Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna Under riksstatens sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

1899-05-13 · 48 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 46 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1899:65, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna Under riksstatens sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

1

'' . -O

N:o 65.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 maj 1899.

— — — — Andra Kammaren den 13 — —

* (U f. "! -•'''''' Y. t» t ■; J }■ i,<''

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

Under riksstatens sjette hufvudtitel, innefattande

anslagen till civildepartementet.

(Statsutskottets utlåtande n:is 7, 68 och 74 samt memorial

n:is 7 a och 34.

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjette

hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet, får Riksdagen

för Eders Kong!. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Statistiska centralbyrån.

l:o) I den till Riksdagen den 16 januari 1899 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kong).

Maj:t i punkt 1 under sjette hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen måtte

Bih. till Riksd. l''rot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Vand. 10 Raft. (N:o 65.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

medgifva, att det under anslagstiteln statistiska centralbyrån uppförda

ordinarie reservationsanslaget: »till arfvoden åt tillfälliga biträden

samt till vikariatsersättningar» finge höjas från 12,200 kronor till

20,000 kronor eller med 7,800 kronor.

Riksdagen har funnit beaktansvärda skäl vara i det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 13 januari

1899 anförda för beredande åt statistiska centralbyrån af erforderliga

medel såväl för ifrågasatt förhöjning af de i embetsverket anstälda

amanuensernas och öfriga tillfälliga biträdenas arfvoden som ock för

någon tillökning i embetsverkets extra ordinarie personal; men då

den i statsrådsprotokollet påvisade ökningen i de embetsverket åliggande

göromål enligt Riksdagens uppfattning icke kan anses påkalla

så stor tillökning i personalen, som af embetsverket blifvit ifrågasatt,

har Riksdagen ansett höjningen i förevarande anslag kunna begränsas

till ett något lägre belopp, än i propositionen föreslagits. Med ledning

af den af embetsverket uppgjorda, i statsrådsprotokollet omförmälda

beräkning rörande användningen af detta anslag har Riksdagen funnit,

att genom en förhöjning af anslaget med 5,300 kronor — hvarigenom

anslaget skulle komma att uppgå till 17,500 kronor — möjlighet

skulle kunna beredas embetsverket, utom till skälig förbättring af den

ersättning, som hittills utgått till de tillfälliga biträdena, jemväl till

anställande af två nya biträden; och anser Riksdagen, att embetsverkets

behof af ökade arbetskrafter härigenom skulle blifva tillgodosedt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen medgifvit,

att det under anslagstiteln statistiska centralbyrån uppförda

ordinarie reservationsanslaget: »till arfvoden åt tillfälliga biträden samt

till vikariatsersättningar» må höjas från 12,200 kronor till 17,500 kronor

eller med 5,300 kronor.

2:o) Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att Riksdagen måtte

medgifva, att det under anslagstiteln statistiska centralbyrån uppförda

ordinarie reservationsanslaget: »till en statistisk tidskrift» finge höjas

från 1,000 kronor till 1,800 kronor eller med 800 kronor.

Riksdagen anser en sådan höjning af ifrågavarande anslag, som

erfordras för don statistiska tidskriftens utvidgning enligt den plan, för

hvilken i statsrådsprotokollet redogjorts, vara skälig, men vill i sammanhang

härmed hafva uttalat, att Riksdagen, som har sig bekant, att

det i tidskriften inflytande sammandraget af Sveriges officiella statistik

tillvunnit sig allmänt erkännande för stor praktisk användbarhet, beroende

hufvudsakligen på dess begränsade omfång och öfverskådliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

uppställniug, befarar, att, derest sammandraget skulle komma att i

väsentligare mån ökas med nytt statistiskt material, dess värde för en

större allmänhet skulle i samma mån komma att minskas.

Då Riksdagen anser, att tillgång för bekostande af utdelning till

Riksdagens ledamöter af »Sveriges officiella statistik i sammandrag»,

fortfarande såsom hittills bör beredas af anslaget tftill det officiella statistiska

trycket», har Riksdagen ansett endast 400 kronors ökning i det

nu ifrågavarande anslaget erfordras.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kongl. Majrts förevarande

framställning, att det under anslagstiteln statistiska centralbyrån

uppförda ordinarie reservationsanslaget: »till en statistisk tidskrift»

blifvit höjdt från 1,000 kronor till 1,400 kronor eller med 400 kronor.

På grund af de under denna och nästföregående punkt anmälda

beslut har summan af reservationsanslagen under anslagstiteln statistiska

centralbyrån blifvit höjd från 33,000 kronor till 38,700 kronor, eller

med 5,700 kronor samt följaktligen hela anslagstiteln ökats med samma

belopp, eller från 61,400 kronor till 67,100 kronor.

Landsstaterna i länen.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att anslaget

till landsstaterna i länen måtte, med anledning af sju boställens indragning,

höjas med 3,055 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot denna Eders Kongl.

Maj:ts framställning, får anmäla, att anslaget till landsstaterna i länen,

med anledning af ifrågavarande sju boställens indragning, blifvit höjdt

med 3,055 kronor.

Genom detta beslut har anslaget till »landsstaterna i länen (deraf

120,000 kronor reservationsanslag)» blifvit höjdt från 2,699,386 kronor

till 2,702,441 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

4:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att i den för väg-och vattenbyggnadsstyrelsen faststälda stat uppfördes

aflöningar dels till ytterligare en tredje gradens tjensteman (byråchef),

ledamot i styrelsen och föredragande för ärenden angående enskilda

jernvägar, med 6,400 kronor, deraf 4,400 kronor i lön, som efter fem år

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

skulle kunna höjas med 600 kronor, samt 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar,

dels till ytterligare två första gradens tjensteman (notarier)

med 3,000 kronor för hvardera, deraf 1,800 kronor i lön, som efter

fem år skulle kunna höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare

500 kronor, samt 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar, dels ock

till ytterligare en vaktmästare med 800 kronor, deraf 500 kronor i lön,

som efter fem år skulle kunna böjas med 100 kronor, samt 300 kronor

i tjenstgöringspenningar.

Riksdagen får härmed anmäla, att Riksdagen i anledning af denna

Eders Kongl. Maj:ts framställning

dels — under vilkor att vid först inträffande ledighet vid någon af de

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppförda byråingeniörsbefattningar

den lediga befattningen indrages — i nämnda stat uppfört aflöning

till ytterligare en ledamot i styrelsen, föredragande för ärenden angående

enskilda jernvägar, med 4,500 kronor, deraf 3,000 kronor i lön, som efter

fem år kan höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500

kronor, samt 1,500 kronor i tjenstgöringspenningar;

dels i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppfört aflöning

till en första gradens tjensteman (notarie) med 3,000 kronor, deraf

1,800 kronor i lön, som efter fem år kan höjas med 500 kronor och

efter tio år med ytterligare 500 kronor, samt *1,200 kronor i tjenstgöringspenningar,

äfvensom vidtagit den förändring, att det i staten

upptagna anslag å 13,000 kronor till vikariatsersättning, arfvoden åt

extra ordinarie tjenstemän, rit- och skrifbiträde böjts med 1,000 kronor

eller till 14,000 kronor;

dels i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppfört aflöning

till ytterligare en vaktmästare med 800 kronor, deraf 500 kronor i lön,

som efter fem år kan höjas med 100 kronor, samt 300 kronor i tjenstgöringspenningar;
dels

ock beslutit, att för innehafvarne af de nyinrättade befattningarna

skola gälla enahanda vilkor för löneförmånernas åtnjutande

samt i fråga om rätt till semester och pension m. m., som för innehafvare

af befattningar af motsvarande grad inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för närvarande äro gällande.

5:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att reservationsanslaget

till expenser för allmänna arbeten måtte höjas från 30,000 kronor

till 35,000 kronor eller med 5,000 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har icke af Riksdagen

bifallits.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Genom Riksdagens under punkt 4:o) här ofvan anmälda beslut

har anslagstiteln väg- och vattenbyggnadsstaten blifvit höjd från 140,700

kronor till 150,000 kronor eller med 9,300 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

6:o) Eders Kong!. Maj:t har dels i punkten 23 af sjette hufvudtiteln

i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen, att på extra stat

för år 1900 anvisa ett anslag af 29,000 kronor till aflöningar och

öfriga utgifter vid Ultuna landtbruksinstitut, dels ock uti särskild

proposition (n:o 77) af den 24 sistlidne mars under åberopande af

bilagdt utdrag af protokollet öfver civilärenden för samma dag föreslagit,

att Riksdagen måtte

dels, med godkännande af det i ofvannämnda statsrådsprotokoll

intagna förslag till stat för landtbruksinstitutet vid Ultuna äfvensom

af den föreslagna ändringen i gällande vilkor för åtnjutande af de i

staten för institutet upptagna löneförmåner, höja det å sjette hufvudtiteln

under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och landtman

nan är in gar» uppförda anslag till Ultuna landtbruksinstitut från

20.000 kronor till 51,000 kronor eller med 31,000 kronor; kommande,

i händelse af bifall härtill, anslaget till »undervisningsanstalter för

jordbruk och landtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000

kronor till understöd åt landtmannaskolor)» att ökas från 190,400

kronor till 221,400 kronor;

dels medgifva, att besparingar, som å det i staten för institutet

till »institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomme,

finge användas till bestridande af utgifter under ett kommande år;

dels ock å extra, stat för år 1900 anvisa ett belopp af 17,800 kronor

till uppförande af en lektorsbostad vid institutet.

Då, såvidt Riksdagen har sig bekant, någon olägenhet icke visat

sig uppstå derigenom att de för landtbrukinstitutets vid Ultuna verksamhet

erforderliga medel icke varit i sin helhet å ordinarie stat upptagna,

har Riksdagen ansett någon förändring härutinnan icke för

närvarande erfordras; hvaremot Riksdagen, som funnit goda skäl vara

anförda för Eders Kong!. Maj:ts förslag om förändring af två hittillsvarande

adjunkturer till lektorat samt om beviljande åt adjunkterna vid

institutet af tre ålderstillägg, ansett sig böra utöfver det anslag å

29.000 kronor, som i statsverkspropositionen å extra stat begärts till

aflöningar och öfriga utgifter vid institutet, likaledes å extra stat be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

vilja ytterligare 2,000 kronor, med hvilket belopp de två lektorslönerna

öfverskjuta de två adjunktslöner, som genom den föreslagna

förändringen skulle inbesparas, äfvensom medgifva, att tre ålderstilllägg

må från sjette hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg utgå

till ej mindre innehafvarne af de två nyinrättade lektoraten än äfven

adjunkterna vid institutet, samt godkänna den föreslagna förändrade

bestämmelsen i aflöningsvilkoren rörande ålderstillägg. I sammanhang

härmed vill emellertid Riksdagen hafva uttalat, att Riksdagen icke

känner sig öfvertygad derom, att den af departementschefen i öfverensstämmelse

med landtbruksstyrelsens hemställan förordade ämnesfördelningen

emellan institutets lärare är den i alla afseenden lämpligaste

och att det särskilt synes kunna ifrågasättas, huruvida icke den stora

betydelsen för jordbruket af byggnadsläran med den deri ingående

läran om afvägningar och afdikningar gör det önskvärdt, att byggnadsläran

vid institutet representeras af en lektor. För möjliggörande af

förnyad pröfning af frågan om ämnesgrupperingen har derför Riksdagen

ansett sig icke böra i sitt beslut intaga någon bestämmelse

härom; likasom Riksdagen också håller före, att vid inträffande ledigheter

eller eljest, derest förhållandena sådant föranleda, läroämnena böra

kunna emellan de särskilda lärarebefattningarna fördelas på sätt lämpligast

kan befinnas.

