Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, innefattande anslagen till landtförsvaret.

1899-05-14 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1899:63, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, innefattande anslagen till landtförsvaret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

1

N:o 63.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1899.

— — — — Andra Kammaren — 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af

utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel, innefattande

anslagen till landtförsvaret.

(Statsutskottets utlåtande n:o 5 samt memorial n:is 33 och 44.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel,

innefattande anslagen till landtförsvaret, får Riksdagen för

Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Arméförvaltningen.

l:o. I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Eders Kongl. Maj:t under fjerde hufvudtiteln uti punkten 1 föreslagit

Riksdagen att, under förutsättning af bifall till hvad under samma

hufvudtitel uti punkterna 3, 4 b och c, 5, 6, 7 och 8 föresloges, dels,

med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 13 januari innevarande år angifna grunder för förändrad organisation

af arméns centrala styrelse samt de för •artilleristyrelsen, fortiBih.

till Riksd. Prat. 1833. JO Samt. 1 AJd. 1 Band. 8 Raft. (N:o 63.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

fikationsstyrelsen, intendenturstyrelsen och arméns sjukvårdsstyrelse upprättade,

vid statsrådsprotokollet fogade nya stater, äfvensom de för

åtnjutande af de i dessa stater upptagna aflöningsförmåner i statsrådsprotokollet

angifna vilkor, i riksstaten för år 1900 å fjerde hufvudtiteln

uppföra följande nya anslag till nedannämnda belopp, nemligen:

till artilleristyrelsen............................................................. kronor 20,300: —

» fortifikationsstyrelsen .............................................. » 16,800: —

» intendenturstyrelsen .................................................... » 94,000: —

» arméns sjukvårdsstyrelse .......................................... » 17,798: —

dels ock, vid bifall härtill, ur riksstaten för samma år utesluta anslaget

till armé förvaltningen, kronor 147,265.

1 afseende å denna Eders Kongl. Maj:ts framställning hafva kamrarne

stannat i skiljaktiga beslut, i följd hvaraf frågan för denna riksdag

förfallit; och har Riksdagen alltså i riksstaten för år 1900 uppfört

anslaget till arméförvaltningen med oförändradt belopp 147,265 kronor.

Generalitetsstaten.

2:o. Eders Kongl. Maj:t har uti punkt 2 under fjerde hufvuclt.

iteln i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen dels att medgifva,

att staten för generalitetet. måtte sålunda ändras, att deri näst efter

arfvodet till eu kavalleriinspektör upptoges till arfvoden, lönetillägg och

fourrageersättning åt ordonnansofficerare hos fördelningsgeneral ett belopp

af 12,620 kronor, dels ock att, vid bifall härtill, öka anslaget till

generalitetsstaten, nu kronor 132,660, med nämnda belopp 12,620 kronor

till kronor 145,280.

Ifrågavarande ordonnansofficerare äro icke uppförda å någon af

Riksdagen antagen stat, och frågan om deras anställande vid arméns

staber har icke förr än nu förelegat till Riksdagens pröfning. De hafva

tillkommit med anledning af å särskilda tider utaf Eders Kongl. Maj:t

utfärdade generalorder. Riksdagen vill ingalunda bestrida, att sedan

göromålen vid arméfördelningarnas staber numera, hufvudsakligen till

följd af den förbättrade härordningens genomförande, väsentligt ökats,

någon tillökning i arbetskrafter vid dessa staber torde vara af beliofvet

påkallad. Emellertid kan Riksdagen icke finna det lämpligt att aflöna

tjenstgöring af ifrågavarande slag med arfvoden, utan håller i stället

före att, enligt grundsatsen att i allmänhet hvarje militärperson skall

under tjenstgöring åtnjuta dagaflöning, såväl adjutanter som ordonnansofficerare

böra för tjenst vid arméfördelnings stab tilläggas dagaflöning,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

3

dock icke så, att, derest de tillhöra garnisoneradt truppförband, de skulle

ega uppbära dubbel dylik aflöning. I öfverensstämmelse med det beslut

Riksdagen under punkten 4:o här nedan anmäler i fråga om åstadkommande

af en förenkling i härens aflöningssystem anser sig Riksdagen

dock icke böra nu bestämdt uttala sig uti nu ifrågavarande

afseende, utan håller före, att denna frågas afgörande bör anstå i afvaktan

på berörda aflöningsreglering. Emellertid kan Riksdagen ej

underlåta att framhålla, att proportionen mellan det nu för en ordonnansofficer

föreslagna arfvodet, 730 kronor, samt det en adjutant nu

tillkommande, 750 kronor, icke synes vara afvägd med tillbörligt afseende

fästadt vid dessa officerares olika tjenstegrad och kompetens.

Hvad beträffar frågan om ställande till fördelningschefens förfogande

af lönetillägg och fourrageersättning för ytterligare en tjenstehäst

utöfver de i staten upptagna lönetillägg och fourrageersättning för

2 tjenstehästar åt adjutanten, så finner Riksdagen, som hyser den uppfattningen,

att nu gällande stat icke medgifver fördelningschef rätt att

disponera öfver sistnämnda medel, men deremot ej anser hinder möta

att ett dylikt medgifvande lemnas, den föreslagna anslagsförhöjningen

för detta ändamål så mycket mindre böra ifrågakomma, som möjlighet

torde finnas att till ordonnansofficer hos fördelningschefen beordra en

officer, som enligt stat skall vara försedd med egen tj ens tehäst eller

kan göras beriden å kronans häst.

• I anledning häraf har Riksdagen, med afslag å Eders Kongl. Maj:ts

nu ifrågavarande framställning, uti riksstaten för år 1900 uppfört anslaget

till generalitetsstaten med oförändradt belopp 132,660 kronor.

Artilleristaben.

3:o. Uti statsverkspropositionen har Eders Kongl. Maj:t i punkten

3 under nu ifrågavarande hufvudtitel föreslagit Riksdagen att, vid bifall

till hvad under punkten 1 under samma hufvudtitel föreslagits, med

godkännande af det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till ny stat

för artilleristaben, öka anslaget till artilleristaben, nu kronor 12,200,

med 1,200 kronor till 13,400 kronor.

Enär, på sätt ofvan anmälts, den fråga, som innefattats under sistberörda

punkt 1, förfallit, har jemväl den i nu förevarande punkt 3

förekommande fråga om ny stat för och för höj dt anslag till artilleristaben

förfallit; och bär Riksdagen följaktligen uti riksstaten för år 1900

uppfört anslaget till artilleristaben med oförändradt belopp 12,200 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Aflöning och rekrytering.

4:o. Eders Kongl. Maj:t liar uti statsverkspropositionen under

denna hufvudtitel, punkten 4, föreslagit Riksdagen:

a) att medgifva, att stammanskapet vid gardesregementena och

ingeniörtrupperna måtte aflönas enligt det i reglementet för arméns

aflöning under fred upptagna aflöningssystem III med de af arméförvaltningen

föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 13 januari 1899 omförmälda jemkningar i fråga om handtverkaresoldaterna

och remontdressyren vid lifgardet till häst, äfvensom att aflöningsstaterna

för gardesregementena och fortifikationen måtte under

rubriken manskapsaflöning in. m. i de delar, som häraf berördes, få den

i nämnda statsrådsprotokoll angifna affattning;

b) att medgifva:

dels att dagaflöningen under tjenstgöring måtte förhöjas:

för fanjunkare, styckjunkare, regementstrumslagare och regementstrumpetare

samt förvaltare vid intendenturcorpsen från 1 krona till 1

krona 50 öre;

för sergeanter, hautboister, stabs-, sqvadrons- och batteritrumpetare,

fältmusikanter vid Vermlands fältjägarecorps, Gotlands infanteriregemente,

Hallands bataljon, Vesternorrlands regemente och Blekinge,

bataljon, trumslagare och hornblåsare vid Gotlands infanteriregemente

och Hallands bataljon samt trumpetare vid Gotlands artillericorps från

80 öre till 1 krona 20 öre;

för gevärshandtverkare och pistolsmeder vid den icke garnisonerade

armén från 40 öre till 60 öre;

för korpraler, sjukvårdssoldater, hofbeslagssoldater och gevärshandtverkaresoldater

vid den icke garnisonerade armén från 25 öre till

50 öre; och

för vicekorpraler vid den icke garnisonerade armén från 10 öre

till 50 öre;

dels att dagaflöning af 50 öre måtte tilläggas vaktmästarne vid

intendenturcorpsen;

dels att månadsarfvodena måtte förhöjas:

för distinktionskorpraler och 1. konstaplar vid garnisonerade armén,

Skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente

från 15 kronor till 18 kronor;

för korpraler och 2. konstaplar vid garnisonerade armén, Skånska

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

5

husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente från

10 kronor till 13 kronor; och

för vice korpraler vid garnisonerade armén, Skånska husar- och

dragonregementena samt Norrlands dragonregemente från 5 kronor

till 8 kronor;

dels ock att staterna för vederbörande truppförband, intendenturcorpsen

samt garnisonssjukhuset i Stockholm måtte ändras i öfverensstämmelse

härmed;

c) att, vid bifall till hvad under punkten 1 föreslagits, medgifva,

att Eders Kongl. Maj:t måtte på det sätt ändra gällande stat för fortifikationen,

att de i samma stat för en sekreterare, tillika auditör vid

Svea ingeniörbataljon, samt för en kassör och redogörare upptagna

löneförmåner, tillhopa 5,000 kronor jemte åld ers tillägg, uteslötes samt

i stället i nämnda stat uppfördes arfvode åt en auditör vid Svea ingeniörbataljon

med 500 kronor;

d) att, vid bifall till hvad under a) b) och c) föreslagits, öka anslaget

till aflöning och rekrytering, nu 8,533,370 kronor, med 333,611

kronor till 8,866,981 kronor.

