Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående ändring af § 7 i förordningen om kyrkostämma m. m.
1899-04-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1899:53, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner angående ändring af § 7 i förordningen om kyrkostämma m. m.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 53.
15
N:o 53.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 april 1899.
— — — — Andra Kammaren den 19 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner
angående ändring af § 7 i förordningen om kyrkostämma
m. m.
(Lagutskottets utlåtande n:o 16.)
Till Konungen.
Vid innevarande riksdag hafva enskilda motionärer väckt förslag
om ändrad lydelse af § 7 i kongl. förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 i syfte att erhålla en i lag
stadgad grund för rösträtten i de fall, då stads- och landsförsamling eller
delar deraf äro i kyrkligt afseende förenade.
Riksdagen delar motionärernas uppfattning om olämpligheten af
den i kyrkostämmoförordningens § 7 meddelade föreskrift, att stads- och
landsförsamlingar eller delar deraf, som äro i kyrkligt afseende förenade,
sjelfva ega att besluta om den röstgrund, som för de gemensamma kyrkliga
angelägenheternas afgörande skall vara gällande. Erfarenheten vittnar
nogsamt såväl om svårigheten i många fall att få ett dylikt beslut till
stånd som ock om det missnöje, hvilket ofta inom den ena eller andra
församlingsdelen råder öfver den röstgrund, som i sådan ordning blifvit
bestämd.
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 53.
Då Riksdagen fördenskull i likhet med motionärerna anser det
vara önskligt att erhålla en i lag stadgad röstgrund, som för ifrågavarande
fall skulle vara tillämplig, får Riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kongl. Maj:t, efter verkstäld utredning, låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af § 7 i kongl. förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars
1862, att derigenom erhålles en i lag bestämd grund för rösträtten i de
fall, då stads- och landsförsamling eller delar deraf äro i kyrkligt afseende
förenade.
Stockholm den 19 april 1899.
Med undersåtlig vördnad.
ii; /
?h>
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1899.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.