Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
1899-05-14 · 47 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 44 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1899:66, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
1
N:o 66.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1899.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande
anslagen till finansdepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden n:is 8 och 60 samt memorial nås 35, 71 och 79).
Till Konungen.
I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.
Ordinarie anslag.
Statskontoret.
l:o) I den till Riksdagen den 16 januari innevarande år aflåtna
proposition angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl.
Maj:t i punkten l:o) under sjunde hufvudtiteln föreslagit,
Bill. till Riksd. Prot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 11 Käft. (N:o 66.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
att Riksdagen måtte å statskontorets stat för en tjensteman i
andra lönegraden uppföra lön med 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar
1,500 kronor, med rätt derjemte för tjenstens innehafvare
till ålderstillägg efter vissa år i likhet med öfrige tjensteman i samma
grad;
hvarigenom anslaget till statskontoret skulle höjas med 4,500
kronor, eller från 102,800 kronor till 107,300 kronor.
Af hvad till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver
finansärenden den 13 januari innevarande år blifvit meddeladt framgar,
att den å statskontorets kansli anstälde notarien, hvilken från och med
år 1895 tjenstgjort å inkomst-, fond- och stämpelbyrån, måste återflyttas
till tjenstgöring på kansliet, vid hvilket förhållande arbetskrafterna
å nämnda byrå med nödvändighet erfordra förstärkning genom anställande
derstädes af tjensteman i notariens ställe. En sådan förstärkning finnei
Riksdagen vara så mycket nödvändigare, som, enligt hvad i ärendet
upplysts, göromålen å byrån efter senaste löneregleringen i högst betydlig
män ökats och måste antagas komma att alltjemt tilltaga i mängd,
och då den nya tjenstemannen skulle komma att få sig ålagd en mängd
bestyr, som hittills tillkommit chefen för byrån, och deribland ansvaret
för räkenskapsföringen, föredragning af vissa mål samt kontroll öfver
revisorn och bokhållaren samt de a byrån anstälde amanuenser, torde
af honom komma att fordras ett så magtpåliggande arbete samt sådan
kunskap och erfarenhet i fråga om göromålen, att honom synes böra,
på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, beredas den tjensteställning och
aflöning, som tjenst i andra lönegraden medför.
Riksdagen har alltså å statskontorets stat för en tjensteman i
andra lönegraden uppfört lön med 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar
1,500 kronor, med rätt derjemte för tjenstens innehafvare
till ålderstillägg efter vissa år i likhet med öfrige tjensteman i samma
grad.
Postverket.
2:o) I punkten 2 af förevarande hufvudtitel har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit, att Riksdagen måtte, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 13 januari 1899 tillstyrkta
ändringar i postverkets stater äfvensom af de bestämmelser, hvilka, i
sammanhang med ifrågasatt reglering af aflöningsförmånerna för en del
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
tjensteman och betjente vid postverket, enligt samma statsrådsprotokoll
tillstyrkts, för år 1900 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt
till 10,295,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom
postverkets utgiftsstater skulle ökas med 1,151,400 kronor.
I sammanhang härmed har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att medgifva, att till den redan bildade fonden för anskaffande af tomt
till nytt posthus i Stockholm finge afsättas ej mindre den behållning,
som för år 1899 kunde å postverkets rörelse uppstå utöfver det redan
för statsregleringen beräknade öfverskottet för samma år, än äfven,
sedan postverkets bokslut för år 1900 verkstälts, af det för sistnämnda
år uppkomna öfverskottet den del intill 200,000 kronor, som kunde
komma att öfverstiga 305,000 kronor, och att den sålunda förstärkta
fonden, under benämning »fond till posthusbyggnader», finge, i den mån
Eders Kongl. Maj:t funne sådant erforderligt, användas dels till fortsättande
af uppförandet af ett posthus i Malmö, dels ock till betäckande
af de kostnader, som utöfver förut beräknade kunde uppstå för uppförande
af posthus i Stockholm och Helsinborg.
Slutsummorna af de för år 1900 föreslagna staterna, jemförda med
de för innevarande år af Eders Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt hvad
åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:
aflöningsstaten .........
.......................... kr.
år 1899
3,447,300
— kr.
år 1900
5,049,100
öfvergångsstaten ......
2,400
Il
2,400
pensionsstaten .........
73,375
??
72,875
omkostnadsstaten
5,100,500
Yl
4,618,500
oförutsedda utgifter
......................... yi
450,000
V)
465,000
afkortningar och restitutioner m. m. ,,
70,025
V)
87,125
tillsammans kr.
9,143,600
— kr.
10,295,000
Af den i statsrådsprotokollet lemnade utredning inhemtas, att de
föreslagna ändringarne i de särskilda staterna afse:
Ökning.
Aflåning sstaten:
genom uppförande i staten af aflöning
för en femte byråchef samt för ytter
-
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
ligare två aktuarier och en revisor
hos generalpoststyrelsen med............
i anslaget till vikariatsersättning samt
arfvoden till extra biträden m. m.
kr.