Emot förslaget, att besparingar, som å anslaget till »institutets

öfriga utgifter» under ett år uppkomma, skulle få under ett kommande

år användas, har Riksdagen icke haft något att erinra.

Beträffande frågan om uppförande af en lektorsbostad vid institutet

har Riksdagen funnit, att nödiga medel böra för detta ändamål beviljas;

men då kostnaderna härför synas kunna genom tillgodogörande

af vid institutet tillgängliga arbetskrafter, körslor m. m. nedbringas

åtminstone till 15,000 kronor, har Riksdagen ansett statsanslaget böra

till detta belopp begränsas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Riksdagen i anledning

af Eders Kongl. Maj:ls förevarande förslag,

dels med godkännande af ej mindre följande

»S t fl t

för

landtbruksinstitutet vid Ultima.

Lön.

Tjenst-

görings-

)

Summa

** i''-’ ''i. f - ■

penningar.

Aflöning.

1 rektor, arfvode .................................

-

—

—

2,000

H

1 lektor .............................................

2,000

-

1,000

—

3,000

—

5 lektorer........................ ....................

10,000

—

5,000

—

15,000

-

1 adjunkt.................... ........................

1,400

_

600

_

2,000

[

1 adjunkt.............................................

1,400

-

600

2,000

_|

Extra lärare, arfvoden...........................

_

—

-

_

2,250

—

1 bibliotekarie ....................................

—

—

300

—

Aflöning summa kronor

_

-

26,550

-

Till institutets öfriga utgifter ...............

—

—

-T

—

24,4-50

—

Summa kronor

_

—

—

51,000

-

Efter fem år karl

lönen höjas med

500 kronor, efter

tio år med ytterligare

500 kronor

och efter femton

år med ytterligare

500 kronor.

Anm. Rektor och öfriga lektorer samt adjunkterna åtnjuta jemväl fri bostad.»,

än äfven följande ändrade lydelse af den bland aflöningsvilkoren,

sådana de finnas intagna i kongl. kungörelsen den 6 augusti 1891,

innefattade bestämmelsen rörande ålderstillägg:

»att, der höjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af tjenst i samma grad är medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren mera

än fyra år af denna tid sjelf med godt vitsord bestridt sin egen eller

på grund af förordnande annan statens tjenst, för andra förhöjningen

efter ytterligare fem år på samma vilkor och för tredje förhöjningen

under enahanda vilkor efter ytterligare fem år, under iakttagande, hvad

hvarje af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förrän vid början af kalenderåret näst efter det, under hvilket

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren härvid

tillgodoräknas den tid, han före utfärdandet af den nu för institutet

faststälda staten kan hafva tjenstgjort vid institutet i lärarebefattning,

som i afseende å omfånget af undervisningsskyldigheten är med hans

nya befattning jemförlig, hvarjemte löntagare, som efter utfärdandet af

sistnämnda stat vinner anställning, eger tillgodoräkna sig den tid, hvarunder

han före sin anställning vid institutet tjenstgjort i motsvarande

grad vid allmänt eller tekniskt läroverk eller såsom docent vid universitet,

dervid i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse de bestämmelser,

som i sådant afseende meddelats angående aflöningsförmånerna

vid de allmänna läroverken»,

bibehållit det under sjette hufvudtiteln under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» uppförda ordinarie

anslag till Ultuna landtbruksinstitut vid oförändradt belopp 20,000

kronor samt på extra stat för år 1900 anvisat för aflöningar och öfriga

institutets utgifter 31,000 kronor;

dels medgifvit, att besparingar, som å det i staten för institutet

till »institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomma,

må användas till bestridande af utgifter under ett kommande år; samt

dels å extra stat för år 1900 anvisat ett belopp af 15,000

kronor till uppförande af en lektorsbostad vid institutet.

Anslaget till »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar

(deraf ett förslagsanslag å 15,000 kronor till understöd åt

landtmannaskolor)» har sålunda af Riksdagen faststälts till samma belopp

som i innevarande års riksstat eller 190,400 kronor.

Veterinärstipendiater.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att anslaget till länsveterinärer må, under förändrad benämning:

»länsveterinärer och veterinärstipendiater», höjas med 2,400 kronor eller

från 48,500 kronor till 50,900 kronor.

Riksdagen finner den utredning, som i detta ärende blifvit Riksdagen

förelagd, ådagalägga behöfligheten af åtgärder i sådant syfte

som i statsrådsprotokollet angifvits. Ett ytterligare stöd för denna

sin uppfattning har Riksdagen funnit genom upplysningar, som af

Riksdagens vederbörande utskott inhemtats angående antalet af de

elever vid veterinärinstitutet, hvilka under de senaste tio åren der
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 65. 9

städes aflagt fullständig veterinärexamen. Dessa upplysningar gifva

vid handen, att

år 1889 utexaminerats .......................................... 23 elever

,, 1890 ,, 10 ,,

„ 1891 „ 15 ,,

„ 1892 „ 17 „

,, 1893 „ ......................................v 7 ,,

„ 1894 „ 12 „

„ 1895 „ 9 „

„ 1896 „ 11 „

„ 1897 „ 0 „

it 1898 „ ^ ij_

Summa 111 elever.

Då detta antal torde få anses vara ganska ringa i förhållande till

landets behof af veterinärer och då särskildt under de senaste åren

antalet utexaminerade veterinärer varit afsevärdt mindre än under förra

delen af den tioårsperiod, som de meddelade uppgifterna omfatta, synes

det kunna antagas såsom sannolikt, att den i statsrådsprotokollet omförmälda,

af medicinalstyrelsen påvisade bristen på veterinärer, som

kunna vara att påräkna till upprätthållande på förordnande af länsveterinärsbefattningar

och till bekämpande af utbrytande smittosamma

kreaturssjukdomar, icke kan väntas blifva under den närmaste framtiden

afhjelpt, med mindre särskilda åtgärder derför vidtagas. Riksdagen

håller likväl före, att det antal af fyra stipendiater, för hvilka

medicinalstyrelsen i sin skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t den 29

september 1897 äskat erforderligt anslag, skulle kunna vara för ändamålet

tillräckligt, åtminstone för den närmaste framtiden och intill dess

erfarenheten visat, hvilka fördelar kunna vinnas genom inrättande af

stipendier för civila veterinärer. På grund häraf har Riksdagen ansett

ökningen af ifrågavarande anslag böra begränsas till 1,600 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kongl. Maj:ts föreliggande

förslag blifvit på det sätt bifallet, att Riksdagen medgifvit, att anslaget

till länsveterinärer må, under förändrad benämning: »länsveterinärer

och veterinärstipendiatér», höjas med 1,600 kronor eller från 48,500

kronor till 50,100 kronor.

Bih,. till Riksd. Vrot. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Fiskerinäringens understöd.

8:o) Eders Kongl. Maj:t bar föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att anslaget till fiskerinäringens understöd må höjas från 36,000

kronor till 67,000 kronor, eller med 31,000 kronor.

På de i statsrådsprotokollet anförda skäl har Riksdagen ansett,

att anslaget till fiskerinäringens understöd borde, för bestridande af

sådana utgifter, hvarför anslaget hittills varit afsedt, höjas till det af

1889 års Riksdag faststälda beloppet 42,000 kronor.

Hvad beträffar förslaget om stationerande jemväl under annan

tid än under vintermånaderna af ett armeradt ångfartyg vid rikets

kuster för åstadkommande af ordning och skydd vid hafsfiskets bedrifvande,

har Riksdagen icke kunnat medgifva, att, innan gagnet af

en sådan anordning hunnit blifva genom någon tids erfarenhet pröfvadt,

anslag dertill uppfördes å ordinarie stat. Deremot har det synts Riksdagen

välbetänkt, att åtgärder i detta syfte på försök vidtagas; och

då de årliga kostnaderna härför icke synas kunna beräknas till lägre

belopp än det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna, eller 25,000 kronor,

har Riksdagen beslutit, att nämnda belopp må på extra stat för år

1900 anvisas.

Riksdagen får alltså anmäla,

dels att anslaget till fiskerinäringens understöd blifvit höjdt från

36,000 kronor till 42,000 kronor, eller med 6,000 kronor; samt

dels att å extra stat för år 1900 beviljats, till stationerande jemväl

under annan tid af året än vintermånaderna af ett armeradt ångfartyg

vid rikets kuster för åstadkommande af ordning och skydd vid fiskets

bedrifvande, ett anslag af 25,000 kronor.

Skiften och afvittringar.

9:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen dels medgifvit, att de belopp, hvarmed inkomsterna af

tjensten under år 1900 för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och

Norrbottens län kunna komma att understiga 2,500 kronor för dem, som

tillhöra första lönegraden, och 3,000 kronor för dem, som på grund af

ålder i tjensten åtnjuta arfvodesförhöjning, må dessa tjenstemän godtgöras

af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken, dels ock för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N.-o 65.

år 1900 åt föredraganden af afvittringsärendena i Norrbottens län samt

till skrifbiträde åt honom beviljat en tillökning af 400 kronor i det åt

honom anslagna belopp.

Hästafvelns förbättrande.

10:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det under

reservationsanslaget till »hästafvelns förbättrande» uppförda särskilda

anslag till prisbelöningar för hästar måtte höjas från 50,000 kronor till

100,000 kronor, eller med 50,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot Eders Kongl.

Maj:ts föreliggande förslag, har alltså beslutit, att det under reservationsanslaget

till »hästafvelns förbättrande» uppförda särskilda anslag till

prisbelöningar för hästar må höjas från 50,000 kronor till 100,000

kronor, eller med 50,000 kronor.

Anslaget till »hästafvelns förbättrande» har härigenom blifvit i

sin helhet höjdt från 109,620 kronor till 159,620 kronor.

Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader.

ll:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte

medgifva, att i riksstaten under sjette hufvudtiteln näst efter anslaget

till hästafvelns förbättrande uppfördes, under benämning: »bidrag till

sjömanshusens förvaltningskostnader», ett anslag af 40,000 kronor att,

såsom bidrag till bestridande af sjömanshusens förvaltningskostnader,

sjömanshusen emellan årligen fördelas i mån af antalet vid hvarje

sjömanshus under näst föregående året inskrifne sjömän samt med

hänsyn jemväl tagen till andra omständigheter, som med afseende å

anslagets ändamål ansåges böra på en sådan fördelning öfva inflytande.

