Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

1899-05-14 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1899:138, Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

1

N:o 138.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1899.

— — — — Andra Kammaren den — — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets

inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 94, bevillningsutskottets betänkande n:o 29 och bankoutskottets

memorial n:o 8).

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kongl. Majits den 1G januari innevarande år

till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof

har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid,

nästa statsreglering omfattar, eller år 1900 och intill dess ny statsreglering

vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie

inkomsterna böra beräknas till 22,541,000 kronor och de extra ordinarie

inkomsterna, eller bevillningarna, till 93,450,000 kronor.

Grundskatt. Enligt den utredning, som meddelats i de vid Eders

Kongl. Majits till 1892 års urtima Riksdag aflåtna propositioner angående

afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter med flera dermed sammanhang

egande ämnen bifogade utdrag af protokollet öfver iinansärenden

den 14 oktober samma år, skulle den grundskatt, hvarå afskrifning kunde

Bill. till Riksd. Prat. 1S99. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 34 luft. (N:o 138). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

ega rum, utgöra 4,604,819 kronor 29 öre. Tio procent derå motsvara

460,481 kronor 92 öre, eller i rundt tal 461,000 kronor. I riksstaten för

ar 1899 är grundskatten upptagen med 1,444,000 kronor, hvilken summa,

minskad med förenämnda 461,000 kronor, elley sedermera återstående

983.000 kronor, enligt hvad statskontoret i skrifvelse den 10 december 1898

angående statsverkets inkomster hemstält, borde uppföras i riksstaten för

år 1900.

Mot denna beräkning har Riksdagen icke haft något att erinra.

Kyrkotionden. Sedan Eders Kongl. Maj:t genom kongl. förordning den

14 oktober 1898, i enlighet med nästlidet års Riksdags derom fattade

beslut, förordnat angående afskrifning af den från viss jord i Skåne med

flere provinser utgående kyrkofonden, kommer denna icke vidare att

bland statsverkets inkomster upptagas.

Jernvägstrajikmedel. Enligt jernvägsstyrelsens beräkning och i öfverensstämmelse

med hvad statskontoret föreslagit bar denna inkomst af

Eders Kongl. Maj:t för år 1900 upptagits till 10,000,000 kronor. Visserligen

hafva, pa sätt af den vid statsutskottets under innevarande riksdag

afgifna utlåtande n:o 6 angående regleringen af utgifterna under femte

hufvudtiteln fogade promemoria framgår, jernvägstrafikmedlen för år 1898

i rundt tal uppgått till 11,000,000 kronor, men Riksdagen anser sig dock

ej böra frångå Eders Kongl. Maj:ts beräkning af denna inkomsttitel.

Skogsmedel. Enligt hvad i statskontorets förenämnda skrifvelse meddelas,

har denna inkomsttitel, som upptages uti 1898 års riksstat med

3.500.000 kronor, beräknats för år 1 899 till 4,000,000 kronor och utgjort:

år 1895 .............................................................................. kronor 4,209,306: —

* 1896 ................................................................................ » 4,242,128: --

» 18_97 ............................................................................. » 5,426,312: —

eller i medeltal för dessa tre år..................................... » 4,625,915: _

I enlighet med hvad statskontoret föreslagit, har Eders Kongl. Maj:t

beräknat skogsmedlen i riksstaten för år 1900 med ett förhöjdt, medelinkomsten

för åren 1895—1897 ungefärligen motsvarande belopp af

4.600.000 kronor.

I förberörda, statsutskottets utlåtande n:o 6 bilagda promemoria uppgifves,

att ^skogsmedlen för år 1898 uppgått i rundt tal till 7,726,000

kronor. Då emellertid, på sätt i statskontorets omförmälda skrifvelse anförts,

denna statsinkomst är beroende af förhållanden, som ej på förhand

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

med någon säkerhet kunna beräknas, anser sig Riksdagen icke böra föreslå

densammas upptagande till högre belopp än det af Eders Kongl. Maj:t

beräknade.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades

till 41,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1895 ....................................

> 1896........................................

» 1897............................................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1898 ..................................

kronor 39,348,796

» 42,201,218

» 43,537,911

» 41,695,975

» 52,211,885.