Till behandling i sammanhang med denna Eders Kongl. Maj:ts

framställning har Riksdagen förehaft en inom densamma väckt motion,

deruti yrkats, bland annat, att Riksdagen ville besluta, att den nu till

härens underofficerare och civilmilitära personer af motsvarande rang

författningsenligt utgående ersättningen för naturaportion måtte sammanslås

med dagaflöningen till en aflöningsförmån, benämnd dagaflöning;

samt att under förutsättning af bifall härtill vederbörliga statsanslag

måtte undergå den minskning eller ökning, som af en sådan sammanslagning

af aflöningsförmåner betingades.

Till stöd för den uti ofvanberörda motion gjorda framställning,

hvilken närmast berör Eders Kongl. Maj:ts förslag uti punkten 4 b)

här ofvan, bär anförts följande.

Den år 1897 samlade Riksdagen hade medgifvit, att ersättning för

naturaportion, beräknad efter dittills gällande grunder, finge, då sådan

ersättning författningsenligt ifrågakomme, till underofficerare och civilmilitära

personer af motsvarande rang från och med nämnda år utgå

med 62 öre för hvarje portion. Derigenom hade ifrågavarande ersättning

blifvit, i stället för att vara underkastad de årliga portionsprisens

alltjemt återkommande vexlingar, fixerad till ett visst bestämdt belopp,

och portionsersättningen hade fått alldeles enahanda karakter som dagaflöningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Genom de af Eders Kongl. Maj:t uti årets statsverksproposition

gjorda framställningar om ökad dagaflöning till underofficerare med

vederlikar vid armén och flottan ifrågasattes en ändring uti flertalet för

armén ock flottan gällande stater. Men då, såsom nyss vore sagdt, ersättningen

för naturaportion blifvit till visst bestämdt belopp fixerad

och faktiskt vore ingenting annat än ett tillägg uti dagaflöningen, samt

en sammanslagning af dagaflöningen och ersättningen för naturaportionen

för underofficerscorpsen syntes vara egnad att befrämja reda uti

aflöningsväsendet och föranleda förenkling uti räkenskaperna, borde

frågan om en dylik sammanslagning lämpligen tagas under öfvervägande

samtidigt med behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts nyssberörda

framställningar.

Eders Kongl. Majt:s i momentet a) under denna punkt gjorda framställning

har synts Riksdagen välbetänkt samt egnad att dels befordra

likformighet i värfvade arméns aflöningssätt, dels ock i sin mån underlätta

ifrågavarande truppförbands hållande vid beräknad manskapsstyrka.

Riksdagen har derför bifallit Eders Kongl. Majt:s framställning i denna

del, och alltså medgifvit, att stammanskapet vid gardesregementena och

ingeniörtrupperna må aflönas enligt det i reglementet för arméns aflöning

under fred upptagna aflöningssystem III med de af arméförvaltningen

föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver landt.försvarsärenden den

13 januari 1899 omförmälda jemkningar i fråga om liandtverkaresoldaterna

och remontdressyren vid lifgardet till häst, äfvensom att aflöningsstaterna

för gardesregementena och fortifikationen må under rubriken

manskapsajlöning m. rri. i de delar, som häraf beröras, få den i nämnda

statsrådsprotokoll angifna affattning.

Riksdagen delar den uti ofvanberörda motion uttryckta önskan om

förenkling i härens aflöningssätt, men anser sig icke kunna bedöma,

huruvida för vinnande af detta ändamål särskildt den i motionen ifrågasatta

sammanslagningen lämpligen kan eller bör åstadkommas. Från

Riksdagens sida torde emellertid några bestämmelser icke vara meddelade,

som kunna utgöra hinder deremot. Riksdagen anser dock, att

för vinnande af större enkelhet, öfverskådlighet och reda en genomgripande

förändring i härens aflöningssystem i dess helhet bör verkställas,

således icke blott beträffande de uti motionen omförmälda tjensteklasser,

underofficerare och deras vederlikar, och icke heller blott med

afseende å portionsersättning och dagaflöning, utan jemväl i fråga om

det öfriga befälet samt manskapet och omfattande, så vidt möjligt,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

7

samtliga de mångahanda titlar, hvarunder arméns personal för närvarande

erhåller aflöning af staten. Bland dessa mångfaldiga aflöningsformer

vill Riksdagen exempelvis nämna följande: fast lön, lönetillägg

af olika slag, tjenstgöringspenningar, ålderstillägg, dagaflöning, kommenderingstillägg,

beklädnadsersättning, fourrageersättning, portionsersättning,

portionsskilling, inqvarteringsersättning, servisersättning, tobaksskilling,

dagtraktamente samt arfvoden af åtskilliga slag. För alla

dessa aflöningstitlars tillämpning gälla så olika bestämmelser, att det

möter synnerligen stora svårigheter att erhålla en klar uppfattning af

aflöningsförhållandena i deras helhet, synnerligast som räkenskapsväsendet,

derigenom blir öfver höfvan inveckladt. Att de nuvarande förhållandena

äfven skola medföra ganska stora svårigheter för revisionsarbetet,

har Riksdagen funnit vara uppenbart. Riksdagen föreställer sig,

att oöfverstigliga svårigheter icke böra stå i vägen för en förändring,

hvarigenom åtskilliga af dessa titlar blefve sammanslagna; och för dem,

som måste bibehållas, torde jemförelsevis enkla och för hela armén

gällande regler kunna uppställas.

Riksdagen får med anledning häraf anhålla, att Eders Kongl. Maj:t

måtte, så snart ske kan, låta verkställa fullständig utredning, huruvida

och på hvad sätt härens aflöningssystem i dess helhet må kunna förenklas,

samt derefter, och om möjligt till nästa Riksdag, inkomma med

det förslag i ämnet, hvartill utredningen må befinnas föranleda.

Hvad derefter beträffar Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning

i punkten 4 b), synes densamma Riksdagen synnerligen behjertansvärd,

och Riksdagen kan ej finna annat, än att en förbättring i underbefälets

aflöningsvilkor är fullt befogad och af omständigheterna påkallad.

Men vid bedömandet af samma framställning tiar Riksdagen

måst taga hänsyn till den nyss uttalade önskvärdheten af en genomgripande

förenkling i hela arméns afföningsväsende. Riksdagen har

trött sig finna, att möjligen, i fall ökad aflöning åt ifrågavarande personal

uppfördes å ordinarie stat, derigenom skulle kunna skapas förhållanden,

hvilka skulle ytterligare försvåra genomförandet af en dylik

förenkling. Då Riksdagen emellertid anser eu löneförbättring åt underbefälet

vara så vigtig, att dess åvägabringande icke lämpligen bör undanskjutas,

har Riksdagen funnit sig böra anlita den utvägen, att, i afvaktan

på ofvanberörda utredning och förslag, för närvarande å extra

stat anslå model till en sådan löneförbättring, hvarigenom ju intet nytt

hinder uppkommit för den afsedda regleringen af aflöningarna vid

armén. Vid sådant förhållande har Riksdagen ansett det lämpligast att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N-.o 63.

icke uppdela det extra anslaget å de särskilda anslagstitlar, som uti

Eders Kongl. Maj:ts proposition angifvits skola röna inverkan af framställningen

under punkt 4 b), utan i stället uppföra ett enda extra anslag

under titel: tillfällig löneförbättring åt underbefäl med flere.

Hvad de af Eders Kong!. Maj:t föreslagna särskilda aflöningsförhöjningarna

vidkommer, bar Riksdagen funnit sig böra anmärka följande.

Hvad vicekorpralerna angår, har Riksdagen visserligen icke förbisett,

att, då deras aflöning under fredstid, med tillägg af nämnda löneförbättring,

kommer att uppgå till det af Eders Kongl. Maj:t nu föreslagna

belopp 50 öre, under det att fältaflöningen för dem bibehålies

vid 35 öre, dessa aflöningar komma att till hvarandra stå i olämpligt

förhållande, men lärer detta missförhållande lätteligen kunna af Eders

Kongl. Maj:t afhjelpas.

För befogenheten att fastställa aflöningen åt beställningsmännen

vid den icke garnisonerade armén torde icke andra regler gälla än för

samma befogenhet beträffande menig soldats aflöning, hvarom statsrådet

och chefen för landtförsvarsdepartementet till det statsrådsprotokoll,

hvilket var bifogadt Eders Kongl. Maj:ts proposition till urtima

Riksdagen 1892, yttrade (sid. 47), »att frågan om beloppet af den menig

soldat vid indelta armén tillkommande tobaksskilling eller dagaflöning

icke är af beskaffenhet att böra till Riksdagen hänskjutas». Då Riksdagen

delar den af departementschefen sålunda år 1892 uttalade uppfattning,

har Riksdagen ansett sig icke böra afgifva något uttalande om bestämmande

af dagaflöningen åt nämnda beställningsmän. Derest Eders Kongl.

Maj:t skulle komma att medgifva en förhöjning uti ifrågavarande dagaflöning,

torde emellertid någon anslagsförhöjning icke behöfva deraf

föranledas. Aflöningen åt dessa beställningsmän utgår nemligen, enligt

hvad af den såsom bilaga n:o 12 vid statsrådsprotokollet till innevarande

års siatsverksproposition fogade tabell (sid. 199) framgår, från

anslagen till volontärskolor, till de värnpligtiges vapenöfningar, till det

icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar

samt till omorganisationen af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.

Förstnämnda två anslag äro förslagsanslag, och något hinder

möter alltså icke att af deras nuvarande belopp från dem bestrida den

sannolikt skäligen obetydliga, förhöjda utgift, som skulle komma att

falla på dessa anslag. Hvad sistnämnda båda anslag, som till sin natur

äro reservationsanslag, angår, är ställningen å desamma sådan, att den

eventuella utgiftsförhöjningen säkerligen skulle kunna utgå utan ökning

i anslagens slutsummor.

Angående vaktmästarne vid intendenturcorpsen håller Riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bilisdagens Skrifvelse N:o 63. 9

före, att det torde vara mindre lämpligt att för desse, hvilka för närvarande

erhålla sin aflöning endast i form af lön, beklädnadsersättning

och inqvartering, upprätta en ny aflöningsform, nemligen dagaflöning,

utan är det enligt Riksdagens mening fördelaktigare, att deras lön

höjes med visst belopp, exempelvis 180 kronor, hvarigenom den kommer

att uppgå till 300 kronor. Någon tillökning i deras pension lärer

icke häraf blifva följden, enär, enligt Riksdagen tillhandakommen uppgift,

desse vaktmästares pension är bestämd till visst belopp och således

ej är beroende af lönebeloppet.