15,400: —
hos generalpoststyrelsen med............
i aflöningsanslagen till postdirektörer
11
10,000: —
och postinspektörer °) med ..............
i anslaget till aflönande af öfrige post-
11
3,500: —
förvaltare med.....................................
11
184,800: —
i dito till aflönande af kontrollörer med
i dito till aflönande af postexpeditö-
11
26,900: —
rer med ...............................................
648,200: —
i dito till aflönande af vaktbetjente med
i dito till aflönande af poststations-
11
531,000: —
föreståndare med.................................
20,000: —
i dito till ålderstillägg med ...............
i dito till arfvoden åt extra vaktbe- tjente och till hushyresbidrag för
11
152,000: —
en del betjente med ...........................
ii
180,000:— kr.
1,771,800: —
Pensionsstaten:
af Kongl. Ma:jt beviljade nya pensioner ........................ kr. 9,450: —
Omkostnadsstaten:
genom uppförande i staten af ett anslag
till felräkningspenningar med „ 50,000: —
i anslaget till postföringskostnad vid
befordran å jernväg med ................. „ 200,000: —
i anslaget till postföringskostnad vid
befordran å landsväg och inom post
Transport
kr. 250,000: — 1,781,250: —
*) då i nuvarande särskilda aflöningsanslag till distriktsförvaltningarna eller postinspektionerna
inberäknas det under nämnda rubrik uppförda anslag å 7,000 kronor till ersättning för
mistning af uppbörds- och frimärkesprovision åt de kontrollörer och postexpeditörer vid postanstalterna,
som beordras att tjenstgöra vid distriktsförvaltnigama, hvilken ersättning kommer att
upphöra.
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Transport kr.
anstalternas områden samt till landt
brefbäring
med .................................. „
i dito till postföringskostnad vid befordran
sjöledes mellan fasta landet
och Gotland med .............................. „
i dito till postföringskostnad vid befordran
sjöledes mellan Sverige och
Tyskland med....................................... „
i anslaget till tillverkning af frimärken,
frankokuvert, brefkort och kortbref
med ............................................. „
250,000:— kr.
40,000: —
3,000: —
140,000: —
10,000: — kr.
Oförutsedda utgifter:
höjning af anslaget med ..................... kr.
Afkortning ar och restitutioner m. m:
höjning af anslaget med..................................................... kr.
Summa ökning kr.
Minskning.
Aflöningsstaien:
i anslaget till aflönande af extra biträden vid distriktsförvaltningarna
och postanstalterna med .................. kr.
Pensionsstaten:
besparing med .................................................................... kr.
O mkostnadsstaten:
i anslaget till uppbörds- och frimär
kesprovision
med ................................. kr. 310,000: —
i dito till traktamenten för tjenstemän
i jernvägskupé med .......................... „ 105,000: —
i anslaget till traktamenten för vakt
betjente
med ....................................... „ 510,000: — kr.
Summa minskning kr.
,781,250: —
443,000: —
15,000: —
17,100: —
,256,350: —
170,000: —
9,950: —
925,000: —
,104,950: —
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 06.
Om från summan af ökningen ......................................... kr. 2,256,350: —
dragés summan af minskningen .................................... ,, 1,104,950: —
erhålles det belopp af.......................................................... „ 1,151,400: —
hvarmed enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag postverkets utgiftsstater
skulle komma att för år 1900 på det hela ökas.
Postmedlen, som i riksstaten för innevarande år uppförts med
9,925,000 kronor, hafva för år 1900 beräknats till 10,800,000 kronor.
Då, på sätt ofvan angifvits, postverkets utgifter enligt staterna för år
1900 af Eders Kongl. Maj:t beräknats till 10,295,000 kronor, skulle
alltså inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med 505,000 kronor.
Då med den utveckling, poströrelsen numera erhållit, de föreslagna
två aktuarietjensterna och en revisorstjenst hos generalpoststyrelsen
synas vara väl behöfliga, har Riksdagen ansett sig böra uppföra dessa
tjänster å ordinarie stat, dervid Riksdagen förutsätter, att Eders Kongl.
Maj:t kommer att efter sig företeende omständigheter bestämma, under
hvilken af poststyrelsens byråer den af dessa två aktuarier skall i staten
uppföras, hvilken enligt styrelsens af t. f. departementschefen förordade
förslag skulle tjenstgöra å den nya revisionsbyrån.
Emot förslaget om höjning af anslaget till vikariatsersättning samt
arfvoden åt extra biträden hos generalpoststyrelsen m. m. har Riksdagen
icke haft något att erinra.