I förenämnda skrifvelse den 10 sistlidne december har statskontoret,

efter erinran derom, att ifrågavarande statsinkomst under de senare åren

alltjemt varit i stigande, yttrat, att en förhöjning i den senast antagna

beräkningen borde ega rum, men har statskontoret ansett tullmedlen icke

böra för år 1900 i riksstaten uppföras med högre än ett medelinkomsten

för åren 1895—1897 motsvarande, dock till 42,000,000 kronor afjemnadt.

belopp.

Med detta belopp hafva tullmedlen jemväl blifvit uppförda i Eders

Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1900.

Riksdagen har emellertid beräknat denna inkomsttitel för år 1900

till 45,200,000 kronor.

Postmedlen. Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för

innevarande år till 9,925,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1895

» 1896

» 1897

eller i medeltal för dessa tre år

samt belöpte sig år 1898 till .....

kronor 8,548,268

» 9,035,371

» 9,704,637

» 9,096,092

» 10,310,473.

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvan omförmälda

skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t uppgifvit, för år 1900 af genera,lpoststyrelsen

beräknade till 10,800,000 kronor och jemväl af statskontoret

med samma belopp upptagna. I denna beräkning har Eders Kongl. Maj:t

icke vidtagit någon förändring.

Riksdagen har jemväl beräknat postmedlen för år 1900 till 10,800,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner.

gjort:

ar 1895......................................................................

» 1896..........................................................................

» 1897 ...................................................................

eller i medeltal för dessa tre år ......................

samt år 1898 ........................................................... ..

Dessa afgifter hafva ut
-

kronor

928,955

934,722

990,409

951,362

1,066,073.

I sin ofvan omförmälda skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t har statskontoret

— efter erinran om den förändring, som med 1898 års början

trädt i kraft beträffande skyldigheten för utländsk handelsresande att vid

handel med utländska varor här i riket erlägga bevillning — vidare omförmält,

hurusom sistlidet års Riksdag, med fästadt afseende å den minskning

i bankbolags sedelutgifning, som under år 1899 till äfventyrs kunde

ega rum i följd af stadgandet i § 41 i lagen för Sveriges riksbank den

12 maj 1898, beräknat bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och

rättigheter till ett nedsatt belopp af 750,000 kronor; och anför statskontoret

vidare:

»Nyss omförmälda lagrum innehåller, bland annat, att enskilda banker

ega att intill utgången af år 1903 utgifva egna sedlar, samt att från

början af år 1899 till utgången af år 1903 enskild bank, som, efter minst

tre månader förut hos chefen för finansdepartementet derom gjord anmälan,

afstått från sin rätt att utgifva egna sedlar samt icke indragit något

af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor, eger åtnjuta hos

riksbanken vissa förmåner.

Enligt hvad statskontoret inheintat, lärer någon sådan anmälan ännu

icke blifvit gjord hos chefen för finansdepartementet, men deremot skall

till nämnda departement ingått anmälan från eu enskild, sedelutgifvande

bank, att den med innevarande års utgång upphör med sin rörelse, som

då öfvertages af ett nybildadt bankaktiebolag.»

På grund af hvad sålunda anförts har statskontoret hemstält, att

ifrågavarande statsinkomst måtte med oförändradt belopp, 750,000 kronor,

upptagas i riksstaten för år 1900; och hafva bevillningsafgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter i Eders Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering

för sagda år uppförts med nyssnämnda belopp.

Då Riksdagen icke haft något att häremot erinra, har Riksdagen beräknat

bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år

1900 till 750,000 kronor.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 4,400,000 kronor,

hafva utgjort:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

år 1895..........................................

» 1896.............................................

» 1897..............................................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1898 ..................................

kronor 4,891,704

» 5,240,923

» 5,957,170

* 5,363,266

» 6,846,865.

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1895, 1896 och

1897 hafva de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått

till följande belopp:

Handlingar.

År 1895.

År 1896.

År 1897.

i

till lagfartsprotokollet..............

1,190,522 90

1,616,653

30

1,787,031

95

» inteckningsprotokollet .. .

» äktenskapsförordsproto-

212,223 it

269,287

27

329,896

78

kollet ...................................

4,646 —

4,645

4,411

» bouppteckningsprotokollet

1,117,537 so

1,107,903

90

1,400,414

65

Summa kronor

2,524,929 81

2,998,489

47

3,521,754

38

Bevillningsafgiften för spelkort, som före den 1 juli 1896 utgått med

1 krona 50 öre och derefter med 50 öre för hvarje kortlek, har inbragt

år 1895.................................................................................... kronor 92,551

* 1896.................................................................................... » 83,661

» 1897........................................................................................... » 111,832.

