Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till fullmägtige i riksbanken, angående vidtagande af åtgärder för beredande af ökad tillgång på utländska betalning smedel.

1899-03-23 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1899:35, Skrifvelse till fullmägtige i riksbanken, angående vidtagande af åtgärder för beredande af ökad tillgång på utländska betalning smedel.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N;o 35,

11

N:o 35.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 23 mars 1899.

— — — — Andra Kammaren den 23 — —

Riksdagens skrifvelse till fullmägtige i riksbanken, angående vidtagande

af åtgärder för beredande af ökad tillgång på

utländska betalning smedel.

(Sammansätta stats- och bankoutskottets memorial n:o 2.)

Till fullmägtige i riksbanken.

Genom den utredning, fullmägtige i riksbanken uti särskilda den

23 och den 28 nästlidne februari till bankoutskottet aflåtna skrifvelse!’

lemna! beträffande landets finansiella ställning gent emot utlandet, har

Riksdagen funnit det vara ådagalagdt, att, så rida rubbningar i affärsverksamheten

och näringslifvet skola kunna undgås, åtgärder måste vidtagas

i syfte att bereda landet ökade disponibla tillgångar för fullgörande

af de utländska liqvider, som under den närmaste tiden förestå. Enligt

af bankofullmägtige anstälda approximativa beräkningar skulle bristen på

utländska betalningsmedel för tiden, innan valutor för exporten kunna

förväntas i afsevärd mån inflyta, belöpa sig till minst 20 millioner kronor,

men sannolikt till åtskilliga millioner derutöfver. För täckande af denna

brist torde, på sätt bankofullmägtige närmare utvecklat, ej annan utväg

lämpligen kunna anlitas än upptagande i utlandet af ett lån till erfor
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 35.

derligt belopp; och om de kapital, som sålunda uppbringas, finge af riksbanken

disponeras, skulle densamma blifva i tillfälle att lemna rörelsen

det stöd, som närvarande förhållanden påkalla. På fördelaktigaste sätt

synes detta ändamål kunna vinnas derigenom, att utländsk kredit ställes

till riksbankens förfogande genom förmedling af riksgäldskontoret, som

sålunda finge mot statsobligationer i utlandet uppbringa de medel, hvaröfver

riksbanken bör hafva att disponera. De rånte- och kapitalutgifter

samt öfriga kostnader, som af dessa medels upplåning föranledas och i

första hand måste af riksgäldskontoret bestridas, böra gifvetvis, för så vidt

de afse den tid, under hvilken de upplånta medlen af banken disponeras,

ersättas af densamma.

Det ifrågasatta statslånets belopp har af bankofullmägtige med stöd

af ofvan angifna beräkningar föreslagits till omkring 2 5 millioner kronor.

Ehuruväl icke med bestämdhet kan påvisas, att hela denna summa verkligen

skall komma att erfordras för mötande af den närvarande förlägenheten,

har Riksdagen dock med hänsyn till nödig förtänksamhet ansett

sig icke’’höra vidtaga eu nedsättning i det sålunda föreslagna lånebeloppet.

Då dessa medel skola af riksgäldskontoret upplånas för att tillhandahållas

banken, bör af skäl, som riksgäldsfullmägtige i sitt den 7

innevarande mars i ämnet afgifna utlåtande angifvit och hvilka Riksdagen

funnit vara väl grundade, särskilt bemyndigande härtill lemnas riksgäldskontoret

utöfver den för andra ändamål kontoret medgifna lånerätt. Endast

om denna lånerätt oinskränkt qvarstår att användas vid tillfälle, då

medel måste anskaffas för fullgörande af riksgäldskontoret åliggande förbindelser,

torde nemligen full trygghet vinnas, att riksgäldskontoret icke

kommer i behof att från riksbanken återfordra ifrågavarande förskott vid

en tidpunkt, då detsamma ännu ej blifvit för sitt ändamål umbärlig!.

Det torde knappast behöfva särskild! framhållas, att de lånemedel,

som skulle till riksbanken öfverlemnas, måste betraktas såsom ett förlag

af helt och hållet tillfällig art att af riksbanken återgäldas, så snart och i

den mån behofvet kan anses hafva upphört, Beträffande tiden och sättet

för dessa medels återbetalning torde närmare bestämmelser böra träffas

mellan bankofullmägtige och riksgäldsfullmägtige; och ehuru dervid i viss

män afseende måste fästas vid de vilkor, som komma att gälla för det

ifrågasatta nya statslånet, lärer dock för riksgäldskontoret olägenhet icke

beredasjgenom medgifvande för riksbanken att, redan innan detta lån kan

enligt kontraktet gäldas, efter viss tids uppsägning till riksgäldskontoret

opaginerad Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse N:o 35.

återbetala det erhållna förskottet. Dessa medel torde i så fall kunna af

riksgäldskontor användas till betalning å annat statslån.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, bar Riksdagen bemyndigat

riksgäldskontor att i utlandet mot statsobligationer upptaga ett lån å

tjugufem millioner kronor att tillhandahållas riksbanken, som å sin sida

liar att å tid samt på sätt och vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse

mellan fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret kan

komma att träffas, till riksgäldskontoret återbetala de erhållna lånemedleu

samt ersätta kontoret alla de utgifter och kostnader, som genom medlens

upplåning åsamkas kontoret för den tid, under hvilken samma medel af

hanken disponeras.

Stockholm den 23 mars 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.