Rigtigheten af den i statsrådsprotokollet uttalade grundsats, att

det arbete med inskrifning och redovisning af värnpligtige och med

afgifvande af statistiska uppgifter, som i statens intresse bli t vit sjömanshusen

ålagdt, också bör med statsmedel ersättas, 6ynes Riksdagen

icke kunna bestridas. Rättvisa och billighet kräfva otvifvelaktigt, att

sjömanshusen böra få använda sina till väseutligatite delen genom beskattning

af sjöfartsnäringen och dess idkare förvärfvade inkomster på

sådant sätt, som näringens och sjöfolkets egna intressen påkalla. Och

Riksdagen håller före, att fullgörandet af den staten sålunda åliggande

ersättningsskyldigheten också kan i vissa afseenden för staten medföra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

beaktansvärda fördelar. Sjömanshusens bestyr med de värnpligtige

är från försvarets synpunkt af stor betydelse, och statens fordringar

på säkerhet och snabbhet vid detta arbetes utförande kunna ej utan

skada för försvaret eftergifvas. Men ett ingripande från statens sida

för att, der så är behöflig!, göra dessa fordringar gällande, synes

näppeligen kunna ifrågakomma, med mindre staten ersätter det sålunda

fordrade arbetet.

Hvad åter angår det belopp, med hvilket ifrågavarande ersättning

enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle komma att utgå, har Riksdagen

icke funuit sig öfvertygad om rigtigheten af de beräkningar,

hvarpå förslaget är grundadt. Handels- och sjöfartskomitén, hvars utredning

i fråga om anslagets storlek af chefen för civildepartementet

åberopats till stöd för hans hemställan i ämnet, har — hufvudsakligen

med stöd af de beräkningar, som verkstälts af den år 1884 tillsatta

arbetareförsäkringskomitén — funnit anslaget böra bestämmas till ett

belopp, icke understigande 40 procent af sjömanshusens samtliga förvaltningskostnader.

Oafsedt den omständigheten, att arbetareförsäkringskomitén

icke blott velat beräkna statsanslagets belopp till viss procent

af sjömanshusens förvaltningskostnader i deras helhet, utan också förordat,

att den hvarje särskildt sjömanshus tillkommande andel af anslaget

skulle beräknas efter hufvudsakligen enahanda grund eller till

högst 40 procent af förvaltningsutgifterna — hvilken omständighet

synes Riksdagen gifva ökad hållbarhet åt arbetareförsäkringskomiténs

förslag — vill Riksdagen fästa uppmärksamheten derpå, att sistnämnda

komité i sammanhang med sitt förslag om statsanslag äfven hemstält

om utfärdande af bestämmelser, hvarigenom skulle åvägabringas en

ökad kontroll öfver sjömanshusens förvaltning, och hvilkas behöflighet

enligt komiténs uppgift härledde sig deraf, att förvaltningskostnaderna

åtminstone vid vissa sjömanshus synts komitén vara alltför högt tilltagna.

Sådana bestämmelser återfinnas deremot icke vare sig i handelsoch

sjöfartskomiténs utlåtande eller i Eders Kongl. Maj:ts proposition.

Då de beräkningar med afseende å det erforderliga anslagets belopp,

som legat till grund för Eders Kongl. Maj:ts förslag i ämnet,

icke synts Riksdagen lemna någon tillförlitlig ledning för bedömande

deraf, huru stort anslag kunde anses skäligen böra beviljas, har Riksdagen

sökt att i sådant afseende annorledes bilda sig ett omdöme.

Sålunda har Riksdagen till en början, då en väsentlig del af det

arbete, för hvilket ersättning till sjömanshusen ansetts böra utgå, här
leder

sig af bestyret med de värnpligtiges inskrifning och redovisning,

sökt åstadkomma en jemförelse med motsvarande förhållanden i fråga

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

om de värnpligtige vid hären. Af den inom generalstabens militärstatistiska

afdelning utarbetade, år 1898 från trycket utgifna statistik

rörande de värnpligtige har Riksdagen inhemtat, att den 1 januari 1897

antalet hären tillhörande beväringsmän utgjort 255,381 samt antalet

af flottans beväringsmän i allmän tjenst 15,950. Visserligen äro af

flottans beväringsmän åtskilliga icke i sjömanshus inskrifne, men då å

andra sidan en del af härens beväringsmän tillhöra sjömanshus, har

Riksdagen icke trott någon betydligare skilnad kunna förefinnas mellan

antalet af flottans beväringsmän och af de vid sjömanshus inskrifne

värnpligtige, beträffande hvilka sistnämndas antal någon exakt uppgift

icke kunnat af Riksdagen erhållas. Till bestridande af kostnaderna

för de hären tillhörande värnpligtiges inskrifning och redovisning finnes

å extra stat under fjerde hufvudtiteln upptaget ett anslag å 53,000

kronor, hvarjemte, enligt Riksdagen tillhandakomna upplysningar, från

ordinarie anslaget till de värnpligtiges vapenöfningar lärer i traktamentsersättningar

till kompaniorarådesbefälhafvare årligen utbetalas ett

belopp, som i regel torde något öfverstiga 100,000 kronor. Vid anställande

af en jemförelse mellan inskrifaings- och mönstringsbestyren

å ena sidan vid hären och å andra sidan vid sjömanshusen synes emellertid

den omständigheten icke böra förbises, att dessa bestyr vid hären

utföras af i tjenst varande eller pensionerade officerare, då de deremot

vid sjömanshusen såsom en skyldighet åläggas personer, hvilka icke

äro af staten aflönade eller pensionerade.

Vidare har Riksdagen inhemtat kännedom om de yttranden, som

från sjömanshusen afgifvits till handels- och sjöfartskomitén angående

sjömanshusens bestyr med dels inskrifning och redovisning af värnpligtige,

dels ock afgifvande af sjöfartsstatistiska uppgifter.

Vid försök att på nu angifva grunder vinna eu uppfattning om

det ifrågasatta anslagets lämpliga storlek har det resultat erhållits,

att, derest ett belopp af 30,000 kronor för ändamålet ställes till

Eders Kongl. Majrts förfogande, behofvet i förevarande afseende måste

anses vara till fullo tillgodosedt.

I fråga om sättet för anslagets fördelning, har Eders Kongl. Maj:t,

i öfverensstämmelse med handels- och sjöfartskomiténs förslag, hemstält,

att den hufvudsakliga fördelningsgrunden skulle vara antalet vid

de särskilda sjömanshusen inskrifne sjömän, med rätt likväl för den

fördelande myndigheten att fästa afseende äfven vid andra förhållanden,

som med hänsyn till anslagets ändamål anså^es vara af beskaffenhet

att böra på fördelningen öfva inflytande. Riksdagen har emellertid

funnit de resultat, hvartill den af komitén särskilt framhållna fördel
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

ningsgrunden skulle leda, jemförda med de af sjömanshusen sjelfva

uppgifna förvaltningskostnaderna, i många fall vara sådana, att denna

grund icke bör anses såsom den der hufvudsakligen skall lända till

efterrättelse. Enligt Riksdagens åsigt bör Eders Kong!. Maj:t, efter

särskildt för hvarje fall företagen pröfning, tilldela hvarje sjömanshus

hvad som för dess del kan anses utgöra skälig ersättning för de bestyr,

om hvilka här är fråga, dervid såväl antalet inskrifne sjömän som

utgifterna i det hela för sjömanshusets förvaltning och andra möjligen

inverkande omständigheter böra tagas under öfvervägande. Och vidare

anser Riksdagen, att, för erhållande af någon garanti derför, att ej

statsbidraget så tillgodogöres, att derigenom förvaltningskostnaderna

oskäligen ökas, någon förhöjning af lönerna till tjenstemännen vid de

sjömanshus, som åtnjuta statsbidrag, icke utan medgifvande af kommerskollegium

bör få ega rum.

Då Riksdagen ingalunda anser osannolikt, att det ofvannämnda

beloppet af 30,000 kronor icke skall visa sig i sin helhet behöfligt, om

än Riksdagen i det skick, hvari ärendet nu föreligger, icke ansett sig

böra föreslå något lägre belopp, har Riksdagen funnit anslaget böra

upptagas å extra stat.

Slutligen vill Riksdagen såsom en ytterligare anledning, hvarför

ett definitivt reglerande af denna fråga icke nu bör ega rum, framhålla,

att en sådan reglering synes Riksdagen icke lämpligen böra verkställas,

innan det förslag, som handels- och sjöfartskomitén förklarat sig skola

afgifva rörande sjömanshusens hittillsvarande hufvudsakliga inkomstkälla

eller tonafgifterna, blifvit kändt och pröfvadt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, i anledning

af Eders Kong]. Maj:ts förevarande framställning, under rubrik

»ersättning till sjömanshusen» å extra stat för år 1900 beviljat ett anslag

å 30,000 kronor för beredande åt sjömanshusen af skälig ersättning för

dem åliggande bestyr med värnpligtiges inskrifning och redovisning

samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska uppgifter; dock under vilkor,

att aflöningarna till tjenstemännen vid sjömanshus, som erhåller sådan

ersättning, icke må utan kommerskollegii medgifvande höjas.

Statens jernvägstrafik.

12:o) Eders Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att,

med ändring af bestämmelserna i nu gällande aflöningsreglemente för

tjenstemän och betjente vid statens jernvägar om högsta arfvode för

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

lokomotivputsare, vagnputsare, pumpare och kolvakt, arfvode inom

tolfte löneklassen med årligt belopp af 780 kronor måtte kunna

tilldelas lokomotivputsare, vagnputsare, pumpare och kolvakt.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse af den 15 sistlidne mars

anmält, har denna Eders Kongl. Maj:ts framställning blifvit af Riksdagen

bifallen.

Patent- och registreringsverket.

13:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande

för år 1900 af samma utgiftsstat för patent- och registreringsverket,

som faststälts för år 1899, måtte medgifva, att afgifterna för

patent och registrering af varumärken finge användas till bestridande

af de utgifter, hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för

patent- och registreringsverket betingas af tillämpning under år 1900

af förordningen angående patent och lagen om skydd för varumärken;

samt att afgifterna för registrering af aktiebolag och föreningar för

ekonomisk verksamhet och för andra uppgifter till aktiebolags- och

föreniugsregistren äfvensom för anmälanden till handelsregistren finge

användas till bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med

nyssberörda utgiftsstat betingades af tillämpning under år 1900 af lagen

om aktiebolag, lagen om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, och

lagen om registrering af bankaktiebolag eller ock af Eders Kongl. Maj:t

finnas betingade af tillämpning under år 1900 af lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma

och prokura tillika med lagen om ändring i vissa delar af sistnämnda

lag samt lagen om handelsbolag och enkla bolag.

