Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående ändrad lydelse af 2, 20 och 21 §§ i lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring samt 6 § i lagfartslagen.

1899-05-12 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1899:127, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående ändrad lydelse af 2, 20 och 21 §§ i lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring samt 6 § i lagfartslagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

1

N:o 127.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1899.

— — — — Andra Kammaren den 12 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

angående ändrad lydelse af 2, 20 och 21 §§ i lagen

om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring

samt 6 § i lagfartslagen.

(Lagutskottets utlåtande n:o 63).

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag har af enskild motionär väckts förslag

om ändrad lydelse af 2, 20 och 21 §§ i lagen om hemmansklyfning,

egostyckning och jordafsöndring i syfte att inom Kopparbergs län dels

egostyckning skulle vara tillåten äfven å sådant hemman, hvilket

blifvit utbrutet endast genom storskifte, derest landtmätaren eller, der

han af gode män biträddes, förrättningsmännen pröfvade hemman eller

hemmansdel vara af sådan beskaffenhet, att egostyckning utan olägenhet

kunde ske, dels afsöndring skulle få ske utan afseende å afsöndringens

storlek med hänsyn till hemmanet i dess helhet, dels ock i

stället för bestämmelsen om Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

fastställelse å afsöndringen, det skulle öfverlemnas åt rätten att i

sammanhang med lagfartsansökning pröfva, om afsöndring vore i

Bih. till Riksd. Rrot. 1899. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 30 Raft. (N:is 127—134). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

köpehandlingen till innehåll, läge och gränser så noga angifven, att

någon osäkerhet derom ej kunde uppstå. Härjemte har i konseqvens

med sistberörda förslag ifrågasatts sådan förändring i 6 § lagfartslagen,

att inom nämnda län, utan hinder deraf att Konungens befallningshafvande

icke faststält afsöndring, lagfart å fånget finge meddelas.

Att hvad motionären sålunda föreslagit utgör uttryck af ett inom

Kopparbergs län allmänt kändt behof att i vissa afseenden erhålla

större frihet i jordstyckningsförfarandet, än gällande lag medgifver,

synes Riksdagen framgå redan af den anslutning motionen vunnit, i

det å densamma, som framburits af en representant för länets landsbygd,

tecknats instämmande af ej mindre än sex af denna landsbygds

representanter. Ett ytterligare stöd för uppfattningen, att sådant behof

derstädes gjort sig i stor utsträckning gällande, är att finna i den

under Eders Kong!. Maj:ts pröfning redan varande framställning i enahanda

rigtning, hvilken gjorts af samtlige ordinarie domhafvande i

länet utom en samt förste landtmätaren dersammastädes.

Vid undersökning af frågan har jemväl Riksdagen kommit till

den åsigt, att särskilt talande skäl förefinnas att för detta län vidtaga

sådana lagändringar som de af motionären föreslagna. Riksdagen har

ock trott sig finna, att på grund af säregna förhållanden inom länet

mot de ifrågasatta bestämmelserna, hvad detta län vidkommer, icke

möta samma betänkligheter, som eljest kunna mot dem anföras.

Vidkommande sålunda förslaget att. egostyckning under vissa

förutsättningar skall tillåtas å hemman, hvilket utbrutits allenast genom

storskifte, lärer man med hänsyn dertill, att laga skifte inom länet

hittills endast undantagsvis förekommit och sannolikt ej heller framdeles

kommer att i regel anlitas, ega anledning antaga, att, .med

mindre dylik förändring i gällande lag sker, den nya form för jordstyckning,

som egostyckningsinstitutet innebär, aldrig skulle i väsentligare

omfattning komma Kopparbergs län till godo, hvilket vore så

mycket mer att beklaga, som densamma derstädes lärer vara mer än

i de flesta andra landsdelar af behofvet påkallad. Ju mindre skäl

finnes att förmoda, att redan verkstälda storskiften i allmänhet komma

att efterföljas af laga skiften, desto mindre betänklighet synes det

dessutom möta att medgifva egostyckning å storskiftade hemman..

Det vill jemväl synas Riksdagen, som om den begränsning i

jordafsöndringsrätten, hvilken med hänsyn till bevarande af stamhemmanets

förmåga att utgöra de efter mantalet å detsamma belöpande

skatter och onera finnes i gällande lag stadgad, icke eger

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 127.

samma fog för sig i Kopparbergs län, der beskattningsgrunden i regel

icke är mantalet utan jordatalet.

I och med det att jordafsöndringar tillätes utan begränsning till

viss del af hemmans areal, försvunne äfven den hufvudsakliga grunden

att fordra Konungens befallningshafvandes fastställelse å afhandlingar

rörande jordafsöndring, och kunde, enligt Riksdagens förmenande,

väsentligt hinder icke anses möta att åt rätten öfverlemna

pröfningen af desamma. Härmed skulle äfven följa, att lagfart å afsöndring

kunde meddelas utan hinder deraf, att afsöndringen icke

blifvit af Konungens befallningshafvande faststäld.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, att

Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida och i hvilken

mån, med hänsyn till de i Kopparbergs län rådande särskilda förhållanden,

för detta län kunna erfordras andra bestämmelser angående egostyckning

och jordafsöndring än de i gällande lag faststälda, samt för

Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.

Stockholm den 12 maj 1899.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.