Storleken af det extra anslag till tillfällig löneförbättring åt underbefäl

med flere, som Riksdagen således funnit sig böra bevilja, har

Riksdagen, på grundvalen af departementschefens redogörelse till statsrådsprotokollet

för de ordinarie anslag, som i händelse af bifall till

Eders Kongl. Maj:ts förevarande förslag hade behöft förhöjas, beräknat

till 296,839 kronor eller i jemnadt tal 297,000 kronor.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts i

♦ punkten 4:o b) under fjerde hufvudtiteln gjorda framställningar, att

Riksdagen medgifvit, att under år 1900 må till nedannämnda befattningsinnehafvare

utbetalas tillfälliga löneförbättringar med följande belopp

och under samma vilkor som aflöningen under de aflöningstitlar,

hvartill de, enligt hvad nedan säges, skola utgöra tillägg, nemligen:

dels till dagaflöningen under tjenstgöring:

för fanjunkare, styckjunkare, regementstrumslagare och regementstrumpetare

samt förvaltare vid intendenturcorpsen 50 öre;

för sergeanter, hautboister, stabs-, sqvadrons- och batteritrumpetare

äfvensom fältmusikanter vid Vermlands fältjägarecorps, Gotlands

infanteriregemente, Hallands bataljon, Vesternorrlands regemente och

Blekinge bataljon, trumslagare och hornblåsare vid Gotlands infanteriregemente

och Hallands bataljon samt trumpetare vid Gotlands artillericorps

40 öre;

för gevärshandtverkare och pistolsmeder vid den icke garnisonerade

armén 20 öre;

för korpraler vid den icke garnisonerade armén 25 öre; och

för vicekorpraler vid den icke garnisonerade armén 40 öre;

dels till lönen för vaktmästarne vid intendenturcorpsen 180 kronor;

dels till månadsarfvodena:

för distinktionskorpraler och 1. konstaplar vid garnisonerade armén,

Skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente

3 kronor;

för korpraler och 2. konstaplar vid garnisonerade armén, Skånska

Dill. till Riksd. Prot. 1839. 10 Sami. 1 Afd. / Band. 8 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente 3

kronor; och

för vicekorpraler vid garnisonerade armén, Skånska husar- och

dragonregementena samt Norrlands dragonregemente 3 kronor.

Hvad beträffar Eders Kongl. Maj:ts framställning under punkten

4 c) så, enär den uti punkten 1 innefattade fråga förfallit, och

den uti nu ifrågavarande moment förekommande fråga gjorts beroende

af bifall till nyssberörda punkt 1, har jemväl den i förevarande moment

c) af punkten 4 innefattade fråga förfallit.

Riksdagen har med, anledning af sina förenämnda beslut ökat anslaget

till aflöning och rekrytering, nu kronor 8,533,370, med kronor

75,154 till kronor 8,608,524.

Derjemte bär Riksdagen till tillfällig löneförbättring åt underbefäl

med flere enligt ofvan stadgade grunder å extra stat för år 1900 beviljat

ett anslag af 297,000 kronor.

Intendenturcorpsen.

5:o. Eders Kongl. Maj:t har i punkten 5 under fjerde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen ätt, vid bifall till hvad under punkterna 1,

4 och 30 föresloges, ej mindre medgifva, att staten för intendenturcorpsen

måtte sålunda ändras, att dels det till arfvoden åt examinerade

intendentsaspiranter och underintendenter uppförda belopp af 25,000

kronor minskades till 20,000 kronor, dels ock i staten uppfördes ytterligare

4 förvaltare och 2 vaktmästare, än äfven öka anslaget till intendenturcorpsen,

nu kronor 391,529, med 18,863 kronor till 410,392

kronor.

Då, på sätt Riksdagen här ofvan under l:o anmält, den af Eders

Kongl. Maj:t uti förenämnda punkt 1 gjorda framställning förfallit, har

jemväl den af bifall till sistnämnda framställning beroende fråga om

sådan ändring i staten för intendenturcorpsen, att det till arfvoden åt

examinerade intendentsaspiranter och underintendenter uppförda belopp

af 25,000 kronor måtte minskas till 20,000 kronor, förfallit.

Enär Riksdagen, på sätt under punkten 4:o här ofvan anmälts,

afslagit Eders Kongl. Maj:ts förslag om uppförande å ordinarie stat

af ifrågasatt höjning af underbefälets löneförmåner, och det varit endast

under förutsättning af bifall till nämnda förslag, som Eders Kongl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

11

Maj:t under nu förevarande punkt föreslagit en ökning af anslaget till

intendenturcorpsen med 16,242 kronor 50 öre, har Riksdagen likaledes

afslagit sådan höjning.

Hvad derefter vidkommer förslaget om uppförande å int.endenturcorpsens

stat af ytterligare fyra förvaltare och två vaktmästare, hvilket

förslag har sin grund i Eders Kongl. Maj:ts i punkt 30 under denna

hufvudtitel gjorda framställning om anläggande af trängförråd i fyra

fördelningar, så enär, af skäl, som under punkt 33:o här nedan komma

att anföras, Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kong]. Maj:ts sistnämnda

förslag allenast i afseende å dylika förråds inrättande i II och

V arméfördelningarna, samt, enligt hvad statsrådsprotokollet beträffande

Eders Kongl. Maj:ts sistberörda framställning utvisar, endast två nya

förvaltarebeställningar skulle för dessa två förråd blifva erforderliga,

har Riksdagen funnit den nu ifrågasatta tillökningen uti intendenturcorpsens

personal kunna begränsas till två förvaltare.

I öfverensstämmelse med Riksdagens under punkten 4:o här ofvan

anmälda beslut har Riksdagen beräknat aflöningen å intendenturcorpsens

stat för nämnda två förvaltare efter den nu gällande dagaflöningen,

och har det belopp, hvarmed på grund af dessa två förvaltares tillkomst

anslaget till intendenturcorpsen behöft höjas, då blifvit 3,022

kronor 60 öre eller i jemnadt tal 3,023 kronor.

Riksdagen har alltså ej mindre medgifvit, att staten för intendenturcorpsen

må sålunda ändras, att i staten uppföras ytterligare två förvaltare,

än äfven ökat anslaget till intendenturcorpsen, nu 391,529

kronor, med 3,023 kronor till 394,552 kronor.

Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkarne.

6:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, vid bifall

till hvad af Eders Kongl. Maj:t uti punkt 1 under denna hufvudtitel

föreslagits, öka anslaget till ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste

bataljonsläkarne, nu kronor 41,911, med 1,265 kronor till 43,176

kronor.

Enär emellertid, på sätt ofvan anmälts, den fråga, som infattas

under berörda punkt, förfallit, har jemväl den i nu förevarande punkt

6:o förekommande, derpå beroende fråga förfallit; och har Riksdagen

följaktligen uti riksstaten för år 1900 uppfört förslagsanslaget till

ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste bataljonsläkare med oförändradt

belopp, 41,911 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Inqvarteringskostnader.

7:o. Eders Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att, vid bifall

till hvad af Eders Kongl. Maj:t uti punkt 1 under denna liufvudtitel

föreslagits, öka anslaget till inqvarteringskostnader, nu kronor 172,470,

med 560 kronor till 173,030 kronor.

Enär emellertid den i berörda punkt 1 omförmälda fråga förfallit,

har jemväl förevarande fråga förfallit; och har Riksdagen följaktligen

uppfört anslaget till inqvarteringskostnader uti riksstaten för år 1900

med oförändradt belopp, 172,470 kronor.

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.

8:o. Eders Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att, vid bifall

till hvad af Eders Kongl. Maj:t uti punkt 1 under denna Imfvudtitel

föreslagits, minska anslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd af

arméns omorganisation, nu kronor 47,000, med 115 kronor till 46,885

kronor.

Enär den i berörda punkt omförmälda fråga förfallit, har jemväl

nu förevarande framställning förfallit. Riksdagen har deremot, med

anledning af den utaf statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

i ämnet förebragta utredning, minskat anslaget till ersättningåt

vissa löntagare på grund af arméns omorganisation, nu 47,000 kronor,

med 6,115 kronor till 40,885 kronor.

Artilleriskjutskolor.

9:o. I punkt 9 under denna hufvudtitel har Eders Kongl. Maj:t i

statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att, för utvidgande af fältartilleriets

skjutskolor, höja anslaget till artilleriskjutskolor, nu kronor

22,200, med kronor 5,700 till 27,900 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kongl. Maj:ts

framställning vare sig angående ökniug af antalet af de till artilleriskjutskolorna

kommenderade officerare eller angående sammandragning

hvarje år af skjutskolan för subaltern officerare.

I fråga om de till grund för den äskade anslagsförhöjningen lig
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

13

gande beräkningarne (bil. n:is 16 och 17 till statsrådsprotokollet) har

Riksdagen deremot velat anmärka, att de principer, som blifvit följda

vid nu gällande stat för infanteriskjutskolan å Rosersberg, synas dervid

hafva bort till vinnande af större konseqvens och enhet tillämpas

i vidsträcktare mån, än som skett. Så t. ex. torde, enär, såsom Riksdagen

inhemtat, tjenstgöringen vid dessa skjutskolor eger rum med

trupp, icke någon anledning förefinnes att låta ifrågakommande dagtraktamenten

vid artilleriskjutskolorna utgå med högre belopp än de

traktamenten, hvilka förekomma vid infanteriskjutskolan. Den i kongl.

kungörelsen den 27 maj 1881 angifna lägre beräkningen af dylika

traktamenten synes alltså böra tillämpas äfven här, utom i de fall, då

möjligen någon del af personalen måste likasom vid infanteriskjutskolan

inställa sig vid skolan före kursens början eller derstädes qvarstanna

efter dess slut. Enligt Riksdagen tillhandakomna uppgifter

skulle den minskning i kostnader, som häraf blefve en följd, utgöra

vid skjutskolan för äldre officerare 313 kronor och vid skjutskolan för

subalternofficerare 560 kronor eller tillhopa 873 kronor.