Emot denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen icke

funnit anledning till erinran; och har alltså Riksdagen med godkännande

för år 1900 af samma utgiftsstat för patent- och registreringsverket,

som faststälts för år 1899, medgifvit, att afgifterna för patent och

registrering af varumärken må användas till bestridande af de utgifter,

hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patent- och registreringsverket

betingas af tillämpning under år 1900 af förordningen

angående patent och lagen om skydd för varumärken; samt att afgifterna

för registrering af aktiebolag och föreningar för ekonomisk verksamhet

och för andra uppgifter till aktiebolags- och löreningsregistren äfvensom

för anmälanden till handelsregistren må användas till bestridande af

de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

betingas af tillämpning under år 1900 af lagen om aktiebolag, lagen

om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, och lagen om registrering

af bankaktiebolag, eller ock af Eders Kongl. Maj:t finnas betingade

af tillämpning under år 1900 af lagen om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och prokura

tillika med lagen om ändring i vissa delar af sistnämnda lag samt

lagen om handelsbolag och enkla bolag.

Öfriga ordinarie anslag.

14:o) I fråga om öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie

anslag å sjette hufvudtiteln har Eders Kongl. Maj:t ej föreslagit annan

förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte ökas med

45 kronor, eller från 219,712 kronor till 219,757 kronor.

Riksdagen har för år 1900 faststält samtliga ordinarie anslag

under sjette hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit omformälda, till

samma belopp som i innevarande års riksstat; dock att anslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved m. m., till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma ökats med 45 kronor eller från 219,712 kronor till

219,757 kronor.

Arbetareförsäkringen.

15:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att

Eders Kongl. Maj:t måtte ega för år 1900 använda de till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande

afsätta belopp, i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor

under enahanda vilkor, som i Riksdagens skrifvelse den 11 maj 1898

(n:o 77) vore angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande

genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet

i riket.

I sammanhang med detta ärende har Riksdagen till pröfning

förehaft en inom Riksdagen väckt motion, deri hemstälts

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

att Riksdagen måtte besluta, att ur mom. 3 af de vilkor, enligt hvilka

förvaltningsbidrag utgår till registerade sjukkassor, bestämmelsen »dock

ej för något år med sammanlagdt högre belopp än 1,500 kronor»

måtte uteslutas.

De i motionen omförmälda vilkoren för förvallningsbidragens

utbetalande återgifvas i det till Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning

hörande statsrådsprotokoll och hafva följande lydelse:

»l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad

i enlighet med lagen om sjukkassor;

2:o) att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster,

uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets

belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till

det antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående

år städse haft,

med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,

med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med 300, samt

med 50 öre för hvarje medlem derutöfver,

dock ej för något år med sammanlagdt högre belopp än 1,500 kronor.»

Till stöd för det i förenämnda motion framstälda förslag bär hufvudsakligen

anförts följande:

Anledningen, hvarför gent emot sjukkassornas hemställan — i

öfrigt bifallen — begränsningen af förvaltningsbidragen till 1,500 kronor

fastslagits, hade, enligt hvad af motionären uppgifves, förklarats vara

den, att syftet med förvaltningsbidraget vore att i främsta rummet

stödja de små och medelstora kassorna, samt att de allra största sjukkassorna,

som blifvit jemförda med »försäkringsföreningar», borde falla

utom den kategori, som denna lagstiftning afsett att befrämja.

Huruvida eu sjukkassa folie inom eller utom don kategori, som

staten ville uppmuntra genom lemnande af förvaltningsbidrag, kundo

likväl enligt motionärens åsigt icke bestämmas af medlemsantalets storlek,

utan endast af de principer, hvarpå kassan vore grundad och enligt hvilka

den utöfvade sin verksamhet. Vore en kassa stiftad och arbetade i enlighet

med gällande lag om sjukkassor, vore den, vare sig den hade

ett fåtal eller vore lycklig nog att räkna många tusen medlemmar, icke

annat än en sjukkassa och såsom sådan värd befrämjande. Do stora

sjukkassor, som funnes i landet, och hvilka begränsningen drabbade,

vore icke i fråga om principer i någon mån afvikande från de mindre.

Det först nämnda skälet, att det hufvudsakligen vore de mindre

Bill. till Rilcsd. Vrot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

kassorna, som borde understödjas, komme här vid lag icke till sin

fulla rätt, alldenstund, såsom motionären ville visa, begränsningen äfven

drabbade, så otroligt det än läte, de minsta sjukkassor i landet.

Nykterhetsvännernas allmänna sjuk- och begrafningskassa, som år

1897 egt 14,155 medlemmar och antagligen vore den största i landet,

vore nemligen, strängt taget, ingenting annat än en sammanslutning

af flera hundra öfver hela landet spridda småkassor, hvar och en med

sin egen styrelse. Enligt nämnda förenings stadgar, § 1, bestode kassan

af på olika platser befintliga lokalföreningar med hvar sin särskilda styrelse

af tre, kassan tillhöriga medlemmar, och kunde fem personer bilda

en afdelning. Dessa lokalafdelningar eller små kassor hade vid 1897 års

slut varit till antalet 436. Fördelade man hela medlemsantalet på dessa

lokalföreningar, komme i medeltal cirka 32 medlemmar på hvarje, alltså

i sanning små och obetydliga sjukkassor, af hvilka många hvar för sig

icke skulle kunna bära sig, men genom sammanslutning och ömsesidig

hjelp kunde bestå. Af kassans 436 lokalafdelningar år 1897 hade också

124 behöft påkalla andra lokalafdelningars stöd för att kunna fullgöra

sina utbetalningar.

Det syntes motionären hårdt, att dessa 436 små kassor, blott

derför att de vore sammanslutna under en centralstyrelse och hade

gemensam ekonomisk förvaltning, för att, när så påfordrades, kunna

understödja hvarandra, skulle, till straff för denna sin utsträckta menniskokärlek,

drabbas af den stadgade begränsningen.

Det syntes motionären, att sammanslutning af mindre kassor snarare

borde uppmuntras än motarbetas. Genom en sådan sammanslutning

kunde det åstadkommas, att sjukkasseverksamheten, som af alla erkändes

vara både god och sund, skulle kunna tränga äfven till mindre folkrika

trakter, der icke ens 25 personer, det minsta antal, som enligt sjukkasselagens

§ 1 vore berättigadt bilda en för registrering afsedd sjukkassa,

kunde hopbringas. Den omnämnda nykterhetsvännernas allmänna sjukoch

begrafningskassa medgåfve, som nyss anförts, blott 5 personer bilda

en afdelning. Till följd häraf hade den också ett stort antal sådana

med mindre medlemsantal än 25, dessa till finnandes ute på den glest

befolkade landsbygden. Fristående skulle de flesta af dessa vara fullständigt

värdelösa, men förbundna med hvarandra till ömsesidig hjelp

kunde de bestå och utföra ett godt verk.

Äfven ur en annan synpunkt vore denna sammanslutning af oskattbart

värde, och häri ansåge motionären till stor del framgången vara

att finna hos de stora kassorna, byggda på denna princip. Den ökade

industriella arbetsmarknaden hade skapat en allt större, rörlig arbetare
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

befolkning. För denna vore det ingalunda inbjudande att ingå i de

mindre platskassorna. Ty så snart flyttning af en eller annan anledning

måste företagas, ginge medlemskapet i regel förloradt. Om på den nya

platsen funnes sjukkassa och inträde i den söktes, måste nya inträdesafgifter

betalas, nytt läkarebetyg anskaffas, hvartill komme den omständigheten,

att kassorna i allmänhet stadgade en viss tids medlemskap,

innan vid sjukdomsfall understöd beviljades.

Genom att deremot ingå i kassor, som" vore med hvarandra sammanslutna,

öfverflyttades medlemskapet till kassan på den nya platsen, och

den öfverflyttade inträdde der i samma rättigheter, som han haft i den

han lemnat. Skulle å den nya platsen ingen sådan sjukkasseafdelning

finnas, vore det betydligt lättare för en ditflyttad person att med sig

associera endast fyra personer och bilda en sådan af en redan befintlig,

starkt utvecklad sjukkassa än att söka få tillsammans ytterligare 24

personer för att med dem stifta en fristående sjukkassa.

Det vore hårdt, att de kassor, som i dessa betydelsefulla afseenden

förbättrat sjukkasseväsendet i landet och beredde sina medlemmar

nya afsevärda förmåner utan högre afgifter, icke blott icke skulle anses

förtjena proportionsvis samma uppmuntran som sjukkassor enligt den

äldre typen (sjelfständiga platskassor), utan äfven rent af drabbas af

beskattning för sin tillvaro i form af utgifter för den vidlyftiga korrespondens,

som helt naturligt blefve en följd af kassornas sammanslutning.

Sålunda hade enligt revisionsberättelsen portoutgifterna för nykterhetsvännernas

allmänna sjuk- och begrafningskassa för 1897 uppgått till

2,209 kronor 41 öre,''eller 709 kronor 41 öre mera än det enligt nu

gällande bestämmelser kassan tillkommande förvaltningsbidrag.

Af nu angifna och öfriga af motionären anförda skäl har han

ansett framgå, att den stadgade begränsningen af förvaltningsbidragens

storlek borde såsom olämplig bortfalla.

Riksdagen har vid öfvervägande af det förslag till förändring i de

angående förvaltningsbidrag till sjukkassor nu gällande vilkor, som i

motionen blifvit framstäldt, fäst sin uppmärksamhet dervid, att en sådan

förändring, åtminstone så vidt af motionen framgår, under nuvarande

förhållanden synes kunna komma endast nykterhetsvännernas allmänna

sjuk- och begrafningskassa till godo. Men då en sådan sammanslutning

af på skilda orter verksamma sjukkasseföreningar som den, för hvilken

i motionen redogjorts, icke synes böra genom lagstiftningen motverkas,

har Riksdagen ansett önskvärdt, att någon förändring i nu gällande

bestämmelser vidtages i den rigtniug, motionären åsyftat, helst som

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

eu sådan förändring äfven torde vara egnad att främja andra sjukkassors

tillväxt i medlemsantal. Det högsta nu medgifna statsbidraget,

1,500 kronor, utbetalas till de föreningar, hvilkas medlemsantal uppgår

till eller öfverstiger 2,600. Om för det antal, hvarmed sjukkassornas

medlemmar öfverskjuta 2,600, bidraget bestämmes till 25 öre för hvarje

medlem, samt bestämmelsen om visst maximibidrag i sammanhang dermed

får bortfalla, skall derigenom en afsevärd fördel beredas de större

sjukkassorna; och någon betungande tillökning i statsutgifterna synes

icke kunna deraf föranledas. Bidraget till nykterhetsvännernas allmänna

sjuk- och begrafningskassa skulle exempelvis enligt detta förslag komma

att uppgå till något öfver 4,400 kronor. Det torde i detta sammanhang

äfven böra anmärkas, att 1897 års statsutskott beräknat statsverkets

bidrag till sjukkassorna för år 1898, under förutsättning af

nu gällande bestämmelser angående bidragens beräkning, till omkring

223,000 kronor, men att dessa utgifter, enligt hvad statsrådsprotokollet

i förevarande ärende synes gifva vid handen, för sistnämnda år endast

lära uppgått till något öfver 165,000 kronor.

Med ofvan omförmälda, af motionen föranledda förändringar i

afseende å de för förvaltningsbidragen gällande vilkor har Riksdagen

ansett sig böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts i ärendet gjorda framställning;

och har Riksdagen i särskild skrifvelse anmält sitt beslut öfver Eders

Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning, att till

underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande måtte afsättas en summa af 250,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl.

