckt motion, deri yrkats,

att Riksdagen måtte till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställa nödiga medel

för att extra ordinarie professorn i egyptologi vid Upsala universitet Karl

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Piehl skulle komma i åtnjutande af löneförmåner motsvarande dem, som

enligt Eders Kongl. Maj:ts förevarande proposition skulle tillkomma de

extra ordinarie professorer vid universiteten, för hvilkas befattningar löneförbättring

i samma proposition vore föreslagen.

Med afseende härå har erinrats, att 1893 års Riksdag i skrifvelse till

Eders Kongl. Maj:t angående regleringen af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel anmält, att Riksdagen med bifall till Eders Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställning beslutit, att för dåvarande docenten

Karl Piehl finge vid universitetet i Upsala inrättas en personlig extra

ordinarie professur i egyptologi, och för detta ändamål på allmänna indragningsstaten

anvisat årlig lön till belopp af 4,000 kronor, deraf 1,000

såsom tjenstgöringspenningar, med rätt för Piehl att efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring erhålla ålderstillägg å lönen med 500 kronor.

Riksdagen, som under punkten 12:o här nedan tillkännagifver sitt

beslut i fråga om de extra ordinarie professorerna vid karolinska institutet,

får nu anmäla, att Riksdagen för beredande af aflöning i enlighet

med Eders Kongl. Maj:ts förslag åt de i Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning afsedda extra ordinarie professorer vid universiteten i Upsala

och Lund beviljat en förhöjning af dels 9,000 kronor i de till universitetet

i Upsala utgående ordinarie anslag, dels ock 7,000 kronor i ordinarie

anslagen till universitetet i Lund, samt att Riksdagen i anledning af ofvannämnda

motion medgifvit, att extra ordinarie professorn i egyptologi vid

universitetet i Upsala Karl Piehl må komma i åtnjutande af samma löneförmåner,

som beviljats ofvannämnda extra ordinarie professorer, äfvensom

för sådant ändamål beviljat en förhöjning med 500 kronor i de till universitetet

utgående ordinarie anslag, dock endast för den tid Piehl qvarstår

i den ifrågavarande extra ordinarie professorsbefattningen.

G:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att till arfvode åt en lärare

vid universitetet i Upsala, som kunde finnas villig och lämplig att derstädes

meddela undervisning i finsk-ugriska språk, särskildt lappska och

finska, måtte béviljas ett årligt anslag af 2,500 kronor.

Då, enligt hvad upplyst blifvit, vid Upsala universitet tillfälligtvis

yppats möjlighet till erhållande af undervisning i de finsk-ugriska språken,

derigenom att vid nämnda universitet en vetenskapsman egnat sin verksamhet

åt studiet af dessa språk, synes det vara af vigt för universitetet

att allt fortfarande få tillgodogöra sig resultaten af dennes arbete, hvilket

dock icke torde låta sig göra, derest erforderlig godtgörelse ej varder

honom derför beviljad. För detta måls vinnande torde emellertid icke

vara nödvändigt att inrätta en särskild lärostol med ordinarie anslag; och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Riksdagen har ej heller i öfrigt funnit ändamålsenligheten af en sådan

åtgärd vara ådagalagd. Riksdagen har derför ansett sig böra för ändamålet

bevilja ett extra anslag till det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

belopp.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det sätt

bifallits, att Riksdagen till arfvode åt en lärare vid universitetet i Upsala,

som kan finnas villig och lämplig att derstädes meddela undervisning i

finsk-ugriska språk, särskildt lappska och finska, på extra stat för år 1899

beviljat ett anslag af 2,500 kronor.

7:o) Vidare har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

dels i punkten 7:o,

att materielanslaget för patologiska institutionen vid universitetet i

Upsala måtte höjas från 1,300 kronor till 2,800 kronor, eller med ett

belopp af 1,500 kronor;

och dels i punkten 45:o,

att Riksdagen måtte för inköp af mikroskop och annan erforderlig

utrustning för en bakteriologisk afdelning af nämnda institution på extra

stat för år 1899 bevilja ett anslag af 6,000 kronor.

Otillräckligheten af materielanslaget för ifrågavarande institution må

väl, särskildt om institutionen varder utvidgad med en bakteriologisk afdelning,

anses vara styrkt, men Riksdagen har dock icke funnit sig öfvertygad

derom, att anslaget behöfver ökas med hela det belopp, som af

Eders Kongl. Maj:t föreslagits, utan anser förhöjningen kunna begränsas till

1,200 kronor, eller 300 kronor mindre, än hvad vederbörande fakultet för

ändamålet begärt.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kongl. Maj:ts

framställning om anvisande å extra stat af medel till utrustning af berörda

bakteriologiska afdelning och under punkt 45:o här nedan tillkännagifver

sitt beslut derom, får nu anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts framställning

om höjning af det å ordinarie stat uppförda materielanslaget för patologiska

institutionen vid universitetet i Upsala på det sätt bifallits, att Riksdagen

höjt detta anslag från 1,300 kronor till 2,500 kronor, eller med ett

belopp af 1,200 kronor.

8:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att till aflöning åt en amanuens

vid obstetriska och gynekologiska klinikerna samt gynekologiska

polikliniken vid universitetet i Upsala måtte beviljas ett årligt anslag af

900 kronor.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet anförts, har Riksdagen, med

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

bifall till Eders Kong! Maj:ts förevarande framställning, till aflöning åt en

amanuens vid obstetriska och gynekologiska klinikerna samt gynekologiska

polikliniken vid universitet i Upsala beviljat ett årligt anslag af 900

kronor.

9:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

bär Riksdagen till aflöning åt ytterligare en amanuens vid institutionen

för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Upsala beviljat ett årligt

anslag af 500 kronor.

10:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att det på ordinarie

stat uppförda anslaget till materielen vid den fysiologiska institutionen i

Lund måtte ökas med 1,500 kronor, eller från 2,500 kronor till 4,000

kronor.

Hvad till statsrådsprotokollet anförts om anledningarna till ökning af

utgifterna för ifrågavarande institution har synts Riksdagen påkalla en

höjning af förevarande anslag. Enligt de lemnade uppgifterna har nemligen

anslaget under de två näst sista åren öfverskridits med respektive

1,256 kronor 91 öre och 1,595 kronor 80 öre. Det förefaller likväl Riksdagen,

som om utgifterna för berörda institution med iakttagande af nödig

sparsamhet skulle kunna något nedbringas, och Riksdagen har derför icke

ansett sig böra förorda eu anslagshöjning med högre belopp än 1,000

kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det sätt

bifallits, att Riksdagen ökat det på ordinarie stat uppförda anslaget till

materielen vid den fysiologiska instititutionen i Lund med 1,000 kronor,

eller från 2,500 kronor till 3,500 kronor.

ll:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att det ordinarie anslaget

till geologiska institutionen i Lund måtte ökas med 1,000 kronor, eller

från 1,500 kronor till 2,500 kronor.

I anslutning till departementschefens yttrande i statsrådsprotokollet

har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

ökat det ordinarie anslaget till geologiska institutionen i Lund med

1,000 kronor, eller från 1,500 kronor till 2,500 kronor.

På grund af Riksdagens under punkterna 5:o—ll:o anmälda beslut

har anslaget till universiteten, nu 736,681 kronor, ökats med 21,100 kronor,

eller till 757,781 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

15

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

12:o) För beredande af aflöning i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts

under punkten 5:o här ofvan omförmälda förslag åt de i Eders Kongl.

Maj:ts der omnämnda framställning afsedda extra ordinäre professorer vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet har Riksdagen beviljat en förhöjning

af 1,000 kronor i de till nämnda institut utgående ordinarie anslag.

13:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att till aflöning åt en amanuens

vid karolinska institutets hygieniska institution måtte på ordinarie stat

uppföras 900 kronor.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, har

Riksdagen till aflöning åt en amanuens vid karolinska institutets hygieniska

institution på ordinarie stat uppfört ett anslag af 900 kronor.

På grund af hvad Riksdagen under punkterna 12:o och 13:o anmält

har anslaget till karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 190,000 kronor,

ökats med 1,900 kronor, eller till 191,900 kronor.

Allmänna läroverken.

14:o) Eders Kongl. Maj:t har under förevarande hufvudtitel föreslagit

dels i punkt 14:o:

a) med afseende på lärarnes vid de högre och femklassiga allmänna

läroverken aflöning,

att för lärarne vid berörda läroverk måtte bestämmas den i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 angifna lönereglering,

att gälla från och med år 1899;

b) med afseende å terminsafgifternas förhöjning,

att — under förutsättning, att den föreslagna löneregleringen för

lärarne vunne fastställelse — lärjunge, som vore vid högre eller femklassigt.

allmänt läroverk inskrifven, skulle, förutom nu utgående afgifter, från och

med vårterminen 1899, för hvarje termin erlägga till statsverket: inom

första, andra och tredje klasserna 10 kronor, inom fjerde och femte klasserna

20 kronor samt inom sjette och sjunde klasserna 30 kronor, dock att befrielse

derifrån skulle kunna beviljas enligt de i statsrådsprotokollet upptagna

bestämmelser, samt att i fråga om uppbörd och redovisning af

terminsafgifter äfvensom påföljd af uraktlåtenhet att dem erlägga skulle

gälla hvad derom i statsrådsprotokollet sades;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

c) med afseende å pensionsreglering för lärarne vid de högre och

femklassiga allmänna läroverken,

att ordinarie lärare och lärarinnor vid de högre och femklassiga allmänna

läroverken skulle hafva rättighet och i de uti statsrådsprotokollet

omförmälda fall äfven skyldighet att från tjensten afgå med pension å

allmänna indragningsstaten enligt de närmare bestämmelser, som i statsrådsprotokollet

angifvits; samt

d) med afseende på behofvet af förhöjning i ordinarie anslag till allmänna

läroverken,

att anslaget till arfvoden åt extra lärare och vikarierande lärare samt

för oförutsedda behof måtte höjas med 15,000 kronor, eller från 135,000

kronor till 150,000 kronor;

att anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken måtte ökas med 12,000 kronor, eller från 28,000 kronor till

40,000 kronor;

att anslaget till extra arfvoden åt gymnastiklärare samt till anskaffande

af ammunition för målskjutning m. m. måtte höjas med 3,500 kronor,

eller från 34,000 kronor till 37,500 kronor;

att till extra arfvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken

måtte uppföras ett anslag af 2,500 kronor; samt

att för genomförande af lönereglering för lärarne vid de högre och

femklassiga allmänna läroverken enligt i statsrådsprotokollet angifna grunder

måtte beviljas en förhöjning af nuvarande reservationsanslaget till de allmänna

läroverken med ett belopp af 704,453 kronor;

dels ock i punkt 60:o:

att Riksdagen måtte anvisa å extra stat för år 1899 till arfvoden åt extra

och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken 100,000 kronor,

samt till tillfällig löneförbättring åt rektorer och ordinarie lärare vid de

treklassiga allmänna läroverken och pedagogierna enligt i nämnda statsrådsprotokoll

angifna grunder 25,500 kronor.

Af åberopade statsrådsprotokollet inhemtas, att föredragande departementschefen

hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

a) med afseende å lärarnes vid de högre och femklassiga allmänna

läroverken aflöning:

att för lärarne vid berörda läroverk måtte bestämmas följande lönevilkor

att gälla från och med år 1899:

för rektorer: vid högre läroverk två lönegrader å 1) 3,500 kronor och

2) 4,000 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,500 kronor, med rätt till

uppflyttning i andra lönegraden efter tio års väl vitsordad tjenstgöring såsom

rektor vid sådant läroverk; vid de femklassiga läroverken i Stockholm

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 7fM

lön 3,200 kronor, tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; vid öflig a femklassiga

Läroverk två lönegrader å 1) 2,700 kronor och 2) 3,200 kronor jemte tjenstgöringspenningar

1,300 kronor, med rätt till uppflyttning i andra lönegraden

efter tio års väl vitsordad tjenstgöring såsom rektor vid femklassigt

läroverk; hvarförutom rektorerna vid alla dessa läroverk skulle af vederbörande

kommuner såsom hittills åtnjuta fri bostad eller hy ^ersättning;

för lektorer: fyra lönegrader å 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor, 3)

3,100 kronor och 4) 3,600 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,400

kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre lönegrad

efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

för adjunkter vid högre och kolleger vid femklassiga läroverk: fyra lönegrader

å 1) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor och 4) 3,000

kronor, jemte tjenstgöringspenningar 1,000 kronor, med uppflyttningsrätt

lika som lektorer;

för musiklärare: vid högre läroverk tre lönegrader å 1) 1,000 kronor,

2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till

närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som skulle gälla för lektorer;

vid femklassiga läroverk lön 500 kronor;

för gymnastiklärare och teckningslärare vid högre läroverk tre lönegrader

å l) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor, med uppflyttningsrätt

lika som musiklärare; vid femklassiga läroverk lön 600

kronor;

att musiklärai’e skulle vara skyldig tjenstgöra för den faststälda lönen

vid högre läroverk 12 timmar i veckan; vid femklassigt läroverk 6 timmar

i veckan; samt att gymnastiklärare och teckningslärare skulle vara skyldige

att för den faststälda lönen tjenstgöra vid högre läroverk 16 timmar i

veckan; vid femklassiga läroverk 8 timmar i veckan; men att ytterligare

tjenstgöringsskyldighet skulle kunna åläggas musik-, gymnastik- och teckningslärare

mot ersättning af 75 kronor för hvarje timme i veckan under

helt läsår åt lärare vid femklassigt läroverk eller i första och andra lönegraden

vid högre läroverk samt af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden;

att öfningslärare skulle vid tjenstledighet på grund af sjukdom ega

rätt att uppbära, förutom den del af den fasta lönen, som enligt gällande

bestämmelser tillkomine honom, tre fjerdedelar af det arfvode, som skulle

tillfallit honom för extra tjenstgöringstimmar, i den händelse han sjelf sin

tjenstgöring bestridt;

att tjenstgöringspenningarna skulle för alla lärare, rektorerna undantagna,

beräknas utgå för läsår med 36 läsveckor; att de i rektorernas aflöning

ingående tjenstgöringspenningar skulle beräknas utgå för kalenderår,

men till olika belopp för läsåret och för ferierna, efter särskilda bestämtiih.

till Rikad. klot. ISOS. 10 Sand. 1 Afil. 1 Rand. 15 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

meker, som skulle af Eders Kongl. Maj:t fastställas: samt att tjenstgöringspenningarnä

icke finge af tjenstens innehafvare uppbäras under tjenstledighet,

dock att, om rektor eller lektor, som vore domkapitelsledamot,

endast åtnjöte ledighet från domkapitélsgöromålen, afdrag å tjenstgöringspenningarna

icke finge ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

denna lönereglering komme lärare till del, skulle gälla såsom vilkor: 1) att

lärare, som enligt hittills gällande stat vore berättigad till ersättning för

indelt lön, skulle frånträda sin rätt till nämnda ersättning; 2) att nuvarande

innehafvare af lön, i hvilken inginge afkomst af prebendehemman

och lägenheter eller andra särskilda förmåner utom kontanta penningar,

skulle vara pligtig att, sedan eu undersökning af dessa förmåners beskaffenhet

samt uppskattning af deras ekonomiska värde egt rum, vidkännas

antingen förmånernas indragning till statsverket mot ersättning i penningar

till det belopp, hvartill de vore i stat beräknade, eller den minskning i

statsverkets löneanslag till tjensten, som kunde i vederbörlig ordning varda

beslutad, dock icke till större belopp, än som motsvarade den löneförbättring,

som löntagaren vid nu föreslagen lönereglering kunde komma att

vinna; 3) att den genom kongl. cirkulären den 20 mars 1858 och den 29

december 1860 stadgade skyldighet för vissa lärare att, i händelse de

genom inträffade förändringar skulle finnas umbärliga vid det läroverk,

der de vore anstälda, inträda i tjenstgöring vid annat läroverk helst inom

stiftet, skulle åligga äfven öfriga vid de högre och femklassiga allmänna

läroverken anstälda lärare, intill dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att

lärare skulle vara skyldig att från tjensten afgå med pension enligt de

bestämmelser, som i sammanhang med denna lönereglering faststäldes;

äfvensom

att hvarje lärare, som blefve utnämnd till tjenst, med hvilken rätt till

särskilda förmåner vore förenad, skulle vara underkastad den minskning i

aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kunde finna lämpligt

besluta, till ett belopp, icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående

särskilda förmåner efter skälig uppskattning sig belöpte;

b) med afseende på terminsafgifternas förhöjning:

att — under förutsättning, att den föreslagna löneregleringen

för lärarne vunne fastställelse — lärjunge, som vore vid högre eller femklassigt

allmänt läroverk inskrifven, skulle, förutom nu utgående afgifter,

från och med vårterminen 1899 för hvarje termin erlägga till statsverket:

inom lista, 2:dra och 3:dje klasserna ......... 10 kronor,

» 4:de och 5:te klasserna ........................ 20 »■ ,

» 6:te och 7:de » 30 » ;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

19

att befrielse från nämnda afgift skulle kunna beviljas medellöse lärjungar,

så vida de genom fallenhet för studier, flit och godt uppförande

ansåges böra till erhållande af denna förmån komma i åtanke;

att befrielse från afgiftens halfva belopp skulle kunna beviljas mindre

bemedlade lärjungar, som uppfylde för hel befrielse stadgade vilkor;

att å hvarje skolstadium (klasserna 1 — 3, 4—5 samt 6—7) icke mer *

än 15 % af stadiets hela lärjungeantal finge erhålla hel befrielse och icke

mer än 20 % half sådan, hvarvid dock, om så pröfvades nödigt, två halfva

befrielser skulle kunna sättas i stället för en hel sådan eller omvändt, blott

att hela det för hvarje termin inom stadiet debiterade afgiftsbelopp ej

understege 75 % af hvad det skulle utgöra, om alla lärjungarne erlade

full afgift;

att förslag å de lärjungar, som skulle komma i åtnjutande af befrielse,

skulle upprättas af en nämnd, bestående af läroverkets rektor såsom ordförande,

klassföreståndaren för den klass eller afdelning, som frågan i

hvarje särskild! fall gälde, samt en af läroverksstadens kommunalstyrelse

och två af vederbörande landsting valda ledamöter, hvilket förslag derpå

skulle underställas eforus till pröfning och stadfästelse;

att uppbörden af samtliga terminsafgifter skulle verkställas på utsatt

tid minst 14 dagar efter det tillkännagifvande skett angående de beviljade

befrielserna och senast 8 veckor efter terminens början;

att uppbörden af de till statsverket ingående afgiftema skulle redovisas

af rektor, i länen till landtränterierna och i Stockholm till statskontoret,

för vårterminen före juni månads och för höstterminen före december

månads slut;

att lärjunge, som ej före lästennins utgång erlagt stadgade afgifter,

skulle från läroverket uteslutas, intill dess den resterande afgiften blifvit

gulden; samt

att lärjunge, som bevistat allmänt läroverk, skulle, om han sökte inträde

vid annat allmänt läroverk, med intyg styrka, att han ej vid det

läroverk, han lemna!, häftade i skuld för oguldna terminsafgifter;

c) med afseende å pensionsreglering för lärarne vid de högre och

femklassiga allmänna läroverken:

att, med undantag af gymnastiklärare, öfriga ordinarie lärare och

lärarinnor, som ingingc på den nya lönestaten eller som utnämndes efter

det kungörelse i ämnet utkommit, skulle hafva rättighet och äfven skyldighet

att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår med pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Korigl. Magt dock obetaget att

låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröf
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

vades i tjensten kunna på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna

och kunde finnas villig att i densamma qvarstå;

att pensionsbeloppet för bemälda ämneslärare och ämneslärarinnor

äfvensom öfningslärare och öfningslärarinnor, Indika icke i fem år tjenstår!

vid det läroverk, de vid pensionens beviljande tillhörde, skulle utgöra

oafkortad lön, men för öfningslärare och öfningslärarinnor, som minst fem

år tjenstgjort vid det läroverk, de vid pensionens beviljande tillhörde, sålunda

beräknas, att till den oafkortäde lönen lades det arfvodesbelopp, som

de för extra undervisningstimmar under de sista fem åren i medeltal för

år uppburit eller skulle hafva uppburit, i den händelse de hela tiden sjelfva

bestridt sin tjenstgöring, dock att hela det sålunda beräknade eller genom

förening af flera öfningslärarebefattningar föranledda pensionsbeloppet icke

finge öfverstiga 3,000 kronor;

att, med undantag af gymnastiklärare, öfriga ordinarie lärare och

lärarinnor, som icke inginge på den nya lönestaten, skulle hafva rättighet

att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår afgå från tjensten

med pension å allmänna indragningsstaten till belopp efter nu gällande

bestämmelser; samt

att ordinarie gymnastiklärare, då de uppnått 60 lefnadsår och minst

30 tjenstår, skulle under i öfrigt enahanda vilkor och förutsättningar,

som för öfrige öfningslärare blifvit föreslagna, hafva samma rätt och

skyldighet att från tjensten afgå med pension, som här ofvan föreslagits

beträffande öfrige öfningslärare.

Riksdagen bada kamrar hafva vid flera särskilda tillfällen, då frågan

om löne- och pensionsreglering för lärarne vid de allmänna läroverken

förevarit, godkänt de aflöningsbelopp, som nu föreligga till pröfning, ehuru

af särskilda orsaker något enigt beslut om löneförhöjning icke kommit till

stånd. Sedan dess har emellertid tillkommit en omständighet, som måste

tagas i betraktande vid ordnandet af ifrågavarande lärares löneförhållanden.

Riksdagen har nemligen i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t i fråga om

pension för lärarne vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna

den 17 maj 1897 uttalat, att Riksdagen ansåge synnerligen önskvärd!, att

sådan förändring i afseende å pensionsvilkoren för lärarne vid elementarläroverken

vidtoges, att de blefve förpligtade att bidraga till sin pensionering.

Som emellertid det nu förevarande förslaget till pensions- och lönereglering

är uppgjord utan tagen hänsyn härtill, har detsamma ansetts icke

böra af Riksdagen i strid med dess i frågan uttalade åsigt godkännas.

Då Riksdagen alltså ansett sig böra afstå Eders Kongl. Maj:ts före
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

varande framställning i fråga om definitivt ordnande af lärarnes aflöning

och pensionering, har Riksdagen, som vid sådant förhållande icke haft anledning

att yttra sig om de ifrågasatta nya grunderna för gymnastik- och

musiklärarnes aflönande, funnit sig sakna skäl medgifva införandet af de

i sammanhang med löneregleringen föreslagna terminsafgifterna.