För år 1898 likasom för år 1897 beräknades stämpelmedlen till

5,000,000 kronor. I anledning af Riksdagens beslut derom, att skyldigheten

att vid utställandet af inrikes vexel förse densamma med stämpel,

skulle vid innevarande års ingång upphöra, hvarigenom enligt Riksdagens

beräkning en minskning af 60(1,000 kronor i inkomsterna komme att

uppstå, blefvo emellertid i riksstaten för innevarende år stämpelmedlen

upptagna med ett till 4,400,000 kronor nedsatt belopp.

Då den väsentligaste delen af skattetiteln är af vexlande natur, samt

någon erfarenhet ännu ej kunnat vinnas om resultatet af beslutet om

upphörande af stämpelafgiften för vexlar, har statskontoret i sin ofvanberörda

skrifvelse ansett någon förändring i beräkningen häraf ej nu böra

ske, utan hemstält, att stämpelmedlen måtte i riksstaten för år 1900 upptagas

med oförändradt belopp af 4,400,000 kronor; och har Eders Kongl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

Maj:t i öfverensstämmelse härmed föreslagit beräkningen af ifrågavarande

statsinkomst till nämnda belopp.

Det af innevarande års Riksdag fattade beslutet, att vexel, stäld att

å utrikes ort betalas, eller utfärdas å utrikes ort, skall, der den är stäld

att vid uppvisandet betalas af medel, som hos bank eller bankir föras i

räkning för utställaren, vara från stämpel fri, torde ej medföra någon afsevärd

minskning i inkomsten af stämpelafgiften, och har ej heller eljest i

gällande stämpelförordning beslutits någon förändring, som kan för denna

beräkning vara af betydelse. Riksdagen har emellertid ansett något högre

inkomst kunna af denna skattetitel påräknas samt har alltså beräknat

stämpelmedlen för år 1900 till 4,700,000 kronor.

Bränvinstillverkning sskatt en. Bränvinstillverkningen i riket har enligt

uppgift i statskontorets ofvanberörda skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af

den 10 december 1898 utgjort:

år 1893 ...................................................... liter 31,721,077

9 1894 ...................................................................................... » 33,068,884

9 1895 ........................................................................... > 34,886,895

» 1896 .......................................................................................... » 32,804,168

;> 1897 ................................. » 36,295,172

utgörande medeltalet för femårsperioden............................ » 33,755,239.

Medeltalet för femårsperioden 1892—1896 utgjorde enligt uppgift i

samma skrifvelse 32,857,168 liter.

Enligt hvad Riksdagen inhemtat från finansdepartementets kontrolloch

justeringsbyrå har tillverkningen uppgått under år 1898 till 38,645,834

liter och under de tre första månaderna af innevarande år till 20,053,660 liter.

Under år 1898 belöpte sig skatten till 19,958,278 kronor, och utgick

under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt bränvin

med 977,504 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna

skattetitel under år 1898 utgjort 18,980,774 kronor.

I sin omförmäld a skrifvelse har statskontoret anfört, att den fortgående

ökningen i denna statsinkomst, som för år 1899 beräknats till

15,500,000 kronor, torde böra föranleda en höjning i beräkningen, i hvilket

afseende statskontoret, med afseende derå, att inkomsten visserligen i

medeltal under åren 1895 — 1897 influtit med mera än 16,700,000 kronor,

men dock under ett af dessa år belöpt sig till endast något öfver 15,SOU,000

kronor, hemstält, att bränvinstillverkningsskatten måtte i riksstaten för år

1900 upptagas med ett till 16,000,000 kronor förhöjdt belopp.

Med detta belopp har ifrågavarande statsinkomst jemväl blifvit uppförd

i Eders Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för år 1900.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

Riksdagen anser dock, med hänsyn till ofvan angifna förhållanden,

ytterligare 1,000,0(30 kronor kunna påräknas inflyta af denna inkomsttitel

samt har derför beräknat bränvinstillverkningsskatten för år 1900 till

17,000,000 kronor.