Den i kostnadsberäkningen upptagna aflöningsrubriken »gratifikationer»

har synts Riksdagen böra förändras till »kostnad för handräckning»,

liksom vid infanteriskjutskolan skett
Riksdagen

har jemväl ansett, att den bland kostnaderna för artilleriskjutskolan

för äldre officerare upptagna posten 1,152 kronor för hyra

af sex hästar bör utgå, och att i stället vid skolan må begagnas kronans

hästar. Såsom departementschefen alternativt föreslagit, har då

i stället behöft anslås 300 kronor till ytterligare transportkostnader.

Den häraf föranledda besparingen kommer sålunda att uppgå till 852

kronor.

Riksdagen har alltså funnit den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

förhöjningen af anslaget kunna nedbringas från 5,700 kronor till 3,975

kronor, och har med anledning deraf, för utvidgande af fältartilleriets

sk jutskolor, höjt anslaget till artilleriskjutskolor, nu 22,200 kronor, med

3,975 kronor till 26,175 kronor.

Krigsskolan.

10:o. Eders Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen under

denna hufvudtitel i punkten 10 föreslagit Riksdagen att, under förutsättning

af bifall till hvad under punkten 4 föreslagits i fråga om förhöjning

af förvaltares dagaflöning, med godkännande af det vid stats
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

rådsprotokollet fogade förslag till stat för krigsskolan, öka anslaget till

krigsskolan, nu kronor 76,729, med kronor 11,571 till kronor 88,300.

Eders Kongl. Maj:ts föreliggande förslag till ny stat för krigsskolan

synes vara bygdt på de principer, som Riksdagen år 1898 för

sin del förordat, och liar Riksdagen icke haft något att i hufvudsak

emot detsamma erinra. Dock kan Riksdagen icke finna tillräckliga skäl

föreligga, för att i staten må uppföras en förvaltare med en till 1,693

kronor 80 öre föreslagen aflöning i stället för den förman, som hittills

tjenstgjort vid kompaniförrådet och logementen, och hvilkens befattning

jemväl bibehållits i Eders Kongl. Maj:ts vid 1898 års riksdag framlagda

förslag till ny stat för krigsskolan. Denne förmans aflöning har

enligt Riksdagen tillhandakommen upplysning uppgått till 2 kronor 50

öre om dagen eller för helt år till 912 kronor 50 öre. Riksdagen har

derför ur staten för krigsskolan uteslutit nämnda förvaltare och i stället

under rubriken »Betjening» uppfört en fjerde förman samt på grund

deraf höjt vederbörande anslagspost med 912 kronor 50 öre till 15,790

kronor 80 öre, hvarjemte för jemnande af statens slutsumma anslaget

till extra utgifter minskats med 18 kronor 70 öre till 6,306 kronor

40 öre. På det hela har således den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna

statens slutsumma minskats med 800 kronor, hvadan, då Eders Kongl.

Maj: t föreslagit en ökning i anslaget till krigsskolan med 11,571 kronor,

denna ökning genom de af Riksdagen sålunda vidtagna ändringar kommit

att begränsas till 10,771 kronor.

Riksdagen har alltså, med godkännande af bifogade stat för krigsskolan

(Bil. n:o 1), ökat anslaget till krigsskolan, nu 76,729 kronor,

med 10,771 kronor till 87,500 kronor.

Volontärskolor.

ll:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, vid bifall

till hvad under punkten 4 föreslagits, öka anslaget till volontärskolor,

nu 158,345 kronor, med 4,816 kronor till 163,161 kronor.

Enär Riksdagen, på sätt under punkten 4:o här ofvan anmälts,

funnit sig icke böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts framställning om uppförande

å ordinarie stat af förhöjning i underbefälets aflöningsförmåner,

och då Eders Kongl. Maj:ts förevarande förslag gjorts beroende af

bifall till nyssnämnda frants!ältning, har Riksdagen uti riksstaten för år

1900 uppfört anslaget till volontärskolor med oförändradt belopp,

158,345 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

15

Garnisonssjukhusen i Stockholm och Karlsborg.

12:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, vid bifall

till hvad under punkten 4 föreslagits, öka anslaget till garnisonssjukhusen

i Stockholm och å Karlsborg, nu kronor 70,650, med 328

kronor till 70,978 kronor.

Enär Riksdagen funnit anslag till förhöjning i underbefälets aflöningsförmåner

böra allenast å extra stat uppföras, samt enär Eders

Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning gjorts beroende på att

samma förhöjning måtte såsom ordinarie anslag beviljas, har Riksdagen

uti riksstaten för år 1900 uppfört anslaget till garnisonssjukhusen i

Stockholm och å Karlsborg med oförändradt belopp, 70,650 kronor.

Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar.

13:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka anslaget

till det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets

vapenöfningar, nu kronor 1,107,580, dels, vid bifall till hvad under

punkten 4 föreslagits, med 3,036 kronor, dels ock, vid bifall till hvad

under punkten 27 föresloges, med 26,530 kronor till 1,137,146 kronor.

Enär Riksdagen afslagit Eders Kongl. Maj:ts förslag om uppförande

å ordinarie stat af höjning uti underbefälets aflöningsförmåner, har

Riksdagen funnit den af Eders Kongl. Maj:t, under förutsättning af

bifall till berörda förslag, här föreslagna ökning uti nu ifrågavarande

anslag med 3,036 kronor icke böra ifrågakomma.

På sätt af punkten 30:o här nedan framgår, har Riksdagen deremot

bifallit Eders Kongl. Maj:ts förslag om anskaffning af lakan och

handdukar bland annat åt den icke garnisonerade armén, och har Riksdagen

med anledning deraf jemväl bifallit den af en sådan anskaffning

föranledda förhöjningen å nu ifrågavarande anslag.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kong!. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen ökat anslaget till det icke garnisonerade

infanteriets och det indelta kavalleriets vapenöfningar, nu kronor

1,107,580, med kronor 26,530 till kronor 1,134,110.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

De värnpligtiges vapenöfningar.

14:o. Eders Kongl. Maj:t liar i punkten 14 under denna hufvudtitel

i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att öka anslaget till

de värnpligtiges vapenöfningar, nu kronor 3,094,960, dels, vid bifall till

hvad under punkten 4 föreslagits, med 1,444 kronor, dels ock, vid bifall

till hvad under punkten 27 föresloges, med 53,060 kronor till 3,149,464

kronor.

Uti särskild till Riksdagen den 30 december 1898 afbiten proposition

har Eders Kongl. Magt föreslagit Riksdagen att medgifva, att,

derest beväringsman aflede eller förklarades oförmögen till vidare krigstjenst

eller i allmänhet utan eget förvållande urståndsattes att vapenöfvas

hela den lagstadgade öfningstiden, skulle vid afslutandet af de

vapenöfningar, under hvilka beväringsmannen aflidit eller blifvit frikallad

från värnpligtens vidare fullgörande, eller, derest han mellan vapenöfningar

aflidit eller utan eget förvållande urståndsatts att vapenöfvas,

vid slutet af de öfningar, som följde näst derefter, den af honom intjenta,

för insättning i postsparbanken afsedda dagaflöning i nämnda

bank insättas för att beväringsmannen eller hans rättsinnehafvare tillhandahållas

i samma ordning, som för dylika af de värnpligtige intjenta

medel i allmänhet vore föreskrifvet; dock att från denna förmåns åtnjutande

skulle uteslutas den beväringsman, hvilken vid eller före den i

§ 105 af inskrifningsförordningen bestämda första efterbesigtning blifvit

kasserad.

Vidkommande Eders Kongl. Maj:ts framställning om höjning af nu

ifrågavarande anslag med 1,444 kronor på grund af föreslagen förbättring

i underbefälets aflöningsförmåner, har Riksdagen med anledning

af sitt, under punkten 4:o här ofvan, anmälda beslut funnit sådan

ökning icke böra ega rum.

Då Riksdagen deremot, på sätt af punkten 30:o här nedan framgår,

bifallit framställningen om anskaffande af lakan och handdukar bland

annat åt de värnpligtige, har Riksdagen jemväl bifallit den af sådan

anskaffning betingade förhöjningen uti nu ifrågavarande anslag med

53,060 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts uti ofvanberörda särskilda proposition gjorda

framställning om rätt för beväringsman eller hans rättsinnehafvare att

i vissa fall utbekomma intjent, men förut ej utbetald dagaflöning, är

föranledd af Riksdagens framställning i ämnet, och har Riksdagen lemnat

bifall till nämnda proposition.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

17

Riksdagen har alltså dels på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts

förevarande, i punkten 14 under fjerde hufvudtiteln i statsverkspropositionen

gjorda framställningar, att Riksdagen ökat anslaget till de

värnpligtiges vapenöfningar, nu kronor 3,094,960, med kronor 53,060

till kronor 3,148,020; dels ock bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t uti

ofvanberörda till Riksdagen särskild! aflåtna proposition föreslagit.

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar

och materiel.

15:o. I punkten 15 under denna hufvudtitel har Eders Kongl.

Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen ej mindre att, vid

bifall till hvad under punkten 16 föresloges om ökning af anslaget till

arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

öfningar och materiel med 15,000 kronor, minska anslaget till arméns

vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och

materiel med lika belopp 15,000 kronor, än äfven höja sistnämnda anslag,

för ökad ammunition åt fältartilleriets skjutskola för äldre officerare

med 34,000 kronor, för ammunition åt fältartilleriets skjutskola för

subalternofficerare med 10,000 kronor, för ammunition åt fästningsartilleriets

skjutskola med 10,000 kronor, för ökad ammunition åt fältartilleriregementena

med 68,000 kronor, och för ökad ammunition åt

fästningsartillericorpserna med 5,000 kronor, eller sammanlagdt 127,000

kronor, hvadan, vid bifall till hvad sålunda föreslagits, ifrågavarande

anslag, nu 1,318,155 kronor, komme att på det hela ökas med 112,000

kronor till 1,430,155 kronor.