Hvad Riksdagen här ofvan anfört till stöd för afslag å- Eders Kong!.

Maj:ts proposition angående ordnandet för framtiden af lärarnes aflöning

innefattar dock intet hinder för Riksdagen att till denna proposition lemna

bifall i så måtto, att skälig löneförbättring å extra stat må lärarne beviljas.

Såsom kändt är, har under en följd af år dylik löneförbättring utgått.

Att denna fortfarande skall komma lärarne till godo, måste anses vara

med billighetens kraf öfverensstämmande, men derutöfver synes det kunna

med skäl ifrågasättas, att för de ämneslärare, till hvilka löneförbättring

hittills utgått med endast 250 kronor, densamma måtte höjas till lika

belopp som för öfriga ämneslärare i enlighet med den af åtskilliga rektorer

<jch lärare vid de allmänna läroverken till Eders Kong! Maj:t ingifna, i

statsrådsprotokollet omförmälda petition. De i denna petition anförda skäl

hafva nemligen synts Riksdagen så mycket mer beaktansvärda, som den

ifrågasatta löneförmånen naturligen skulle tillgodokomma icke endast de

redan högst aflönade, utan äfven i män af uppflyttning i högsta lönegraden

öfriga lärare, hvilka icke af cn eller annan orsak dessförinnan afgå från

tj en sten.

Hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit angående löneförbättring för lärarne

vid de treklassiga läroverken och pedagogierna har i öfverensstämmelse

med frågans behandling i öfrigt icke föranledt till annat Riksdagens beslut,

än att dessa lärare blifvit i fråga om den tillfälliga löneförbättringen

likstälda med ämneslärarne vid de högre och femklassiga allmänna läroverken.

Jemväl med afseende å vissa af öfningslärarne har Riksdagen ansett

några förbättringar i aflöningsvilkoren böra nu af Riksdagen medgifvas

utöfver den tillfälliga löneförbättring, de under en följd af år åtnjutit.

Den af 1893 års Riksdag teckningslärare vid allmänt läroverk medgifna

rätt att under tjenstledighet på grund af sjukdom uppbära viss del af det

belopp, som skulle tillfallit honom, i den händelse han sjelf bestridt sin

tjenstgöring, i hvithet afseende dessa lärare varit efter antalet tjenstgöringstimmar

indelade i tre klasser, synes, enligt hvad erfarenheten numera

gifvit vid handen, icke vara tillfyllestgörande för de lärare, som inom eu

hvar af dessa klasser hafva den längst utsträckta tjenstgöringen, och särskilt

för dem, som inom den högsta af dessa klasser undervisa inemot

40 timmar i veckan och uppbära ersättning efter eu beräkning af endast

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

''Ib timmars tjenstgöring. Bestämmelsen härom liar sålunda i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts framställning ansetts böra

ändras derhän, att ordinarie teckningslärare vid allmänt läroverk må, der

antalet tjenstgöringstimmar uppgår till 1 (i i veckan eller derutöfver, under

tjenstledighet pa grund af sjukdom uppbära tre fjerdedelar af det belopp,

som efter afdrag af de s. k. löneförbättringsmedlen skulle tillfallit honom,

i, den händelse han sjelf bestridt sin tjenstgöring. Vidare har Riksdagen

funnit, att vissa musiklärare vid de femklassiga läroverken, hvilka lärare

lör närvarande åtnjuta i lön 450 kronor och i tillfällig löneförbättring

25 kronor, äro i behof af någon förhöjning i sina löneinkomster, nemligen

de, som nödgas för denna lön tjenstgöra högre antal timmar än det af

Eders Ivongl. Maj:t för åtnjutande af eu ordinarie lön af 500 kronor högst

föreslagna timantal, eller 6 timmar i veckan. Som emellertid, enligt den

af Eders Kongl. Maj:t den 19 augusti 1895 faststälda plan för undervisningen

i öfningsämnena vid de allmänna läroverken, undervisningen i

sång och musik vid de femklassiga läroverken icke är ansedd att utsträckas

till mer än 7 timmar i veckan, lärer någon särskild ersättning för ökad

tjenstgöringsskyldighet icke erfordras för mer än 1 timme i veckan, och

har det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna arfvode af 75 kronor för sådan

extra tjenstgöringstimme, i likhet ined hvad för teckningslärare vid samma

läroverk nu är gällande, ansetts vara i detta afseende tillfyllestgörande.

Hvad derefter angar frågan om beredande af medel för de ändamål,

som i Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställningar afsetts, har Riksdagen

icke haft något att erinra mot de af Eders Kongl. Maj:t till arfvoden

åt extra och vikarierande lärare föreslagna anslagsbelopp, men har dervid

ansett, att den begärda anslagsförhöjningen å 15,000 kronor bör i likhet

med det af Eders Kongl. Maj:t äskade anslaget å 100,000 kronor uppföras

å extra stat. Den föreslagna höjningen å 12,000 kronor af anslaget

till extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken, hvarigenom

det förut å extra stat uppförda anslag å 3,000 kronor till bestridande

af förhöjd aflöning åt teckningslärare under tjenstledighet på grund

af sjukdom korame att öfverflyttas till ordinarie stat, har Riksdagen funnit

sig böra medgifva, hvaremot någon förhöjning i anslaget till extra arfvoden

åt gymnastiklärare m. m. icke torde erfordras, då, i enlighet med

Riksdagens beslut, tillämpning å gymnastiklärarne af samma grunder som

a teckningslärarne med afseende å ersättning för utsträckt undervisningstid

icke kommer att ega rum. För ofvan nämnda arfvoden till musiklärare

vid de femklassiga läroverken har Riksdagen beräknat ett årligt

belopp af 1,500 kronor, hvilket således skulle träda i stället för det till

arfvoden åt musiklärare vid såväl dessa som de högre läroverken begärda

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 7U.

anslaget, af 2,500 kronor. Vid afslag å den föreslagna löneregleringen för

lärarne vid de högre och femklassiga läroverken skulle den för detta ändamål

äskade förhöjning af 704,453 kronor i reservationsanslaget till de allmänna

läroverken icke komma att uppföras, hvaremot å extra stat ansetts

böra anslås till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid allmänna läroverken

och pedagogierna dels det belopp, som i innevarande års riksstat är bland

de extra anslagen uppfördt till sådant ändamål, nemligen 345,725 kronor,

dels ock det belopp, som kan erfordras för höjning i de af Riksdagen

här ofvan nämnda fall af berörda löneförbättring med 250 kronor.

Riksdagen har med ledning af de i statsrådsprotokollet intagna tabeller

beräknat, att en sådan ökad löneförbättring under år 189!) skulle komma

att utgå till 336 personer, hvilket skulle betinga eu höjning af förenämnda

anslag med 84,000 kronor, så att samma anslag komme att uppgå

till 429,725 kronor. Häri blir jemväl inräknadt det belopp, som enligt

Riksdagens beslut skall utgå till sådan löneföi’bättring åt rektorer och

lärare vid de treklassiga allmänna läroverken och pedagogierna, hvadan

det af Eders Kongl. Maj:t på extra stat äskade beloppet af 25,500 kronor

kommer att bortfalla.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts förslag till löne- och

pensionsreglering för lärarne vid de högre och femklassiga allmänna läroverken

äfvensom till förhöjning af terminsafgifterna för lärjungar, inskrifna

vid dessa läroverk, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställningar

medgifvit,

dels att en tillfällig löneförbättring i form af tjenstgöringspenningar

må efter hittills tillämpade grunder tillkomma lärarne vid allmänna läroverken

och pedagogierna med 500 kronor i hvarje lönegrad till rektor,

lektor, adjunkt och kollega äfvensom lärare vid enklassig pedagogi, med

125 kronor i första, 100 kronor i andra och 75 kronor i tredje lönegraden

till musiklärare vid högre läroverk, med 25 kronor till musiklärare vid

femklassigt läroverk samt med 100 kronor i första, 75 kronor i andra

och 50 kronor i tredje lönegraden till gymnastik- och teckningslärare vid

högre läroverk;

dels att ordinarie teckningslärare vid allmänt läroverk må vid tjenstledighet

på grund af sjukdom ega rätt att uppbära, förutom den del af

den fasta lönen, som enligt gällande bestämmelser tillkomma honom, tre

fjerdedelar af det arfvode, som skulle tillfallit honom för extra tjenstgöringstimmar,

i den händelse han sjelf sin tjenstgöring beslridt; och

dels att musiklärare vid femklassigt läroverk må ega att, derest hans

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

tjänstgöringsskyldighet uppgår till 7 timmar i veckan under helt läsår, i

arfvode utöfver nu gällande aflöning uppbära 75 kronor årligen;

att Eders Kongl. Maj:ts framställningar om anvisande af medel till

arfvoden åt extra och vikarierande lärare på det sätt bifallits, att Riksdagen,

med uppförande af det ordinarie anslaget till arfvoden åt extra

lärare och vikarierande lärare samt för oförutsedda behof med dess nuvarande

belopp, 135,000 kronor, på extra stat för år 1890 beviljat ett

anslag af 115,000 kronor till arfvoden åt extra och vikarierande äinneslärare

vid de allmänna läroverken;

att Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

ökat anslaget till extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken med 12,000 kronor, eller från 28,000 kronor till 40,000

kronor; i

att Riksdagen, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning om höjning

af anslaget till extra arfvoden åt gymnastiklärare samt till anskaffande

åt ammunition för målskjutning m. in., i riksstaten uppfört samma anslag

med dess nuvarande belopp 34,000 kronor;

att Riksdagen till extra arfvoden åt musiklärare vid de femklassiga

läroverken beviljat ett anslag af 1,500 kronor; samt

att Eders Kongl. Maj:ts för genomförande af den föreslagna löneförbättringen

gjorda framställning om höjning af reservationsanslaget till de allmänna

läroverken samt om anvisande af ett extra anslag till tillfällig

löneförbättring åt rektorer och ordinarie lärare vid de treklassiga allmänna

läroverken och pedagogierna på det sätt bifallits, att Riksdagen till tillfällig

löneförbättring åt lärarne vid allmänna läroverken och pedagogierna

eldigt ofvan anförda grunder på extra stat för år 1899 beviljat ett anslag

af 429,725 kronor.

15:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att med hänsyn till behofvet

af utsträckt undervisning å reallinien vid högre allmänna läroverket i

Vesterås ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken måtte

för upprättande af en ny lektorsbefattning vid sagda högre allmänna läroverk

höjas med årliga lönen för dylik befattning enligt i punkt 14:o) af

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januaari 1898 föreslagna

grunder, eller med 3,500 kronor, deraf 1,400 kronor tjenstgöringspenningar.

För anordnande af sådan undervisning jemväl vid allmänna läroverken

i Kristianstad, Östersund och Luleå har i särskilda inom Riksdagen väckta

motioner yrkats:

dels att Riksdagen måtte för åren 1899 —1903 på extra stat höja

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

anslaget till Kristianstads allmänna läroverk med 4,000 kronor årligen för

att dermed skulle kunna uppehållas två extra ordinarie lektorsplatser och

med vilkor att läroverket gjordes fullständigt äfven på reallinien;

dels att Riksdagen måtte, på det att Östersunds högre allmänna läroverk

måtte blifva fullständigt äfven på reallinien, för år 1899 på extra

stat anvisa ett belopp af 2,000 kronor till aflönande af en extra lektor

vid nämnda läroverk;

dels ock att Riksdagen, för beredande af tillfälle till utsträckning af

undervisningen å reallinien vid allmänna läroverket i Luleå till och med

läroverkets sjunde klass, måtte på extra stat för år 1899 bevilja, såsom

förhöjning i anslaget till arfvoden åt extra och vikarierande ämneslärare

vid de allmänna läroverken, ett belopp af 2,000 kronor.

Till stöd för de i ofvannämnda motioner väckta yrkanden hafva

motionärerna hufvudsakligen åberopat samma skäl, som i statsrådsprotokollet

anförts angående läroverket i Yesterås, och dessutom framhållit de

ifrågavarande städernas aflägsna läge från annan stad, der undervisning

å reallinien meddelades jemväl i sjunde klassen.

En motionär har angående de erforderliga medlens anvisande å extra

stat yttrat, att han ansåge det icke vara behöfligt, att de medel, som för

ändamålet erfordrades till lärarekrafternas förstärkning, för närvarande anvisades

på ordinarie stat. Med hänseende till de mera omfattande organisationsfrågor,

som stode på dagordningen angående våra allmänna läroverk,

syntes det vara lämpligast, att den nu förevarande frågan tills vidare ordnades

mera provisoriskt och att derför behöfliga medel toges från anslag

å extra stat. Motionären förestälde sig, att ett årligt belopp af 2,000

kronor, motsvarande kostnaden för en extra lektors anställande, vore för

ändamålet tillräckligt, och syntes detta belopp lämpligen böra anvisas under

form af förhöjning utaf det af Eders Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen

å extra stat äskade anslag af 100,000 kronor till arfvoden åt extra lärare.

För den händelse nämnda belopp af 2,000 kronor skulle vara väl knappt

tilltaget, borde sagda anslag i öfrigt lemna tillgång till hvad derutöfver

kunde behöfvas.

Nästlidna års Riksdag har lemnat utan anmärkning statsutskottets

yttrande, att det kunde med fog ifrågasättas, huruvida icke fullständig

undervisning å reallinien borde införas vid åtskilliga af de högre allmänna

läroverken. Enligt berörda yttrande, som föranledts af i ämnet väckt motion

rörande Kristianstads allmänna läroverk, hade utskottet funnit beaktansvärda

skäl anförda för genomförande af en sådan anordning vid sistnämnda läroverk,

men förestält sig, att äfven beträffande andra läroverk behof af

utvidgning i omförmälda hänseende förefunnes, och hade derför ansett

Bill. till Rikad. Prut. 1898. 10 Sand. 1 AJd. 1 Band. 15 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

dessa frågor böra i ett sammanhang pröfvas. Nu hafva framställningar i

detta syfte förelegat rörande, med ett undantag, alla de högre allmänna

läroverk, der realundervisning meddelas endast till och med sjette klassen.

Hvad till statsrådsprotokellet blifvit anfördt om Yesterås läroverk, hvilket

till väsentliga delar äfven kan tillämpas på öfriga ifrågavarande läroverk,

synes Riksdagen ådagalägga lämpligheten af att tillmötesgå de önskningar,

som i fråga om undervisningen vid dessa läroverk gjort sig gällande. Att

dervid full likställighet mellan läroverken bör blifva rådande med afseende

å sättet för genomförande af den föreslagna förändringen, synes Riksdagen

vara uppenbart, och har Riksdagen, som i fråga härom delat ofvan anförda,

af enskild motionär uttalade åsigter, till en jemförelse läroverken emellan

tagit del af en i statsrådsprotokollet intagen tabell öfver antalet lärjungar

i medeltal vid höstterminens början åren 1892—1896.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen i anledning af Eders

Kong! Maj:ts förevarande framställning samt ofvannämnda motioner för

beredande af tillfälle till utsträckning af undervisningen å reallinien vid

högre allmänna läroverken i Vesterås, Kristianstad, Östersund och Luleå

till och med läroverkens sjunde klass på extra stat för år 1899 beviljat,

såsom förhöjning i anslaget till »arfvoden åt extra och vikarierande ämneslärare

vid de allmänna läroverken», ett belopp af 8,000 kronor.

På grund af detta samt ett Riksdagens under punkt 14:o här ofvan

anmäldt beslut har berörda anslag i riksstaten uppförts med ett belopp

af 123,000 kronor.

16:o) Eders Kong! Maj:t har föreslagit Riksdagen att — under förutsättning

att Göteborgs stad tillhandahölle erforderliga och lämpliga lokaler

samt bostad eller hushyresersättning åt rektor — för upprättande af ett

nytt femklassigt allmänt läroverk, med i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 14 januari 1898 angifven lönestat, i Göteborg, i östra delen

af staden, höja ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken med

18,300 kronor.

Den i åberopade statsrådsprotokollet föroi’dade lönestaten upptager

följande aflöningsbelopp:

åt en rektor ........................

» fem kolleger å kr. 2,500

» en musiklärare....................

» en gymnastiklärare.........

» en teckningslärare.............

» en skolläkare......................

.... kr.

4,000

»

12,500

. .. »

• 500

»

600

»

600

»

100

summa kronor 18,300.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Den till statsrådsprotokollet lemnade utredning synes väl gifva vid

handen, att svårigheter föreligga att i staden Göteborgs läroverk bereda

plats för alla de lärjungar, särskildt från stadens östliga och centrala delar,

som söka inträde i läroverkens lägre klasser. De uppgifter, som återfinnas

i tabeller, fogade vid punkten 14:o i statsrådsprotokollet, utvisa ock, att

under höstterminen 1897 de båda högre läroverken i staden icke haft

utrymme för flera lärjungar i de två lägsta klasserna än dem, som redan

funnits der intagna, och förhållandet har samma termin varit ungefär

enahanda vid det femklassiga läroverket; men hvad deremot angår de

högre klasserna i detta läroverk, som är afsedt för 500 lärjungar och

nämnda termin räknat endast 877, inhemtas af samma tabeller, att å latinlinien

i fjerde och femte klasserna samma termin undervisats endast

respektive 4 och 9 lärjungar. Om denna latinlinie indroges, skulle, enligt

hvad Riksdagen har anledning antaga, vinnas ytterligare någon lärosal och

möjlighet beredas att, med den vederbörande eforalstyrelse tillkommande

befogenhet, till detta i stadens vestra del belägna läroverk till intagning

hänvisa lärjungar, som, boende i stadens centrum, sökt erhålla undervisning

i någotdera af de derstädes befintliga två högre läroverken. Det

ökade utrymme i sistnämnda två läroverk, som härigenom uppstode, komme

sålunda lärjungar från stadens östligare delar till godo. En dylik åtgärd

i förening med den minskning eller begränsade ökning af lärjungeantalet

i statens skolor, som kan väntas blifva en följd af att Riksdagen i enlighet

med Eders Kongl. Maj:ts under nästföljande punkt omförmälda förslag

genom statsunderstöd till enskilda läroverk befrämjar inrättandet af nya

sådana, synes Riksdagen åtminstone för någon tid undanskjuta behofvet

af att i Göteborg upprätta ett nytt femklassigt allmänt läroverk.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså icke vunnit

Riksdagens bifall.

På grund af de beslut, Riksdagen under punkterna 14:o, 15:o och

!6:o anmält, har reservationsanslaget till de allmänna läroverken höjts med

13,500 kronor från 2,910,380 kronor till 2,923,880 kronor.

17:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med återkallande

af medgifvandet om användning af reservationerna å anslagen

till allmänna läroverken till understöd åt enskilda läroverk, under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppföra ett förslagsanslag af högst 40,000 kronor

till understöd åt enskilda läroverk, att enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskrifva, utgå med högst

12,000 kronor åt sådana läroverk, som förbereda till mogenhetspröfning,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

och högst 4,000 kronor åt sådana, som motsvara femklassiga allmänna

läroverk med tillägg af en särskild afslutningskurs.

Riksdagen, som icke funnit anledning frångå de åsigter, hvilka år 1897

i anledning af väckta motioner om anslag till understöd åt privata läroverk

af statsutskottet uttalats och af Riksdagen gillats, anser alltså önskvärdt,

att enskilda skolor finnas, vid hvilka nya anordningar med afseende

å undervisningen pröfvas; och bör det följaktligen ligga i statens intresse

att, der så behöfves, understödja de enskilda skolor, som gjort sig deraf

förtjena. Detta förutsätter, enligt Riksdagens mening, en pröfning dels

af ett läroverks behof af understöd och dels af arten af dess verksamhet

i och för bedömande af frågan om det gjort sig förtjent af understöd. Eu

sådan pröfning, som lärer behöfva förenas med granskning af läroverkets

räkenskaper, har ansetts lämpligen kunna uppdragas i fråga om skolor

förlagda i Stockholm åt direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

och eljest åt vederbörande eforalstyrelse. Statsutskottet vid 1897

års riksdag har i detta ämne yttrat: »Ej heller vill utskottet förneka, att

de medel, som för närvarande äro för sådant ändamål tillgängliga, måhända

äro väl knappa». Denna uppfattning vidhåller Riksdagen fortfarande

och anser följaktligen, att, da reservationerna å anslagen till allmänna

läroverken, enligt hvad föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet

meddelat, icke vidare lemna tillgång för understöd åt enskilda

läroverk ens af hittills utgående belopp, ett särskildt anslag bör för

ändamålet anvisas till något högre summa, än hvad förut fått af berörda

reservationer dertill utgå, men Riksdagen har icke dermed velat uttalat

att de för närvarande till vissa läroverk utgående understöden äro för

knappa, hvilken slutsats icke lärer kunna dragas af ofvanberörda uttalande

af nästlidna ars statsutskott, ej heller att nu föreliggande ansökningar om

understöd till skolor, som förut varit i saknad deraf, böra bifallas; och

far Riksdagen till stöd härför åberopa hvad vederbörande myndigheter i

sina utlåtanden öfver ifrågavarande ansökningar anfört. Dock har Riksdagen

tänkt sig, att fall kunna förefinnas, då ett understöd till högre

belopp än de för närvarande högsta, om ock icke i den af Eders Kongl.

Maj:t föreslagna utsträckning, må vara af behofvet påkalladt, och har

derför ansett sig böra bestämma en gräns af högst 9,000 kronor åt sådana

läroverk, som förbereda till mogenhetspröfning, och högst 3,000 kronor

åt sadana, som motsvara femklassiga allmänna läroverk med tillägg af

en särskild, afslutningskurs. Med dessa siffror till utgångspunkt har

Riksdagen beräknat det erforderliga förslagsanslaget till högst 35,000

kronor. Departementschefen hade, enligt hvad till statsrådsprotokollet

anförts, ansett vissa ifrågasatta vilkor för åtnjutande af understöd vara af

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

mindre betydelse för det dermed afsedda ändamålets vinnande, hvarför det

finge anses lämpligare att, såsom hittills skett, öfverlåta åt Eders Ivongl. Maj:t

att fastställa de vilkor för meddeladt understöd, som i särskilda fall kunde

finnas erforderliga. Riksdagen har äfven förutsatt, att Eders Kongl. Maj:t

i hvarje särskilt fall kommer att meddela de närmare bestämmelser, som

kunna finnas erforderliga, men förmenar dock, att beviljande af understöd

städse bör vara beroende af särskild af Eders Kongl. Maj:t företagen

pröfning af lämpligheten i de nya undervisningsformer och metoder, som

äro afsedda att tillämpas vid läroverket i fråga. Så väl härom som rörande

ofvannärnnda af Riksdagen såsom nödig befunna pröfning, huruvida understöd

må skäligen anvisas, har Riksdagen ansett sig vid anslagets beviljande

böra meddela särskild bestämmelse.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anmäla, att Eders

Kong]. Maj:ts förevarande framställning på det sätt bifallits, att Riksdagen,

med återkallande af medgifvandet om användning af reservationerna å

anslagen till allmänna läroverken till understöd åt enskilda läroverk, under

riksstatens åttonde hufvudtitel till understöd åt enskilda läroverk, hvilkas

undervisningsformer och metoder af Eders Kongl. Magt pröfvas lämpliga,

uppfört ett förslagsanslag af högst 35,000 kronor att, sedan i fråga om

läroverk förlagdt i hufvudstaden direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

och eljest vederbörande eforalstyrelse efter granskning af

läroverkets räkenskaper vitsordat, att läroverket är i behof och gjort sig

förtjent af sådant understöd, enligt de närmare bestämmelser Eders Kongl.

Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, utgå med högst 9,000 kronor åt

sådana läroverk, som förbereda till mogenhetspröfning, och högst 3,000

kronor åt sådana, som motsvara femklassiga allmänna läroverk med tillägg

af eu särskild afslutningskurs.

Högre lärarinneseminariet.

18:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, Riksdagen att medgifva, att

löneförmånerna för ordinarie lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

måtte från och med år 1899 bestämmas på sätt i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 blifvit omförinäldt;

att ordinarie lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

måtte ega samma rätt och skyldighet att från tjenstcn afgå med pension

å allmänna indragningsstaten, som vore bestämd i fråga om ämneslärare

vid de allmänna läroverken; samt att för genomförandet af förenäinnda

lönereglering ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet måtte höjas

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

med 4,500 kronor, eller från sitt nuvarande belopp, 43,500 kronor, till

48,000 kronor.

Nämnda löneförmåner äro i statsrådsprotokollet föreslagna att från

och med år 1899 bestämmas sålunda:

för lektorer och adjunkt: samma löneförmåner som för lektorer och

adjunkter vid allmänna läroverken;

för lärarinnor: fyra lönegrader å 1) 1,200 kronor, 2) 1,7U0 kronor,

3) 2,200 kronor och 4) 2,700 kronor, jemte tjenstgöringspenningar 800

kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast högre lönegrad

efter fem års för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

att åt rektor måtte utgå ett arfvode å 1,500 kronor, hvilket, efter det

rektor tjenstgjort i tio år i denna egenskap, skulle ökas med 500 kronor,

eller till 2,000 kronor; dock skulle rektor tillagd! ålderstillägg såsom lektor

under tiden för rektorsförordnandet. besparas statsverket; och

att åt två biträdande föreståndarinnor måtte utgå arfvoden å 200

kronor åt hvardera.

Riksdagen, som delar departementschefens till statsrådsprotokollet uttalade

åsigt, att ordinarie lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet

böra med afseende å löneförmåner vara likstälda med motsvarande

lärare och lärarinnor vid de allmänna läroverken och folkskolelärarinneseminarierna,

har följaktligen, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen här

ofvan under punkten 14:o anfört, icke ansett sig böra bifalla Eders Kong!

Maj:ts förevarande förslag till löne- och pensionsreglering, utan endast en

tillfällig löneförbättring för rektor, lektor och adjunkt med 500 kronor i hvarje

lönegrad — hvilket komme att medföra en höjning af 250 kronor för

rektor samt i högsta lönegraden för öfrige lärare — äfvensom för lärarinnor,

för hvilka någon löneförhöjning icke varit ifrågasatt, med hittills

utgående belopp 250 kronor i de fyra lägre lönegraderna.

För tillfällig löneförbättring har hittills å extra stat varit uppfördt ett

anslag af 4,000 kronor. Enligt de beräkningar, som Riksdagen anstalt,

bör ett belopp af 3,250 kronor under nuvarande förhållanden vara tillräckligt

för åstadkommande i dess helhet af den tillfälliga löneförbättring,

hvilken Riksdagen afsett.

Riksdagen, får alltså anmäla, att Riksdagen, med afslag å Eders Kong!.

Maj:ts förslag till löne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor

vid högre lärarinneseminariet, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning

medgifvit, att en tillfällig löneförbättring i form af tjenstgöringspenningar

må efter hittills tillämpade grunder tillkomma rektor, lektor

och adjunkt med 500 kronor i hvarje lönegrad och lärarinna med 250

kronor i en hvar af de fyra lägre lönegraderna; samt att Eders Kongl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bl

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Maj:ts framställning om höjning af det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

på det sätt bifallits, att Riksdagen till tillfällig löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid seminariet enligt ofvan angifna grunder

på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 3,250 kronor.

Folkundervisningen.

19:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte godkänna

de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898

omförmälda grunder beträffande löneförbättring och pensionsrätt för vissa

lärare och lärarinnor vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna,

samt att för tillämpning af den nu ifrågasatta löneregleringen för vissa

lärare och lärarinnor vid dessa seminarier det ordinarie anslaget till seminarier

för folkskolelärares bildande måtte höjas med 50,800 kronor.

Af statsrådsprotokollet i ärendet inhemtas, att föiedragande departementschefen

hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

godkänna följande grunder beträffande löneförbättring och pensionsrätt för

vissa lärare och lärarinnor vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna,

nemligen:

att rektorer, adjunkter och lärarinnor med adjunkts tjenstgöring samt

lärare och lärarinnor i gymnastik skulle uppbära följande aflöning: rektorer:

lönegrader: 1) 2,600, 2) 3,100, 3) 3,600 kronor; tjenstgöringspenningar

1,400 kronor; adjunkter: lönegrader: 1) 1,500, 2) 2,000, 3) 2,500, 4) 3,000

kronor; tjenstgöringspenningar 1,000 kronor; lärarinnor med adjunkts

tjenstgöring: lönegrader: 1) 1,200, 2) 1,700, 3) 2,200, 4) 2,700 kronor;

tjenstgöringspenningar 800 kronor; lärare och lärarinnor i gymnastik: lönegrader:

1) 800, 2) 1,000, 3) 1,200 kronor;

att uppflyttning i högre lönegrad för rektorer, adjunkter och lärarinnor

med adjunkts tjenstgöring skulle ega rum efter samma grunder som hittills

samt för lärare och lärarinnor i gymnastik efter de grunder, som tilllämpades

vid fråga om ämneslärares uppflyttning i högre lönegrad;

att tjenstgöringspenningarna skulle för lärare och lärarinnor, rektorerna

undantagna, beräknas utgå för läsår, att de i rektorernas aflöning ingående

tjenstgöringspenningar skulle beräknas efter kalenderår, men till olika belopp

för läsåret och för ferierna efter särskilda bestämmelser, som af Eders

Kongl. Maj:t faststäldes, samt att tjenstgöringspenningarna icke finge af

tjenstens innehafvare uppbäras under tjenstledighet;

att tecknings-, sång- och gymnastiklärare eller lärarinnor vid folkskolelärare-

eller folkskolelärarinneseminarierna skulle åtnjuta rätt till pen
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

sion å allmänna indragningsstaten enligt samma grunder, som blefve bestämda

för motsvarande öfningslärare vid de allmänna läroverken, under

vilkor dock, att, derest öfningslärare vid seminarium bestrede flere öfningslärarebefattningar

eller innehade öfningsläraretjenst såväl vid seminarium

som vid allmänt läroverk, öfningsläraren icke finge för dessa befattningar

af statsmedel uppbära högre pension än sammanlagdt 3,000 kronor årligen;

samt

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

förberörda lönereglering komme lärare och lärarinnor till del, skulle gälla

som vilkor, att lärare och lärarinnor skulle vara skyldiga att från tjensten

afgå med pension enligt de bestämmelser, som i sådant afseende kunde

varda i motsvarande fall stadgade beträffande de allmänna läroverken.

Då Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning i likhet med den

under näst föregående punkt omförmälda, enligt hvad af statsrådsprotokollet

framgår, grundar sig på den förutsättning, att lärarne vid folkskolelärareoch

folkskolelärarinneseminarierna böra med hänsyn till löneförmåner vara

likstälda med motsvarande lärare vid de allmänna läroverken, har Riksdagen

— i öfverensstämmelse med hvad under punkt 14:o) här ofvan anmälts

i afseende å framställningen om lönereglering för lärare vid de

allmänna läroverken m. in. — icke ansett sig böra bifalla Eders Kongl.

Maj:ts förevarande förslag till löne- och pensionsreglering för seminarielärarne,

utan endast en tillfällig löneförbättring, uppgående för rektorer och adjunkter

till 500 kronor samt för lärarinnor med adjunkts tjenstgöring äfvensom

lärare och lärarinnor i gymnastik till de belopp, som, enligt hvad i statsrådsprotokollet

angifvits, under de senare åren till dem utgått.

För tillfällig löneförbättring åt seminarielärare och lärarinnor m. in. har

i staten för innevarande år varit uppfördt ett anslag af 29,050 kronor.

För den förhöjning af löneförbättringen, som enligt hvad nu anförts skulle

tillkomma ej mindre rektorerna än äfven adjunkterna i högsta lönegraden,

hvilka grupper af tjensteman enligt Riksdagens beräkning kunna antagas

år 1899 komma att utgöra ett antal af tillsammans 29, erfordras ett ytterligare

belopp af 7,250 kronor, hvadan alltså ett extra anslag af 36,300

kronor ansetts för nästa år böra utgå i stället för den af Eders Kongl.

Maj:t äskade förhöjning af det ordinarie anslaget till seminarierna.

Riksdagen får alltså tillkännagifva, att Riksdagen, med afslag å Eders

Kongl. Maj:ts förslag till löne- och pensionsreglering för vissa lärare och

lärarinnor vid folkskolelärare- och folkskolelärarinneseminarierna, i anledning

af Eders Kongl. Maj:ts framställning inedgifvit, att eu tillfällig löneförbättring

i form af tjenstgöringspenningar må efter hittills tillämpade

grunder tillkomma rektor och adjunkt i hvarje lönegrad med 500 kronor,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79. 33

lärarinna med adjunkts tjenstgöring med 250 kronor i de fyra lägre lönegraderna

samt lärare och lärarinna i gymnastik med 62 kronor 50 öre

under de fem första tjenstgöringsåren, med 162 kronor 50 öre under

de fem följande och derefter med 262 kronor 50 öre; samt att Eders

Kong! Maj:ts framställning om höjning af det ordinarie anslaget till seminarier

för folkskolelärares bildande på det sätt bifallits, att Riksdagen till

tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminanarierna

enligt ofvan angifna grunder samt till arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier

på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 36,300 kronor.

20:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att de

lärare och lärarinnor, som jemlikt § 13 mom. 3 i gällande seminariestadga

vore eller blefve förordnade vid seminariernas öfningsskolor, finge bekomma

dels från och med 1899 års ingång i årligt arfvode 1,500 kronor, dels ett

ålderstillägg å 300 kronor för år efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring,

räknadt från och med början af kalenderåret närmast efter det, då förordnande

å här afsedd tjenst första gången erhållits; samt att för ändamålet

bevilja en förhöjning från och med år 1899 af det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda anslag till seminarier för folkskolelärares bildande

med 6,800 kronor.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt, har Riksdagen,

med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, dels medgifvit,

att de lärare och lärarinnor, som jemlikt § 13 mom. 3 i gällande seminariestadga

äro eller varda förordnade vid seminariernas öfningsskolor, må

bekomma dels från och med 1899- års ingång i årligt arfvode 1,500 kronor,

dels ett ålderstillägg å 300 kronor för år efter tio års väl vitsordad

tjenstgöring, räknadt från och med början af kalenderåret närmast efter

det, då förordnande å här afsedd tjenst första gången erhölls; dels ock för

ändamålet beviljat en förhöjning frän och med år 1899 af det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda anslag till seminarier för folkskolelärares

bildande med 6,800 kronor.

21:o) Eders Kong]. Maj:t har föreslagit, att för tryckning i erforderligt

antal af de i gällande seminariestadga föreskrifna årsredogörelser det

under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag till seminarier för

folkskolelärares bildande måtte höjas med 2,400 kronor.

Riksdagen har väl på de i statsrådsprotokollet anförda skäl funnit

önskvärdt, att ifrågavarande berättelser varda till trycket befordrade, men

har dervid velat ifrågasätta, huruvida icke de intressen, som i detta af
Bih.

till Riksd. Prot. 1808. 15 Sami. / Af A. 1 Band. lä Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

seende gjort sig gällande, kunde blifva fullt tillgodosedda genom vidtagande

af en sådan åtgärd endast hvart annat år, då alltså sammandragna

berättelser för två år skulle tryckas. Det erforderliga anslaget skulle då

kunna nedsättas till hälften af det i propositionen äskade belopp.

Eders Kong]. Maj:ts förevarande framställning har derför på det sätt

bifallits, att Riksdagen för tryckning hvart annat år i erforderligt antal af

de i gällande seminariestadga föreskrifna årsredogörelser, höjt det under

riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag till seminarier för folkskolelärares

bildande med 1,200 kronor.

Med anledning af de beslut, Riksdagen under punkterna 19:o—2l:o

anmält, bär anslaget till seminarier för folkskolelärares bildande, nu 322,125

kronor, ökats med 8,000 kronor eller till 330,125 kronor.

22:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att medgifva,

att landsting eller stad, som ej i landsting deltoge, Unge till aflönande af

lärare och lärarinnor vid af landstinget eller staden inrättadt seminarium

för bildande af lärare eller lärarinnor vid småskola och mindre folkskola

eller af biträdande lärare eller lärarinna vid folkskola finge uppbära bidrag

af allmänna medel enligt samma grunder, som gälde med afseende

på de löpetillskott, hvilka af statsmedel utginge till skoldistrikt för aflönande

af lärare och lärarinnor vid distriktets folk- och småskola, under

de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898

angifna vilkor; dels att för här omförmälda ändamål på ordinarie stat

uppföra ett förslagsanslag af 20,000 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet i ärendet inhemtas, har föredragande

departementschefen hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte vid

aflåtande af förevarande proposition föreslå följande vilkor för uppbärande

af ifrågavarande bidrag, nemligen:

a) att seminariet är ordnadt i öfverenssstämmelse med gällande föreskrifter

angående pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium

för anställning som lärare vid småskola och mindre folkskola eller som

biträdande lärare vid folkskola;

b) att seminariet ställes under en särskild af vederbörande landsting

eller stad utsedd, af tre personer bestående styrelse, hvilken eger att antaga

och afskeda seminariets lärare och lärarinnor;

c) att lärarne och lärarinnorna hafva samma behörighet, som, derest

distrikt skall ega rätt till statsbidrag till lärares och lärarinnors aflöning,

fordras för anställning vid folkskola eller småskola;

d) att seminariets lärare och lärarinnor ega minst lika stora löneförmåner

som dem, hvilka äro stadgade för lärare och lärarinnor vid folkoch

småskolor;

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

e) att lärarne och lärarinnorna tjenstgöra vid seminariet eller dess

öfningsskola minst 34| veckor årligen och minst 20 timmar i veckan

samt att de ej innehafva annan tjenst, till hvilkens innehafvares aflöning

lönetillskott af statsmedel utgår; samt

f) att lärarne och lärarinnorna äro anstälda med ömsesidig rätt till

uppsägning på viss tid.

Riksdagen har icke haft andra erinringar att göra mot Eders Kongl.

Maj:ts förevarande framställning än dem, som föranledt följande ändringar

i afseende å de ifrågasatta vilkoren för uppbärande af bidrag. Hvad först

beträffar den i mom. b) omnämnda styrelse, har antalet af de i densamma

ingående personer ansetts böra bestämmas till minst tre. Hvad vidare

angår det i mom. e) föreslagna förbehåll, att lärare eller lärarinna

ej får innehafva annan tjenst, till hvilkens innehafvares aflöning lönetillskott

af statsmedel utgår, har uppgifvits, att detta stadgande hade

afseende å det fall, att folkskolelärare erhölle anställning vid något

af ifrågavarande seminarier. Då emellertid ett sådant fall mera sällan

torde kunna förekomma på grund af den tjenstgöringstid, båda dessa befattningar

kräfva af sina innehafvare, men berörda stadgande deremot

skulle utesluta möjligheten för ett seminarium att erhålla bidrag till aflönande

af en lärare, som t. ex. vore anstäld såsom lärare i välskrifning

vid teknisk skola, understödd af statsmedel, och för denna tjenstgöring

vore upptagen några få timmar i veckan, har Riksdagen ansett samma

stadgande utan men kunna utgå.

På grund af hvad sålunda anförts har Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning på det sätt bifallits, att Riksdagen dels medgifvit,

att landsting eller stad, som ej i landsting deltager, till aflönande af lärare

och lärarinnor vid af landstinget eller staden inrättadt seminarium för

bildande af lärare eller lärarinnor vid småskola och mindre folkskola eller

af biträdande lärare eller lärarinna vid folkskola, må uppbära bidrag af

allmänna medel enligt samma grunder, som gälla med afseende på de

lönetillskott, hvilka af statsmedel utgå till skoldistrikt för aflönande af

lärare och lärarinnor vid distriktets folk- och småskola, under vilkor:

a) att seminariet är ordnadt i öfverensstämmelse med gällande föreskrifter

angående pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium

för anställning som lärare vid småskola och mindre folkskola eller

som biträdande lärare vid folkskola;

b) att seminariet ställes under en särskild af vederbörande landsting

eller stad utsedd, af minst tre personer bestående styrelse, hvilken eger att

antaga och afskeda seminariets lärare och lärarinnor;

c) att lärarne och lärarinnorna hafva samma behörighet, som, derest

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

distrikt skall ega rätt till statsbidrag till läraros och lärarinnors aflöning,

fordras för anställning vid folkskola eller småskola;

d) att seminariets lärare och lärarinnor ega minst lika stora löneförmåner

som dem, hvilka äro stadgade för lärare och lärarinnor vid

folk- och småskolor;

e) att lärarne och lärarinnorna tjenstgöra vid seminariet eller dess

öfningsskola minst 34^ veckor årligen och minst 20 timmar i veckan;

samt

f) att lärarne liksom lärarinnorna äro anstälda med ömsesidig rätt till

uppsägning på viss tid;

dels ock för här omförmälda ändamål på ordinarie stat under rubrik:

»bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid seminarier för småskolelärares

och småskolelärarinnors bildande» uppfört ett förslagsanslag af

20,000 kronor.

23:o) Vidare har Eders Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen dels att

godkänna de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari

1898 omförmälda förändrade bestämmelser angående aflöning åt ordinarie

lärare och lärarinna vid folkskola, att från och med år 1899 lända till

efterrättelse; dels att besluta de i nämnda statsrådsprotokoll angifna förändrade

bestämmelser angående lönetillskott af allmänna medel för lärare

och lärarinnor vid folkskolor, att från och med sistnämnda år lända till

efterrättelse; samt dels slutligen att för genomförandet af den i punkten

ifrågasatta löneförhöjningen höja det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda anslag för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

nu 4,300,000 kronor, med 270,000 kronor, eller till 4,570,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen medgift

omförmälda, af Eders Kongl. Maj:t begärda förhöjning uti ifrågavarande

anslag.

De tekniska läroverken.

24:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

bär Riksdagen, med uteslutande ur riksstaten af de i tekniska högskolans

stat upptagna aflöningar för en föreståndare 6,600 kronor, förutom fri

bostad, och för en extra lärare i ångfartygskonstruktion 800 kronor,

dels på ordinarie stat för högskolan beviljat:

till höjning af aflöningen för lektorn i beskrifvande geometri och ritkonst

från 3,350 kronor till 4,000 kronor, 650 kronor;

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

till upprättande af ett nytt lektorat i allmän fysik 4,000 kronor;

till upprättande af ett nytt lektorat i skeppsbyggnadskonst 4,000

kronor;

till höjning af aflöningen för lektorn i geodesi och topografi från

2.000 kronor till 3,000 kronor, 1,000 kronor;

till höjning af aflöningen för lektorn i konstruktion af enkla maskindelar

från 2,700 kronor till 3,000 kronor, 300 kronor;

till höjning af aflöningen för lektorn i elementarmekanik och beskrifvande

maskinlära från 2,000 kronor till 3,000 kronor, 1,000 kronor;

till upprättande af ett nytt lektorat i husbyggnadskonst 3,000 kronor;

till arfvode åt en extra lärare i zymoteknik 1,200 kronor;

till höjning af arfvodet åt en extra lärare i frihandsteckning från

1,350 kronor till 1,600 kronor, 250 kronor;

till förhöjning af anslaget för tillfälliga lärarebiträden och assistentei*

från 7,000 kronor till 14,300 kronor, 7,300 kronor;

till arfvode för ett biträde åt bibliotekarien 400 kronor;

till höjning af anslaget för hetjeningen från 3,500 kronor till 5,100

kronor, 1,600 kronor;

till höjning af anslaget till samlingar och fysikaliska lahorationer från

5.000 kronor till 8,000 kronor, 3,000 kronor;

till höjning af anslaget till biblioteket från 3,500 kronor till 4,500

kronor, 1,000 kronor;

till två stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes resor 1,800 kronor;

till arfvode åt en professor såsom högskolans föreståndare 1,500

kronor; samt

till arfvode åt ett biträde för uppehållande af en del af föreståndarens

undervisningsskyldighet såsom professor 2,000 kronor;

dels förklarat, att för ifrågavarande lektorsbefattningar aflöningarna

skola fördelas i lön och tjenstgöringspenningar med 2,700 kronor lön och

1,300 kronor tjenstgöringspenningar för lektorat med aflöning af 4,000

kronor samt 2,000 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar

för lektorat med aflöning af 3,000 kronor;

dels ock medgift, ej mindre att samtlige lektorer vid högskolan må

efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg a lönen

af 500 kronor samt de lektorer, hvilkas aflöning enligt stat utgår med

3.000 kronor, efter ytterligare fem års väl vitsordad tjenstgöring ett andra

ålderstillägg likaledes å 500 kronor, med rätt för de nuvarande lektorerna

att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, hvarunder

de efter sin utnämning till lektorer tjenstgjort vid högskolan, än

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

äfven att dessa ålderstillägg må utgå af det å riksstatens åttonde liufvudtitcl

uppförda förslagsanslag: ålderstillägg.

På grund af hvad sålunda beslutits om nyssberörda anslags beviljande

och uteslutning af omförmälda två anslag till en föreståndare och eu

extra lärare har det ordinarie anslaget till tekniska högskolan, nu 160,450

kronor, ökats med 26,600 kronor, eller till 187,050 kronor.

25:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, under vilkor

att söndags- och aftonskolan vid tekniska skolan i Eskilstuna komme

att af nämnda stad uppbära ett årligt bidrag af 2,000 kronor, för tillämpning

af i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898

angifven ny stat höja det till nämnda söndags- och aftonskola nu utgående

ordinarie statsanslag med 2,000 kronor, eller från 8,000 till 10,000

kronor; med rätt för direktionen för skolan att från en till annan af de

utgiftstitlar, hvilka icke innefattade löner till rektor, ordinarie lärare och

vaktmästare, göra de öfverflyttningar, som kunde finnas erforderliga.

t Då, såsom till statsrådsprotokollet meddelats, det af nästlidna års

Riksdag uppstälda vilkor för höjande af ifrågavarande anslag nu blifvit

uppfyldt, i det att stadsfullmägtige i Eskilstuna beslutit att årligen ställa

till direktionens för tekniska skolan förfogande det belopp, som utöfver

det äskade statsanslaget för ändamålet ansetts erforderligt, har Riksdagen,

som icke haft något att erinra mot den för skolan föreslagna nya staten,

med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, under vilkor

att söndags- och aftonskolan vid tekniska skolan i Eskilstuna kommer att

af nämnda stad uppbära ett årligt bidrag af 2,000 kronor, för tillämpning

af den i statsråd sprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898

angifna nya stat höjt det till nämnda söndags- och aftonskola nu utgående

ordinarie statsanslag med 2,000 kronor, eller från 8,000 till 1 0,000

kronor, med rätt för direktionen för skolan att från en till annan af de

utgiftstitlar, hvilka icke innefatta löner till rektor, ordinarie lärare och

vaktmästare, gorå de öfverflyttningar, som kunna finnas erforderliga.

Till följd af Riksdagens under punkterna 24:o och 25:o anmälda

beslut har anslaget till de tekniska läroverken, nu 415,425 kronor, ökats

med 28,600 kronor, eller till 444,025 kronor.

Gymnastiska central-institutet.

26:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att för aflönande af ytterligare

en lärare i sjukgymnastik vid gymnastiska centralinstitutet med ett

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

belopp af 2,500 kronor, deraf 2,000 kronor lön och 500 kronor tjenstgöringspenningar,

anslaget till nämnda institut måtte höjas med 2,500

kronor, eller från 37,150 kronor till 39,650 kronor.

Riksdagen har visserligen funnit hvad enligt statsrådsprotokollet i

ärendet af direktionen öfver gymnastiska centralinstitutet anförts ådagalägga,

att undervisningen i sjukgymnastik vid nämnda institut med dess

nuvarande anordning krafvel’ det antal lärare, som för närvarande handhar

samma undervisning, samt att institutets tillgångar ej bereda möjlighet

att, på sätt hittills egt rum, samtidigt med tillgodoseende af institutets

öfriga behof bestrida aflöning för en tredje lärare i detta ämne. Ett särskilt

anslag torde sålunda vara för ändamålet erforderligt. Dock har

Riksdagen icke blifvit öfvertygad om nödvändigheten af att för närvarande

af denna anledning höja det ordinarie anslaget till institutet, da det synes

kunna ifrågasättas, huruvida icke det anmälda behofvet af tillökning i institutets

lärarekrafter är af tillfällig och öfvergående natur, hvadan Riksdagen

ansett sig böra uppföra det äskade beloppet å extra stat.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså på det sätt

bifallits, att Riksdagen, med uppförande i 1899 års stat af det ordinarie

anslaget till gymnastiska centralinstitutet med dess nuvarande belopp 37,150

kronor, för aflönande af eu extra lärare i sjukgymnastik vid nämnda institut

på extra stat för samma år beviljat ett anslag af 2,500 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

27:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, dels att det i medicinalstyrelsens

stat upptagna anslag till medikamentsräkningars granskning, vikariatsersättning,

renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden måtte ökas

med 5,000 kronor, eller från 11,000 kronor till 16,000 kronor, dels ock

att, i händelse aflöning för öfverfältläkaren uppfördes å fjerde hufvudtiteln,

hvad om honom förekomme i medicinalstyrelsens stat uteslötes och i stället

unsloges aflöning till ytterligare ett medicinalråd, så att staten i den del,

som anginge afiöningen för medicinalstyrelsens ledamöter, erhölle den i

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 angifna

lydelse.

Vid bifall härtill skulle medicinalstyrelsens aflöningsstat komma att

sluta å 78,650 kronor samt anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande

stater att ökas från nuvarande beloppet 497,250 kronor till 502,250 kronor.

Som förslaget om uppförande åt aflöning för öfverfältläkaren a fjerde

hufvudtiteln förfallit, har Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

i hvad den angår aflöning för ytterligare ett medicinalråd å medicinalstyrelsens

stat i stället för den nu å nämnda stat uppförde öfverfältläkaren,

ansetts icke böra föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Hvad deremot beträffar förslaget om ökning af arbetskrafterna å styrelsens

kansli in. in. samt om höjning för detta ändamål af anslaget till

medikamentsräkningars granskning, vikariatsersättning, renskrifning, flitpenningar

och tillfälliga biträden, har Riksdagen på grund af hvad i ärendet

anförts ansett sig böra bifalla samma förslag.

Eders Kongl. Majrts förslag att, i händelse aflöning för öfverfältläkaren

uppföres a fjerde hufvudtiteln, hvad om honom förekommer i medicinalstyrelsens

^stat ^ uteslutes och i stället anslås aflöning till ytterligare ett

medicinalråd, sa att staten i den del, som angår aflöningen för medicinalstyrelsens

ledamöter, erhåller den i statsrådsprotokollet angifna lydelse, har

alltså icke till någon Riksdagens åtgärd föranledt.

Deremot har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, ökat det i medicinalstyrelsens stat upptagna anslag

till medikamentsräkningars granskning, vikariatsersättning, renskrifning,

flitpenningar och tillfälliga biträden med 5,000 kronor eller från 11,000

kronor till 1,6000 kronor.

Pa grund häraf kommer medicinalstyrelsens aflöningsstat att sluta å

78,650 kronor; och har anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande

stater ökats från nuvarande beloppet 497,250 kronor till 502,250 kronor.

Hospitals underhåll.

28:o) I tva särskilda inom Riksdagen väckta motioner har sammanstämmande

föreslagits, att Riksdagen måtte besluta tilldela en personlig

årlig löneförbättring af 1,000 kronor åt biträdande läkaren vid Stockholms

hospital Ernst Leonard Fagergren, så länge han innehade sin nuvarande

befattning såsom biträdande läkare vid sagda hospital, att utgå från ocli

med den 1. nästkommande juli från förslagsanslaget till hospitals underhåll.

I motionerna omförmäles till en början, hurusom medicinalstyrelsen

i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af den 13 mars 1896 yttrat följande:

»Direktionen för Stockholms hospital har på förslag af hospitalets

öfverläkare, extra ordinarie professoren, doktor E. Hjertströrn anhållit, att

medicinalstyrelsen ville utverka ett personligt årligt lönetillägg af 1,000

kronor åt nuvarande biträdande läkaren vid samma hospital, medicine

kandidaten Ernst Leonard Fagergren, att utgå så länge han tjenstgör

såsom biträdande läkare vid samma hospital. Direktionen förordar på det

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

varmaste öfverläkarens förslag under åberopande af de skäl denne anfört

och med tillägg att direktionen under loppet af många år erfarit och inhemtat

kännedom om det i allo utmärkta sätt, på hvilket biträdande läkaren

Fagergren skött sin ansvarsfulla och arbetsamma befattning samt

det berömvärda nit och den uppoffrande menniskokärlek han dervid städse

ådagalagt.

»Medicinalstyrelsen får äfven för sin del på det varmaste förorda det

väckta förslaget och såsom ytterligare skäl derför anföra följande. Sedan

Riksdagen godkänt aflöningsstat för läkare och andra tjensteman vid rikets

hospital bestämdes genom nådigt bref till medicinalstyrelsen af den 5 juni

1885 angående aflöning åt tjensteman vid åtskilliga hospital, att biträdande

läkare skola åtnjuta en årlig lön af 2,500 kronor jemte bostad med

möbler och sängkläder, lyse, ved, tvätt och första klassens kost, och att

beträffande tillämpningen »två tredjedelar af den kontanta aflöningen skola

utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar; att biträdande läkare,

som är medicine licentiat och boende vid hospitalet, eger utöfver den i

staten bestämda aflöning bekomma årligen 1,000 kronor, under vilkor att

han icke med befattningen såsom biträdande läkare förenar annan tjenst,

samt att för biträdande läkare, som icke är boende vid hospitalet, aflöningen

i alla händelser endast utgår med 2,000 kronor om året utan någon rätt

till naturaförmåner».

»Tack vare den rikliga tillgång på legitimerade läkare, som nu förefinnes,

och med hänsyn till de ökade anspråk, hvilka under senare år

stälts på allt, som rör de sinnessjukas vård, anställas numera endast legitimerade

läkare såsom biträdande läkare vid rikets hospital. Stockholms

hospital gör dock härutinnan ett undantag, enär medicine kandidaten

E. Fagergren allt sedan 1882 och således 3 år innan den nya lönestaten

kunde tillämpas, på grund af konstitutorial eller fortfarande giltigt förordnande

innehaft och fortfarande innehar sin befattning såsom biträdande

läkare. Oaktadt samme Fagergren för många år sedan fullgjort all för

medicine licentiatexamen föreskrifven klinisk tjenstgöring, har han dock

genom daglig ansträngande och ansvarsfull tjenstgöring vid hospitalet varit

så träget upptagen, att det för honom, med bibehållande af sin nuvarande

tjenst, är omöjligt taga medicine licentiatexamen, hvarigenom han skulle

erhållit en med 1,000 kronor förhöjd aflöning jemte utsigt till en eljest

välförtjent befordran på en bana, för hvilken han visat sig ega både håg

och fallenhet.

»Af bilagda utdrag ur medicinalstyrelsens matrikel öfver extra läkare

framgår, att biträdande läkaren vid Stockholms hospital E. Fagergren,

som är född 1848 och aflagt medicine kandidatexamen 1877, under åren

Bill. till Riktd. Prat. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. in Häft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

1879—1881 innehaft fyra särskilda förordnanden att tjenstgöra såsom extra

läkare på landsbygden och att han sedan den 10 december 1882 tjenstgjort

och fortfarande tjenstgör såsom biträdande läkare vid Stockholms

hospital, der han alltså tjenstgjort oafbrutet mer än 13 år och under

denna tid på grund af trettio olika förordnanden bestridt öfverläkarens

tjenst under tillsammans ett år och en månad.

»Uppenbart är att en kontant årlig aflöning af 2,500 kronor, äfven

med iakttagande af den största sparsamhet, svårligen kan fås att räcka

till för en biträdande hospitalsläkare och än mindre för den, som lika med

Fagergren är gift och har 2 barn att försörja. Då hvarje annan biträdande

hospitalsläkare numera aflönas med 3,500 kronor, men Fagergren

under 13 år ej uppburit mer än 2,500 kronor årligen, har för statsverket

alltså under dessa år kunnat inbesparas 1,000 kronor årligen.

»Då Fagergren enligt öfverläkarens, hospitalsdirektionens och medicinalstyrelsens

enstämmiga vitsord på ett i allo berömvärdt sätt under mer än

13 år skött sin ansvarsfulla tjenst, är han nu för visso väl förtjent af samma

aflöning, som tillkommer hvarje legitimerad biträdande läkare samma dag

denne tillträder sin tjenst. Ett bifall till den föreslagna årliga personliga

löneförbättringen för Fagergren medför icke något prejudikat, än mindre

ett farligt sådant, då biträdande läkare numera alltid skola förordnas på

viss tid, dock icke för hvarje gång öfver 3 år, och då till denna befattning,

med nuvarande tillgång på legitimerade läkare, alltid kunna påräknas

medicine licentiater. Under dessa säregna förhållanden vågar medicinalstyrelsen

antaga, att Riksdagen, som alltid visat intresse för allt, som rör

de sinnessjukas vård, icke skall neka medel till den ifrågasatta personliga

löneförhöjningen af 1,000 kronor årligen åt en mer än vanligt deraf förtjent

biträdande läkare efter 13-årig oafbruten och daglig tjenstgöring.

»På ofvan anförda skäl får medicinalstyrelsen i underdånighet hemställa,

det täcktes Eders Kongl. Maj:t aflåta nådig proposition till den nu

församlade Riksdagen att en personlig årlig löneförbättring af ett tusen

(1,000) kronor må tillerkännas biträdande läkaren vid Stockholms hospital

Ernst Leonard Fagergren, så länge han innehar sin nuvarande befattning

såsom biträdande läkare vid sagda hospital, att utgå från och med den 1

nästkommande juli från förslagsanslaget till hospitals underhåll.»

Motionärerna hafva härefter för egen del — med förklarande att de

till alla delar instämde i medicinalstyrelsens yttrande — särskild! framhållit

följande: Det vore klart, att medicine kandidaten Fagergren, hvilken

nu i omkring 16 år enligt så väl öfverläkarens som hospitalsdirektionens

och medicinalstyrelsens ampla vitsord med stort nit och utmärkt skicklighet

varit biträdande läkare vid Stockholms hospital, under denna långa

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

tid vunnit eu erfarenhet och skicklighet i sin tjensts skötande, som ingalunda

stode de unga medicine licentiater till buds, hvilka plägade förordnas

till sådana platser. Att han det oaktadt skulle aflönas med 1,000

kronor mindre än en sådan syntes motionärerna hardt och obilligt, så

mycket mer som en kontant aflöning af 2,500 kronor måste anses alldeles

otillräcklig för en familjefader med tvenne barn, hvarjemte borde påpekas,

att Fagergren, just derför att han endast vore medicine kandidat och ej

legitimerad läkare, ej kunde påräkna några biinkomster i form af praktik

utom sjukhuset, hvilket åter hade till följd, att han odeladt kunde egna

sin verksamhet åt sin plats vid sjukhuset, hvilket också varit fallet —

sjukhuset till stor båtnad.

Härtill komme att, såsom medicinalstyrelsen framhållit, om det ifrågasatta

personliga tillägget beviljades, häraf ej något prejudikat kunde blifva

följden, alldenstund Fagergren förordnats på en tid, då det varit särdeles

ondt om unga läkare, hvaremot nu en mycket stor tillströmning till yrket

egt rum under många år och således legitimerade läkare till sådana platser

alltid vore att påräkna och dessutom enligt nu gällande förordning dessa

platser tillsattes högst på tre år för hvar gång.

Ehuru Riksdagen visserligen anser det vara betänkligt att på förslag

af enskild motionär bereda särskilda förmåner åt viss person, har Riksdagen

dock funnit sig böra bifalla motionärernas förslag, helst af hvad

medicinalstyrelsen och motionärerna anfört torde med visshet kunna antagas,

att ett bifall till motionerna icke bör kunna gifva anledning till

eller åberopas såsom stöd för nya likartade framställningar. Med afseende

härå och då Fagergrens skicklighet för ifrågavarande tjenstebefattning

blifvit af vederbörande myndigheter vitsordad, har Riksdagen alltså, i anledning

af förenämnda motioner, inedgifvit, att medicine kandidaten Ernst

Leonard Fagergren må från och med den 1 nästkommande juli, så länge

han innehar sin nuvarande befattning såsom biträdande läkare vid Stockholms

hospital, tillgodonjuta en personlig årlig löneförbättring af 1,000

kronor; skolande denna löneförbättring utgå från förslagsanslaget till

hospitals underhåll.

Öfriga ordinarie anslag.

29:o) Beträffande öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie

anslag under åttonde hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t icke föreslagit

annan ändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslags
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för närvarande upptaget

till 23,052 kronor, måtte höjas med 48 kronor, eller till 23,100 kronor.

Samtliga under åttonde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag, i afseende

å hvilkas belopp Riksdagen icke här ofvan gjort särskild anmälan,

hafva af Riksdagen för år 1899 faststälts till samma belopp som i innevarande

års riksstat; dock att, till jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. höjts med 1 krona,

eller från 23,052 kronor till 23,053 kronor.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, hafva,

utom de redan i punkterna 6:o, 14:o, 15:o, 18:o, 19:o och 26:o anmälda,

följande anslag beviljats.

Riks- och landsarkiven.

30:o) På grund af Eders Kong! Majrts derom gjorda framställning

har Riksdagen till arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän i riksarkivet på

extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 1,700 kronor.

31:o) Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets historia, har Eders Kongl. Maj:t för år

1899 äskat 3,000 kronor, eller samma belopp, som under flera föregående

år för berörda ändamål beviljats; och har Riksdagen, med bifall härtill,

till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar, som äro

af vigt för fäderneslandets historia, beviljat för år 1899 ett extra anslag

af 3,000 kronor.

32:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till fortsatt utgifvande

genom riksarkivet af »Svenska riksdag sakter jemte andra handlingar,

som höra till statsförfattningens historia under tidehvarfvet 1521—

77/5», på extra stat för år 1899 anvisa ett anslag af 1,500 kronor, under

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

medgifvande, att de besparingar, som till äfventyra uppkonnne å det på

extra stat för år 1898 uppförda anslag till fortsatt utgifvande af »Svenska

riksdagsakter m. m.», finge'' användas för fortsatt utgifvande i tryck genom

riksarkivet af handlingar, tillhörande urkundsamlingen »Konung Gustaf I:s

registratur».

Hvad af Eders Kong! Maj:t i förevarande ämne föreslagits har af

Riksdagen bifallits.

33:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1899 anvisa ett belopp af 1,000 kronor till inköp af nödiga böcker

för landsarkivet i Vadstena.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit anfördt, har Riksdagen

på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 1,000 kronor till

inköp af nödiga böcker för landsarkivet i Vadstena.

34:o) Eders Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att för uppförande

å Sommeliusska lyckan i Lund af byggnader för ett landsarkiv i hufvudsaklig

enlighet med i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14

januari 1898 omförmälda ritningar äfvensom för byggnadernas inredning

och vidtagande af i sammanhang dermed föreslagna åtgärder för anordnande

af gas-, värme-, vatten- och afloppsledningar jemte planering och

stängsel m. m. bevilja ett anslag af 164,563 kronor och deraf på extra

stat för år 1899 anvisa 82,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bevilja ifrågavarande anslag på sätt Eders

Kongl. Maj:t föreslagit, har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, för uppförande å Sommeliusska lyckan i Lund af byggnader

för ett landsarkiv i hufvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 omförmälda ritningar äfvensom

för byggnadernas inredning och vidtagande af i sammanhang dermed

föreslagna åtgärder för anordnande af gas-, värme-, vatten- och afloppsledningar

jemte planering och stängsel m. m. beviljat ett anslag af 164,563

kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisat 82,000 kronor.

35:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppförande

å i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 angifven

plats af byggnader för ett landsarkiv i Upsala, i hufvudsaklig enlighet

med uppgjorda ritningar, äfvensom för byggnadernas inredning och

vidtagande af i sammanhang dermed föreslagna åtgärder för anordnande

af gas-, värme-, vatten- och afloppsledningar jemte anbringande af stängsel

in. in. bevilja ett anslag af 166,424 kronor och deraf på extra stat för år

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

1899 anvisa 83,000 kronor, under medgifvande att utöfver sjelfva grunden

för byggnaderna nämnda plats i öfrigt finge användas till tomt för

landsarkivet och dessutom af Upsala slotts område undantagas från bebyggande

en sträcka af 30 meters bredd vid de sidor af tomten, som icke

vore belägna vid landsvägen.

Riksdagen, som ansett sig böra anslå medel till beredande af lokal

för ett landsarkiv i Upsala, har i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förslag

i ämnet velat framhålla, att, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelats,

rikssalen i Upsala slott beräknats kunna för sådant ändamål inredas fölen

kostnad af 98,000 kronor, hvartill skulle komma för anordnande af

värmeledning ytterligare 8,000 kronor. För ett belopp af 106,000 kronor

skulle sålunda utrymme kunna erhållas inom Upsala slott för samma

myckenhet arkivalier, som enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag varit afsedd

att inrymmas i den till en kostnad af 166,424 kronor beräknade nybyggnaden;

och tillfälle skulle äfven vinnas att för en jemförelsevis ringa ökad

utgift inom slottet erhålla en afsevärd tillökning i utrymmet. Då den utredning,

som blifvit verkstäld i anledning af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

i Upsala län anmärkningar emot arkivets förläggande till

slottet, sålunda gifvit vid handen, att en nybyggnad för arkivet skulle

betinga väsentligt högre kostnad, har Riksdagen ansett samma anmärkningar

icke böra tillmätas afgörande betydelse, för hvilken uppfattning

Riksdagen jemväl funnit stöd i öfverintendentsembetets uttalande i anledning

af anmärkningarna. Riksdagen har på dessa skäl ansett, att det

tillämnade landsarkivet borde förläggas till Upsala slott och att de enligt

ofvan omförmälda beräkning för rikssalens inredande till landsarkiv erforderliga

medel borde ställas till Eders Kongl. Maj:ts förfogande.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså blifvit på det

sätt bifallen, att Riksdagen till beredande af lokal för ett landsarkiv i

Upsala beviljat ett anslag af 106,000 kronor och deraf på extra stat för

år 1899 anvisat ett belopp af 53,000 kronor.

Nationalmuseum.

36:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1899

anvisa ett extra anslag af 8,000 kronor för vård, underhåll och tillökning

af statens konstindustriella samlingar.

Enligt hvad Riksdagen försport, hafva på sista tiden bland derför

intresserade personer förslag blifvit framstälda, åsyftande en i någon mån

förändrad anordning af de staten tillhöriga eller med statsmedel under
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

stödda samlingar af konstindustrielt eller kulturhistoriskt intresse, som

finnas förvarade i nationalmuseum, i statens historiska museum och i nordiska

museet. Då Riksdagen för sin del håller före, att genom meddelande

af noggrannare föreskrifter angående beskaffenheten af de föremål, som

för hvar och en af samlingarna må förvärfvas, bestämdare gränser borde

uppdragas emellan de särskilda museiinstitutionernas verksamhetsområden,

har Riksdagen med hänsyn jemväl till möjligheten af en förestående förändring

i anordningen af nationalmusei konstindustriella samlingar äfvensom

med afseende å det begränsade utrymme, som för närvarande finnes

för dessa samlingar disponibelt, ansett sig icke för närvarande böra bevilja

högre anslag för nu ifrågavarande ändamål, än som under de senare åren

utgått, eller 4,000 kronor; och har alltså Riksdagen på det sätt bifallit

Eders Kong! Maj:ts förevarande framställning, att till vård, underhåll och

tillökning af statens konstindustriella samlingar på extra stat för år 1899

anvisats ett anslag af 4,000 kronor.

37:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anordnande

af nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden bevilja på extra stat för

år 1899 ett anslag af 2,000 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen, med bifall

till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, för anordnande af

nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden beviljat på extra stat för

år 1899 ett anslag af 2,000 kronor.

Lifrustkammaren.

38:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts i sådant afseende gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad förut egt rum, på extra stat

för 1899 anvisat ett anslag af 5,800 kronor för tillsyn, underhåll och vård

af lifrustkammarens samlingar m. m.

Domkapitlens expeditioner.

39:o) Vidai’e har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning och i likhet med hvad för flera föregående år egt

rum, på extra stat för år 1899 anvisat ett anslag af 3,710 kronor för

löneförbättring åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

40:o) Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning, och i likhet med hvad för åren 1896, 1897 och 1898 egt

ruin, på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 5,000 kronor, för betäckande

af brister, som före år 1896 uppkommit i domkapitlens expeditionskassor,

i den mån de anmälas och blifvit till siffran i behörig- ordning

faststälda.

Universiteten.

41:o) Sedan Riksdagen år 1894 beviljat ett anslag af 36,000 kronor

för anställande under sex år vid universitetet i Upsala af lektorer i tyska,

franska och engelska språken, samt af detta anslag för hvart af åren 1895,

1896, 1897 och 1898 anvisat 6,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu

föreslagit, att af omförmälda anslag måtte för år 1899 anvisas 6,000

kronor.

Riksdagen har till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid

universitetet i Upsala på extra stat för år 1899 anvisat 6,000 kronor.

42:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen för uppehållandet af undervisningen och examinationen i

geografi vid universitetet i Upsala på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp

af 1,000 kronor.

43:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för de sex senaste åren egt rum,

på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 2,500 kronor till arfvoden

åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Upsala.

44:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att till uppförande

och utrustning, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar

och förslag, af en ny laboratoriebyggnad för institutionen för allmän och

analytisk kemi vid universitetet i Upsala på extra stat bevilja ett anslag

af 273,561 kronor och deraf för år 1899 anvisa ett belopp af 150,000

kronor.

Riksdagen får härmed anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning icke af Riksdagen bifallits.

o

45:o) Åberopande hvad Riksdagen här ofvan under punkten 7:o i

ärendet anfört, får Riksdagen anmäla, att, i anledning af Eders Kongl.

Maj:ts derom gjorda framställning, Riksdagen för inköp af mikroskop och

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

annan erforderlig utrustning för en bakteriologisk afdelning af patologiska

institutionen vid universitetet i Upsala, på extra stat för år 1899 beviljat

ett anslag af 6,000 kronor.

.!»*•!) *’ '' » . • M I «'' ,.U . '' * V t * '' * ! ■ 1 : i. • '' : ! ■ '' '' • -

46:o) Vid 1889 års riksdag beviljades, i enlighet med Eders Kongl.

Maj:ts förslag och på det att en extra ordinarie professur inom juridiska

fakulteten vid universitetet i Lund måtte kunna, tillsättas, ett anslag af

4,Q00. kronor årligen, att utgå, intill dess adjunktslöner blefve härför tillgängliga;

och har sagda belopp anvisats för hvart och ett, af åren 1890

1898.: i Då medel å universitetets stat ännu icke vore att för ändamålet

tillgå, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att för åt 1899

anvisa 4,000 kronor till aflöning åt en extra ordinarie professor inom

juridiska fakulteten vid universitetet i Lund.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har vunnit Riksdagens

bifall) ,,>

47:o) Sedan Riksdagen år 1895 för anställande under sex år vid

universitetet i Lund af lektorer i tyska, franska och engelska språken beviljat

ett, anslag af 36,000 kronor, och deraf för hvardera af åren 1896,

1897 och 1898 anvisats 6,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att af omförmälda anslag för år 1899 anvisa 6,000 kronor.

Riksdagen har till lektorer i tyska, franska och engelska språken vid

universitetet i Lund på extra stat för år 1899 anvisat, 6,000 kronor,

r,. ''•> , . V , _ • ■ u

48:o) Med anledning af Eders Kongl. Majrts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad-,för de senare åren egt rum, till

särskilt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund Sven Söderberg för år

1899 anvisat ett extra anslag af 2,000 kronor, med vilkor att Söderberg

under nämnda år egnar sin tjenst åt universitetets historiska museum

samt mynt- och medalj kabinett .

49:o) Pa grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1892—1898

egt rum, såsom personligt lönetillägg för år 1899 åt akademikamrer ar en i

Lund Oscar Gerhard Regnell, på extra stat för sistnämnda år beviljat

750 kronor, deraf 150 kronor såsom tjenstgöringspenningar.

50:o) Eders Kongl. Maj it bär föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1899 bevilja ett anslag af 500 kronor till personligt, ålderstillägg

åt vice bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund E. E. bränne.

Vilt. till Uiksd. Frat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Höft. 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Sedan Riksdagens vederbörande utskott i skrifvelse från ecklesiastikdepartementet

af den 9 mars 1898 erhållit underrättelse derom, att Bränne,

på derom gjord ansökning, genom Eders Kongl. Maj:ts beslut den 4 berörda

mars förklarats berättigad att från och med månaden näst efter den,

i hvilken afsked bl ef ve honom beviljadt, under sin återstående lifstid å

allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 2,500 kronor

årligen, med hvilken skrifvelse derjemte till utskottet öfverlemnats Braunes

omförmälda ansökning, deri han förklarat sig önska söka entledigande från

vice bibliotekariebefattningen vid utgången af innevarande vårtermin, så

har, på grund af hvad sålunda förekommit, Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande

framställning icke till någon Riksdagens åtgärd föranledt.

'' '' '' • '' >’ • ■ > :» ''■ •! ; } '' . . ; : jj t i; ; j , • II II • I {:-;/!;•

51:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen i likhet med hvad för flera föregående år egt rum, jemväl

för år 1899 på extra stat anvisat 1,500 kronor till arfvoden åt extra biträden

vid universitetsbiblioteket i Lund.

52:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kong!. Majtt.s derom

gjorda framställning, i likhet med hvad för åren 1897 och 1898 egt rum,

jemväl för år 1899 på extra, stat anvisat ett belopp af 1,500 kronor till

arfvode åt en assistent vid växtfysiologiska laboratoriet vid botaniska institutionen

i Lund.

53:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

bär Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren eget rum, till arfvode

åt en instrumentmakare vid fysiologiska institutionen i Lund för år 1899

anvisat ett extra anslag af 500 kronor.

54:o) Sedan förra årets Riksdag för ny- och tillbyggnad för biblioteket

vid universitetet i Lund beviljat ett extra anslag af 168,000 kronor samt

deraf för år 1898 anvisat 84,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1899 anvisa återstoden, 84,000

kronor, af det för omförmälda ändamål beviljade anslaget.

Riksdagen har till ny- och tillbyggnad för biblioteket vid universitetet

i Lund af förut beviljadt anslag på extra stat för år 1899 anvisat återstoden,

84,000 kronor. .i 1 . .

i.., i.V’w/1 -i >! Jk''] ''.»v ''-

! i* ■ • ■ | _ • ; : ? ; J • | ), It i | ■ j • , 1( '' ! I • . , ;

|

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Korolinska mediko-kirurgiska institutet.

HH ■ | i • ■. 1 '' -'' * i ■ I -.i''i nuröobr • ,''>Mj t:t ■ , ni1 ■

. •<• 55:o) Med anledning af Eders Kong] Maj:ts derom framstälda förslag,

har Riksdagen jemväl för år 1899 på extra stat anvisat:

till arfvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets

gynekologiska klinik 900 kronor; och

till arfvode åt eu amanuens vid institutets kemiska laboratorium 900

kronor.

5 I ’ : *'' * * i< j Hit VI. Ui* ! ; T : . > ; }>l:

56:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren egt rum, på

extra stat för år 1899 anvisat:

till eu pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för

sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor; och

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 2,800 kronor, att utgå

under vilkor, att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma belopp

för år 1899.

57:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, på sätt för de senare åren egt rum, till bekostande af

teckningar i vetenskapliga ändamål vid karolinska institutet beviljat ett

extra anslag för år 1899 af 1,500 kronor.

58:o) Med anledning af hy^d Eders, Kongl. Maj:t derom föreslagit, har

Riksdagen för anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska kliniken

vid karolinska institutet på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp

af 500 kronor.

59:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fyllande af

brist, som å karolinska institutets allmänna materielanslag uppstått under

år 1896, å extra stat för år 1899 anvisa ett belopp af 2,300 kronor.

Riksdagen, som sistlidet år biföll det då af Eders Kongl. Maj:t begärda

anslaget till täckande af den för åren 1894 och 1895 i karolinska institutets

å ordinarie stat uppförda allmänna materielanslag uppkomna brist,

har icke heller ansett sig böra motsätta sig beviljande af det nu äskade

anslaget, men vill i sammanhang härmed hafva uttalat den mening, att,

sedan 1897 års Riksdag i anledning af eu utaf Eders Kongl. Maj:t till samma

Riksdag afbiten proposition höjt det ordinarie materielanslaget till 17,500

kronor, det bör kunna med visshet antagas, att någon brist å anslaget

under innevarande och kommande år icke skall uppstå.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, till fyllande

af brist, som å karolinska institutets allmänna materielanslag uppstått

under år 1896, å extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 2,300''kronor.

Allmänna läroverken och pedagogierna.

60:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att af det

vid 1897 års riksdag, såsom bidrag till uppförande i enlighet med faststälda

ritningar af en ny byggnad för allmänna läroverket i ITmed, beviljade

anslag af 25,000 kronor för år 1899 å extra stat anvisa det återstående

beloppet, 12,500 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen bifallits.

Högre lärarinneseminariet.

61 :o) Med anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende

föreslagit, har Riksdagen på extra stat för år 1899 anvisat för fortsatt

uppehållande af den valfria fjerde årskursen vid seminariet ett belopp af

3,000 kronor samt för beredande af fortsatt undervisning i huslig ekonomi

vid seminariet och dermed förenade normalskolan för flickor ett belopp

af 5,000 kronor.

I i < ; -

Folkundervisningen.

62:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för år 1898 egt rum, jemväl för år

1899 på extra stat anvisat ett belopp af 20,000 kronor till understöd åt

mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag

af statsmedel.

De tekniska läroverken.

63:o) Med anledning af Eders Kongl. Majtts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1896—1898 egt rum, till

understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader för

deras inspektion, på extra stat för 1899 anvisat ett anslag af 45,000

kronor, under vilkor att det bidrag, som af dessa medel kommer att utbetalas

till understöd åt sådan skola, icke får öfverstiga hvad vederbörande

kommun kontant tillskjuter för skolan.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

53

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

< M,: ‘it* i,, . ; :•!:■; : ; ■ ■■ ■ .i. ''■!. ■

64:o) Eders Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1899 anvisa dels till arfvode för granskning af hosptialens räkenskaper

ett belopp af 1,200 kronor, dels ock till ökadt biträde hos medicinalstyrelsen

vid liospitalsärendenas behandling en summa af 6,000 kronor, dock,

hvad denna summa beträffade, under förbehåll att deraf innehålles ett

belopp, motsvarande hvad seraflmerordensgillets förre sekreterare T. A.

Billbergh kunde komma att af de till honom för nämnda år i ersättning

för sekreterareaflöning från allmänna indragningsstaten utgående medel

afstå till bekostande af biträde åt medicinalstyrelsen vid handläggning af

sekreteraregöromål å liospitalsafdelningen.

På grund af hvad i ärendet förekommit hafva Eders Kongl. Maj:ts

förevarande framställningar af Riksdagen bifallits.

65:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen i

anledning af inom Riksdagen väckta motioner för åstadkommande af ett

sanatorium för lungsotspatienter i södra Sverige samtidigt med de två, som

äro afsedda att för insamlade medel anordnas i norra och mellersta delarne

af landet, på extra stat beviljat 850,000 kronor och deraf under riksstatens

åttonde hufvudtitel till utgående under år 1899 anvisat 350,000 kronor.

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

66:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1899 anvisat ett anslag af 3,000

kronor till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor och till

beredande, så vidt ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinn

orna deri under den tid, de genomgå dessa kurser.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

67:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för den 1-1 januari 1898 upplyses, de extra anslag å tillsammans 9,200

kronor, som för ändamål, tillhörande akademiens verksamhet, blifvit för

innevarande år liksom för flera föregående år beviljade, äro för samma

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

ändamål fortfarande erforderliga, har Riksdagen på extra stat för år 1899

anvisat följande anslag till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid anordnandet och

vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning

åt vaktbetjening 4,000 kronor;

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemning»!’

in. in. 3,200 kronor; samt

till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska museum in. m. 2,000 kronor.

68:o) Eders Kongl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att till vidtagande

af konservering såtgärder vid Visby stadsmur, i hufvudsaklig enlighet med

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 omförmäldt

arbets- och kostnadsförslag, bevilja ett anslag ;af 20,550 kronor

och deraf på extra stat för år 1899 anvisa ett belopp af 10,300 kronor.

Riksdagen, som funnit giltiga skäl vara anförda för beviljande af

statsanslag till bevarande afl Visby stadsmur från förstörelse, bär likväl

ansett, att staden Visby, för hvilken de ifrågasatta konserveringsåtgärderna

måste vara af särskild! intresse, icke bör helt och hållet undandraga

sig att deltaga i de dermed förenade kostnaderna. Lika med vitterhets-,

historie- och antiqvitetsakademien har emellertid Riksdagen funnit det i

statsrådsprotokollet omförmälda vid stadens erbjudande af ett bidrag å

2,500 kronor fästa vilkoret icke böra godkännas; men i alla händelser

anser Riksdagen skäligen kunna förväntas, att — derest staten i öfrig!

ikläder sig kostnaderna för de ifrågavarande arbetena -—- Visby stad skall

befinnas villig att. obetingadt anslå nämnda belopp 2,500 kronor, deraf

hälften synts böra utgå under år 1899 och återstoden under ål* 1900;

och vid sådant förhållande har det af statsmedel för detta ändamål äskade

belopp kunnat nedsättas från 20,550 kronor till 18,050 kronor.

På grund häraf har Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning på

det sätt bifallits, att Riksdagen till vidtagande af konserveringsåtgärder

vid Visby stadsmur i hufvudsaklig enlighet med det i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 omförmälda arbetsök

kostnadsförslag — under vilkor att staden Visby för ändamålet anslår

2,500 kronor, att utgå med minst 1,250 kronor under år 1899 och återstoden

under år 1900 — beviljat ett anslag af 18,050 kronor och deraf

på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 9,025 kronor.

i jt i* 1 • , . . f . . , ■ ! i . : * f f J »•, , ,

b9:o) Eders Kongl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att för vidtagande

åt åtgärder till bevarande af Alvastra klosterruiner, i hufvudsaklig enlighet

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

med i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898

omförmäldt arbets- och kostnadsförslag, på extra stat för år 1899 bevilja

ett. anslag af 3,200 kronor.

'' : I anledning af hvad till statsrådsprotokollet, meddelats har Riksdagen

på extra stat för år 1899 beviljat ett anslag af 3,200 kronor för vidtagande

af åtgärder till bevarande af Alvastra klosterruiner i hufvudsaklig

enlighet med det i statsrådsprotokollet omförmälda arbets- och kostnadsförslag.

70:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för 1899 anvisa ett anslag af 30,000 kronor* för användande i mån af

behof till inköp för kongl. myntkabinettets räkning af sådana i den i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 omförmälda

Oldenburgska samlingen förekommande svenska mynt, som kunde behöfvas

till fyllande af luckor i myntkabinettet.

Riksdagen har väl ansett giltig anledning förefinnas till beviljande af

anslag för ifrågavarande ändamål, men funnit det af Eders Kongl. Maj:t

föreslagna beloppet vara. väl högt tilltaget och skäligen kunna nedsättas

till 24,000 kronor, hvadan Eders Kong]. Maj:ts förevarande framställning

blifvit på det sätt bifallen, att Riksdagen på extra stat för år 1899 anvisat

ett anslag af 24,000 kronor, att i mån af behof användas till inköp för

kongl. myntkabinettets räkning af sådana i den Oldenburgska samlingen

förekommande svenska mynt, som kunna behöfvas till fyllande af luckor

i myntkabinettet.

.fitniiRi ilo loa (till iåtoh toi a^jlatfnic^gonjalvtyb/r''

Naturhistoriska riksmuseum.

... , '' ... ■'' / ... hi ,. . .|J . i i - i / i .■ In it:.

71:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, till inköp och insamling af naturalier vid naturhistoriska

riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila växter, till

arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra med arbetena vid

aldelningen förenade utgifter, jemväl för år 1899 på extra stat anvisat

2,000 kronor.

■ * 1 \ '' '' ’ 1 *I , . ! i ■ • ■ . '' . '' '' 1 * «! ’ '' i ’ • •

72:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1899 uppföra en summa af 7,300 kronor till vård, underhåll och

förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska samling.

Riksdagen, som på de af 1897 års Riksdag anförda skäl ansett, att

den del af nu ifrågavarande anslag, som är1 afsedd till arfvode åt en

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

särskild föreståndare för samlingen, borde för ar 1899 beviljas under

samma vilkor, som för innevarande år blifvit föreskrifvet, har i öfrig!

icke haft något att emot framställningen erinra och har alltså till vård,

underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska samling

på extra stat för år 1899 anvisat 7,300 kronor, hvaraf 4,500 kronor,

afsedda till arfvode åt en särskild föreståndare för samlingen, dock icke

må utgå, förrän visadt blifvit, att det för uppförandet af en nybyggnad

för samlingen beräknade belopp åstadkommits.

Meteorologiska centralanstalten.

73:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hår Riksdagen på extra stat jemväl för år 1899 anvisat 7,950 kronor

till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjenst vid meteorologiska

centralanstalten.

74:o) På grund af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit, har

Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, på extra stat

för år 1899 till upprätthållande af eu meteorologisk station i Gellivare

beviljat ett anslag af 300 kronor.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

75:o) Eders Kongl.. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppehållande

af undervisningen vid de i Vadstena, Skara och Bollnäs anordnade

läroanstalter för öfveråriga döfstumma anvisa ett extra anslag för år

1899 af 47,400 kronor.

I anledning af förevarande framställning tillåter sig Riksdagen i korthet

erinra om hvad vid föregående riksdagar i frågan förekommit.

På grund af en utaf Riksdagen den 23 maj 1875 till Eders Kongl.

Maj:t aflåten skrifvelse framlade Eders Kongl. Maj:t för 1877 års Riksdag

ett förslag om upprättande af undervisningsanstalter för icke förut undervisade

öfveråriga döfstumma, åsyftande, enligt hvad af dåvarande chefens

för ecklesiastikdepartementet yttrande till statsrådsprotokollet i ärendet

framgår, att genom de öfverårigas afskiljande från de förutvarande undervisningsanstalterna

utrymme skulle kunna der beredas för alla döfstumma

i undervisningsåldern. Då det ansågs i allmänhet kunna antagas, att den

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

döfstumme, sedan han uppnått en ålder af trettio år eller derutöfver,

knappast vore mottaglig för egentlig undervisning, fann departementschefen

åtgärderna för beredande af undervisning åt öfveråriga åtminstone till en

början böra afse endast dem, hvilka befunne sig i åldern af 15 till 30

år, af hvilka de, som tillhörde åldern af 15 till 20 år, borde hafva en

undervisningstid af fyra år, då deremot för dem, som vore öfver 20 år,

en undervisningstid af två år syntes blifva tillräcklig. Antalet icke undervisade

döfstumma i åldersgruppen 15 till 30 år beräknades till omkring

700, och då af dessa en del förmodades icke vara mottaglig för undervisning

och en annan del icke komma att begagna det tillfälle till undervisning,

som för dem erbjödes, ansåg departementschefen de ifrågasatta

anstalterna kunna beräknas för ett antal af 600 elever.

Om detta ungefärligen utvisade vidden af den uppgift, som förelåge,

så skulle den, yttrar vidare departementschefen, kunna lösas, om inalles

tre läroanstalter för ändamålet upprättades. Derest af dessa en trädde i

verksamhet år 1878, en 1879 och den tredje 1880 samt hvardera anstalten

årligen till undervisning mottoge under de två första åren trettio nya

elever och derefter ett antal, motsvarande deras, som efter afslutad kurs

från anstalten utskrefves, så borde vid slutet af år 1888 det mål vara

uppnådt, som med anstalternas inrättande afsetts.

Sedan 1877, 1878 och 1879 årens Riksdagar medgifvit upprättande af

de sålunda föreslagna tre undervisningsanstalterna för öfveråriga döfstumma,

hafva anslag för uppehållande af undervisningen vid dessa anstalter årligen

af Riksdagen beviljats. För hvart och ett afåren 1882—1897 hafva dessa

anslag uppgått till 49,200 kronor. Efter det, på sätt i det vid 1897 års

statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll omförmäles, första lärarinnan

vid anstalten i Skara sökt och erhållit afsked, hvarvid direktionen för

nämnda anstalt med anledning af det minskade elevantalet icke funnit

nödigt anställa någon ny lärarinna, bär sistlidet års Riksdag, jemlikt Eders

Kongl. Maj:ts framställning, för ändamålet beviljat förenämnda belopp

47,400 kronor, som nu jemväl för år 1899 äskas.

Enligt hvad bär ofvan blifvit nä mildt, hade i Eders Ivopgl. Maj:ts vid

1877 års riksdag framlagda förslag beräknats, att de tillfälliga läroanstalterna

för öfveråriga döfstumma skulle vid slutet af år 1888 hafva uppnått

sitt ändamål och derför då kunna upphöra. Till det statsrådsprotokoll,

som bifogats sistnämnda års statsverksproposition, har emellertid

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anfört, att under de år, som

förflutit, sedan förslaget framstälts, antalet af dem, förn hvilka undervisning

vid nu ifrågavarande anstalter vore behöflig, ytterligare ökats derigenom,

att flera döfstumma, som icke njutit undervisning vid döfstum
Uih.

till Rilcsd. Prot. 1898. 10 Sand. 1 Afl. 1 Rand. 15 flöjt. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

anstalt, inträdt inom den bestämda åldersgränsen. Enligt genom domkapitlen

infordrade uppgifter rörande antalet döfstumma i riket, hade vid

1885 års slut i hela riket funnits 336 i åldern 15—30 år och 168 i åldern

11—14 år, om hvilka uppgifvits, att de ej varit intagna i någon undervisningsanstalt.