. Hvitbetssockertillverkningsafgiften. Inkomsten af denna skattetitel har

utgjort:

o i o rv c

Under nedannämnda tillverkningsar har vid samtliga fabriker inom

landet afverkats följande myckenhet hvitbetor:

Enligt kongl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i riket den 19 maj 1893 skall för all tillverkning af hvitbetssocker

erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte i råsocker, som de

för tillverkningen använda hvitbetor enligt den i förordningen bestämda

grund antagas hafva lemnat; och skall denna skatt utgöra hälften af gällande

tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i

verldshandel!) antagna holländska standard. Det beskattningspligtiga råsockret

beräknas efter de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda,

att 100 kilogram raa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte af

10,5 kilogram socker. Då tullen å socker, till färgen mörkare än ofvannämnda

standardnummer, är bestämd till 23,5 öre för kilogram, utgår

skatten sålunda med 12 kronor 33 öre för hvarje ton afverkade betor.

För åtskilliga fabriker har dock någon minskning i den sålunda stadgade

beräkningsgrunden varit för viss tid medgifven, i följd hvaraf tillverkningsskatten

vid °dessa utgått med lägre belopp; men denna förmån, som

för närvarande atnjutes af fabrikerna i Köpinge, Ivarpalund, Roma och

Karlshamn, upphör för de tre förstnämnda fabrikerna den 1 september

innevarande år och för fabriken i Karlshamn, der utbytet under åren

1898—1900 skall beräknas efter 9,5 procent, den 1 september 1900.

Ifrågavarande statsinkomst, som i 1898 års riksstat uppförts med

år 1895 ........

» 1896.......

» 1897 ........

» 1898........

kronor 7,139,148

7,726,386

11,008,906

6,317,671.

år 1894—1895..

, 1895—1896..

» 1896—1897 ..........

» 1897—1898...........

» 1898—1899...........

628,480 ton

538,709 »

890,240 *

716,141 »

480,932 ».

n,uuu,uuu Kronor, neraknades åt samma ars Riksdag för är 1899 till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

9,000,000 kronor; och har statskontoret under förmälan, att minskningen

i inkomsten under år 1898 icke torde böra föranleda att härutinnan vidtaga

någon ändring, hemstält, att samma beräkning måtte få gälla äfven

för år 1900. I enlighet med denna statskontorets hemställan har Eders

Kong! Maj:t i förslaget till statsreglering för nästkommande år upptagit

ifrågavarande statsinkomst till 9,000,000 kronor.

I likhet med statskontoret anser Riksdagen, att minskningen i inkomsten

af ifrågavarande skattetitel under år 1898 icke bör föranleda

nedsättning i beräkningen deraf för år 1900. Orsaken till nyssberörda

minskning torde ligga i den synnerligen svaga skörden af hvitbetor nästlidet

år och är sålunda af tillfällig natur. Härtill kommer, att från och

med instundande tillverkningsårs början, den 1 september innevarande år,

endast en fabrik, nemligen den i Karlshamn, eger åtnjuta nedsättning. i

utbytesberäkningen och tillverkningsafgiften. Då betafverkningen hvarje

år till största delen afslutas före december månads utgång samt, såsom

ofvan nämnts, utbytet från och med den 1 september 1900 skall jemväl

vid denna fabrik beräknas enligt den i allmänhet gällande grund eller 10,5

procent, kan nämnda förmån icke synnerligen inverka på den under år

1900 från ifrågavarande fabrik inflytande skatten.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen upptagit hvitbetssockertillverkningsafgiften

för år 1900 i riksstaten med 9,000,000

kronor.

Vidare har Eders Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit, att såsom tillgång till förevarande statsreglering

må beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna för

föregående år, utgörande 21,316,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1900

anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid denna statsreglering beräknat

och användt berörda öfverskott 21,316,000 kronor.

I propositionen om statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit, att af riksbankens vinst för år 1898 — hvilken vinst uppgår

till kr. 3,886,374: 09 — ett belopp af 1,000,000 kronor måtte anvisas

för statsverket till utbetalning vid den tid under år 1900, som af Riksdagen

bestämdes.

Öfver detta förslag har Riksdagen genom bankoutskottet begärt yttrande

från bankofullmägtige, hvilka med anledning häraf i skrifvelse den

16 februari 1899 anfört:

»Med anledning af utskottets anmodan åligger det fullmägtige

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

att afgifva yttrande öfver Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen till

Riksdagen gjorda framställning derom, att af riksbankens vinstmedel

för år 1898 måtte för statsverkets behof till utbetalning vid den

tid under år 1900, som af Riksdagen bestämdes, anvisas en million

kronor.