Mot Eders Kongl. Maj:ts framställning i denna punkt har Riksdagen

icke haft något att erinra. Riksdagen, som i nästföljande punkt

anmäler sitt bifall till Eders Kongl. Maj:ts under punkten 16 i statsverkspropositionen

gjorda framställning, har alltså ej mindre minskat

anslaget till arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets

öfningar och materiel, med 15,000 kronor, än äfven höjt sistnämnda

anslag för ökad ammunition åt fältartilleriets skjutskola för äldre

officerare med 34,000 kronor, för ammunition åt fältartilleriets skjutskola

för subalternofficerare med 10,000 kronor, för ammunition åt

fästningsartilleriets skjutskola med 10,000 kronor, för ökad ammunition

åt fältartillerircgementena med 68,000 kronor, och för ökad ammunition

Bill. till Riksd. Prof. 1899. JO Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Biltsdagens Skrifvelse N:o 63.

åt fästningsartillericorpserna med 5,000 kronor, eller sammanlagdt

127,000 kronor, och liar sålunda ifrågavarande anslag, nu 1,318,155

kronor, på det hela ökats med 112,000 kronor till 1,430,155 kronor.

Arméns byggnader och kommendaniskapsutgifter samt

fortifikationens öfningar och materiel.

16:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag

har Riksdagen ökat anslaget till arméns byggnader och kommendantskapsutgifter

samt fortifikationens öfningar och materiel, nu 480,000

kronor, med 15,000 kronor till 495,000 kronor.

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den

garnisonerade armén.

17:o. I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts i punkten 17 under

fjerde hufvudtiteln gjorda framställning, och då Riksdagen bifallit Eders

Kongl. Maj:ts förslag angående anvisande af medel till lakan och handdukar

åt icke garnisonerade armén och de värnpligtige samt angående

deraf föranledd ökning af de under punkterna 13:o och 14:o här ofvan

omförmälda vapenöfningsanslagen, har Riksdagen minskat anslaget till

arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för den garnisonerade

armén, nu 251,610 kronor, med 38,232 kronor till 213,378 kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

18:o. I enlighet med Eders Kongl. Maj:ts förslag har Riksdagen

för beredande af ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

ökat ifrågavarande anslag, nu 2,327,700 kronor, med 672,300 kronor

till 3,000,000 kronor.

Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.

19:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, vid bifall

till hvad under punkten 4 föreslagits, öka anslaget till omorganisation

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63. 19

af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, nu 1,786,083 kronor, med

13,398 kronor till 1,799,481 kronor.

Enär Riksdagen, på sätt under punkten 4:o här ofvan anmälts, icke

flin nit sig höra bifalla Eders Kong! Maj:ts förslag om uppförande å

ordinarie stat af ifrågasatt aflöningsförhöjning för underbefälet, och då

Eders Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning gjorts beroende af

bifall till nyssberörda förslag, har Riksdagen uti riksstat en för år 1900

uppfört anslaget till omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och

Norrland med oförändradt belopp, 1,786,083 kronor.

Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland.

20:o. Riksdagen bar, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, i riksstaten för år 1900 uppfört anslaget till

fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland

såsom förslagsanslag med oförändradt belopp 249,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

21:o. Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att

Riksdagen måtte besluta att till bestridande af kostnaderna för ersättning

åt rusthållare, på sätt och under vilkor, som af Eders Kongl.

Maj:t bestämdes, för nummerhäst, som vid tillfälle, då den genom

kommendering till tjenstgöring varit från rusthållares vård skild, störtat

eller så skadats, att den blifvit till tjenstgöring som nummerhäst obrukbar,

höja förslagsanslaget till ersättning för störtade eller skadade

nummerhästar vid indelta kavalleriet från 4,000 kronor till 10,000 kronor

årligen.

Till stöd för denna framställning har i motionen anförts följande:

Vid 1884 års riksdag hade väckts motion i syfte, att rusthållare

skulle erhålla ersättning för nummerhäst, som under tjenstgöring störtade

eller så skadades, att han blefve till tjenstgöring som nummerhäst

obrukbar. Såväl statsutskottet som Riksdagen hade funnit frågan

förtjent af synnerlig uppmärksamhet, men då tillräcklig utredning

i ärendet ansetts saknas, hade Riksdagen anhållit, att Eders Kongl.

Maj:t måtte, efter verkstäld utredning, med förslag i ärendet till Riksdagen

inkomma. Af den derefter verkstälda utredningen hade fram
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Biksdagens Skrifvelse N:o 63.

gått, att i ärendet hörda lokala myndigheter förordat bifall till Riksdagens

framställning, men att arméförvaltningen och kavalleriinspektören,

under förmälan hufvudsakligen, att sådan rätt för rusthållare till ersättning

i den omfattning, Riksdagens skrifvelse afsåge, skulle så minska

rusthållarnes intresse att väl vårda nummerhäst, att det skulle blifva

svårt att bibehålla rytteriet i brukbart skick, funnit rätt till ersättning

böra tillkomma rusthållare endast i fråga om olycksfall af ifrågavarande

art, som inträffade under nummerhästs tjenstgöring vid andra öfningar

än s. k. ordinarie möten. I enlighet med sistnämnda uppfattning hade

Eders Kongl. Maj:t till 1885 års Riksdag aflåtit förslag till författning

derom, att ersättning skulle utgå för nummerhäst, som under tjenstgöring

vid andra kommenderingar och öfningar än ordinarie möten

störtade eller skadades, så att han blefve till tjenstgöring som nummerhäst

obrukbar, samt för detta ändamål äskat ett förslagsanslag till

belopp af 4,000 kronor årligen. Riksdagen hade beviljat anslaget, men

derjemte, enär de skäl, som af Eders Kongl. Maj:t anförts emot det

af 1884 års Riksdag i frågan uttalade önskemålet, icke syntes jäfva

rigtigheten af hvad Riksdagen till stöd för förverkligandet af samma

önskningsmål andragit, anhållit, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga

ärendet i förnyadt öfvervägande och till en kommande Riksdag aflåta

den framställning i detta ämne, hvartill Eders Kongl. Maj:t kunde

finna skäl. Emellertid hade Eders Kongl. Maj:t, efter vederbörandes

hörande, icke funnit skäl att frånträda den af Eders Kongl. Maj:t förut

uttalade uppfattning i frågan, och hade i enlighet dermed den 19 juni

1885 författning i ämnet utfärdats.

I anslutning till den af 1884 års Riksdag vid frågans behandling

uttalade åsigt, att besväret att hålla nummerhäst, på grund af risken

af olycksfall under hästens tjenstgöring, innebure en obestämdhet såsom

skattebörda, hvilken borde afhjelpas, och då lagen den 2 december

1892 angående lindring i rustnings- och roteringsbesväret finge anses

i sina konseqvenser böra medföra, att rusthållaren skulle erhålla ersättning

för förluster genom sådana olycksfall, hade förevarande förslag

framstälts, och har derjemte hänvisats dertill, att vid ärendets behandling

åren 1884 och i885 ett anslag till belopp af 10,000 kronor årligen

ansetts vara för detta ändamål lämpligt.

Riksdagen vill till en början till fullständigande och rättelse af de

i motionen sålunda lemnade uppgifter erinra, att, sedan ifrågavarande

anslag år 1885 första gången af Riksdagen beviljades, och då till ett

belopp af 4,000 kronor, detsamma vid 1891 års riksdag med anledning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

21

af motion om ersättningsskyldighetens utsträckning blef uti riksstaten

för år 1892 höjdt till 6,000 kronor, hvarefter anslaget år 1896 vid

genomförandet af förändrad uppställning af fjerde hufvudtiteln blef på

Eders Kongl. Maj:ts förslag sänkt till 4,900 kronor, samt att det alltsedan

bibehållits vid sistnämnda belopp.

Då Riksdagen år 1886 anmälde sitt godkännande af Eders Kongl.

Maj:ts proposition beträffande ersättning för indelta kavalleriet tillhörande

nummerhästar, som under extra kommenderingar störtade eller

så skadades, att de blefve såsom tjenstehästar obrukbara, framhöll Riksdagen,

att det, enligt dess förmenande, vore med billighet och rättvisa

öfverensstämmande, att den ifrågasatta ersättningen utginge jemväl för

olycksfall vid andra tillfällen, då hästen kommenderades från rusthållet

och således icke af rusthållaren sjelf vårdades. Riksdagen kunde nemligen

ej tillerkänna de betänkligheter, som deremot anförts, den afgörande

betydelse, som arméförvaltningen dervid fästat.

Beträffande den för närvarande medgifna ersättningen är uti arméförvaltningens

kungörelse den 14 juli 1885 föreskrifvet, att densamma

skall utgå endast under förutsättning och vilkor, att den rustande ej

kan anses vara genom nummerhästens vanvård sjelf vållande till olyckan

samt att för utrönande häraf noggrann besigtning skall vid konnnenderingens

början och slut å de dit beordade hästarne förrättas af vederbörande

veterinär i närvaro af officer, hvarvid jemväl rusthållaren

må ega att närvara. Då ju dylika bestämmelser, hvilka synas innebära

betryggande garanti för att rusthållare ej må med mindre omsorg

än hittills vårda nummerhästen, böra föreskrit vas äfven beträffande den

nu ifrågasatta, mer utsträckta ersättningssskyldigheten från statens sida

har Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen år 1885 uttalat,

icke hyst några betänkligheter mot en sådan rxtsträckning. Då

derjemte det i motionen föreslagna anslagsbeloppet, 10,000 kronor,

synts icke vara för högt har Riksdagen, med bifall till förenämnda motion,

för beredande af ersättning åt rusthållare på sätt och under vilkor,

som af Eders Kongl. Maj:t bestämmas, för indelta kavalleriet tillhörande

nummerhästar, som vid tillfälle, då de genom kommendering till

tjenstgöring varit från rusthållares vård skilda, störtat eller så skadats,

att de blifvit såsom tjenstehästar obrukbara, höjt förslagsanslaget till

ersättning för störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet

från 4,900 kronor med 5,100 kronor till 10,000 kronor.

