Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående ändring af § 7 i förordningen om kyrkostämma m. m.

1899-04-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1899:53, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående ändring af § 7 i förordningen om kyrkostämma m. m.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 53.

15

N:o 53.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 april 1899.

— — — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner

angående ändring af § 7 i förordningen om kyrkostämma

m. m.

(Lagutskottets utlåtande n:o 16.)

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag hafva enskilda motionärer väckt förslag

om ändrad lydelse af § 7 i kongl. förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 i syfte att erhålla en i lag

stadgad grund för rösträtten i de fall, då stads- och landsförsamling eller

delar deraf äro i kyrkligt afseende förenade.

Riksdagen delar motionärernas uppfattning om olämpligheten af

den i kyrkostämmoförordningens § 7 meddelade föreskrift, att stads- och

landsförsamlingar eller delar deraf, som äro i kyrkligt afseende förenade,

sjelfva ega att besluta om den röstgrund, som för de gemensamma kyrkliga

angelägenheternas afgörande skall vara gällande. Erfarenheten vittnar

nogsamt såväl om svårigheten i många fall att få ett dylikt beslut till

stånd som ock om det missnöje, hvilket ofta inom den ena eller andra

församlingsdelen råder öfver den röstgrund, som i sådan ordning blifvit

bestämd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 53.

Då Riksdagen fördenskull i likhet med motionärerna anser det

vara önskligt att erhålla en i lag stadgad röstgrund, som för ifrågavarande

fall skulle vara tillämplig, får Riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kongl. Maj:t, efter verkstäld utredning, låta utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af § 7 i kongl. förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862, att derigenom erhålles en i lag bestämd grund för rösträtten i de

fall, då stads- och landsförsamling eller delar deraf äro i kyrkligt afseende

förenade.

Stockholm den 19 april 1899.

Med undersåtlig vördnad.

ii; /

?h>

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.