»Under de senaste åren har riksbankens vinst fördelats mellan statsverket

och riksbanken på det sätt, att

af

vinst

för

1895

statsverket erhållit kr.

2,700,000

—

»

»

»

»

riksbanken »

»

326,425

69

»

»

1896

statsverket »

»

1,800,000

—

»

»

»

»

riksbanken »

»

1,318,211

54

»

7>

»

1897

statsverket »

»

2,000,000

—

»

»

riksbanken »

»

1,327,923

13.

Riksbankens andel har således under dessa tre år utgjort endast omkring

31,4 % af vinsten.

»Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 skall, såsom

bekant är, riksbankens grundfond utgöra femtio millioner kronor samt

till reservfonden årligen afsättas minst 10 % af vinsten, tills reservfonden

uppgått till minst 25 % af grundfonden, då vidare afsättning kan upphöra.

Vid 1898 års slut utgjorde grundfonden femtio millioner kronor, reservfonden

fem millioner kronor och medel, afsätta till framtida disposition,

kr. 8,762,041: 33, deri inberäknad vinsten för 1898. Såsom häraf framgår,

utgör den sistnämnda en afsevärd andel af dispositionsmedlen. Dess bibehållande

åt riksbanken synes fullmägtige under närvarande förhållanden,

då flere nya afdelningskontor skola upprättas och af riksbankens medel

erhålla nödiga förlag, hvarförutom tomtinköp alltjemt förekomma samt

nybyggnader dels pågå och dels förestå, vara önskvärdt, hvarför fullmägtige

få såsom sin åsigt uttala, att vinstmedlen för 1898 må i sin

helhet blifva åt riksbanken behållna.»

Riksdagen har besluta, att afdelningskontor af riksbanken under åren

1900—1903 skola inrättas i Halmstad, Kristianstad, Venersborg, Nyköping,

Vesterås och Upsala eller sålunda under loppet af de närmaste fyra åren

ej mindre än sex nya riksbankskontor; och då för beredande åt dessa

kontor af erforderliga förlagsmedel samt för anskaffande åt så väl de

nyssnämnda kontoren som åt åtskilliga andra riksbankskontor af lämpliga

lokaler ej obetydliga belopp af riksbankens medel behöfva tagas i anspråk,

har Riksdagen allt skäl att instämma i bankofullmägtiges mening om

lämpligheten deraf, att riksbankens ifrågavarande vinstmedel må för bankens

egen*'' räkning bibehållas. Med afseende härpå och enär statsverkets ekono
liih.

till Rilcsd. Prot. 18.99. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 34 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

miska ställning synes vara så god, att detsamma utan olägenhet torde

kunna undvara den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna andelen af bankovinsten,

har Riksdagen, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning

om öfverlemnande till statsverket af 1,000,000 kronor af riksbankens vinst

för 1898, beslutat, att ifrågavarande vinst i sin helhet, kr. 3,886,374: 09,

skall för riksbankens egen räkning bibehållas.

Stockholm den 14 maj 1899.

Med undersåtlig vördnad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 138.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

Grundskatt...................................................

kr. 983,000

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.........................

* 270,000

Afgift för persedelunderhållet vid rusthållsinfanteriet ...

» 51,000

Trosspassevolansafgift ......................................................

» 19,000

Tillfälliga rotevakansafgifter ............................................

» 150,000

Soldatvakansafgift ...........................................................

» 28,000

Båtsmansvakansafgift ........................

» 150,000

Arrendemedel.....................................................................

» 2,200,000

Mantalspenningar ...........................................................

» 700,000

Bötesmedel ....................................................

» 250,000

Kontrollstämpelmedel.............................................................

» 30,000

Fyr- och båkmedel .........................................................

> 1,500,000

Telegrafmedel.............................................................

» 1,510,000

Jernvägstrafikmedel..............................................................

» 10,000,000

Skogsmedel .........................................................................

» 4,600,000

Extra uppbörd ..................................................................

S:gr 22,541,000: —

» 100,000

Bevillningar.

Tullmedel...................................................................

kr. 45,200,000

Postmedel.......................................................................

» 10,800,000

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

» 750,000

Stämpelmedel.................................................................

» 4,700,000

Bränvinstillverkningsskatt ...................................................

» 17,000,000

11 vitbetssockerti 11 verkningsafgiit .....................................

» 9,000,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst.................

S:gr 93,450,000: —

» 6,000,000

11

Summa kr. 115,991,000:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.