Då äfven de senare under åren 1886—1889 upphunnit

eller komme att upphinna den förenämnda åldern af femton år, vore det

fortfarande behöfligt, att läroanstalter funnes, i hvilka en för dessa personer,

, lämplig undervisning meddelades.

År 1889 har chefen för ecklesiastikdepartementet dels vid sin framställning

om äskande i årets statsverksproposition af det sedvanliga årsanslaget

meddelat, att vid de ifrågavarande läroanstalterna varit under

höstterminen 1888 intagna tillsammans 122 elever, nemligen vid läroanstalten

i Vadstena 48, i Skara 42 och i Bollnäs 32, dels ock vid föredragning

den 22 mars 1889 inför Eders Kongl. Maj:t af det sedermera i

särskild proposition (n:o 31) till samma års Riksdag framlagda förslag till

ordnande af döfstumundervisningen i riket med afseende å läroanstalter

för öfveråriga döfstumma anfört, bland annat, följande.

»Den ända hittills qvarstående valfriheten att låta de döfstumma

undervisas eller icke har naturligtvis haft till följd, att under de år, anstalterna

för öfveråriga döfstumma varit i verksamhet, en stor del af

barnen i de lägre åldersklasserna aldrig inkommit i de egentliga döfstumskolorna,

utan blifvit i saknad af all undervisning. Dessa hafva undan

för undan inskridit och inskrida fortfarande i öfverårighetsgruppen. Då

dertill kommer, att skoltvånget, enligt nu föreliggande förslag, inträder

först med det år, under hvilket barnet fyller nio år, kommer samma grupp

allt fortfarande att tillföras alumner från de åldersklasser, som, då den

nya organisationen skulle börja att tillämpas, öfverskridit nyssnämnda

lefnadsålder af nio år, och för hvilka valfrihet i afseende på undervisning

fortfarande eger rum. Staten bör icke gent emot dessa — om de, då de

hunnit mognare ålder, sjelfva önska undervisning eller deras föräldrar eller

målsmän, komna till insigt om sina skyldigheter gent emot dem, då vilja

bereda dem tillfälle till sådan — undandraga sig den förbindelse, som

staten iklädt sig mot dem, som år 1876 antogos komma att tillhöra öfverårighetsgruppen,

eller ställa de förra i sämre ställning än de senare. Detta

bör så mycket mindre ske, som staten sjelf genom att hittills icke hafva

infört obligatorisk undervisning för döfstumma gifvit anledning till att

det provisoriska tillståndet erhållit eu längre fortvara, än i 1877 års kong],

proposition antogs. Enligt de uppgifter, som för år 1885 införskaffats

från vederbörande pastorsembeten, funnos då i åldersgruppen 15—30 år

336 döfstumma, som icke varit intagna å döfstumanstalt. Någon synner
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

lig förändring i denna siffra kan icke antagas hafva inträdt under de tre

år, som sedan dess förflutit. Den år 1877 beräknade gränsen för öfverårighetsanstalternas

fortvara är under de sålunda anförda förhållandena

icke hållbar. Den är redan öfverskriden, i det att sistlidna års Riksdag,

på derom af Eders Kongl. Maj:t gjord framställning, beviljat fortfarande

anslag för dessa anstalter för år 1889. Huru länge de kunna blifva behöfliga,

låter sig icke på förhand säga. Jag har redan antydt, att i framtiden

vunnen erfarenhet kan komma att föranleda deras förändring till

teckenskolor för döfstumma i den egentliga skolåldern. De skulle i så fall

blifva permanenta. Någon utredning beträffande* anstalternas aflägsnare

framtid är emellertid för tillfället icke af behofvet påkallad. Ett är visst,

att inga svårigheter möta att under den närmaste framtiden bereda full

sysselsättning åt dessa anstalter, helst om lägsta åldern för inträde i dem

sänkes. För ett dylikt förfarande finnes ett särskildt stöd i den omständigheten,

att från anstalternas sida redan ifrågasatts, att åldern för inträde

i dem skulle nedsättas från 15 till 12 år. Mig synes derför, att dessa

anstalter fortfarande böra bibehållas.»

Slutligen vill Riksdagen erinra derom, att vederbörande chefer för

ecklesiastikdepartementet i åtskilliga af de statsrådsprotokoll, som bifogats

de till senare Riksdagar aflåtna statsverkspropositionen till stöd för den

uttalade åsigt, att de ifrågavarande undervisningsanstalterna vore fortfarande

behöfliga, hänvisat till den i kongl. brefvet af den 31 maj 1889

meddelade bestämmelsen, att i dessa anstalter Unge, jemte döfstumma i de

åldersklasser, för indika anstalterna egentligen vore afsedda, i den män

utrymme och tillgång på lärarekrafter medgåfve, äfven intagas döfstumma

barn i åldern 12—15. år.

Enär enligt lagen angående döfstumundervisningen den 31 maj 1889

numera är föreskrifvet, att alla döfstumma barn i skolåldern skola till

undervisning i distriktets döfstumskola inställas, såvida icke föräldrar eller

målsmän, som sådant föredraga, enskihlt sörja för undervisningen af dem,

Indika stå under deras målsmanskap, samt ej mindre de döfstumma i

åldern 15—30 år, hvilka enligt de af chefen för ecklesiastikdepartementet

vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t af 1888 års statsverksproposition

meddelade upplysningar dä ännu icke erhållit undervisning, än äfven de

vid samma tid ännu minderåriga döfstumma, på hvilka de i nämnda lag

meddelade bestämmelser om skyldighet att deltaga i döfstumundervisning

icke kunnat tillämpas, synas sedermera varit i tillfälle att i skolorna för

öfveråriga döfstumma erhålla undervisning, anser Riksdagen önskvärdt, att en

utredning måtte blifva verkstäld, huruvida icke skolorna för öfveråriga döfstumma

— hvilka skolor icke hafva till ändamål, vare sig att, såsom då
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

varande chefen för ecklesiastikdepartementet i sitt ofvan anförda yttrande

till statsrådsprotokollet den 22 mars 1889 antydt, förändras till teckenskolor

för döfstumma i den egentliga skolåldern, eller att annorledes, på

sätt genom kongl. brefvet den 31 maj 1889 medgifvits, meddela undervisning

åt döfstumma personer under 15 års ålder — skulle i en nära

liggande framtid kunna indragas.

Då emellertid någon utredning af ofvan antydda beskaffenhet icke nu

föreligger, har Riksdagen ansett sig böra bevilja det för år 1899 äskade

anslaget.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, för uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena, Skara

och Bollnäs anordnade läroanstalter för öfveråriga döfstumma på extra

stat för år 1899 beviljat ett anslag af 47,400 kronor.

76:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, till handtverksskolan i Kristinehamn för blinda, på

extra stat för år 1899 beviljat ett anslag till enahanda belopp, som för

detta ändamål under närmast föregående år anvisats, eller 10,000 kronor.

77:o) På grund af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit, har

Riksdagen på extra stat för år 1899 anvisat till tryckning af blindskrifter

2,500 kronor och till understöd åt blindlär are elev er samt till reseunderstöd

åt blindlärare 1,200 kronor.

78:o) På grund af hvad Eders Kongl. Maj:t derom föreslagit, har

Riksdagen på extra stat för år 1899 till förhyrande af lokal för förskolan

för blinda i Vexiö beviljat ett anslag af 4,000 kronor.

79:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppförande

af en byggnad för förskolan för blinda i Vexiö, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med upprättade ritningar, belysnings anordnande i samma byggnad

samt tomtens planering bevilja ett belopp af 117,000 kronor och

deraf på extra stat för år 1899 anvisa 60,000 kronor.

Med afseende å hvad i ärendet förekommit, har Riksdagen till uppförande

af en byggnad för förskolan för blinda i Vexiö, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de upprättade ritningarna, belysnings anordnande

i samma byggnad samt tomtens planering beviljat ett belopp af 117,000

kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisat 60,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

61

Hospitalsvården.

80:o) Sedan Riksdagen år 1895, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts

proposition, beviljat ett anslag af 1,480,000 kronor till anordnande i

Upsula af en asyl för sinnessjuka samt deraf på extra stat anvisats för

år 1896 500,000l kronor, för år 1897 450,000 kronor och för år 1898

430,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af

förenämnda anslag på extra stat för år 1899 anvisa återstoden, 100,000

kronor.

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning har blifvit af

Riksdagen bifallen.

81:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till uppförande

i hufvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 14 januari 1898 omförmälda ritningar af ett boställshus för ekonomibetjening

vid Lunds hospital och asyl, på extra stat för år 1899 anvisa ett

belopp af 33,600 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att emot framställningen erinra,

har till uppförande i hufvudsaklig enlighet med i förenämnda statsrådsprotokoll

omförmälda ritningar af ett boställshus för ekonomibetjening

vid Lunds hospital och asyl på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp

af 33,600 kronor.

82:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att anvisa för år

1899 ett extra anslag af 14,000 kronor till understöd åt Jerf so sjukhus

för spetelske, under vilkor, att Gefleborgs läns landsting dertill för samma

år anvisade 4,000 kronor och inedgåfve, att spetelske äfven från andra

län finge under året vid sjukhuset erhålla vård, i den mån utrymmet

sådant tilläte.

I sammanhang med Eders Kongl. Maj:ts berörda framställning har

Riksdagen till pröfning förehaft en inom Riksdagen väckt motion, deri

yrkats,

l:o) att, med ändring i denna del af Eders Kongl. Maj:ts proposition

angående statsverkets tillstånd och behof, Riksdagen måtte anvisa för år

1899 14,000 kronor till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske, under

vilkor, att Gefleborgs läns landsting dertill för samma år anvisade 4,000

kronor att utgå i den mån sjukhuset deraf vore i behof;

2:o) att Riksdagen ville i skrifvelse till Eders Kongl. Maj;t anhålla,

det Eders Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huru vida Jerfsö sjuk
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

hus för spetelske, med vilkor, att sjukhuset med dertill hörande område

på staten öfverlätes, kunde af staten öfvertagas och ställas under medicinalstyrelsens

öfverinseende samt till 1899 års Riksdag derom framlägga

förslag.

Till stöd härför anför motionären, efter att hafva omförmält den af

Eders Kongl. Maj:t i ämnet gjorda framställningen, följande:

Sedan 1870 års Riksdag beviljat ett extra anslag af 8,500 kronor

såsom bidrag till fullbordande af ett i Jerfsö socken anlagdt sjukhem för

vård af personer i Helsingland, behäftade med sjukdomen spetelska, med

förbehåll att Gefleborgs län till samma ändamål bidroge med 3,000 kronor,

så hade 1871 års Riksdag, på Kongl. Maj:ts framställning, till utgifter för

den vård och underhåll, som i nämnda sjukhus komme att lemnas åt 25

sjuka, hvilken kostnad af direktionen för sjukhemmet beräknats uppgå till

8,850 kronor, beviljat 3,000 kronor.

Enligt hvad sundhetskollegium i afgifvet utlåtande anfört, skulle de

spetelskes antal inom provinsen Helsingland vid 1868 års början hafva

utgjort 68, af hvilka under året 8 aflidit, hvaremot 5 tillkommit, så att

vid årets slut 65 funnits qvar under behandling.

Eders Kongl. Maj:t hade till 1876 års Riksdag hemstält, att, då behof

af vård åt spetelske sjuke i Gefleborgs och andra län påkallades, Riksdagen

måtte bevilja ett till 7,500 kronor förhöjdt anslag till upprätthållande af

sjukhemmet för spetelske i Jerfsö socken, med vilkor, att 4,000 kronor för

ändamålet af landstinget anvisades för samma år och att spetelskesjuke

äfven från andra län än Gefleborgs blefve till vård å anstalten emottagna,

så långt utrymme derstädes sådant kunde medgifva. Denna framställning

hade af Riksdagen bifallits; och hade anslaget utgått med oförändradt belopp

och med enahanda vilkor under åren 1877—1887.

Då i sjukhuset med dess inskränkta utrymme ej kunnat mottagas alla

de sjuke, hvarom anmälan för inträde från olika delar af landet ingått,

hade medicinalstyrelsen, som i likhet med spetelskesjukhemmets direktion

ansett det uppenbart, att inrättningen under dåvarande förhållanden ingalunda

motsvarade sitt ändamål att genom tidig internering af de sjuke

tjena såsom kuranstalt och än mindre i erforderlig grad verka i preventivt

syfte mot sjukdomens spridning, hvadan en utvidgning af anstalten vore i

hög grad trängande, i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af den 27 oktober

1886, anfört, bland annat, »att hvad angår bestridandet af de kostnader,

som blifva en följd af direktionens förslag i sin helhet, så tillåter sig medicinalstyrelsen

åberopa, hvad den anfört, ej mindre i flera föregående

utlåtanden i ärendet, än särskildt i det ofvan berörda af den 22 september

1882 till stöd derför, att staten borde ansesHbrpligtad att bekosta eu

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

63

anstalt sådan som den ifrågavarande, hvarvid förekommer, att denna sjukdom

genom sin svåra, vederstyggliga och egenartade beskaffenhet beröfvar

individen för lång tid förmåga af sjelfförsörjning, hvarigenom de sjuke ofta

under tiotal af år blifva en börda för samhället, som ock å sin sida lider

men af den minskning i arbets- och produktionskraft i allmänhet, som

häraf blifver en följd, och alltså i viss mån hela landet.»

»Det förhållandet, att sjukdomen är mest spridd inom provinsen

Helsingland, torde icke i och för sig utgöra tillräckligt skäl för att Gefleborgs

län, med uteslutande af andra, bör betungas med kostnaden för

sjukdomens hämmande, ty dels förekommer sjukdomen, ehuoru endast med

färre kända fall, inom andra provinser i riket, såsom Ångermanland,

Jemtland, Medelpad och Dalarne med flera, ehuru obestridligen flera icke

uppdagade fall der förekomma, der härdar kunna bildas för sjukdomens

vidare spridning, likasom ursprungligen varit förhållandet inom Helsingland,

hvarest det första fallet år 1804 observerades hos en qvinna i Ljusdals

församling, dels bör det ligga i landets gemensamma intresse, att icke

denna svårartade sjukdom ytterligare sprides från Helsingland till andra

provinser, dels synes det vara en orättvisa, att Gestrikland, der ännu ingen

spetelska blifvit iakttagen, ändock, såsom tillhörande Gefieborgs län, måste

deltaga i bördan för underhållet af ifrågavarande sjukvårdsanstalt, under

det andra län, der spetelske finnas och hvarifrån de sjuke ega rätt till

fri vård å samma anstalt, derifrån äro befriade.»

»I öfrigt torde det icke vara förenligt med landets välförstådda intresse

att göra betryggandet mot denna elakartade sjukdoms spridning inom

landet beroende endast af ett landstings beredvillighet att härför göra

uppoffringar, hvilka icke kunna under alla förhållanden för framtiden med

visshet påräknas. En dylik uppfattning af statens förpligtelse i berörda

afseende!! förefinnes äfven i andra länder och särskild! i vårt grannland

Norge, der staten genom uppförande af tjenliga sjukvårdsanstalter för

spetelske och deras underhåll, enligt hvad närmare framgår af medicinalstyrelsens

ofvan åberopade utlåtande i ärendet, gjort betydande uppoffringar

för utrotandet af denna landsplåga, och detta med stor framgång.»

»Den minskning i antalet spetelske inom provinsen Helsingland, som

man iakttagit och som antages vara en medelbar verkan af ifrågavarande

sjuk vårdsanstalts verksamhet, får icke heller antagas såsom grund för att

låta saken stanna i sitt nuvarande skick, ty dels är anstaltens verksamhet

i preventivt hänseende beroende af dess tillräckliga omfattning i förhållande

till inträdessökande, dels torde antalet spetelskesjuke i Helsingland och än

mera, som nämndt är, i öfriga orter, der ingen särskild undersökning

härom liksom i Helsingland eger ram, öfverstiga det verkliga antalet, enär

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

man har full anledning antaga, att många med spetälska behäftade af

okunnighet, liknöjdhet eller skam afhålla sig från att anmäla sig hos

läkare.»

Medicinalstyrelsen hade på dessa skal tillstyrkt, att ej mindre ett anslag

af sextontusen kronor måtte beviljas för sjukhemmets utvidgning, än

ock för de sjukes underhåll och vård ett årligt anslag på ordinarie stat

af 18,000 kronor måtte beviljas mot vilkor, att sjukhemmets egendom

med byggnader öfverlemnades till staten.

Frågan hade understälts 1887 års Riksdag genom enskild motion,

dervid statsutskottet i hufvudsak delat medicinalstyrelsens åsigt samt yttrat,

att då förslaget innebure, att staten skulle ensam bestrida kostnaderna för

ifrågavarande sjukhem, hvars nytta och nödvändighet utskottet erkände,

så, enär statens anslag till sjukhemmet endast utgått under vilkor af bidrag

från Gefleborgs läns landsting samt den föreslagna förändringen ej borde

beslutas, innan frågan blifvit af Eders Kongl. Maj:t pröfvad, ansåge sig

utskottet böra, med afslag å motionen, hemställa om bifall till Eders Kongl.

Maj:ts framställning, att anslaget måtte för 1888 utgå med 7,500 kronor.

Riksdagen hade bifallit utskottets nämnda hemställan, men beviljat för

sjukhusets utvidgning 16,000 kronor. På grund af Eders Kongl. Maj:ts

proposition hade 1888 års Riksdag beviljat ett till 14,000 kronor förhöjdt

extra anslag till sjukhemmet, hvarefter samma belopp utgått från och med

år 1889.

De af medicinalstyrelsen anförda skäl för statens öfvertagande af anstalten

hade emellertid enligt motionärens åsigt genom den vunna erfarenheten

angående anstaltens verksamhet vunnit i styrka. Genom ett noggrant

aktgifvande på sjukdomens uppkomst och genom de sjukes internering

å anstalten, såvidt detta ansetts nödigt, hade de spetelskesjukes

antal inom Helsingland nedgått, men nya härdar hade samtidigt yppats

inom andra län. Under åren 1880—1886 hade nemligen de från andra

län än Gefleborgs i anstalten intagne sjuke utgjort omkring 20 procent,

men under de senare åren hade de utgjort omkring 50 procent. Medicinalstyrelsen

hade jemväl, såsom motionären trodde sig veta, under år

1895 i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t erinrat om nödvändigheten deraf,

att då sjukdomen visat sig genom renlighet och vård samt framför allt

genom de sjukes isolering från de friska kunna väsentligt hindras i sin

utbredning, framstäf: förslag till föreskrifter, hvarigenom en större kontroll

öfver de spetelske sjuke kunde vinnas, samt vissa kategorier af dylika

sjuka, såsom förhållandet vore i Norge, kunde intagas för isolering på

särskild vårdanstalt; och trodde motionären, att detta förslag vore på

Eders Kongl. Maj:ts pröfning beroende.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Att under de senare åren uppmärksamheten i flera länder varit rigtad

derpå att genom vidtagande af lämpliga anordningar söka om möjligt

hindra, att denna svåra sjukdom utbreddes, frainginge af de konferenser,

som hållits under förlidet år, dels i spanska provinsen Valencia, dels i

Memel och dels i Berlin. Den senare, som organiserats under tyska riksregeringens

egid, hade varit sammansatt af delegerade från alla stater jemte

ett antal läkare och hade haft till ändamål att samråda om medlen till

spetelskans undertryckande och att om möjligt så formulera de vetenskapliga

undersökningsresultaten, att dessa kunde utgöra grundval för vidare

åtgärder i lagstiftningsväg och för internationella öfverenskommelser.

Huru frågan än skärskådades, måste man vid sammanfattningen komma

till den slutsats, att, för vinnande af framgång att begränsa och om möjligt

utrota sjukdomen, staten borde öfvertaga ej mindre uppsigten öfver sjukdomens

hämmande i allmänhet än ock vården af förevarande sjukhem i.

synnerhet.

Då motionären emellertid antoge, det Riksdagen, enligt sin år 1888

uttalade mening, ansåge frågan om statens öfvertagande af spetelskesjukhemmet

böra af Eders Kongl. Maj:t först pröfvas, innan Riksdagen derom

fattade beslut, ville motionären icke framställa något yrkande, vare sig att

anslaget till sjukhuset måtte uppföras å ordinarie stat, eller att höjning

för år 1899 af samma anslag måtte af Riksdagen beslutas. Men då Gefleborgs

läns landsting och direktionen för sjukhemmet under en lång följd

af år nödgats tillskjuta, utom det af Riksdagen beviljade anslag, för sjukhemmets

uppehållande erforderliga medel, ansåge motionären att vid det

nu inträdda förhållande, att i anstalten inrymts ett så stort antal sjuka

från andra län än Gefleborgs, hvilka län således vore helt och hållet befriade

ifrån något bidrag för de sjuke, som å sjukhemmet erhölle vård,

rättvisa och billighet fordrade, att, der någon mindre del af den beräknade

kostnaden, 18,000 kronor, för sjukhemmets uppehållande under år 1899

skulle mot förmodan kunna besparas, denna del, som i allt fall ej kunde

blifva betydlig, måtte komma landstinget i Gefleborgs län till godo på det

sätt, att landstingets bidrag med ett deremot svarande lägre belopp utginge.

Riksdagen vill till en början meddela:

dels att till Riksdagens vederbörande utskott inkommit nedanstående,

af sysslomannen vid det ifrågavarande sjukhuset uppgjorda tablå, enligt

hvilken patienterna vid sjukhuset, länsvis fördelade, under åren 1888—1897

utgjort följande antal:

a

/ii/i. till Riksd. Vrot. 1898. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 15 Ucift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Qvar-

varande,

tillhörande

Tillkomna,

tillhörande

C/3

C

Pall

e n

t e

r n

9

h e

in o

r t.

Procenttalet

mellan

patienterna

1

År

:

O

et

Ed

ce

er

c

*-i

OR?

ce

P?

D

>

C

P-

P

P?

O

O

ce

ed

et

er

o

*i

eg

p?

3

>

a

Cd

"1

P

P?

3

3

P

T3

P

rt

D

<t

CD

et

ds

et

er

o

ce

p:

3

O

O

P*

3

Cu

CD

pT

3

Q

O:

et

er

O

7Q

ce

O

n

er

03

O

O"

c

CD

P:

3

c-t

re

3

ST

3

eu

ce

pt

B

&

o

*5

so

“1

cr

cr

•i

V)

ce

P?

B

o

►i

3*

o

et

3

ce

p:

3

C/3

o-

O

vr

o

3

pT

B

C/2

n

7?

er

o^

3

CD

ce

P

Cd

cj

CD

£L

p*

p?

B

<

et

■t

3

p

B

Cd

ce

P?