22:o. Uti en inom Riksdagen väckt ’ motion har föreslagits, att

Riksdagen måtte besluta, att vid inqvartering under fredstid af tågande

)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

trupper ersättning till inqvarteringsgifvaren på landet skall utgå med

1 krona för befäl och vederlikar, 70 öre för underbefäl och 35 öre för

manskap, allt för logis öfver natt, samt att anslaget till inqvarteringskostnader

måtte höjas med 12,000 kronor till bestridande af de utgifter,

som af de sålunda föreslagna ersättningarna blefve en följd.

Till stöd för detta förslag har i motionen framhållits, att det torde

vara obestridligt, att den vissa hemman åliggande inqvarteringsskyldigheten

å landet drabbade hemmanen högst ojemnt. Numera förekomme,

synnerligast vid s. k. stationssamhällen, der trupper sammandroges för

att invänta för dem afsedda transporttåg, att ej blott hemmansinnehafvare,

utan jemväl derstädes bosatte näringsidkare, handlande och jordlägenhetsinnehafvare

för utrymmets skull måste mottaga manskap till

inqvartering. Riksdagens år 1890 till Eders Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelse

om utredning af inqvarteringsfrågan syntes ej heller hafva föranledt

till ändrade bestämmelser derutinnan beträffande fredstid.

Med föranledande af väckta motioner anhöll Riksdagen år 1890 i

skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t, att Eders Kongl. Maj:t ville låta utreda,

om och i hvad mån ersättning för inqvartering af tågande trupper

borde lämpligen beredas deraf betungade, samt till Riksdagen framkomma

med det förslag, som af sådan utredning kunde föranledas.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen samt arméförvaltningen

afgifvit yttranden i frågan, föredrogs densamma den 30

december 1893 inför Eders Kongl. Maj:t, som dervid fann Riksdagens

framställning icke böra till någon åtgärd föranleda.

Riksdagen som tagit del af berörda utredning, har för sin del i

likhet med de fleste Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansett det

vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att godtgörelse lemnas

för inqvartering af tågande trupper under färderna till och från de

årliga vapenöfningarna eller vid liknande tillfallen. De uti motionen

ifrågasatta ersättningsbeloppen hafva dock synts Riksdagen allt för höga,

hvaremot de af arméförvaltningen år 1892 föreslagna, nemligen för

nattqvarter till befäl 25 öre och manskap 5 öre, möjligen kunna anses

väl låga. Riksdagen har emellertid icke funnit sig böra ingå på utförligare

yttranden i denna sak, då Riksdagen anser det vara önskligt, att

Eders Kongl. Maj:t ville på grundvalen af den år 1892 förebragta utredningen

taga frågan under förnyad ompröfning.

Enligt hvad arméförvaltningen uti sitt utlåtande år 1892 meddelat,

skulle en bestämmelse i afsedt syfte icke beröra anslaget till inqvarteringskostnader,

utan i stället anslagen till vapenöfningar.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Riksdagen får alltså anhålla, att Eders Kong!. Maj:t täcktes taga

under förnyadt öfvervägande, huruvida och i hvad mån ersättning för

inqvartering af tågande trupper bör lämpligen beredas deraf betungade,

samt till Riksdagen aflåta den framställning i ämnet, som må finnas af

förhållandena föranledas.

23:o. Beträffande öfriga ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln

har någon förändring icke blifvit ifrågasatt.

Riksdagen har i riksstaten för år 1900 uppfört samtliga de ordidarie

anslagen under denna hufvudtitel, i afseende å hvilka icke här

ofvan särskilda beslut blifvit anmälda, till oförändrade belopp; dock att

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma ökats med 52 kronor från

5,985 kronor till 6,037 kronor.

Extra anslag.

Tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges

inskrifning och redovisning m. m.

24:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter

i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m. på extra

stat för år 1900 beviljat 53,000 kronor.

Artilleribehof.

Arméns eldhandvapen.

25:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att af det för

anskaffning af nya eldlian dvapen åt armén beviljade, men ännu ej anvisade

belopp, 1,224,750 kronor, till utgående på extra stat för år 1900

anvisa 1,147,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Till behandling i sammanhang med denna Eders Kongl. Maj:ts

framställning har Riksdagen förehaft en inom densamma väckt motion,

deruti yrkats, att Riksdagen måtte för anskaffning af nya eldhandvapen

åt armén, att beställas vid enskilda in- eller utländska verkstäder, på

extra stat för år 1900 anvisa dels återstoden af för anskaffning af sådana

vapen redan beviljade medel 1,224,750 kronor, dels och derutöfver

1,565,250 kronor, eller alltså tillsammans 2,790,000 kronor.

Riksdagen har, med föranledande af Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning och ofvanberörda motion, för anskaffande under innevarande

eller nästkommande år inom eller utom landet af ytterligare

40,000 gevär utöfver det antal, som under samma år kan för redan

tillgängliga medel tillverkas vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori, på

extra stat för år 1900 anvisat dels redan för anskaffning af nya eldhandvapen

åt armén beviljade, men ännu ej anvisade 1,224,750 kronor,

dels ock derutöfver 1,163,250 kronor eller tillhopa 2,388,000 kronor.

Skjutfält för Första Göta artilleriregemente.

26:o. Eders Kongl. Maj:t har i punkten 23 under denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att af det till inköp af skjutfält för Första

Göta artilleriregemente beviljade belopp, 200,000 kronor, till utgående

på extra stat för år 1900 anvisa återstående 100,000 kronor.

Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har

Riksdagen af det till inköp åt skjutfält för Första Göta artilleriregemente

beviljade belopp, 200,000 kronor, till .utgående på extra stat för

år 1900 anvisat återstående 100,000 kronor.

Försök med ny fältartillerimateriel.

27:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna hufvudtitel i punkten

24 föreslagit Riksdagen att för anställande af försök med nya fältkanoner

jemte tillhörande lavetter och fordon samt för anskaffning af

derför erforderlig materiel och ammunition på extra stat för år 1900

bevilja 235,000 kronor.

I betraktande af den mycket stora betydelse, som ett fullt tidsenligt

fältartilleri har i afseende på en armés krigsduglighet, och med

hänsyn till öfriga i statsrådsprotokollet framhållna omständigheter, har

Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts framställning, att

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

redan nu måtte företagas försök, afsedda att tjena till ledning vid en

blifvande nyanskaffning af dylik materiel. Emot det af Eders Kongl.

Maj:t föreslagna sättet för försökens anordnande har Riksdagen ej käft

något att erinra, men har velat uttala den förväntan, att det måtte så

vidt möjligt tagas hänsyn till, att åt svensk industri må tillförsäkras

så stor andel i en eventuel leverans som möjligt.

Riksdagen har alltså för anställande af försök med nya fältkanoner

jemte tillhörande lavetter och fordon samt för anskaffning af derför

erforderlig materiel och ammunition på extra stat för år 1900 beviljat

235,000 kronor.

Fortifikations- och artilleribehof.

Det fasta försvaret i allmänhet.

28:o. Eders Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen under fjerde

hufvudtiteln i punkten 25 föreslagit Riksdagen att dels medgifva Eders

Kongl. Maj:t rätt att under innevarande år använda den ännu ej disponerade

återstoden, 1,500,000 kronor, af det utaf 1898 års Riksdag

på extra stat för år 1899 till stärkande af landets nuvarande försvar

beviljade anslag; dels för samma ändamål på extra stat för år 1900

bevilja ett belopp af 2,200,000 kronor; dels ock medgifva, ej mindre att

50,000 kronor af en per mille fonden finge under innevarande år ställas

till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för att användas till befästningsarbeten

jemte bestyckning och anordningar för försvarets ledning vid

inloppet till Göteborg, än äfven att för samma ändamål nämnda fonds

återstod, beräknad till 220,000 kronor, måtte få under år 1900 användas.

Hvad Eders Kongl. Maj:ts framställning om användande af en per

mille fonden till arbeten för försvaret af inloppet till Göteborg vidkommer,

så enär denna fond är uteslutande afsedd för Göteborgs befästande och

det nu af Eders Kongl. Maj:t begärda beloppet 270,000. kronor i sin

helhet erfordras för utförande af det i befästningskomiténs förslag upptagna

minflankeringsbatteri, har Riksdagen, under förutsättning att medlen

komma att till anläggning af nämnda batteri användas, funnit sig

böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts förevarande förslag.

Riksdagen har

dels medgifvit Eders Kongl. Maj:t rätt att under innevarande år

använda den ännu ej disponerade återstoden, 1,500,000 kronor, af det

Bill. till Riksd. Prat. 1839. 10 Sami. 1 Afd. 1 Hand. 8 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

utaf 1898 års Riksdag på extra stat för år 1899 till stärkande af landets

nuvarande fasta försvar beviljade anslag;

dels för samma ändamål på extra stat för år 1900 beviljat 2,200,000

kronor; samt

dels medgifvit, ej mindre att 50,000 kronor af en per mille fonden

må under innevarande år ställas till Eders Kongl. Majrts förfogande

för att användas till anläggande af minflanker ing sbatteri vid inloppet till

Göteborg, än äfven att för samma ändamål nämnda fonds återstod, beräknad

till 220,000 kronor, må få under år 1900 användas.

Intendenturbehof.

Intendenturutrustning.

29:o. Eders Kongl. Maj:t har i punkten 26 under denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att till anskaffning af intendenturutrustning

åt armén på extra stat för år 1900 anvisa 500,000 kronor.

Riksdagen har till anskaffning af intendenturutrustning åt armén

af redan beviljadt anslag, 1,029,940 kronor, på extra stat för år 1900

anvisat återstående 500,000 kronor.

Lakan och handdukar åt icke garnisonerade armén och de värnpiigtige.

30:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffning

af lakan och handdukar åt den icke garnisonerade armén och de

värnpiigtige på extra stat bevilja 418,144 kronor samt till utgående

under år 1900 deraf anvisa 209,072 kronor.

