Skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontor et, angående vidtagande af åtgärder för beredande af ökad tillgång på utländska betalningsmedel.
3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1899:36, Skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontor et, angående vidtagande af åtgärder för beredande af ökad tillgång på utländska betalningsmedel.
Dokumentets text
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 36,
N:o 36.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 28 mars 1899.
— — — — Andra Kammaren den 23 — —
V* '' : /•* • - tf -si ■ »i/-''
Riksdagens skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontor et, angående
vidtagande af åtgärder för beredande af ökad tillgång
på utländska betalningsmedel.
(Sammansätta stats- och bankontskottets memorial n:o 2.)
Till fullmägtige i riksgäldskontor.
Genom den utredning, fullmägtige i riksbanken uti särskilda den
23 och den 28 nästlidne februari till bankoutskottet aflåtna skrivelser
lemna! beträffande landets finansiella ställning gent emot utlandet, har
Riksdagen funnit det vara ådagalagdt, att, så vida rubbningar i affärsverksamheten
och näringslifvet skola kunna undgås, åtgärder måste vidtagas
i syfte att bereda landet ökade disponibla tillgångar för fullgörande
af de utländska liqvider, som under den närmaste tiden förestå. Enligt
af bankofullmägtige anstälda approximativa beräkningar skulle bristen på
utländska betalningsmedel för tiden, innan valutor för exporten kunna
förväntas i afsevärd mån inflyta, belöpa sig till minst 20 millioner kronor,
men sannolikt till åtskilliga millioner derutöfver. För täckande af denna
brist torde, på sätt bankofullmägtige närmare utvecklat, ej annan utväg
lämpligen kunna anlitas än upptagande i utlandet af ett lån till erfor
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 36.
15
(ledigt belopp; och om de kapital, som sålunda uppbringas, tinge af
riksbanken disponeras, skulle densamma blifva i tillfälle att lemna rörelsen
det stöd, som närvarande förhållanden påkalla. På fördelaktigaste sätt
synes detta ändamål kunna vinnas derigenom, att utländsk kredit ställes
till riksbankens förfogande genom förmedling af riksgäldskontoret, som
sålunda tinge mot statsobligationer i utlandet uppbringa de medel, hvaröfver
riksbanken bör hafva att disponera. De ränte- och kapitalutgifter
samt öfriga kostnader, som af dessa medels upplåning föranledas och i
första hand måste af riksgäldskontoret bestridas, böra gifvetvis, för så vidt
de afse den tid, under hvilken de upplånta medlen af banken disponeras,
ersättas af densamma.
Det ifrågasatta statslånets belopp har af bankofullmägtige med stöd
af ofvan angifna beräkningar föreslagits till omkring 25 millioner kronor.
Ehumväl icke med bestämdhet kan påvisas, att hela denna summa verkligen
skall komma att erfordras för mötande af den närvarande förlägenheten,
har Riksdagen dock med hänsyn till nödig förtänksamhet ansett
sig icke höra vidtaga eu nedsättning i det sålunda föreslagna lånebeloppet,
Då dessa medel skola af riksgäldskontoret upplånas för att tillhandahållas
banken, bör af skål, som riksgäldsfullmägtige i sitt den 7
innevarande mars i ämnet afgifna utlåtande angifvit och hvilka Riksdagen
funnit vara väl grundade, särskild! bemyndigande härtill lemnas riksgäldskontoret
utöfver den för andra ändamål kontoret medgifna lånerätt.
Endast om denna lånerätt oinskränkt qvarstår att användas vid tillfälle,
då medel måste anskaffas för fullgörande af riksgäldskontoret åliggande
förbindelser, torde nemligen full trygghet vinnas, att riksgäldskontoret
icke kommer i behof att från riksbanken återfordra ifrågavarande förskott
vid en tidpunkt, då detsamma ännu ej blifvit för sitt ändamål umbärlig!.
Det torde knappast behöfva särskild! framhållas, att de lånemedel,
som skulle till riksbanken öfverlemnas, måste betraktas såsom ett förlag
af helt och hållet tillfällig art att af riksbanken återgäldas, så snart och i
den mån behofvet kan anses hafva upphört. Beträffande tiden och sättet
för dessa medels återbetalning torde närmare bestämmelser böra träffas
mellan bankofullmägtige och riksgäldsfullmägtige; och ehuru dervid i viss
mån afseende måste fästas vid de vilkor, som komma att gälla för det
ifrågasatta nya statslånet, lärer dock för riksgäldskontoret olägenhet icke
beredas genom medgifvande för riksbanken att, redan innan detta lån kan
enligt kontraktet gäldas, efter viss tids uppsägning till riksgäldskontoret
16
Riksdagens Skrifvelse N-.o 36.
återbetala det erhållna förskottet. Dessa medel torde i så fall kunna åt
riksgäldskontoret användas till betalning å annat statslån.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Eiksdagen bemyndigat
riksgäldskontoret att i utlandet mot statsobligationer upptaga ett lån å
tjugufem millioner kronor att tillhandahållas riksbanken, som å sin sida
har att å tid samt på sätt och vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse
mellan fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret kan
komma att träffas, till riksgäldskontoret återbetala de erhållna lånemedlen
samt ersätta kontoret alla de utgifter och kostnader, som genom medlens
upplåning åsamkas kontoret för den tid, under hvilken samma medel af
banken disponeras.
Stockholm den 23 mars 1889.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.