Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om lagbestämmelser till skydd för det fria arbetsamtalet.
1899-04-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1899:52, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om lagbestämmelser till skydd för det fria arbetsamtalet.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 52.
13
<
5 Vi
N:o 52.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 april 1899.
t — — — — Andra Kammaren den 19 —* . —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion
om lagbestämmelser till skydd för det fria arbetsamtalet.
(Lagutskottets utlåtande u:o 14.)
Till Konungen.
Vid innevarande riksdag har enskild motionär väckt förslag om
vidtagande af åtgärder i lagstiftningsväg för beredande af skydd åt i
behörig ordning ingångna arbetsaftal.
Riksdagen finner det vara synnerligen angeläget att få till stånd
eu lagstiftning, som på ett mera verksamt sätt än den nuvarande skyddar
det fria arbetsaftalet och så vidt möjligt förebygger de skadliga verkningarna
af arbetsinställelser till trots af ingångna arbetsaftal. Om man
nemligen fasthåller, att det icke kan komma i fråga att i ringaste mån
inskränka arbetarnes rätt att fritt förfoga öfver sin arbetskraft och söka
betinga sig det pris för sitt arbete, som de anse motsvara detsamma, så
kan det icke förnekas, att ett aftal om arbete å ena och arbetspris å
andra sidan bör, lika väl som hvarje annan medveten och frivillig öfverenskommelse,
uppfyllas, der så påfordras, och detta lika väl af den ena
som af den andra utaf parterna samt till den ändan vara faktiskt förbindande
lika starkt åt båda hållen.
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 52.
Bekofvet af åtgärder, egnade att uppnå ifrågavarande syfte, har
ock i än högre grad än förut ådagalagts genom de under sista året
inträffade arbetsinställelserna samt af den i många fall högst afsevärda
skada, som derigenom förorsakats så väl arbetsgivare som arbetare.
Men kan man således, enligt Riksdagens mening, vara temligen
ense om behofvet af särskilda lagstiftningsåtgärder till förekommande, så
långt ske kan, af ekonomisk skada genom brytande af arbetsaftal, så
torde enigheten icke vara lika stor, då fråga blir om hvad som för detta
ändamål bör göras.
Yäl hafva åtskilliga åtgärder ifrågasatts såsom förtjenta att härutinnan
komma under öfvervägande. Så har t. ex. dels framkastats
tanken att inrätta skiljenämnder för slitande af tvister mellan arbetsgivare
och arbetare, dels ifrågasatts att skänka effektivare skydd åt
arbetsaftalet genom att tillförbinda de s. k. fackföreningarne såsom juridiska
personer att med sin egendom ersätta den skada, som för arbetsgivare
uppkommer genom kontraktsbrytande arbetsinställelser, af fackföreningame
åstadkomna eller understödda. Riksdagen ser sig likvisst
icke i stånd att angifva några bestämda grunder för en blifvande lagstiftning
i ämnet.
Dock hyser Riksdagen den tillförsigt, att ur en allsidig utredning
af hithörande förhållanden skall framgå, att en effektiv lagstiftning till
skydd för arbetsaftal verkligen är möjlig och huru en sådan lämpligast
bör ordnas, och Riksdagen anser sig derför böra öfverlemna frågan till
Eders Kongl. Maj:ts pröfning. Ett ytterligare skäl härför finner Riksdagen
i den omständigheten, att sistlidet års Riksdag i skrifvelse till Eders
Kongl. Maj:t anhållit om utarbetande och framläggande för Riksdagen af
förslag till ny legostadga. Det torde nemligen vara synnerligen lämpligt
att i sammanhang med den utredning, som i följd af berörda skrifvelse
kan förväntas i fråga om de arbetsaftal, som falla under legostadgan, få
frågan om ändrad lagstiftning rörande öfriga arbetsaftal under ompröfning.
På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådana lagbestämmelser, som må anses erforderliga för beredande
af nödigt skydd åt i behörig ordning ingångna arbetsaftal.
Stockholm den 19 april 1899.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.