Maj:ts förevarande framställning samt den i ämnet väckta motion, medgifvit,

att Eders Kongl. Maj:t må ega för år 1900 i mån af behof

använda de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande afsätta belopp,

dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under vilkor:

l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad

i enlighet med lagen om sjukkassor;

2:o) att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster

uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets

belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till

det antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående

år städse haft,

med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,

med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med 300,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

med 50 öre för hvarje medlem derutöfver till och med 2,600, samt

med 25 öre för hvarje medlem derutöfver,

och dels till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens

försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet i riket.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva

följande anslag beviljats.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.

16:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, för handhafvande af kontroll å försäkring sanstalterna för

år 1900, i likhet med hvad allt ifrån år 1887 egt rum, på extra stat

anvisat till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500 kronor.

Kommerskoilegium.

17:o) I anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, till utarbetande af näringsstatistik, i likhet med

hvad för åren 1897, 1898 och 1899 egt rum, för år 1900 anvisat på

extra stat ett anslag af 6,200 kronor.

18:o) Sedan 1898 års Riksdag beslutit att för arbetsstatistisha

undersökningar bevilja på extra stat ett anslag af 20,000 kronor samt

deraf anvisa för år 1899 ett belopp af 10,000 kronor, har Eders Kong].

Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1900 anvisa

återstående beloppet 10,000 kronor.

Med anledning häraf har Riksdagen af det för arbetsstatistiska

undersökningar beviljade anslag å 20,000 kronor på extra stat för år

1900 anvisat återstående beloppet 10,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Öfverståthållareembetet.

19:o) Med anledning af Eders Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen äfven för år 1900, till utgifvande under samma

år af DPolisunderrättelser», på extra stat anvisat 15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

20:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på

extra stat för år 1900 bevilja 95,000 kronor till aflöning m. m. åt

särskild polisstyrka på landet.

I anslutning till denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har Riksdagen

på extra stat för år 1900 stält till Eders Kong]. Maj:ts förfogande

ett anslag af 95,000 kronor att användas till aflöning och

underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande

samt förbrytares efterspanande eller gripande.

21:o) På grund af Eders Kongl. Majrts derom framstälda förslag

har Riksdagen, till ersättning för juridiskt biträde åt de svenske lapparne

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän, på extra stat för år 1900

anvisat 13,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

22:o) Med anledning af Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen vidare, i likhet med hvad för år 1899 egt

rum, på extra stat för år 1900 anvisat ett anslag af 10,000 kronor

till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande

af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika

arbeten icke äro förenade med vägföretag.

Vägunderhållet på landet.

23:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställ

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

ning har Riksdagen på extra stat för år 1900 anvisat, för bestridande

af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag

50,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

24:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har vidare Riksdagen, för uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet

vid Alnarp, för år 1900 anvisat på extra stat ett anslag af

8,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

25:o) Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för allmänna landtbruksmöten på extra stat för år 1900 anvisat 7,500

kronor.

26:o) Vidare och på grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning har Riksdagen till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksalster å extra stat för år 1900 anvisat

12,500 kronor.

27:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att under sjette hufvudtiteln

måtte å extra stat för år 1900 beviljas, såsom bidrag till underhåll

af åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof 32,000

kronor.

Till det i ärendet förda statsrådsprotokoll har departementschefen

erinrat, att, sedan 1876 års Riksdag på extra stat för år 1877 beviljat

medel för att användas såsom bidrag till underhåll af kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnes behof, anslag årligen för enahanda

ändamål stälts till Eders Kongl. Maj:ts förfogande. Anslaget hade

ursprungligen afsett att lemna understöd till fyra anstalter, men hade

sedermera höjts dels för att bereda understöd åt flere anstalter och

dels för att höja beloppet af dessa understöd. Sålunda hade 1888 års

Riksdag, på framställning af Eders Kongl. Maj:t, såsom bidrag till

underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

behof — inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap, hvart

för sig eller i förening, förbunde sig att upprätta laboratorium och

bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och

assistent samt bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren

äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp

af böcker och inventarier för stationens behof — på extra stat för år

1889 beviljat ett anslag af 4,000 kronor för hvarje station, eller tillhopa

28,000 kronor. Med detta belopp och i enlighet med dessa

bestämmelser hade sedermera anslaget årligen utgått. De sju anstalter,

som kommit i åtnjutande af bidrag, vore de kemiska stationerna i

Jönköping, Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås och Hernösand.

Nu hade, enligt hvad departementschefen vidare meddelat, Gotlands

läns hushållningssällskap inkommit med framställningar till Eders

Kongl. Maj:t i fråga om erhållande af statsbidrag till en kemisk station

i Visby. Hushållningssällskapet hade nemligen till en början uti

en till Kongl. Maj:t stäld, af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Gotlands län med skrifvelse den 28 januari 1898 öfverlemnad och

till bifall förordad ansökning anhållit, att Eders Kongl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att för år 1899 anvisa 4,000 kronor såsom bidrag

till underhåll af en kemisk station i Visby för jordbrukets och näriugarnes

behof, för hvilken station hushållningssällskapet, ensamt eller

i förening med landstinget, ville förbinda sig att upprätta laboratorium

och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist

och assistent samt bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren

äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp

af böcker och inventarier för stationens behof.

Departementschefen, som ansett, att tillräckligt anslag borde från

och med nästkommande år utgå till understödjande af såväl ifrågavarande

anstalt i Visby som äfven öfriga omförmälda sju kemiska stationer,

har på grund häraf, sedan vederbörande myndigheter blifvit i ämnet

hörda, hemstält, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

på extra stat för år 1900 anvisa såsom bidrag till underhåll af åtta

kemiska stationer för jordbruket och näringarnes behof — inom de

orter, der landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i

förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta lokal för

detta jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt

bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren äfvensom årliga

utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och inventarier

för stationens behof — 4,000 kronor för hvarje station eller

tillhopa 32,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Riksdagen, som på grund af hvad i ärendet blifvit anfördt finner

inrättandet af en särskild agrikultur-kemisk station för Gotland vara

af behofvet påkalladt, anser likväl, med hänsyn till det för denna station

afsedda områdets jemförelsevis ringa utsträckning och folkmängd,

att göromålen derstädes icke kunna blifva af den omfattning, att för

deras utförande två kemister skulle erfordras, utan håller Riksdagen

före, att jordbrukets och näringarnes på Gotland behof af kemiska

undersökningar skulle kunna tillgodoses af en kemist utan biträde af

assistent. Med ledning af upplysningar, som Riksdagen inhemtat angående

utgifterna för de förut med statsmedel understödda agrikulturkemiska

stationerna inom riket, har Riksdagen beräknat, att, derest

assistent icke blefve vid denna station anstäld och således utgifterna

för dennes bostad och aflöning inbesparades, statsbidraget till agrikultur-kemiska

stationen i Visby skäligen skulle kunna bestämmas till

3,000 kronor. Vid sådant förhållande bör naturligen Gotlands läns

landsting eller hushållningssällskap befrias från förpligtelserna beträffande

assistents anställande.

Emot propositionen, såvidt densamma afser förut med statsmedel

understödda agrikultur-kemiska stationer, har Riksdagen icke haft något

att erinra.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1900 anvisat såsom

bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och

näringarnes behof ett belopp af 31,000 kronor, deraf 3,000 kronor för

stationen i Visby, under vilkor, att Gotlands läns landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel

för en kemist samt aflöningen till denne och laboratorietjenaren

äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp

af böcker och inventarier för stationens behof, samt 4,000 kronor för

en hvar af sju stationer, eller tillhopa 28,000 kronor, inom öfriga

orter, der landsting eller hushållningssällskap hvart för sig eller i

förening iklädt sig enahanda forpligtelser som de med afseende å stationen

i Visby angifna och dessutom förbundit sig att bekosta bostad

eller hyresmedel till eu assistent äfvensom aflöning till denne.

28:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag

till underhåll af eu för öfre Norrland ansedd kem is k-v tixtb i o l o g is let anstalt

inom Norrbottens län på extra stat för 1900 anvisa ett anslag af

6,250 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kongl.

Bill. till lliksd. Prat. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 10 lläft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 65

Maj:ts förevarande framställning, har alltså såsom bidrag till underhåll

af en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens

län — under vilkor, att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lemnas till anstaltens underhåll med

sammanlagdt minst 3,750 kronor — på extra stat för år 1900 anvisat

ett anslag af 6,250 kronor.

29:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad allt sedan år 1887 egt rum,

på extra stat för år 1900 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande anvisat

ett anslag af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor för hvarje

anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som af

landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,

understödjas med minst samma belopp som statsbidraget, och hvilka

anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afseende på

analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kongl. Maj:t fastställas.

30:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kong], Maj:ts

derom gjorda framställning, jemväl för år 1900, till utbildande af eu

elev i boskapsskötsel och mejerihushållning, på extra stat anvisat ett belopp

af 1,000 kronor.

31:o) I anslutning till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen till understöd åt svenska mossliulturför eningen på

extra stat för år 1900 anvisat ett anslag af 15,000 kronor.

32:o) Eders Kong]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsättande

under år 1900 af de geologiska undersökningarna och utgifvande

af derpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser, bevilja ett

extra anslag för samma år till belopp af 95,500 kronor.

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts till 1895 års Riksdag gjorda

framställning i förevarande ämne har Riksdagen i skrifvelse till Eders

Kong], Maj:t den 14 maj samma år anfört, bland annat, att de jordartskartor

med terrängbeteckning, som blifvit såsom prof utgifna med

användande af topografiska kartor såsom underlag, efter Riksdagens

förmenande gåfve anledning till anmärkningar, i det att genom terrängbeteckningens

medtagande en otydlighet, som upphäfde de fördelar, man

med detta förfaringssätt åsyftat att vinna, lätt uppstode.

Sedan numera ett kartblad med beteckning »Ulricehamn», hvarå

proftryck vid nämnda riksdag företetts, från trycket utgifvits, har Riks
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

dagen tagit del af detta kartblad, men dervid funnit detsamma i det af

1895 års Riksdag anmärkta afseendet icke förete någon väsentlig olikhet

med det då företedda proftrycket.

Då i allt fall den ifrågavarande kartan icke synes vara af beskaffenhet

att kunna medföra det gagn för jordbruket, som enligt

Riksdagens uppfattning varit med det påbörjade kartverket afsedt, finner

sig Riksdagen föranlåten uttala den mening, att, derest publicerandet af

geologiska kartor af nu ifrågavarande typ icke kan anses vara i vetenskapens

intresse påkalladt, hvilket Riksdagen icke tilltror sig kunna

bedöma, det torde kunna ifrågasättas, huruvida utgifvandet från trycket

af berörda kartverk bör fortsättas.