Med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet härom anförts, har

Riksdagen till anskaffning af lakan och handdukar åt den icke garnisonerade

armén och de värnpiigtige beviljat 418,144 kronor samt deraf

på extra stat för år 1900 anvisat 209,072 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

27

Diverse behof.

Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.

31:o. Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen för år 1900 till reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän

anvisat 9,000 kronor, med rättighet för Eders Kongl.

Maj:t att få under följande år använda hvad af anslaget kan under

året besparas.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.

32:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna hufvudtitel i punkten

29 föreslagit Riksdagen att till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande på extra stat för år 1900 bevilja 160,000 kronor,

med rättighet för Eders Kongl. Maj:t att få under följande år använda

hvad af anslaget kunde under året besparas.

Då Riksdagen icke kan bestrida den stora betydelse, som det frivilliga

skytteväsendets ytterligare utveckling eger, har Riksdagen, ehuru

så nyligen som år 1896 detta anslag höjts från 90,000 kronor till

120,000 kronor, ansett sig icke böra motsätta sig den gjorda framställningen,

utan har till skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens|befrämjande

på extra stat för år 1900 anvisat 160,000 kronor, med rättighet

för Eders Kongl. Maj:t att få under följande år använda hvad af

anslaget kan under året besparas.

Trängförråd.

33:o. Uti punkten 30 under denna hufvudtitel har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit Rikdagen att för anläggande af trängförråd i II, III,

IV och V arméfördelningarna på extra stat för år 1900 anvisa 224,600

kronor.

Anläggandet af trängförråd i II och V fördelningarna, hvilka

sjelfva sakna trängformationer, utgör, såsom departementschefen också

framhållit, ett i 1892 års förbättrade härordning ingående moment, och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

har Riksdagen derför bifallit Eders Kongl. Maj:ts framställning i

denna del.

Deremot har Riksdagen icke af den i statsrådsprotokollet lemnade

utredningen kunnat finna sig öfvertygad, att tränglorråd i III och IV

fördelningarna å andra orter, än der nämnda fördelningars trängtrupper

äro i fredstid förlagda, äro oundgängligen erforderliga, och har Riksdagen

derför icke beviljat anslag för anläggande af dylika förråd i sistberörda

två fördelningar.

På grundvalen af de i statsrådsprotokollet anförda siffror har Riksdagen

beräknat kostnaden för anläggande af trängförråd i II och V

fördelningarna till 108,900 kronor. Enligt hvad af statsrådsprotokollet

jemväl framgår, skulle för dessa förråd intendenturcorpsen behöfva

ökas med blott två förvaltare.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen för anläggande af trängförråd i

II och V arméfördelningarna på extra stat för år 1900 anvisat 108,900

kronor.

Anläggande af telegraflinjer emellan öfre Norrland och mellersta Sverige.

34:o. Uti punkten 31 under fjerde hufvudtiteln har Eders Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att för anläggande af telegrafledningar på

• sträckorna Sollefteå—Boden—Luleå och Ockelbo—Krylbo—Sala samt

för anskaffande af erforderlig materiel för en telegraflinie Jörn—

Glommerträsk på extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 39,400

kronor.

På grund af de skäl, som för ifrågavarande anläggningar blifvit i

statsrådsprotokollet anförda, har Riksdagen för anläggande af telegrafledningar

på sträckorna Sollefteå—Boden—Luleå och Ockelbo—Krylbo

—Sala samt för anskaffande af erforderlig materiel för en telegraflinie

Jörn—Glommerträsk på extra stat för år 1900 anvisat 39,400

kronor.

Nybyggnader för Wendes artilleriregementes beväringsmanskap.

35:o. Eders Kongl. Maj:t har i punkten 32 under denna hufvudtitel

föreslagit, att Riksdagen måtte för uppförande af byggnader för

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

29

beväringsmanskapet vid Wendes artilleriregemente på extra stat för år

1900 anvisa 91,000 kronor.

Med afseende å de i statsrådsprotokollet anförda skäl, har Riksdagen

för uppförande af byggnader för beväringsmanskapet vid Wendes

artilleriregemente på extra stat för år 1900 anvisat 91,000 kronor.

Anläggning af ett militärbageri i Mjölby.

36:o. Eders Kongl. Maj:t har under fjerde hufvudtiteln i punkten

33 föreslagit Riksdagen att för anläggning af ett militärbageri i Mjölby

på extra stat för år 1900 anvisa ett belopp af 115,000 kronor.

De vid statsrådsprotokollet fogade beräkningar angående det ifrågasatta

militärbageriets verksamhet hafva icke synts Riksdagen lemna

säker grund för antagandet, att resultatet af samma verksamhet skulle

komma att ställa sig gynsamt i ekonomiskt afseende. Riksdagen har

ansett det kunna dragas i tvifvelsmål, om det ej, i stället för att upprätta

ett nytt bageri i ej större skala än som nu föreslagits, skulle

vara fördelaktigare att söka utvidga de anläggningar, som i sådant

afseende redan finnas. På grund häraf har Riksdagen funnit sig höra

afstå förevarande framställning, helst ett uppskof tillsvidare med denna

frågas afgörande icke torde medföra någon afsevärd olägenhet.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har alltså icke af

Riksdagen bifallits.

Försöksmobilisering.

37:o. I statsverkspropositionen har Eders Kongl. Maj:t uti punkten

34 under denna hufvudtitel föreslagit Riksdagen att för utförande under

år 1900 af försöksmobilisering och dermed sammanhängande fälttjenstöfningar

vid en arméfördelning på extra stat för sagda år bevilja

700,000 kronor.

Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har detta förslag

icke vunnit Riksdagens bifall.

Stockholm den 14 maj 1899.

Med undersåtlig vördnad.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Bil. n:o 1.

Förslag till

Stat

för Krigsskolan.

Kronor.

Kronor.

Aflöning.

Stab.

5,000

dagaflöning i 365 dagar å 4 kronor ..........................................

1,460

—

lönetillägg för 2 tjenstehästar å 400 kronor ..............................

800

—

fourrageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst ............

730

—

7,990

1 adjutant, tillika bibliotekarie, arfvode ..........................................

—

—

1,200

—

1 slottspastor, arfvode....................................................................

—

—

800

—

1 läkare, lön ..............................................•..................................

900

dagaflöning i 365 dagar å 2 kronor .........................................

730

—

1,630

1 veterinär, arfvode........................................................................

• -

—

200

—

1 redogörare uppbär sina aflöningsförmåner från Intendenturcorpsens

stat.

Koiupanibefäl.

1 kompanichef, arfvode .................................................................

—

—

1,500

—

1 subalternofficer af infanteriet, arfvode.................. .....................

—

—

1,200

—

3 subalternoffieerare, af infanteriet, arfvode ..................................

—

—

3,600

—

1 d:o af kavalleriet. d:o ....................................

—

—

1,200

—

1 fanjunkare, tillika väbel, d:o ....................................

—

—

950

—

Transport

—

-!

20,270

—

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

31

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

20,270

—

Lärare.

1 förste lärare i krigskonst, arfvode ............................................

—

—

1,500

—

1 andre d:o d:o ................................................

—

—

1,000

—

1 förste d:o i vapenlära och artilleriexercisreglemente, arfvode.....

—

—

1,500

—

1 andre d:o d:o ...............................................

—

—

1,000

—

1 förste d:o i krigsbyggnadskonst, d:o ...................................

—

—

1,500

—

1 andre d:o d:o ....................................

—

—

1,000

—

1 förste d:o i topografi d:o ...................................

—

—

1,500

—

1 andre d:o d:o ....................................

—

—

1,000

—

1 lärare i gymnastik och vapenföring, d:o ....................................

—

—

1,500

—

1 lärare i krigslagar, tjenstgörings- och infanteriexercisreglemente, d:o

—

—

1,000

—

1 lärare i militärförvaltning, d:o ...................................................

—

—

300

—

1 lärare i militär sundhets- och förbandslära, d:o..........................

—

—

300

—

1 lärare i ridning, hästkännedom* och kavalleriexercisreglemente, d:o

—

—

500

—

1 förste lärare, förslagsvis 90 dagar, d:o .......................................

—

—

375

—

1 andre lärare, d:o d:o .......................................

'' -

—

250

—

Betjening.

Förslagsvis: 4 förmän, 1 skogvaktare, tillika postbud, 1 tändare och

uppsyningsman öfver ledningarna, 15 drängar, 1 sjuksköterska

och 1 städerska med i allmänhet hel årtjenst samt 2 drängar för

en tid af 90 dagar om året ......................................................

—

—

15,790

80

1 sjukvårdssoldat, dagtraktamente i förslagsvis 330 dagar å 1 krona

495

—

munderingsersättning i förslagsvis 330 dagar å 33 öre ...............

108

90

G03

90

1 spel d:o d:o ......................................................

—

--

603

90

Summa aflöning kronor 52,274: 90

Omkostnader under nedanstående titlar.

Stående biblioteket, tafvelsamlingen och skrifmaterialier ..................

—

—

1,200

—

Remontering af en häst, underhåll af seltyg, fordon, redskap för

skogsskötsel och åkerbruk, m. in..............................................

—

—

1,300

—

_

__

3,000

_

Bränsle, lyse och vatten ................................................................

__

_

6,500

_

Transport

—

—

63,493

60

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Kronor.

Kronor.

Transport

—

—

63,493

8,000

2,500

900

60

6,000

300

Kaserneringskostnader för betjeningen.............................................

Extra utgifter..............................................................................

6,306

40

Summa omkostnader kronor 36,025: 10

Summa kronor

—

—

87,500

—

Anm. 1. Om brist på någon titel uppstår, må till betäckande deraf användas å andra titlar möjligen

uppkommande besparingar, under vilkor att anslaget i sin helhet icke öfverskrides.

Anm. 2. Af de å anslaget uppkommande besparingar eller, om dessa dertill ej lemna tillgång,

af fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar utgå till dertill berättigade dagaflöning och fourrageersättning

för skottdag.

