Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande.

1899-05-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1899:125, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 125.

1

N:o 125.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1899.

— — — — Andra] Kammaren den 12 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts

''proposition med förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets

utgörande.

(Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 6.)

Till Konungen.

Genom proposition, n:o 2, af den 3 december 1898 har Eders Kongl.

Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af protokollet öfver

civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att antaga propositionen

bifogadt, förslag till lag angående fjerdingsmansbestyrets utgörande.

Riksdagen har vid behandlingen af detta ärende funnit det föreliggande

lagförslaget i allmänhet väl tillgodose de önskningsmål, som 1895 års Riksdag

i skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t i denna fråga uttalat, och Riksdagen

har med anledning deraf i hufvudsak bifallit nämnda förslag.

I vissa punkter har Riksdagen dock icke kunnat dela den uppfattning,

som legat till grund för de ifrågasatta lagbestämmelserna. Riksdagen kan

sammanfatta de anmärkningar, som densamma ansett sig böra framställa mot

förslaget, deri, att vederbörande kronofogdars befogenhet att ingripa i kommunernas

rätt att utse fjerdingsmän synts vara något för vidsträckt. Enligt

lagförslagets § 4 skulle det ankomma ensamt på kronofogden att pröfva den

af kommunen till fjerdingsman utsedde personens lämplighet för befattningen,

och sålunda äfven att underkänna ett val, som enligt kronofogdens åsigt ej

Bih. till Jliksd. Prof. 1899. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 28 Hiift. (N:o 125.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 125.

fallit å lämplig person. Enligt § 6 skulle kronofogden ega skilja från befattningen

den fjerdingsman, som han icke funne vidare vara för befattningen

lämplig. Ehuru det väl torde kunna förutsättas, att den magt, som härigenom

komme att läggas i kronofogdens händer, ej blefve missbrukad, synes det

dock Riksdagen vara lämpligare, att vissa garantier i lagen lemnas derför,

att den af kommunen utsedde fjerdingsmannens lämplighet eller olämplighet

för befattningen varder så objektivt som möjligt bedömd. Riksdagen har

trott detta mål kunna vinnas genom att till Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

öfverlemna afgörande! i detta fall och har i öfverensstämmelse

dermed för sin del antagit vissa ändringar af nämnda paragrafer, på sätt

nedan inhemtas.

Riksdagen har vidare funnit betänkligt, att kronofogden skulle ega

under ledighet i fjerdingsmanssysslan tillsätta vikarie att, på fjerdingsmansdistriktets

bekostnad, upprätthålla befattningen, utan att någon bestämmelse

hindrade kronofogden att öfverskrida den aflöning, som kommunen bestämt

för tjenstens skötande, och Riksdagen har derför för sin del antagit en

ändring af första stycket af § 6 i sådan retning. Riksdagen har visserligen

icke förbisett, att å andra sidan en dylik inskränkning i vissa fall möjligen

kan försvåra kronofogdens uppgift att anskaffa vikarie, men då det torde

kunna antagas, att kronofogden i så fall så skyndsamt som möjligt föranstaltat

om platsens tillsättande med ordinarie innehafvare, lära några afsevärda

olägenheter häraf ej vara att befara.

Riksdagen, som alltså funnit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition

ej kunna oförändradt bifallas, har för sin del antagit följande

Lag

* angående fjerdingsmansbestyrets utgörande. ^

Med upphäfvande ej mindre af §§ 1, 2, 3, 4 och 5 af nådiga stadgan

angående fjerdingsman den 1 juni 1850 än äfven af nådiga kungörelserna

den 9 augusti 1851 angående förändring i stadgandena om skyldigheten till

deltagande i fjerdingsmansbestyret och den 20 april 1866 angående förändrad

grund för utgörande af fjerdingsmans aflöning, förordnas som följer:

§ 1.

Till biträde för krönobetjeningen skall inom hvarje socken finnas fjerdingsman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse, N:o 125. 3

Är socken af större vidd, må två eller flere fjerdingsmän, efter pröfning

af Konungens befallningshafvande, derstädes anställas, sedan socknemännen

å kommunalstämma blifvit hörda och kronofogden sig yttrat.

Då, inom samma länsmansdistrikt, smärre socknar angränsa hvarandra,

må, på lika sätt, bestämmas om anställande för två eller flera sådana af

endast en fjerdingsman.

§ 2.

Fjerdingsmansbefattningen är ett menighetsbestyr.

Fjerdingsman utses å kommunalstämma för en tid af minst tre år.

§ 3.

Fjerdingsman skall förses med skälig aflöning, som å kommunalstämma

bestämmes och som skall utgöras efter enahanda grund, som för kommunalutskylder

i allmänhet är eller kan varda föreskrifven.

§4.

Då fjerdingsman blifvit å kommunalstämma utsedd, skall stämmans

ordförande om valet ofördröjligen underrätta kronofogden i orten; och ankommer

det på kronofogden att pröfva den utsedde personens lämplighet för

befattningen.

Finner kronofogden den utsedde personen icke lämplig, anmäle han

förhållandet hos Konungens befallningshafvande, som eger att, om skäl dertill

föranleda, förordna om nytt val.

Äro två eller flera socknar sammanslagna till ett fjerdingsmansdistrikt

och enas dessa icke i valet af fjerdingsman, eger kronofogden till fjerdingsman

utse den af de valde, han finner dertill lämpligast.

Antagningsbevis för fjerdingsman utfärdas afgiftsfritt af kronofogden.

Hvarje sådan tillsättning låter han i distriktet kungöra.

§ 5.

Ej må någon vara fjerdingsman, som ej uppnått myndig ålder och

råder sig sjelf, är välfräjdad samt gjort sig känd för ordentlighet och pålitlighet

i sitt lefverne.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 125.

§ 6.

Kronofogden har att tillse, att fjerdingsmansbefattning varder i stadgad

ordning tillsatt, och eger vid uppkommen ledighet förordna lämplig person

att mot. den af fjerdingsmansdistriktet bestämda aflöningen uppehålla befattningen,

intill dess fjerdingsman varder å kommunalstämman utsedd och enligt

§ 4 godkänd.

Befinnes antagen fjerdingsman under tjenstgöringstidens lopp icke

vidare vara för befattningen lämplig, eger Konungens befallningshafvande

skilja honom från densamma.

§ 7.

Närmare bestämmelser angående fjerdingsmän och deras åligganden

meddelas af Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1900, dock att, der vid tiden

för denna lags utfärdande särskildt antagen fjerdingsman finnes för viss tid

anstäld, denne må under denna tid i tjensten qvarstå.

Stockholm den 12 maj 1899.

Med undersåtlig vördnad.

t

Stockholm, Oskar Eklunds boktryckeri, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.