Riksdagen, som emellertid icke ansett sig böra underlåta att bevilja

det äskade anslaget, har alltså, för fortsättande under år 1900 af

de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå grundade kartor,

afhandlingar och uppsatser, beviljat ett extra anslag för samma år till

belopp af 95,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

33:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte på extra

stat för år 1900 bevilja 3,000 kronor till anställande af en andre instruktör

i husslöjd och personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wall under.

Riksdagen som ansett, att, på sätt i Eders Kongl. Maj:ts förevarande

proposition föreslagits, ett andra ålderstillägg bör beviljas andre

instruktören Wallander, har icke heller i öfrigt haft något att emot

framställningen erinra, och har alltså på extra stat för år 1900 anvisat

dels till anställande af en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor; och

dels såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas

Wallander, derest han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord

tjenstgör, 1,000 kronor.

34:o) Vidare har Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, på extra stat jemväl för år 1900 beviljat

dels, såsom bidrag till upprätthållande af vöfskolan i Borås — med vilkor

att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande

minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor och dels, såsom

bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola, 1,000 kronor,

under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet från nämnda

läns landsting eller eljest tillskjutet.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

35:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

1900 på extra stat anvisa ett anslag af 20,000 kronor att af Eders

Kongl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och

grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska

handelsinstitut.

Riksdagen har för år 1900 på extra stat anvisat ett anslag af 20,000

kronor att af Eders Kongl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs

handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans

Schartaus praktiska handelsinstitut, under förutsättning, hvad Göteborgs

handelsinstitut beträffar, att Göteborgs stadsfullmägtige och, hvad Frans

Schartaus praktiska handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm

fortfarande till instituten lemna årligt understöd till minst samma

belopp som hittills samt på de vilkor i öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kan

finna skäligt bestämma.

36:o) På grund af Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1900 anvisat dels ett anslag af

15,000 kronor att af Eders Kongl. Maj:t användas till befrämjande af

afsättning i främmande länder af alster af svensk industri och svenska

näringar och dels ett anslag af 20,000 kronor till handelsstipendier.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

37:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med

dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1900

fortsätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills

och underkasta sig den inspektion, Eders Kongl. Maj:t finner skäligt

bestämma, i likhet med hvad förut under en följd af år egt rum, på extra

stat för år 1900 anvisat ett belopp af 14,000 kronor att till brukssocietetens

fullmägtige i jernkontoret utbetalas.

Fiskerinäringens understöd.

38:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra

stat för år 1900 anvisa eti anslag af 5,000 kronor att enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kunde finna godt meddela,

användas såsom bidrag till belöningar för dödande af spelår.

I anledning häraf har Riksdagen å extra stat för år 1900 anvisat

ett anslag af 5,000 kronor att, enligt de närmare bestämmelser

Eders Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, användas såsom bidrag

till belöningar för dödande af sjelar, under vilkor att statsbidraget icke

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

må utgå med högre belopp, än som motsvarar hvad vederbörande

hushållningssällskap eller landsting, hvart för sig eller i förening, utbetalat

såsom belöningar för inom området dödade sjelar, och ej i

någon händelse med mer än tre kronor för hvarje dödad sjel.

39:o) I två särskilda sins emellan lika lydande inom Riksdagen

väckta motioner har föreslagits, att Riksdagen måtte besluta att höja

beloppet af fonden för fiskerinäringens befrämjande med 200,000 kronor,

samt att blifvande lån från denna fond måtte medgifvas under samma

vilkor, som enligt kongl, kungörelserna af den 3 juni 1892 och den 19

maj 1893 för närvarande vore gällande, med det undantag, att för lån

af större belopp än 5,000 kronor en amorteringstid af högst 15 år från

lånets lyftande måtte af Kongl. Maj:t efter pröfning af hvarje särskildt

fall kunna medgifvas.

Härjemte har i en annan motion hemstälts, att Riksdagen måtte,

till ökande af samma fond, bevilja ett anslag till belopp, som borde af

statsutskottet föreslås efter sig vid statsregleringen teende omständig

heter, dock icke understigande 100,000 kronor.

I de båda förstnämnda motionerna har till en början erinrats,

hurusom på grund af Eders Kongl. Maj:ts proposition till 1891 års

Riksdag ett anslag af 100,000 kronor beviljats till en fond för fiskerinäringens

främjande medelst utlemnande af lån för anskaffande af fiskebåtar

och redskap samt för anläggande af smärre inrättningar för tillgodogörande

och förädling af fiskets produkter.

1 öfverensstämmelse med de allmänna grunder, Riksdagen i sin

skrifvelse den 13 maj samma år, n:o 36, uttalat rörande förmedlingen

och tillgodonjutandet af dessa lån, hade — enligt hvad motionärerna

yttra — Eders Kongl. Maj:t genom kungörelse den 3 juni 1892 utfärdat

nedanstående bestämmelser:

3>l:o) Hushållningssällskap eller landsting, som önskar från ifrågavarande

fond erhålla lån för att deraf utlemna låneunderstöd för ofvan

omförmälda ändamål, må derom för Göteborgs och Bohus län samt

Hallands län till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i samma län samt

för rikets öfriga län till landtbruksstyrelsen före mars eller oktober

månads slut ingifva till Kongl. Maj:t stöld ansökning, innehållande

jemväl uppgift å de ändamål, för hvilka låneunderstöd blifvit hos hushållningssällskapet

eller landstinget sökta, och beloppen af de särskilda

låneunderstöden, hvarefter Kongl. Maj:ts bemälde befallningshafvande

och landtbruksstyrelsen hafva att inom en månad efter ansökningstidens

utgång till Kongl. Maj:t för nådig pröfning insända ansökningshandlingarna

jemte eget underdånigt titlätande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

2:o) Fonden förvaltas af statskontoret, som eger att till vederbörande

hushållningssällskap eller landsting utbetala beviljadt lån emot

hushållningssällskapets eller landstingets förskrifning derå.

3:o) För lån från fonden erlägges tre procent årlig ränta, dock

med skyldighet för hushållningssällskap eller landsting att, derest förfallet

kapitalbelopp icke inom föreskrifven tid inbetalas, derå erlägga

sex procent årlig ränta, till dess inbetalning sker.

4:o) Från fonden beviljadt lån skall återbetalas sålunda, att vid

slutet åt hvarje af de åtta år, som följa näst efter det, hvarunder lånet

blifvit lyftadt, inbetalas en åttondedel deraf tillika med upplupen men

obetald ränta; förbehållande Kongl. Maj:t sig att, derest stadgad kapitaleller

räntebetalning icke i rätt tid fullgöres, tidigare återfordra det

oguldna lånebeloppet med ränta.»

Dessa stadganden hade med undantag af en mindre förändring i

afseende å amorteringstidens längd (se kong], kungörelsen den 19 maj

1893) allt sedan dess varit gällande för lån från denna fond.

De lånebelopp, som till och med 1897 års utgång blifvit från fonden

utlemnade, voro, enligt hvad motionärerna uppgifva, följande:

Kongl. bref.

Låntagaren.

Lånebelopp.

jr

ctq''

p*

3

sr

1892 Dec. 2

1893 April 1 21

»i » »

1894

1895

1896

1897

Nov.

Dec.

Sept.

Mai

Dec.

Nov.

Juni

1893 Nov.

24

15

21

17

20

6

4

24

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

Blekinge läns d:o

Malmöhus läns d:o

Göteborgs och Bohus läns d:o

Gotlands läns d:o

Kristianstads läns d:o

Kalmar läns norra d:o

Hallands läns d:o

D:o d:o d:o

Göteborgs och Bohus läns landsting ................

Hallands läns hushållningssällskap...................

D:o d:o d:o ...................

Kristianstads läns d:o ...................

Göteborgs och Bohus läns landsting ................

Malmöhus läns hushållningssällskap ................

Beviljadt men ej lyftadt lån

Malmöhus läns hushållningssällskap ................

5,000

10,000

3.800

10,000

10,000

1,700*

3,300

7.400

3.400

24,800

4.400

4.800

800

20,000

5,000

- 3%

I

1,000**: — | »

* Beviljade 3,800 kronor.

** Med förbehåll att länet lyftes före 1/i 1894.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 65. 31

Vidare hafva de nu ifrågavarande motionärerna till stöd för sina

framställningar anfört:

Med hänsyn till förenämnda siffror och då man besinnade, att

hvart och ett af dessa lånebelopp, som genom vederbörande landstings

eller hushållningssällskaps försorg blifvit förmedlade, i sin tur fördelats

i många smärre poster — i Halland vore utanordnade icke mindre än

18 stycken särskilda lån — funne man, att inrättandet af denna lånefond

medfört stor nytta för skärgårdsbefolkningen. Men på samma

gång kunde ej frånses, att fondens tillgångar vore allt för begränsade

för att ändamålet med densamma skulle ens närmelsevis kunna ernås,

och många vore de låneansökningar, hvilka af brist på medel ej kunnat

tillgodoses. Så till exempel hade till Göteborgs och Bohus läns landsting

år 1897 inkommit ansökningar om lån till öfver dubbla det belopp,

landstinget haft att förmedla.

Eders Kongl. Maj:ts proposition till 1891 års Riksdag hade också

tydligen angifvit, att den då föreslagna summan 100,000 kronor endast

vore tillräcklig för »den närmaste tidens lånebehof», och departementschefen

hade i det vid samma proposition fogade statsrådsprotokoll uttalat,

att »visar det sig framdeles, att lånebehofvet icke kan med detta

belopp tillfredsställas, kan ju då tagas i öfvervägande, huruvida ytterligare

medel böra till fonden anvisas».

Ett sådant behof af ökning ansåge motionärerna föreligga icke

endast på grund af det stora antalet lånesökande, utan äfven i följd

af att ett tidsenligt bedrifvande af hafsfisket fordrade större båtar och

dyrbarare fångstredskap än hvad skärgårdsbefolkningen i allmänhet,

äfven under förutsättning om utfående af nu utgående smärre lånebidrag,

kunde förskaffa sig.

Hvad särskilt fisket vid Sveriges vestkust beträffade, så kunde,

enligt motionärernas förmenande, svårligen förnekas, att fisktillgången

invid våra kuster under de senare åren förminskats, äfven om det

ekonomiska utbytet i följd af högre saluvärden å fångsten icke visat

sig allt för ofördelaktigt. Det för Bohuslän betydande fiske medelst

garn och backor, hvilket idkades längre ut eller utanför den territoriala

sjögränsen, försvårades i hög grad genom utländska trawlare, hvilkas

fångstsätt dels verkade förödande på allt fiske och dels förstörde utlagda

redskap.

Det för ett antal år sedan så gifvande sillfisket inomskärs, för

hvars bedrifvande stora kapital blifvit af skärgårdsbefolkningen nedlagda,

visade sig numera vara i starkt nedgående. Under sådana förhållanden

och för att den bohusländska fiskarebefolkningen ej måtte

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

råka i samma ekonomiska betryck, som varit fallet vid upphörandet åt

förra sillfiskeperioden, ansåge motionärerna förtänksamheten fordra, att

åt denna befolkning i tid bereddes tillfälle att mera allmänt förskaffa

sig fartyg och fångstredskap, som lämpade sig så väl för storsjöfiske

och makrillfiske i Nordsjön som för sillfiske i öppen sjö, i likhet med

det fiske, som idkades af exempelvis skottar, holländare och tyskar.