Anm. 3. Stabspersonalen (slottspastorn och veterinären dock undantagna) samt kompanibefälet

erhålla servisersättning enligt tariffen i inqvarteringsordningen för Stockholms stad samt öfrig inqvartering

in natura, äfvensom kostnadsfritt bostad å Karlberg för hästskötare och stallrum derstädes för

tjenstehästar. Betjeningen åtnjuter inqvartering med servis in natura samt erforderligt bränsle och lyse.

I mån af utrymme må chefen upplåta bostad åt skolans lärare.

Anm. 4. Chefen eger dispositionsrätt öfver Karlbergs kungsgård m. m. på sätt i nådiga brefven

den 23 maj 1815, den 26 januari 1894 och den 12 november 1897 blifvit bestämdt, dock att all den

kontanta uppbörd, som på grund af denna dispositionsrätt inflyter, skall till statsverket inlevereras.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

33

Bil. Ritt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Fjerde huiVudtitel.

:

Landtförsvarsdepartementet.

Anvisning

i kontant.

Indelning och

dermed jemför- lig anvisning, ;

på förslag.

Ersättningar.

Summa.

Aflöning och expenser samt inqyarterings- oeh resekostnad.

Kronor.

Ö.

1

Kronor, j

ö.

Kronor.

••

0.

1

Departementschefen....................................................................

17,000

-

—

17,000

_

Departementet...........................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet, förslags- anslag. Nuvarande belopp................................... 5,985: —

50,250

50,250

Ökas med........................................................... 52: —

6,037

—

—

6,037

—

Arméförvaltningen.......................................................................

147,265

—

—

—

147,265

—

Generalitetsstaten......................................................................

132,660

—

—

—

132,660

—

! Generalstaben...........................................................................

251,000

—

—

—

251,000

—

; Artilleristaben..........................................................................

12,200

—

—

—

12,200

—

Kommendantsstaten....................................................................

Aflöning och rekrytering m. m. Nuvarande belopp..... 8,533,370: —

14,348

14,348

Ökas mod........................................................ 75,154: —

; Intendonturcorpscn. Nuvarande belopp......................... 391,529: —

8,608,524

—

—

—

8,608,524

Ökas mod ...................................................... 3,023: —

Ökad aflöning för de till tjensteåldorn äldste bataljonsläkarne, för-

394,552

—

—

—

394,552

slagsanslag........................................................................

41,911

—

—

—

41,911

—

Stipendier för fältläkarecorpsen och veterinärstaton ........................

21,800

—

—

—

21,800

—

Inqvarteringskostnader, förslagsanslag. ..........................................

172,470

—

—

—

172,470

—

Inqvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag.................

21,450

—

—

—

21,450

—

Trp:t

9,891,467

—

—

—

9,891,467

-

Jiih. till Rilcsd. Prot. 1833. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Raft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Anvisning

i kontant.

Indelning och

dermed jemför- lig anvisning,

på förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Trp:t

9,891,467

—

9,891,467

—

Alderstillägg, förslagsanslag .................•..................................

30,000

—

—

—

30,000

—

Eeservbefälet, förslagsanslag, högst .............................................

53,516

—

—

53,516

—

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation, för- slagsanslag, högst. Nuvarande belopp..................... 47,000: —

|

Minskas med ................................................... 6,115: —

40,885

—

—

—

40,885

_

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.............................

164,376

—

—

—

164,376

—

Resestipendier till artilleri- och ingeniörofficerare............................

7,000

—

—

—

7,000

_

Resestipendier till militärläkare..................................................

2,000

—

—

—

2,000

__

Durchmarschkostnader, reservationsanslag .....................................

8.000

—

—

—

8,000

—

Remontering och liästlega in. ni.

j Remontering och skoning m. m. för garnisonerade arméns hästar,

reservationsanslag .............................................................

172,270

—

—

—

172,270

—

j Lega för hästar till artilleriets och ingeniörtruppemas exercis...........

Skolor för officerare, underbefäl och militär-

154,390

*

154,390

läkare.

1 Krigshögskolor, reservationsanslag................................................

67,860

__

__

_

67,860

_

j Ridskolan, reservationsanslag.......................................................

30,000

—

—

—

30,000

—

j Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag ........

41,700

—

—

-

41,700

—

| Artilleriskjutskolor, reservationsanslag. Nuvarande belopp 22,200: —

Ökas med........................................................... 3,975: —

| Krigsskolan, reservationsanslag. Nuvarande belopp......... 76,729: —

26,175

-

——

_

26,175

—

Ökas med ........................................................ 10,771: —

87,500

—

—

—

87,500

—

Yolontärskolor, förslagsanslag......................................................

458,345

—

—

—

158,345

—

Militärläkares undervisning, reservationsanslag

6,350

—

—

—

6,350

—

Trp:t

10,941,834

—

—

—

10,941,834

—

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

35

-------- III

1

Anvisning

i kontant.

Indelning och

dermed jemför- lig anvisning,

på förslag.

Summa.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Trp:t

10,941,834

10,941,834

Naturaunderliåll, sjukvård, öfningar och

materiel.

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, reservationsanslag

Det icke garnisonerade infanteriets och det indelta kavalleriets vapen-

70,650

—

—

—

70,650

—

öfningar, reservationsanslag. Nuvarande belopp....

1,107,580: —

Ökas med...............................................

26,530; -

1,134,110

—

—

—

1,134,110

—

De värnpligtiges vapenöfningar, förslagsanslag.

Nuvarande belopp.......................................

3,094,960: —

Ökas med ...................................................

53,060: -

3,148,020

_

_

—

3,148,020

—

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar

och materiel, reservationsanslag. Nuvarande belopp 1,318,155: —

Ökas med..................................................

112,000: —

1,430,155

_

__

1,430,155

_

Arméns byggnader och kommendantskapsutgifter samt fortifikatio-

nens öfningar och materiel, reservationsanslag.

Nuvarande be-

topp...............................................................

. 480,000: —

ökas med ..................................................

. 15,000: -

495,000

—

—

—

495,000

—

Trängens öfningar, reservationsanslag.......................

5,000

—

—

—

5,000

—

Mathållning vid garnisonerade armén, förslagsanslag. ..

1,421,830

—

—

—

1,421,830

—

Fouragering vid garnisonerade armén, förslagsanslag .

717,800

-

—

—

717,800

—

Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag........

1,946,440

—

—

—

1,946,440

—

Arméns intendentur- och sjukvårdsträng, reservationsanslag.............

83,855

—

—

—

83,855

—

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten för

den garnisone-

rade armén, reservationsanslag. Nuvarande belopp

.. 251,610: -

Minskas med.................... ...........................

.. 38,232: —

213,378

—

—

—

213,378

—

Diverse intendenturbehof, reservationsanslag .............

33,323

—

_

_

33,323

—

Trp:t

21,641,395

—

—

—

21,641,395

—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

Anvisning

i kontant.

Indelning och

dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

Ersättningar.

Trp:t

Kronor.

21,641,395

Skattelindringar och ersättningar till rust- och

rotehållare.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förslagsanslag. Nuva''

rande belopp.................................................... 2,327,700: — |

Ökas med ................................................... 672,300: — j

Rustnings- och roteringsersättning...............................................

Roteringsunderstöd, förslagsanslag.............................................j

Störtade eller skadade nummerhästar vid indelta kavalleriet, förslags- j

anslag. Nuvarande belopp................................. 4,900: —

Ökas med .................................................... 5,100: —

Diverse anslag.

j Hämmande af smittosamma sjukdomar bland indelta kavalleriets nummerhästar,

förslagsanslag......................................................

i Omorganisation af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland, reservationsanslag

.............................................................

Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland,

förslagsanslag högst.

Anslaget uppföres såsom förslagsanslag, hvarigenom rubriken

ändras till

| Fortgående vakanssättning af indelta kavalleriet i Skåne och Norrland,

förslagsanslag............................................

j Extra utgifter.................

3,000,000

12,500

10,000

ö. Kronor.

- 693,400

1,700

1,786,083-

249,000 —

67.000 -

Summa.

Kronor.

21,641,395

-i 3,000,000

693,400

12,500

10,000

1,700

1,786,083

—!

249,000

67,000

—

Summa! 26,767,678]—| 693,400|—| 27,461,078]—I

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 63.

37

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslag under riksstatens Fjerde hufvudtitel.

Landtförsvarsdepartementet.

Aflöning1 och rekrytering in. in.

Till tillfällig löneförbättring åt underbefäl m. fl.......... ................................................

Värnpligtiges inskrifning och redovisning in. in.

För tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och

redovisning in. in.................................................................................................

Artilleribehof.

För anskaffning af nya eldhaudvapen åt armén............................................... 2,388,000: —

Till inköp af skjutfält för Första Göta artilleriregemente................................ 100,000: —

För anställande af försök med nya fältkanoner jemte tillhörande lavetter och fordon

samt för anskaffning af derför erforderlig materiel och ammunition ........... 235,000: —

Fortifikations- och artilleribehof.

Till stärkande af landets nuvarande fasta försvar............................................................

Intendenturhehof.

Till anskaffning af intendenturutrustning åt armén......................................... 500,000: —

» » » lakan och handdukar åt den icke garnisouerade armén och de

värnpligtigo...

209,072:

Diverse behof.

Till reseunderstöd åt officerare och intendonturtjenstomän ................................ 9,000

» skarpskytteväsendets ocli skjutskicklighetens befrämjande ........................... 160,000

För anläggande åt trängförråd i II och V arméfördelningarne............................ 108,900:

o anläggande af telegrafledningar på sträckorna Sollefteå—Boden—Luleå och

Ockelbo—Krylbo—Sala samt för anskaffande af erforderlig materiel för en

telograflinie Jörn—Glommorträsk ......................................................... 39,400: —

» uppförande af byggnader för beväringsmanskapet vid Vondos artilleriregemente 91,000: —

Summa

Kronor.

297,000 —

53.000

2,723,000

2,200,000 -

709,072!

408,300

6,390,3721

(i

Bth. till Itiksd. Prut. 1893. 10 Sand. 1 Afd. 1 Hand. 8 Haft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.