3

ce

ce

ce

c

o

"t

ET

c

eu

eu

p:

3

w

CD*

er

o

eu

pT

3

O:

ce

er

o

ps

3

po

B

O

CD

Ed

et

er

o

CK

ca

p:

B

-T*

pa

B

P

B

eu

t

p

SO!

B

Anmärkningar.

00

CO

00

T-i

25

4

4

2

35

28

_

2

1

4

%

80,0

%

20,0

1889 ...

25

5

15

4

49

41

—

1

1

1

1

—

—

—

—

4

—

—

83,7

16,3

i 1890 ...

30

5

4

4

43

34

—

1

1

—

—

—

—

—

1

6

—

79,i

20,9

1891 ...

26

8

10

6

50

36

—

2

1

—

—

—

4

1

6

—

—

72,o

28,o

11892 ...

28

11

5

2

46

33

—

1

1

—

—

_

1

3

1

6

—

—

71,7

28,3

—

38

18

67,9

32,i

Nyintagna denna 5-årsperiod.

1893 ...

28

12

11

5

56

39

1

2

2

1

3

1

7

69,6

30,3

1894 ...

21

11

4

4

40

25

—

1

2

3

—

—

—

3

1

4

1

—

62,5

37,5

1895 ...

20

14

2

5

41

22

—

1

4

4

—

1

—

2

1

5

1

—

51,2

49,8

1896 ...

19

14

3

2

38

22

1

1

3

4

—

—

—

2

—

5

—

—

57,9

42,i

1897 ...

17

13

5

11

46

22

1

1

3

10

—

1

—

1

2

4

—

1

47,8

52,2

_

—

25

27

-

-|

-i

1

-i

I

1

48,i

51,9

Nyintagna denna 6-årsperiod.

Anm. Från och med 1893 är intagen en patient från Gefle stad, som numera utgått ur landstinget. Denna

senare omständighet har i ofvanstående tablå icke tagits i beräkning, utan ingår jemväl denna patient i

rubriken »Gefleborgs län».

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

dels ock att Riksdagen tagit kännedom om innehållet i en af chefen

för ecklesiastikdepartementet den 30 december 1893 till medicinalstyrelsen

afbiten skrifvelse, deruti meddelats, att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Gefleborgs län jemte eget utlåtande till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat

en af länets landsting gjord framställning, att staten måtte från och med

år 1895 eller så snart ske kunde öfvertaga hela underhållet af Jerfsö

sjukhus för spetelske; varande till stöd för denna framställning hufvudsakligen

åberopadt, att sjukdomen spetelska förekomme icke blott inom

nämnda län, utan jemväl i andra delar af riket, och att antalet fall af

sjukdomen inom Helsingland, der spetelskan vore mest utbredd, på senare

tiden betydligt nedgått; att vid sådant förhållande Gefleborgs läns landstingsområde,

från hvilket till sjukhusets inrättande och uppehållande redan

utgått öfver 110,000 kronor, icke syntes böra fortfarande särskildt bidraga

till detsammas underhåll; samt att landstingets inkomster blifvit väsentligen

minskade genom Gefle stads nyligen försiggångna utträde från

landstingsområdet, öfver denna framställning hade medicinalstyrelsen,

efter erhållen remiss, den 23 berörda december afgifvit infordradt utlåtande,

deruti medicinalstyrelsen anfört, bland annat, att då statsverket

redan fått vidkännas betydande utgifter för Jerfsjö sjukhus samt fortfarande

bestrede största delen af den årliga underhållskostnaden; då spetelska

mera sällan förekomme inom öfriga delar af riket, men varit temligen

allmän inom Helsingland, ehuru den numera derstädes aftagit, samt då

således detta landskap hade största fördelen af ett derstädes förlagdt sjukhus

för spetelske, medicinalstyrelsen ansåge sig icke kunna förorda, att

statsverket för närvarande öfvertoge hela underhållskostnaden för Jerfsö

sjukhus; men att, om spetelskan fortfarande skulle aftaga i freqvens, och

omkostnaderna för sjuhuset, hvilka genom nybyggnader och förändringar

under senare åren varit höga, kunde nedsättas därhän, att statsanslaget

räckte till för det årliga underhållet, det då syntes böra tagas under förnyad

pröfning, huruvida något tillskott från landstinget vidare kunde behöfvas.

Vid föredragning af detta ärende hade Eders Kongl. Maj:t funnit

den då gjorda framställningen icke till någon Eders Kong! Maj:ts åtgärd

föranleda.

Riksdagen har icke haft något att invända vare sig emot det begärda

statsanslagets beviljande eller emot den i mom. l:o) af motionen föreslagna

förändring i de uti Eders Kongl. Maj:ts proposition innefattade vilkoren

för statsanslaget, att det af Gefleborgs läns landsting fordrade bidraget

skulle utgå endast i den mån sjukhuset deraf vore i behof. Beträffande

den del af motionen, som innefattas i moment 2:o), har Riksdagen delat

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

motionärens uppfattning om obilligheten deruti, att Gefleborgs län, såsom

nu är förhållandet — ehuru, enligt hvad den ofvan intagna, af sjukhusets

syssloman uppgjorda.tablå jemväl bestyrker, ett stort antal af sjukhusets

patienter tillhöra andra län — likväl ensamt betungas med de omkostnader,

som utöfver statsbidraget erfordras för sjukhusets underhåll. I

fråga om sättet för afhjelpande af antydda missförhållanden har Riksdagen

deremot icke kunnat biträda motionärens mening, utan anser Riksdagen

det kunna ifrågasättas, huruvida icke såsom vilkor för patients intagande

och vård å sjukhuset må kunna bestämmas, att landstingen i de län, der

å sjukhuset intagna patienter hafva sina hemvist, böra i proportion efter

antalet patienter lemna det bidrag till sjukhusets underhåll, som utöfver

statsbidraget kan vara erforderligt, dock att länens sammanlagda bidrag

ej må öfverskrida det af Gefleborgs läns landsting hittills utgående beloppet

4,000 kronor.

Riksdagen får alltså härigenom anmäla, att Riksdagen i anledning af

Eders Ivongl. Maj:ts förevarande proposition samt ofvan omförmälda i mom.

l:o) af motionen gjorda framställning för år 1899 beviljat ett extra anslag

af 14,000 kronor till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelsk?, under vilkor

att Gefleborgs läns landsting dertill för samma år anvisar 4,000 kronor,

att utgå i den mån sjukhuset deraf är i behof, och medgifver, att spetelske

äfven från andra län må under året vid sjukhuset erhålla vård, i den

mån utrymmet sådant tillåter.

Tillika får Riksdagen hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Eders Kongl.

Maj:t må taga i öfvervägande, huruvida landstingen i de särskilda län,

der de å Jerfsö sjukhus intagna patienter hafva sina hemvist, böra i proportion

efter antalet patienter från de olika länen lemna det bidrag till

sjukhusets underhåll, som utöfver det statsbidrag, hvilket framdeles må

komma att för ändamålet utgå, kan vara erforderligt, dock högst till

sammanlagdt belopp af 4,000 kronor, äfvensom till Riksdagen inkomma

med det förslag i ämnet, hvartill den verkstälda utredningen må föranleda.

Diverse anslag.

83:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning har

Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga föregående år egt rum, jemväl

för år 1899 på extra stat anvisat ett belopp af 2,000 kronor till svenska

fornskriftsällskapet.

84:o) Likaledes på grund af derom utaf Eders Kongl. Maj:t gjord

framställning har Riksdagen, på sätt för flera föregående år egt rum, till

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

beredande af religionsvärd åt svenske sjömän i utländska hamnar samt åt

andra derstädes sig uppehållande landsmän beviljat ett extra anslag för år

1899 af 10,000 kronor.

85:o) Sedan 1896 års Riksdag, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, på extra stat beviljat dels till anställande af

två kontraktsadjunkter inom Vesterbottens fjerde kontrakt 12,000 kronor, deraf

4,000 kronor att utgå under år 1897, dels till resekostnadsersättning åt

dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, deraf 500 kronor att utgå under

år 1897, dels ock till två stipendier för utbildande vid universitetet af

prester, förtrogna med finska språket, 4,500 kronor, deraf 1,500 kronor att

utgå under år 1897, äfvensom åt Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat att meddela

de närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande anslagens

användande, samt nästlidna års Riksdag af sålunda beviljade belopp anvisat

för år 1898 af anslaget till kontraktsadjunkterna 4,000 kronor, af

anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 500 kronor samt af det till

stipendiers inrättande beviljade anslag 1,500 kronor, har Eders Kongl.

Maj:t, som den 29 maj 1896 i ofvannämnda afseenden meddelat närmare

bestämmelser, nu föreslagit Riksdagen att anvisa för år 1899 af anslaget

till kontraktsadjunkterna 4,000 kronor, af anslaget till resekostnädsersättning

åt desse 500 kronor samt af det till stipendiers inrättande beviljade

anslag 1,500 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har vunnit Riksdagens

bifall.

86:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

bevilja till anställande af tre kontraktsadjunkter inom Södra lappmarkens

samt de delar af Vesterbottens andra och tredje kontrakt, som tillhöra

lappmarken, 18,000 kronor, deraf 6,000 kronor att utgå under år 1899,

samt till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 2,250 kronor,

deraf 750 kronor att utgå under sistnämnda år.

Enligt hvad Riksdagen inhemtat, här Eders Kongl. Maj:t vid disposition

af förut beviljade anslag till anställande af kontraktsadjunkter inom

Vesterbottens fjerde kontrakt föreskrifvit, bland annat, att kontraktsadjunkterna

för hvarje år borde om sin verksamhet afgifva embetsberättelse,

hvilken de inom påföljande januari månads utgång skulle insända till

kontraktsprosten, som hade att till domkapitlet i Hernösand insända densamma

med de anmärkningar och den framställning, hvartill den kunde

föranleda. Riksdagen, som förutsätter, att liknande bestämmelser komma

att meddelas äfven i fråga om de kontraktsadjunkter, för hvilka anslag nu

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

är begärdt, har till anställande af tre kontraktsadjunkter inom södra lappmarkens

samt de delar af Vesterbottens andra och tredje kontrakt, som

tillhöra lappmarken, beviljat 18,000 kronor och deraf på extra stat för år

1899 anvisat 6,000 kronor; samt till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter

beviljat 2/250 kronor samt deraf på extra stat för år 1899

anvisat 750 kronor.

87:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1891 —

1898 egt rum, på extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 25,000

kronor, att ställas till styrelsens för nordiska museet förfogande för att

enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

88:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, för år 1899

anvisat ett extra anslag af 3,650 kronor, att på de vilkor, Eders Kongl.

Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgifvande

äfven under sistnämnda år af tidskriften »Nyare bidrag till kännedom om

de svenska landsmålen och svenskt folklif».

89:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom framstålda förslag har

Riksdagen, till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nordiskt

medicinskt arkiv», jemväl för år 1899 på extra stat beviljat ett anslag af

3,000 kronor.

90:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen,

i likhet med hvad för åren 1896—1898 egt rum, till understöd

för fortsatt utgifvande • af tidskriften »Acta mathernatica > på extra stat för

år 1899 anvisat 3,000 kronor.

91:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd,

på de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 14 januari

1898 angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna

föreläsningskurser för arbetsklassen, bevilja ett extra anslag af 45,000

kronor.

Emot anordningen af de ifrågavarande föreläsningarna, särskild! i

hvad angår valet af föreläsningsämnen, hafva från skilda håll framstälts

anmärkningar, hvilka Riksdagen icke kunnat frånkänna befogenhet. Riksdagen

har likväl icke velat motsätta sig det nu äskade förhöjda anslaget,

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

men anser sig dervid böra uttala den önskan, att den af Eders Kongl.

Maj:t utöfvade kontrollen öfver föreläsningarna måtte så inrättas, att den

största möjliga säkerhet vinnes derför, att föreläsningarna må blifva till

verklig nytta för de samhällsklasser, för hvilka de äro afsedda.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

för år 1899 beviljat ett extra anslag af 45,000 kronor, att på

de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898

angifna vilkor användas till understöd åt sådana anstalter eller föreningar,

som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen.

92:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1897 och 1898 egt rum, på

extra stat för år 1899 anvisat ett belopp af 5,000 kronor, att under de

vilkor, Eders Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, användas till understöd

åt de vid Upsala enskilda läroverk och Ateneum för flickor i Stockholm

samt af Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnade undervisningskurser

för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi.

93:o) Vidare har Riksdagen, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts framställning,

på extra stat jemväl för år 1899 anvisat ett anslag af 2,500

kronor för underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vattenhöjdmätningsstationerna

m. m.

94:o) Eders Kongl. Majt har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1899 anvisa ett anslag af 4,000 kronor, att mot redovisningsskyldighet

ställas till svenska nykterhetssällskapets förfogande för utgifning

och spridning af nykterhetsskrifter.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kongl. Maj-.ts förslag, på extra

stat för år 1899 anvisat ett anslag af 4,000 kronor, att mot redovisningsskyldighet

ställas till svenska nykterhetssällskapets förfogande för utgifning

och spridning af nykterhetstidskrifter.

95:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1894—1898 egt rum, på extra

stat för år 1899 beviljat ett anslag af 2,000 kronor, att utgå till understöd

åt räddningshemmet för drinkare vid Sans-souci invid Upsala på

vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.

96:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för åi- 1899 bevilja ett anslag af 17,500 kronor, att utgå till understöd

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

åt alkoholisthemmet Eolshäll invid Stockholm på vilkor, som af Eders Kongl.

Maj:t pröfvades lämpliga.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har på det sätt bifallits,

att Riksdagen på extra stat för år 1899 beviljat ett anslag af 2,000 kronor

att utgå till understöd åt alkoholisthemmet Eolshäll invid Stockholm på

vilkor, som af Eders Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga.

97:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1897 och 1898 egt rum,

såsom understöd för fortsatt anställande af historiska forskningar rörande

Sverige uti vatikanska arkivet i Rom anvisat på extra stat för år 1899

ett anslag af 3,000 kronor, att utgå under vilkor att den person, åt

hvilken utförandet af berörda forskningar uppdrages, skall vara skyldig

ej mindre att arbeta i vatikanska arkivet hela den tid af det med

hösten 1898 börjande arbetsåret, hvarunder arkivet hålles öppet, och

använda den återstående tiden till arbeten, som stå i sammanhang med

detta hans hufvuduppdrag, än äfven att efter ifrågavarande arbetsårs slut

afgifva redogörelse för det gångna årets arbeten äfvensom till riksarkivet

öfverlemna de af honom under året gjorda afskrifter och anteckningar.

98:0) Sedan Riksdagen, på Eders Kongl. Maj:ts framställning, till

yttre restaurering af Visby domkyrka, hufvudsakligen i enlighet med de

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1897 omförmälda

ritningsförslag, beviljat ett anslag af 100,000 kronor och deraf

anvisat för år 1898 ett belopp af 50,000 kronor, dock under vilkor att

restaureringsarbetet blefve på angifvet sätt utfördt utan att ytterligare

bidrag af statsverket påkallades, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att till fortsättande och afsl utande af detta restaureringsarbete

anvisa för år 1899 på extra stat återstående beloppet 50,000 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har af Riksdagen bifallits.

99:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fullbordande

af Vadstena klosterkyrkas restaurering på extra stat för år 1899 bevilja

ett belopp af 16,000 kronor.

Då 1891 års Riksdag vid beviljande af anslag å 100,000 kronor till

restaurering af Vadstena klosterkyrka fäst det vilkor, att Vadstena och

S:t Pers församlingar skulle tillskjuta det belopp, som utöfver sagda anslag

för ifrågavarande restaureringsarbete erfordrades, samt Riksdagen finner

det vara af vigt, att ett dylikt vid anslags beviljande af Riksdagen uppstäldt

vilkor icke eftergifves, helst ett sådant eftergifvande sedermera skulle

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

kunna åberopas till stöd för anspråk af liknande art som det nu framstälda,

har Riksdagen ansett något ytterligare statsanslag för ändamålet

icke böra beviljas. För att emellertid bereda församlingarna möjlighet att

fullborda restaureringsarbetet, har Riksdagen ansett sig böra medgifva, att

ett räntefritt statslån å det erforderliga beloppet 16,000 kronor må församlingarna

beviljas för en tid af tjugu år, med skyldighet för församlingarna

att efter förloppet af halfva denna tid årligen återgälda minst en

tiondedel af lånesumman.

Riksdagen har alltså, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, medgifvit, att Vadstena och S:t Pers församlingar må, till

fullbordan af Vadstena klosterkyrkas restaurering, såsom räntefritt lån, att

af riksgäldskontoret utbetalas, bekomma ett belopp af 16,000 kronor, med

skyldighet för församlingarna att senast från och med det elfte året efter

lånets utbetalande årligen återgälda minst en tiondedel af lånebeloppet.

100:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, för bestridande

af kostnaderna för utredningar angående presterskapets aflöningsförhållanden

med mera, på extra stat för år 1899 anvisat ett förslagsanslag

af 10,000 kronor.

101 :o) Af statsrådsprotokollet inhemtas, att statskontoret i skrifvelse

till Eders Kongl. Maj:t den 16 november 1897 till ersättning anmält ett

belopp af 200 kronor, hvilket statskontoret på grund af kongl. bref den

7 maj samma år utbetalt såsom godtgörelse till två tjensteman i medicinalstyrelsen

för särskild! biträde, som af dem under år 1896 lemnats i

ärenden angående kolerafarsoten.

I ytterligare skrifvelse af samma dag hade statskontoret till ersättning

jemväl anmält ett belopp af 200 kronor, hvilket statskontoret på grund af

kongl. bref den 16 november 1894 utbetalt såsom arfvoden åt ordföranden

och ledamöterna i den af Eders Kongl. Maj:t sistnämnda dag tillsatta

komité för utarbetande af musikbilaga till nya kyrkohandboken.

I skrifvelser den 29 november 1893 och den 16 november 1897 hade

statskontoret till ersättning anmält ett belopp af 750 kronor, hvilket statskontoret

på grund af kongl. bref den 15 september 1893 utbetalt till dåvarande

amanuensen i ecklesiastikdepartementet, numera expeditionschefen

C. J. A. Wall såsom godtgörelse för lemnadt biträde vid beredning till

föredragning af vissa till nämnda statsdepartements handläggning hörande

äldre framställningar och förslag angående kyrkofonden m. m.

Vidare hade statskontoret i skrifvelse den 10 december 1897 till er
Bili.

till Rilcsd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Höft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

sättning anmält ett belopp af 292 kronor. 84 öre, som jemlikt kongl.

brefvet den 20 november 1863 utbetalts till Yermlands läns ränteri för

derifrån förskjuten godtgörelse åt den i stadgad ordning tillsatta nämnd

för ordnande af presterskapéts aflöning inom Sunne odelade pastorat.

I sistberörda skrifvelse hade statskontoret vidare till ersättning anmält

medel, som på grund af Eders Kongl. Maj:ts föreskrift utbetalts för verkställande

af utredning af vissa frågor rörande folkundervisningen, nemligen:

resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden

åt sakkunnige, tillkallade för ofvanstående ändamål kronor

ersättning för uppehållande af rektorsgöromålen m. m.

vid folkskolelärareseminariet i Lund under den tid

rektorn derstädes P. Wingren deltagit i de sakkunniges

sammanträden .......... ................................................ »

ersättning för bearbetande af statistiska uppgifter, hvilka

varit erforderliga för utarbetande af förslag till förändrade

bestämmelser angående aflöning åt biträdande

lärare och lärarinnor vid folkskolor m. m...................... »

för eldning, städning, vaktmästarebiträde m. in. åt de

för ofvanstående ändamål tillkallade sakkunnige......... »_

913: 10,

62: 97,

500: —

90: 80.

Tillhopa kronor 1,566: 87.

Vidare hade statskontoret i samma skrifvelse den 10 december 1897

anmält till ersättning dels ett belopp af 800 kronor, dels ock ett belopp

af 1,700 kronor, hvilka på grund af Eders Kongl. Maj:ts föreskrift utbetalts

för verkstälda utredningar i fråga om ett andra ålderstillägg för ordinarie

folkskolelärare m. m.

I sistberörda skrifvelse hade ytterligare af statskontoret till ersättande

anmälts ett belopp af 833 kronor 34 öre, som enligt kongl. bref den

10 augusti 1896 utbetalts såsom lönefyllnad för mars—december samma

år åt läraren i naturalhistoria och farmakognosi vid farmaceutiska institutet.

I skrifvelse af den 16 november 1897 hade statskontoret till ersättning

anmält medel, som på grund af Eders Kongl. Maj:ts särskilda föreskrifter

förskjutits för den komité, som blifvit af Eders Kongl. Maj:t den 16

november 1894 tillsatt för ordnande af fosterbarnsväsendet m. m., nemligen:

resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden till komiténs

ordförande och ledamöter 11,471 kronor 60 öre, arfvode till komiténs

sekreterare 3,000 kronor, till bestridande af åtskilliga utgifter för komitén

2,000 kronor samt för tryckning, häftning och bindning af komiténs be
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

tänkande 2,351 kronor 94 öre, eller tillsammans 18,823 kronor 54 öre,

hvarifrån dock skulle afdragas 593 kronor 10 öre, som blifvit till statskontoret

återlevererade; utgörande återstoden 18,230 kronor 44 öre.

Vidare hade statskontoret i en annan skrifvelse af den 16 november

1897 anhållit om godtgörelse för medel, som statskontoret på grund af

Eders Kongl. Maj:ts särskilda föreskrifter förskottsvis utbetalt till bestridande

af kostnader för den af Eders Kongl. Maj:t ^den 5 oktober 1894

tillsatta komité för granskning af kongl. stadgan angående sinnessjuke den

2 november 1883, nemligen resekostnadsersättning och traktamente samt

arfvoden till komiténs ordförande och ledamöter, 5,549 kronor 94 öre,

arfvode till komiténs sekreterare 2,700 kronor, tillfälliga, för komitén

erforderliga utgifter 473 kronor 56 öre, för tryckning och häftning af

komiténs betänkande 867 kronor 50 öre samt såsom ersättning till häradshöfdingen

D. G. Restadius för minskade löneförmåner till följd af uppdraget

att vara ledamot i komitén 219 kronor 72 öre, eller tillhopa 9,810

kronor 72 öre.

För återgäldande af berörda förskott — 200 kronor, ytterligare 200

kronor, 750 kronor, 292 kronor 84 öre, 1,566 kronor 87 öre, 800 kronor,

1,700 kronor, 833 kronor 34 öre, 18,230 kronor 44 öre samt 9,810 kronor

79 öre — tillhopa 34,384 kronor 21 öre, har Eders Kongl. Maj:t af Riksdagen

äskat ett extra anslag för år 1899 till belopp af 34,385 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning har af Riksdagen bifallits.