Då maximibeloppet af hvarje från fiskerifonden utgående lån i

Halland och Bohuslän vore fastslaget till 2,000 kronor, insåges tydligen,

huru ringa hjelp med dessa lån man beredde det verkliga hafsfiske!

Äfven med fastslående af att lån blott borde beviljas intill f af det

utrustade fartygets värde, vore det dock, enligt motionärernas åsigt,

erforderligt, att fondens tillgångar medgåfve utanordnande af lån å högst

10,000 kronor. För staten såsom långifvare betydde, enligt motionärernas

mening, lånebeloppens storlek föga, då statens säkerhet vore

genom låneförmedlaren — landsting eller hushållningssällskap — betryggad,

och hvad dessa senare beträffade, så kunde de förutom den

borgensförbindelse, som för närvarande för lånens utbekommande inom

flera län vore bestämd, genom föreskrifter om assurans å fartygen ytterligare

trygga sin säkerhet.

Motionärerna ansåge, att den enligt nuvarande bestämmelser stadgade

amorteringstiden af högst 8 år -— hvilken egde sitt fulla berättigande

för nu utgående smärre lånebelopp samt för redskap, hvilka ganska

hastigt blefve förslitna — borde för undvikande af allt för betungande

annuiteter å de större lånen samt med hänsyn till ett fartygs brukbarhet

under en längre tid lämpligen kunna höjas efter pröfning i hvarje särskildt

fall, dock icke öfver 15 år.

I den tredje af de omförmälda motionerna har särskilt framhållits,

att ifrågavarande fond borde i öfverensstämmelse med fondens

uppgift och de för densamma gällande bestämmelser fortfarande, såsom

hittills varit fallit, uteslutande komma den egentliga fiskerinäringen till

godo och ej användas till främjande af fisket i storkapitalets tjenst,

hvilket senare slags fiske vore af så fullständigt annan art än det egentliga,

af fiskematerielen sjelfve egande fiskare bedrifna fisket, att detsamma

ej rimligen borde kunna utgöra föremål för landstingeus eller

hushållningssällskapens verksamhet; ty det lede enligt motionärens förmenande

intet tvifvel, att ju icke ett sådant främjande icke blott kräfde

stora anslags och särskilda förmåners beviljande utan äfven blefve förenadt

med så betydande förluster för långifvaren, att dessa icke kunde

utan olägenhet bäras af landsting eller hushållningssällskap.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Riksdagen finner, i likhet med livad i de två först omförmälda

motionerna framhållits, önskvärdt att, för beredande af möjlighet för

sjelfegande fiskare att anskaffa för storsjöfiske tjenliga båtar och fiskeredskap,

lån till större belopp än som hittills förekommit, dock ej öfverstigande

10,000 kronor, måtte kunna dem beviljas; och har Riksdagen

ansett, att för förverkligandet af detta önskemål en ökning®af fonden vore

af behofvet påkallad. I sammanhang härmed har Riksdagen funnit

någon lindring i lånevilkoren böra medgifvas. I sådant afseende hafva

nu ifrågavarande motionärer föreslagit, att återbetalningstiden för lån

öfver 5,000 kronor måtte kunna utsträckas till 15 år. Riksdagen, som

icke ansett lämpligt, att i de vilkor, som af Riksdagen uppställas,''skilnad

göres mellan större och mindre lån, har emellertid funnit sig endast så

till vida kunna tillmötesgå motionärernas i denna del gjorda förslag, att

Riksdagen ansett sig böra medgifva en utsträckning af afbetalningstiden

intill samma gräns som den i lagen för sparbanker beträffande lån till

enskilda personer föreskrifna eller tio år. Men deremot har^Riksdagen

trott sig böra medgifva en annan lindring, som helt visst skall komma att

främja det med fonden afsedda ändamålet, nemligen den, att, på sätt

i Norge eger rum i liknande fall, ett års räntefrihet från statens sida

beviljats vederbörande landsting och hushållningssällskap, för att dessa

må låta enahanda förmån komma de låntagande fiskarena till godo.

På grund af Riksdagen tillhandakomna upplysningar finner sig

Riksdagen äfven böra uttala det önskemål, att förenkling i sjelfva sättet

för låneansökningarnes behandling och lånens utbekommande måtte

åstadkommas, i syfte att lånen måtte kunna med mindre tidsutdrägt

än nu är fallet till vederbörande utbetalas.

Hvad beträffar storleken af den förhöjning af fonden, som i sammanhang

härmed borde vidtagas, har Riksdagen funnit densamma, intill

dess erfarenhet vunnits om verkningarna af de nu ifrågasatta förändringarna

i fondens handhafvande, icke böra uppgå till det af de båda

senast omförmälda motionärerna föreslagna beloppet, utan har densamma

ansetts kunna begränsas till 100,000 kronor eller det belopp, som i den

tredje motionen betecknats såsom det minsta, som borde ifrågakomma.

Riksdagen har alltså för sin del beslutit de ändringar i gällande

vilkor för låns erhållande ur fonden för fiskerinäringens befrämjande,

att tiden för lånens amortering blifvit bestämd till högst 10 år, och

att räntefrihet medgifvits för första året, under hvilket lånet innehafves;

hvarjemte Riksdagen för höjande af fonden för fiskerinäringens befrämjande

å extra stat för år 1900 beviljat ett anslag af 100,000 kronor.

/Jih. till Kiksd. Prut. 1800. 10 Sami. I Afd. 1 Band. 10 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 65-

Anordnande af fabriksinspektion.

40:o) Eders Kong].. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att, till anordnande

af fabriksinspektion, på extra stat för år 1900 anvisa ett belopp

af 33,000 kronor.

Riksdagen har, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat

från och med år 1895 anvisat: till aflöning åt fem inspektörer 25,000

kronor med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt, till bestridande af

kostnaden för skrifbiträden och likartade utgifter 3,000 kronor samt till

Eders Kongl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade

inspektörer 2,000 kronor, eller tillhopa 30,000 kronor.

I det för närvarande med 3,000 kronor om året till lika fördelning

emellan de fem yrkesinspektörerna utgående anslaget till skrifbiträden

och likartade utgifter hafva nu, enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar,

yrkesinspektörerna i rikets samtliga yrkesinspektionsdistrikt ifrågasatt

förhöjning.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot de skäl,

som i statsrådsprotokollet blifvit anförda för förhöjningen i sistnämnda

anslag med 3,000 kronor, har, för anordnande af fabriksinspektion,

på extra stat för år 1900 anvisat till aflöning åt fem inspektörer

25,000 kronor med 5,000 kronor till hvar, för år räknadt,

till bestridande af kostnaden för skrifbiträden och likartade utgifter

6,000 kronor samt till Eders Kong]. Maj:ts förfogande för godtgörelse

åt tillfälligt förordnade inspektörer 2,000 kronor, eller tillhopa 33,000

kronor.

Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

41:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1900 till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande stält ett anslag af 50,000 kronor, att användas till förekommande

och hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

42:o) Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

inhemtas, att, enligt hvad statskontoret anmält, nämnda embetsverk

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

35

319: 64

3,100: 76

73: 61

förskjutit följande belopp, hvilka borde anmälas till ersättande af Riksdagen

under sjette hufvudtiteln, nemligen:

ersättning till Blekinge läns ränteri för derifrån till förre länsmannen

H. Bolling, såsom innehafvare af bostället n:o 1 Möllekulla,

förskjuten räntegodtgörelse för tiden från den 14 mars 1896 till och

med den 13 mars 1897 för från bostället exproprierad

jord............................................................................................. kr. 45:2 8

ersättning till Skaraborgs läns ränteri för derifrån

till länsmannen A. Ryman, såsom innehafvare af bostället

Vara Stommen, förskjuten räntegodtgörelse å till statsverket

influten mellangift för från bostället utbytt jord ,,

godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt

kongl. brefvet den 31 maj 1878, innehafvare af länsmanstjenster,

hvarmed boställen varit förenade, egt undfå i

anledning deraf, att företrädarne åtnjutit fardagsår ...... „

aflöningsfyllnad enligt kongl. brefvet den 27 april

1883 till en tjenstförrättande länsman för tiden mellan

afgående länsmannens afsked och tjenstårets slut........... „

till kommerskollegium, enligt kongl. brefvet den

17 juni 1893, utanordnade medel för godtgörande af

vissa utgifter och kostnader för svenskt sjöfolk m. m.,

12,300 kronor, samt enligt kongl. brefvet den 22 januari

1897, angående ordningen och sättet för gäldande af

vissa utgifter, som föranledas af stadgande^ i §§ 319

och 321 sjölagen, utanordnade medel, 505 kronor 40 öre,

eller tillsammans ....................................................................... »

tryckningskostnader, enligt kongl. brefven den 22

januari och den 11 februari 1898, för det af komiterade

för utredning i fråga om begränsning af den kommunala

rösträtten på landet afgifna betänkande, 612 kronor 50

öre, samt, på grund af kongl. brefvet den 4 februari

1898 utbetalad ersättning för biträde vid utarbetande af

det till 1898 års Riksdag framlagda lagförslag i berörda

ämne, 150 kronor, eller tillsammans .................................. ,,

till landshöfdingen P. G. W. Isberg och numera

justitierådet H. G. Westring, enligt kongl. bref den 4

februari 1898, utanordnad ersättning för biträde inom ____

Transport kr. 17,107: 19

12.805: 4 0

762: 50

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Transport

civildepartementet vid utarbetande af ett lagförslag

angående municipalsamliällen ........................................

godtgörelse, enligt kongl. brefvet den 15 juli 1898,

till Göteborgs och Bobus läns ränteri för utbetalade

kostnader för den af Riksdagen i skrifvelse den 11 maj

1896 begärda utredning angående fiskeribefolkningens i

länet bostadsförhållanden ............................................

kostnader, på grund af kongl. brefven den 5

november 1897 och den 4 mars 1898, för utredning

angående försäkring för beredande af pension eller lifränta

vid varaktig oförmåga till arbete ..........................

resekostnads- och traktamentsersättning till ordföranden

och ledamöterna i den af Kongl. Maj:t, på

grund af Riksdagens skrifvelse den 9 maj 1893, tillsatta

komité för uppgörande af förslag till ny taxa för personbefordringen

å statens jernvägar m. m., arfvode åt

vikarien för en af ledamöterna i komitén samt till bestridande

af löpande utgifter för komitén .............

till medicinalstyrelsen, på grund af kongl. brefvet

den 9 juli 1896, utanordnade medel till bestridande af

kostnader för genomförande af åtgärder till förekommande

af kolerans införande och utbredande i riket .....

till öfverdirektören och chefen för statistiska centralbyrån,

på grund af kongl. brefvet den 20 maj 1898,

utanordnade medel för utarbetande af en redogörelse för

bolags förvärf af jordegendom inom vissa delar af landet

kr. 17,107: i 9

11

600: —

8,794: 96

2,163: 96

11

12,264: 5 0

„ 5,000: —

1,032: 7 0

Summa kr. 46,963: 31

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till

jemnt tal af kronor och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma har

Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till betäckande af ofvan

omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett anslag

af 47,050 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning har af Riksdagen

bifallits.

Sveriges deltagande i verldsutställningen i Paris år 1900.

45:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1900 till Eders Kongl. Maj:ts

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

förfogande stält ett anslag af 375,000 kronor att, utöfver förut anvisadt

belopp, användas till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande

i 1900 ars verldsutställning i Paris och till understöd åt teknici och arbetare

för att besöka nämnda utställning.

Återbetalning till viss del af erlagda konsulatafgifter för svenska fartyg.

46:o) Uti en till Riksdagen den 6 mars 1899 aflåten proposition

(n:o 66) har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, i afbidan på

omreglering af konsulatafgifterna, på extra stat för år 1900 anvisa ett

förslagsanslag å 175,000 kronor för att till svenska fartygsrederier måtte

kunna, enligt de närmare bestämmelser, Eders Kongl. Maj:t kunde finna

godt meddela, återbetalas fyra femtedelar af hvad under samma år

kunde komma att utgifvas såsom konsulatafgifter för rederierna tillhöriga

fartyg.

Eders Kongl. Maj:ts förevarande framställning, hvilken, på sätt af

det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet inhemtas, är närmast

föranledd af nästlidet års Riksdags i ämnet aflåtna skrifvelse, innebär,

enligt Riksdagens uppfattning, en under de närvarande förhållandena

lämplig utväg att genom lättnader i afseende å konsulatafgifterna bereda

den svenska sjöfarten någon lindring, utan att samma förmån må komma

jemväl den med densamma täflande utländska sjöfarten till godo. Såväl

på grund häraf som med hänsyn till öfriga till stöd för framställningen

anförda skäl har Riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kongl. Maj:ts

ifrågavarande förslag och har derför, i afbidan på omreglering af

konsulatafgifterna, på extra stat för år 1900 anvisat ett förslagsanslag

å 175,000 kronor för att till svenska fartygsrederier må kunna, enligt

de närmare bestämmelser Eders Kongl. Maj: t kan finna godt meddela,

återbetalas fyra femtedelar af hvad under samma år kan komma att utgifvas

såsom konsulatafgifter för rederierna tillhöriga fartyg.

Öfver Eders Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjette

hufvudtiteln framstälda förslag ej mindre om anvisande af medel till

vägars anläggning eller förbättring, till bro- och hamnbyggnader in. m.,

till frostm in s kn ing sfö retag, till utförande af nya byggnader och anläggnin
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

gar vid statens jernvägstrafik, för utläggning af ytterligare ett jernvägsspår

mellan Lunds och Éslöfs stationer, till anskaffande af ny rörlig

materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, till fortsättning af statsbanorna

mellan Boden och Ytter-Morjärv samt mellan Gellivare och riksgränsen,

till ombyggnad och förbättring af Väddö kanal äfvensom för

upprensning af inomskärs farled mellan Marstrand och Lysekil samt mellan

Hunnebostrand och Fjellbacka, än äfven om användande af vissa medel

till fullbordande af den påbörjade reparationsverkstaden vid Boden ocli

till påbörjande af ny lokomotiv stallbyggnad derstädes anmäler Riksdagen

i särskilda skrivelser sina beslut.

Stockholm den 13 maj 1899.

Med undersåtlig vördnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

• •V

v

Bil. Litt. A.

*

.n. r

''rW
-

VM iVSfe), ,

i. T i

tf; v

V

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Civil
-

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst................................................................................

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor ............................................................................

Departementschefen ...............................................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ...........................................................................

Kommerskollegium ..............................................................................................................................

Bergsstaten...............................................................................................................................................

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån ....................................................................................

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande ...................................................................................................

„ arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar. Nuvarande belopp ....

Ökas med ................................................................................................................................

„ officiella statistiska trycket ..................................................................................................

,, en statistisk tidskrift. Nuvarande belopp............................................................................

Ökas med ...............................................................................................................................

i, utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik ............................................................

Landtmäteristaten...................................................................................................................................

Rikets allmänna kartverk........................................................................................................................

Öfverståthållareembetet............................................................................................................................

Landsstaterna i länen (deraf 120,000 kronor reservationsanslag). Nuvarande belopp ................

Ökas med anledning af sju boställens indragning med ...............................................................

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf två särskilda reservationsanslag, ett å 30,000 kronor till

35,000 kronor till vägundersökningar). Nuvarande belopp .......................................................

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

41

Litt. A.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

departementet.

6,500

36.000

17.000

78,700

64,600

33.000

6,500

36.000

17.000

78,700

64,600

33.000

.................................................... 28.400: -

................................ 1,500: —

............ 12,200: —

............ 5,800: — 17,500: —

................................ 17,300: —

................ 1,000: —

................ 400:— 1,400:

............................... 1.000: — 38,700:

67,100

67,100

87,200

87,200

178,600

_

_

178,600

87,422

87*422

2,702,441

................................................ 2,099,386: —

................................................ 3,055: —

2,702,441

expenser för allmänna arbeten och ett å

................................................. 140,700: —

Transport 140,700: —

3,358,563

—--

|

3,358,563

—

Bill. till Riksd. Vrot. 1896. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 10 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Ökas till aflöningar för nya befattningar vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. med

Landtbruksstyrelsen ...............................................................................„..............................................

Ålderstillägg, förslagsanslag...................................................................................................................

Gästgifvares friheter...............................................................................................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag...................................................................................

Färjor och färjekarlar.........................................................................................................................

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag...........................................................................

Jordbruket, handeln

Reservations
Vägar

och kommunikationer ...............................................................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och laudtmannanäringar (deraf ett förslagsanslag å 15,000

Landtbruksingeniörer och deras biträden ...........................................................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.......................................................

Länsveterinärer. Nuvarande belopp ............................................................................

Ökas med ........................................................................................................................................

hvarjemte rubriken ändras till: länsveterinärer och veterinärstipendiater.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna...................................................................................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ...............................................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ..........................................................................................

Fiskerinäringens understöd. Nuvarande belopp ................................................................................

Ökas med ...................................................................................

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

43

Transport 140,700: —

................. 9,300: —

S:gr

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor. j ö. I Kronor.

3,358,563

150.000

31,800

239.000

10,665

250.000

354

600.000

och näringarne.

anslag.

kronor till understöd åt landtmannaskolor)

48,500:

1,600:

36,000: —

6,000: —

S:gr

4,640,382

12,000

190,400

49.500

140,500

50,100

73.500

11.500

8,700

42,000

578,200

Transporti 5,218,582

6,635

25

Kronor.

1,664

6,660

1,664

Summa.

6,660|—I 1,664|—

Kronor.

3,358,563

150.000

31,800

239.000

18,964

250.000

379

600.000

4,648.706

12,000

190,400

49.500

140,500

50,100

73.500

11.500

8,700

42,000

578,200| —

5,226,906]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens S/crifvclse R:o 65

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag ✓.....................................................................................

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ....................................................................................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag ................................................................................

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag ....................................................

Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf särskildt 50,000 kronor till prisbelöningar

ning i kontant...................................................................................................................................

Ökas å reservationsanslaget till prisbelöningar för hästar med ...............................................

hvarigenom rubriken kommer att lyda: hästafvelns förbättrande (deraf särskildt 100,000

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst ....................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...............................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp................................

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med...........................................-.......................

Extra utgifter, reservationsanslag .......................................................................................................

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse 2V;o 65.

45

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

5.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Transport

5,218,582

—

6,660

—

1,664

—

5,226,906

—

anslag-

63.000

50.000

4,500

2,700

63,000

_

50,000

_

_

4,500

7,267

_

_

_ - .

_

4,567

_

_

för hästar). Nuvarande anvis-

................................................. 108,550: —

................................................ 50,000: —

158,550

1,070

159,620

kronor till prisbelöningar för hästar).

30,000

30,000

15,850

_

15,850

_

43,000

_

43,000

_

........................................... 219,712: —

................................... 45: —

219,757

12,000

219,757

12,000

—

1—

S:gr

599,357

—

1,070

—

4,567

—

604,994

—

Summa

5,817,939

—

7,730

—

6,231

—

5,831,900

—

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjette hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna .......................

4,500

Kommerskollegium:

Till utarbetande af näringsstatistik.................................... 6,200: —

För arbetsstatistiska undersökningar.................................... 10,000: —

16,200

Öfverståthållareembetet:

Till utgifvande af “Polisunderrättelser" .............................................

15,000

—

Landsstaterna i länen:

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet......... 95,000: —

„ ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparne

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän ............ 13,000: —

108,000

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till

upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad af broar,

då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag ..................

10,000

Vägunderhållet på landet:

Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag.............................................................................

50,000

Transport

203,700

--

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

47

Transport

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till aflöningar och öfriga utgifter vid Ultuna landtbruksinstitut

.......................... 31,000

„ uppförande af en lektorsbostad vid Ultuna landtbruksinstitut

...................................... 10,000

För uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet vid

Alnarp......................................................................... 8,000

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt
bruksmöten

.................................................................. 7,500: —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur,

redskap, maskiner m. m.................................. 12,500: —

Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof .............................................. 31,000: —

Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk
växt-biologisk

anstalt inom Norrbottens län ............... 6,250: —

Till understöd åt frökon trollanstalter ................................ 10,000: —

„ utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning

.................................................................. 1,000: —

„ understöd åt svenska mosskulturföreningen .............. 15,000: —

För de geologiska undersökningarna ................................ 95,500: —

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt ålders
tillägg

till andre instruktören Jonas Wallander ........ 3,000: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ......... 4,800: —

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och Frans Schartaus praktiska

handelsinstitut i Stockholm .............................. 20,000: —

„ befrämjande af afsättning i främmande länder af alster

af svensk industri och svenska näringar .................... 15,000: —

„ handelsstipendier ....................................................... 20,000: —

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun .......................

Transport

Kronor.

203,700

54,000

178,750

7,800

55.000

14.000

513,2501-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse N:o 65.

Kronor.

5.

Transport

513,250

—

Fiskerinäringens understöd:

Bidrag till belöningar för dödande af sjelar..................... 5,000: —

För beredande genom ett armeradt ångfartygs statione- rande vid rikets kuster af ordning och skydd vid

fiskets bedrifvande .................................................... 25,000: —

„ höjande af fonden för fiskerinäringens befrämjande .. 100,000: —

130,000

Fabriksinspektion:

För anordnande af fabriksinspektion...................................................

33,000

—

Diverse anslag:

Ersättning till sjömanshusen ............................................ 30,000: —

Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen......................................................... 50,000: —

„ ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter.................................................................... 47,050: —

„ bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande i

1900 års verldsutställning i Paris och till understöd

åt teknici och arbetare för att besöka nämnda ut- ställning .................................................................. 375,000: —

„ återbetalning till viss del af erlagda konsulatafgifter

för svenska fartyg, förslagsanslag............................. 175,000: —

677,050

Summa

1,353,300

_

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1899.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.