102:o) I särskild till Riksdagen den 21 februari 1898 aflåten proposition

har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till

bestridande af kostnaderna för det skandinaviska naturforskaremötet i

Stockholm innevarande år på extra stat för år 1899 anvisa ett belopp af

10,000 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen bifallits.

103:o) I en till Riksdagan den 24 sistlidne mars aflåten proposition

har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att, under förutsättning att eu svensk-rysk gradmätning på Spetsbergen

under de närmaste åren komme till stånd, till bestridande af vissa på

Sverige belöpande kostnader för nämnda gradmätning, bevilja ett anslag

af 151,500 kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisa 75,000

kronor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Riksdagen, som ansett sig böra bevilja medel för den ifrågasatta gradmätningsexpeditionens

möjliggörande, har funnit den under de förberedande

förhandlingarna i ämnet uttalade mening, att ett flottan tillhörigt fartyg

skulle kunna ställas till expeditionens förfogande, vara synnerligen beaktansvärd.

Äfven om, vid det förhållandet att en expedition af ifrågavarande

art egentligen är främmande för sådana ändamål, som anslaget

till flottans öfningar är afsedt att fylla, användandet af ett flottans fartyg

icke skulle kunna medgifvas utan ersättning, borde, enligt Riksdagens

mening en besparing likväl derigenom vinnas, enär kostnaden då icke

torde behöfva uppgå till det af komitén för ändamålet beräknade beloppet,

50,000 kronor. Härtill komtne såsom en extra fördel den värdefulla

erfarenhet och öfning, som genom expeditionen bereddes någon del af

flottans befäl och manskap. Enligt den framställning, som förekommer i

punkten 34:o under femte hufvudtiteln af innevarande års statsverksproposition,

synes kostnaden för kanonbåten Svensksunds expedition till

Spetsbergen år 1897, hvilken expedition enligt uppgift upptog en tid af

nära 3 månader, utgjort 14,224 kronor 78 öre. Utgifterna för användande

af detta eller annat liknande fartyg under 3 månader hvartdera året 1899

och 1900 borde sålunda komma att uppgå till omkring 30,000 kronor,

hvilken utgift, derest fartyget icke kan af flottan kostnadsfritt ställas till

expeditionens förfogande, kunde, sedan beloppet blifvit kändt, till ersättande

hos Riksdagen anmälas. Emellertid har Riksdagen med hänsyn härtill

ansett sig böra för närvarande bevilja endast det belopp, som för expeditionen

i öfrigt beräknats erforderligt, eller 100,000 kronor, och deraf på

extra stat för år 1899 anvisa hälften, eller 50,000 kronor.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen, under förutsättning att en svenskrysk

gradmätning å Spetsbergen under de närmaste åren kommer till

stånd, och att ett svenska flottan tillhörigt, för ändamålet lämpligt fartyg

jemte nödigt befäl och manskap ställes till de svenske deltagarnes i gradmätningsexpeditionen

förfogande, till bestridande af vissa på Sverige belöpande

kostnader för nämnda gradmätning, beviljat ett anslag af 100,000

kronor och deraf på extra stat för år 1899 anvisat 50,000 kronor.

Stockholm den 14 maj 1898.

Med undersåtlig vördnad.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

77

Bil. Litt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Departementschefen..............................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

Riksarkivet. Nuvarande belopp

39,300: —

Ökas med ett anslag till ett landsarkiv i Vadstena1

5,800: - och lands
-

hvarjemte rubriken ändras till: Riks

arkiven.

Kongl. biblioteket...........................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag

å tillhopa 14,300 kronor). Nuvarande be
.

lopp................................................... 46,350;

Ökas å reservationsanslaget till konstsamlingarnas

ökande

med.......................... 3,500- —

ä reservationsanslaget

till inlösen af lefvande

svenska konstnärers

arbeten med 9,000: — 12,500:_

hvarjemte rubriken ändras till: Nationalmuseum

(deraf fyra särskilda reservationsanslag å tillhopa

26,800 kronor).

Kleresistaten....................................................................

^Domkapitlens expeditioner...............................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag .................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).

Nuvarande anvisning i kontant............ 736,681: —

Tillkommer:

böjning af aflöningen för vissa

e. o. professorer ................ 16,000: —

böjning af aflöningen för e. o.

professor K. Piehl .............. 500: —

Transport 16,500: — 736,681: —i

laddning och dermed

, i jemförlig anvisning,

Anvisning i j på förslag.

kontant.

S u in in a.

h ribeter och „ .

, , , Kraattningar.

i kyrkotionde, i n

Kronor ö. \ Kronor ö. Kronor

17,000

81,800-

I. I

45,100 - 73,200 -

I

• . i

ö. Kronor ! ö.

17,000 —1

81,800 —

58,850 -

\

20,674— 16,000 —

27,659 —--—

55,000 — -—

337,087 —

5,841 —''

45,100 —

i it

i ’

73,200 —

58,850-

373,761

33,500

55,000

379,283— 16,000 — 342,928— 738,211 —

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter och j-p ....

. ... . Frsattmngar.

kyrkotionde. r

Samma.

Kronor i ö. Kronor ! ö. ! Kronor ö. Kronor

Transport 16,500: — 736,681: —

höjning af materielanslaget för

patologiska institutionen vid

universitetet i Upsala........... 1,200: —

till aflöning åt en amanuens

vid obstetriska och gynekologiska

klinikerna samt gynekologiska

polikliniken vid universitetet

i Upsala ............... 900: —

till aflöning åt ytterligare en

amanuens vid institutionen för

allmän och analytisk kemi vid

samma universitet.................. 500: —

höjning af anslaget till materielen

vid den fysiologiska

institutionen i Lund ............ 1,000: —

höjning af anslaget till geologiska

institutionen derstädes 1,000:— 21,100: —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet (deraf 14,500'',

kronor till tandläkareinstitutet, förslagsanslag,

högst). Nuvarande belopp............... 190,000: —|

Ökas: till förhöjd aflöning åt vissa e. o.

professorer med ........................ 1,000: —

till aflöning åt eu amanuens vid

institutets hygieniska institution

med .......................................... 900: —

Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande

belopp ......................... 2,910,380: —

Tillkommer:

höjning af anslaget till extra

arfvoden åt teckningslärare 12,000: —

till extra arfvoden åt musiklärare

vid de femklassiga

läroverken........................... 1,500: — 13,500: —

Understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läroverken

under förfall på grund af sjukdom, förslagsanslag.

.....................................................................

379,283—; 16,000 — 342,928— 738,211 —

757,781 — 35,820-

191,900

2,923,880-

|

i

5,000—|

793,601

191.900 —

—| 2.923,880-

5,000 —

Transport 4,257,844—; 51,820,— 342,928J—'' 4,652,592 —

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

79

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor i ö. ! Kronor

330,125: —

75,000: —j

95,000: —

20,000: —

20,000: —!

540,125: —!

eller ett gemensamt reservationsanslag

Bidrag till aflönande af vikarie under

öfningslärares vid folkskolelärareseminarium

sjukdom, förslagsanslag 4,000: —

Bidrag till aflönande af lärare och

lärarinnor vid seminarier för småskolelärares

och småskolelärarinnors

bildande, förslagsanslag (nytt)........ 20,000: —

Till befrämjande af folkundervisningen

bland de i rikets nordligare trakter

bosatta finnar, förslagsanslag ......... 45,000: —

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor, förslagsanslag. Nu
vai-ande

belopp........... 4,300,000: —

Ökas med ............... 270,000: — 4,570,000: —i

Transport! 4,257,844— 51,820

i Understöd åt enskilda läroverk, förslagsanslag, högst

(nytt) ........................................................................ 35,0001

Högre skolor för qvinlig ungdom...................................! 200,000

Högre lärarinneseminariet.............................................. 43,500

Pedagogier och folkskolor............................................! 24,406

F olkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande

belopp.............................. 322,125: —

Tillkommer:

för reglering af arfvodena

åt lärare och lärarinnor

vid seminariernas öfnings
skolor.

.............. 6,800: —

för tryckning af

årsredogörelser.. 1,200: — 8,000: —

Stipendier för seminarieelever...............

Arfvoden och resekostnadsersättning åt

folkskoleinspektörer...........................

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor

................................................

Understöd åt högre folkskolor...............

Kronor ! ö. i Kronor

— 342,928 -

— 1,010— 760 —

4,652,592!-

35,000 - 200,000- 43,500 - 26,176-

Transport 5,179,125:— 4,560,750— 52,830-343,688- 4,957,268 —

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter och „ .... .

, i *• j Ersättningar,

kyrkotionde, i &

Sömma.

Kronor

Kronor

Kronor : ö. 1 Kronor i ö.

Transport 5,179,125: — 4,560,750

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag

...........................................55,000: —

Understöd för aflönande af lärare vid

fortsättningsskolan, förslagsanslag... 50,000: —

Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid

folkskolorna, förslagsanslag ........... 110,000: —j

För anordnande af qvinlig slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, förslagsanslag.................. 90,000: —,

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie

för ordinarie lärare eller lärarinna vid

folkskola, förslagsanslag................. 40,000: —'' 5,524,125

De tekniska läroverken. Nuvarande belopp 415,425

Tillkommer:

dels för löneförhöjning åt fyra lektorer

vid tekniska högskolan och till tre

nya lektorat derstädes, dels för nya

arfvoden samt höjning af arfvoden

och anslag m. m. vid samma högskola

............... 34,000: —

efter afdrag af nu

utgående aflöningar

för en

föreståndare och

en extra lärare,

tillsammans ... 7,400: — 26,600:_

höjning af anslaget till söndags-

och aftonskolan vid

tekniska skolan i Eskilstuna

................................. 2,000: —

52,830 — 343,688 — 4,957,268 —

28,600:

444,025 —

37,150 —

___ 5,524,125-

444,025 - 37.150

Gymnastiska centralinstitutet ..........................................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater (deraf 1,500

kronor reservationsanslag). Nuvarande

belopp ................................................ 497,250: —

Transport 497,250: — 10,566,050 — 52,830 - 343,688 - 10,962,568

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

81

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

S u in in a.

Transport 497,250:

Tillkommer:

höjning i anslaget till medikamcntsräkningars

granskning, vikariatsersättning

m. in........................................ 5,000: —

anslag................................................................ 12,000

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ............ 32,750

Ortopediska institutet..................................................... 8,250

j Veterinärundervisningen............................................. : 58,500 -

Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag............ 10,500

Till bestridande af kostnader för allmän helso- och

sjukvård, förslagsanslag .............. 145,000

Svenska läkai-esällskapet ................................................j 3,000-

Svenska akademien ........................................................ 8,250-

Vetenskapsakademien .....................................................j 14,460 -

i Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf

450 kronor reservationsanslag) ................................. 29,450

l Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reservationsanslag

å tillhopa 21,000 kronor)........................I 61,900

Musikaliska akademien (deraf 6,000 kronor reservationsanslag)

...................................................................... 51,200 -

Naturhistoriska riksmuseum............................................. 76,450

Meteorologiska centralanstalten (deraf 16,000 kronor

reservationsanslag)..................................................... 25,050

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstummeundervisningen, förslagsanslag

......................................... 200,000

Institutet för blinda................................. 50,150

Förskolan för blinda i Vexiö................ 9,500

Fattigvården i Stockholm och landsorten ................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag...................

Lasaretts underhåll ...............................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag..........................

Stora barnhuset i Stockholm.....................................

Frimurarebarnhuset .................................................

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor ö.

Kronor ö.

Kronor ö.

Kronor j ö.

10,566,050 —

52,830 —

343,688 —

10,962,568 —

502,250 - 103,500 —

: F

i

1 1“

ib:''- : ''U •! ''

502,250 —

103,500 —

— 700 —

12,000 —

33.450 —

8,250 —

58.500 —

10.500 —

1 ’ *4 '' ; '' / t ‘

145,000 —

3,000i—

8,250 —''

14,460 —

29.450 —

61,900i—

51,200 —

76.450 —

25,050 —

4,360 —

259,650 —

9,564 —

75.000 —

94,836 —

900,000)—

78.000 —j---

2,750 —|--

Transport 13,128,3(50 — 57,890

Bill. till Hiksd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afil. 1 Band. in Höft.

— — 259,650

— — 9,564

--- 75,000

--99,196

--- 900,000

■-- 78,000

-— 2,750

343,688 — 13,529,938

il

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Anvisning i

kontant.

Inledning och dermed

jemförlig anvisning,

på förslag.

Friheter och.... .

i i .. , ''Ersättningar,

kyrkotionde. e

Summa.

Barnhusen i landsorten.................................................

|Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag

Kyrkors underhåll..........................................'' ''

jResestipendier samt läroböckers och lärda verks ut-.

gifvande, reservationsanslag.................................

;Alderstillägg, förslagsanslag..........................................

jRese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

''Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.

Nuvarande belopp................................... 23,052: —

Okas för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma med ........................ 1: —

J Extra utgifter, reservationsanslag ...............................

Kronor. ii. Kronor ■ ö. Kronor ! ö. Kronor.

Transport 13,128,360 — 57,890 — 343,688 — 13,529,938

28,380

150,000— —

7,528-193,300-

24,000

80,000,

1,500

169,400—

!:>■:!

23,053 —

15,000 —j

28,380

150,000

370,228

24.000

80.000

1,500

23,053 —

15,000-

Summa 13,457,821 — 251,190 — 513,088 - 14,222,099

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

83

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Riks- och landsarkiven:

Till arfvoden åt extra ordinarie tjensteman i riksarkivet...

» fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets historia ...

» fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» m. m.

» inköp af nödiga böcker för landsarkivet i Vadstena...

» uppförande af byggnader för ett landsarkiv i Lund ...

» beredande af lokal för ett landsarkiv i Upsala............

Nationalmuseum:

Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella

samlingar............................................................ 4,000: —

För anordnande af nattlig bevakning vid nationalmusei
byggnaden

................................................................... 2,000: —

Lifrustkammaren:

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna m. m. ...........................

Domkapitlens expeditioner:

För löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner 3,716: —

» betäckande af brister i domkapitlens expeditionskassor 5,000: —,

Universiteten:

Till arfvode åt eu lärare vid universitetet i Upsala i finsk
ugriska

språk ................................................................ 2,500:

» lektorer i tyska, franska och engelska språken vid universitetet

i Upsala ...................................................... 6,000:

8,500:

Kronor

1,700: —

3.000

1,500

1.000

82,000

53,000

I

142,200 -

6,000-

5,800 -

8,716-

162,716

Transport

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens Skrifvelse N;o 79.

Kronor ö.

V( v\i \ Transport

För uppehållande af undervisningen och examinationen i

geografi vid universitetet i Upsala ..............................

8,500: —

1,000: —

162,716 —

Till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universi

tetebiblioteket i Upsala...:!.).:.;.; 2,500

För inköp af mikroskop och annan erforderlig utrustning

för en bakteriologisk afdelning af patologiska institutionen

vid universitetet i Upsala....................................... 6,000

1 Till aflöning åt en extra ordinarie professor inom juridiska

fakulteten vid universitetet i Lund .............................. 4,000

» lektorer i tyska, franska och engelska språken vid universitetet

i Lund......................................................... 6,000

» särskildt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund

Sven Söderberg...,.......................................................... 2,000

» personligt lönetillägg åt akademikamreraren i Lund

Oscar Gerhard Regnell.................................................. 750

: » arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund ........................................................................... 1,500

» arfvode åt eu assistent vid växtfysiologiska laboratoriet

vid botaniska institutionen i Lund .............................. 1,500

» arfvode åt en instrumentmakare vid fysiologiska institutionen

i Lund ........................................................... 500

» ny- och tillbyggnad för biblioteket vid universitetet i

Lund .....................................................,.....,................ 84,000

118,250-

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik ........................................................................''...... 900

» arfvode åt en amanuens vid institutets kemiska laboratorium.

......................................................:................'' 900

» eu pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn ...................1,800

» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm.............. 2,800

» bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid

institutet ........................................................................ 1,500

För anskaffande och underhåll af materiel för oftalmiatriska

kliniken vid institutet ................................................... 500

Till fyllande af brist å det allmänna materielanslaget vid

institutet .....;(U''.v.ö.......................................................... 2,300

— 10,700 —

Transport | 291,666 —

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N;o 79.

85

Kronor ö.

i . . t. ,....... 1

Transport

291,666 —

Allmänna läroverken och pedagogierna:

;r.

Till tillfällig löneförbättring åt lärarn e vid allmänna läro- verken och pedagogierna............................................■

» arfvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken ...........

Bidrag till uppförande af en ny byggnad för allmänna läro- verket i Umeå ........................... ....................

429,725: —

123,000: —

12,500: —

•u,! 1

!

1

-v\ j

565,225 —

Högre lärarinneseminariet:

i :jj

Till tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

seminariet......................................................................

För fortsatt uppehållande af den valfria fjerde årskursen

vid seminariet ........................................................

» beredande af fortsatt undervisning i huslig ekonomi

vid seminariet och normalskolan .................................

3,250: —

3,000: —

5,000: —

iC

11,250 —

Folkundervisningen:

: ;; i\ >

För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

folkskoleläraroseminarierna samt till arfvoden åt teck- ningslärare för extra tjenstgöring och extra arfvoden

åt musiklärare vid dessa seminarier ..........................

Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel ........

36,300: -

20,000: —

56,300 —

De tekniska läroverken:

''

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af

kostnader för deras inspektion ...........................................

Gymnastiska centralinstitutet:

För aflönande af en extra lärare i sjukgymnastik vid institutet 2,500 —

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper 1,200: —

» ökadt biträde hos medicinalstyrelsen vid hospitalsären
denas

behandling.......................................................... 6,000: — 7,200,—

Transport 979,141 —

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Kronor

Transport

Sanatorier: ,

För åstadkommande af ett sanatorium för lungsotspatienter i södra

Sverige ..........................................:...........................................j

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:

Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor m. m. ......

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende stälda

samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening.............

» undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

m. m.........................,,...............................

» utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m.

» vidtagande af konserveringsåtgärder vid Visby stadsmur

* vidtagande af åtgärder till bevarande af Alvastra

klosterruiner ................................................................

För användande i mån af behof till inköp för kongl. myntkabinettets

räkning af svenska mynt ur den Oldenburgska

samlingen .................................................

979,141 —

350,000

4,000: —

3,200: —

2,000: —

9,025: —

3,200: —

24,000: —

Naturhistoriska riksmuseum:

Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden

derstädes och till bestridande af andra med

arbetena vid afdelningen förenade utgifter ................. 2,000: —

» vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

samling ........................................................................... 7,300: —,

Meteorologiska centralanstalten:

Till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlek^tjenst

vid anstalten ................................................................. 7,950: —

» upprätthållande af en meteorologisk station i Gellivare 300: —

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter för

öfveråriga döfstumma..................................................... 47,400

» handtverksskolan i Kristinehamn för blinda .............. 10,000

» tryckning af blindskrifter............................................. 2,500

Transport 59.900

3,000

45,425

9,300 —

8,250 —

1,395,116 -

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:n 79.

87

Kronor ; ö,

Transport

59,900: —

1,395,116 —

Till understöd åt blindliirareelever samt till reseunderstöd

åt blindlärare .......................................................... .....

1,200: —

förhyrande af lokal för förskolan för blinda i Vexiö .

4,000: —

»

uppförande af en byggnad för förskolan för blinda i

Vexiö in. m....................................................................

60,000: —

125,100 —

Hospitalsvården:

Till anordnande vid Upsala af en asyl för sinnessjuke......

100,000: — j

uppförande af ett boställshus för ekonomi betjening vid

t> - . • i /)■ i >:•''

Lunds hospital och asyl ..............................................

33,600: —

understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske .................

14,000: —

147,600 —

Diverse anslag:

.1 l '' ! " Ih-J,

Till

svenska fornskriftsällskapet .........................................

2,000: —

beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl. i

i

utländska hamnar ........................................................

10,000: —

*

anställande af två kontraktsadjunkter inom Vester-

J

|

bottens fjerde kontrakt...................................................

4,000: —

i

>

resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter......

500: —

två stipendier för utbildande vid universitet af prester.

förtrogna med finska språket .......................................

1,500: —

anställande af tre kontraktsadjunkter inom södra lapp-

J ,

markens samt de delar af Vesterbottens andra och

i

tredje kontrakt, som tillhöra lappmarken....................

6,000: —

»

resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ...

750: —

! |

nordiska museet ...........................................................

25,000: —

»

understöd för utgifvande äfven under år 1899 af tid-

! :

skriften »Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt folklif» ..................................

3,650: —

i

»

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nor-

i 1

diskt medicinskt arkiv»...................................................

3,000: —

i

»

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta

mathematica»..................................................................

3,000: —

1

understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

i !

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen ..............

45,000: —

i l

3>

understöd för anordnande af vissa undervisningskurser

för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi ...........

5,000: —

>

underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vatten-

höjdmätningsstationerna m. m....................................

2,500: -

Transport 111,900: —

1,667,816|—

s. 88 Kontrollera mot PDF

I

88

Riksdagens Skrifvelse N:o 79.

Kronor

!

Transport 111,900: —

För utgifning och spridning af nykterhetsskrifter............... 4,000: —

Till understöd åt räddningshemmet för drinkare vid Sans
souci

invid Upsala ......................................................... 2,000: -*i

» understöd åt alkoholisthemmet Fjolshäll invid Stockholm 2,000: —4

För fortsatt anställande af historiska forskningar rörande

Sverige i vatikanska arkivet i Rom............................. 3,000: —

Till fortsättande och afslutande af yttre restaurering af

Visby domkyrka ............................................................ 50,000: —

För bestridande af kostnaderna för utredningar angående

presterskapets afiöningsförhållanden m. m., förslagsanslag.

...........................................................p,., 10,000: —|

Till ersättning för belopp, som af statskontoret förskottsvis

utbetalts ................................................................. 34,385: —

Bidrag till bestridande af kostnaderna för det skandinaviska

naturfoi’skaremötet i Stockholm år 1898 ...............u.... 10,000: —

Till bestridande af kostnaderna för en gradmätning å Spetsbergen.

............................................................:. 50,000: —

Summa

1,667,816—1

i (iX i *. i

277,285 —

1,945,101 —

b-, ■>i''wu.bl''if?!J ''föl

■ * * * i • ! ;i: i [i i * It iv-iö! ii'': i

i-.m i-.Mit-i I : f i 11; i s "!

00.1

Stockholm, Ivar Hseggströma boktryckeri, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.