Hvad härefter angår Eders Kongl. Maj:ts förslag rörande uppbördsoch
frimärkesprovisionens fixering och om bestämmande af postdirektörernas
och öfriga postförvaltares aflöningsförmåner till fasta belopp, har Riksdagen
visserligen icke förbisett, att dessa förslag gå i en sådan rigtning,
som vid de under senare tider företagna löneregleringar i allmänhet
ansetts önskvärd. Men i betraktande af den synnerligen genomgripande
betydelsen af den utaf Eders Kongl. Maj:t ifrågasatta förändringen i
aflöningssättet inom postverket, har Riksdagen likväl ansett en sådan
förändring icke böra beslutas förr, än en grundlig utredning angående
det nuvarande och det föreslagna aflöningssystemets särskilda fördelar
och olägenheter blifvit med hänsyn till de inom postverket rådande säregna
förhållanden åstadkommen, dervid, till vinnande af en mångsidig
pröfning af de på denna frågas lösning inverkande omständigheter,
medverkan jemväl af utanför postverket slående sakkunniga personer
Riksdagens Skrifvelse N:o 66. 7
eller myndigheter synes böra anlitas. En sådan utredning torde vara
så mycket mera af nöden, som ett godkännande af de föreslagna aflöningsgrunderna,
enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, skulle komma
att utöfva ett stort inflytande på frågan om inrättande af nya ordinarie
tjenstebefattningar inom postverket. I det skick, hvari frågan för närvarande
befinner sig, har Riksdagen alltså icke ansett sig böra bifalla
Eders Kongl. Maj:ts framställning i förevarande del; vid bvilket förhållande
Riksdagen icke heller kunnat bifalla hvad i detta sammanhang
föreslagits i fråga om ny klassindelning för postkontoren.
De i propositionen framstälda förslag beträffande höjning af postinspektörernas
löner, • fixering af kontrollörernas löner samt inrättande
af tre nya kontrollörstjenster har Riksdagen på grund af det nära sambandet
emellan dessa förslag och de af Riksdagen icke biträdda
förslagen om uppbörds- och frimärkesprovisionens upphörande m. m.,
icke heller ansett sig böra bifalla.
Af enahanda anledning har Riksdagen ansett sig jemväl böra afslå
den föreslagna förändringen i aflöuingarna inom de nuvarande två lönegraderna
för postexpeditörer. Deremot har Riksdagen funnit sig oförhindrad
att till närmare pröfning upptaga frågorna om inrättande af
nya expeditörstjenster och om anordnande af en ny, hufvudsakligen för
q vinliga expeditörer afsedd lönegrad, ehuruväl Riksdagen icke förbisett,
att genom åtgärder i dessa rigtningar ett stort antal förutvarande postförvaltares,
kontrollörers och expeditörers inkomster åt uppbörds- och
frimärkesprovision skulle komma att, åtminstone till en början, i någon
mån minskas.
De aflöningsförmåner, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits för
den ifrågasatta tredje lönegraden, hafva synts Riksdagen vara väl knappt
tillmätta, och Riksdagen har derför trott sig böra besluta någon förbättring
i dessa aflöningsförmåner. Riksdagen har beslutit att i stället
för den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna tredje lönegraden med 1,200
kronors begynnelselön och två ålderstillägg, hvartdera a 150 kronor,
inrätta två nya, hufvudsakligen för qvinliga expeditörer afsedda^ lönegrader,
den ena med de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna löneförmånerna
samt rätt derjemte till andel i uppbörds- och frimärkesprovision enligt
nu gällande grunder, samt den andra med 1,400 kronors begynnelselön
jemte två ålderstillägg af nämnda storlek äfvensom andel i provision.
I fråga om antalet af de erforderliga nya tjenstebefattningarna vill
Riksdagen till eu början erinra derom, att generalpoststyrelsen till stöd för
sin i detta afseende gjorda framställning framhållit, bland annat, hurusom
den föreslagna ändrade klassificeringen af postkontoren och fixerin
-
8
Biksdagens Skrifvelse N:o 66.
gen af uppbörds- och frimärkesprovisionen kunde väntas medföra ökade
anspråk på nya postexpeditörsbefattningar. Då nu Riksdagen icke kunnat
biträda de nämnda förslagen, har Riksdagen ansett sig böra besluta ett
väsentligen mindre antal nya tjänster, än som i Eders Kongl. Maj:ts
proposition blifvit ifrågasatt. Att detta antal ändock icke borde bestämmas
alltför lågt, har synts Riksdagen vara betingadt såväl af poströrelsens
hastigt fortgående utveckling som ock af det utaf båda kamrarne
vid 1898 års riksdag erkända behofvet af förbättring i de extra posttjenstemännens
befordringsutsigter. Riksdagen har i betraktande af nu
anförda omständigheter ansett de nya tjensterna lämpligen kunna bestämmas
till samma antal, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits inom
första och andra lönegraderna, eller 143,'' och har mellan de särskilda
lönegraderna fördelat de nya tjensterna sålunda, att 32 af dem skola
tillhöra första lönegraden, 31 andra lönegraden, 40 en tredje lönegrad
med 1,400 kronors begynnelselön och de förmåner i öfrigt, som ofvan
angifvits, samt 40 en fjerde lönegrad med 1,200 kronors begynnelselön
jemte öfriga förmåner enligt hvad ofvan angifvits. Derigenom kommer
antalet postexpeditörstjenster i det hela att blifva inom hvardera af
första och andra lönegraderna 210 samt inom hvardera af tredje och
fjerde lönegraderna 40 eller sålunda i alla lönegraderna sammanlagdt 500.
Emot förslaget om inrättande af 112 nya post-vaktbetjentbefattningar
har Riksdagen icke haft något att erinra.
Hvad angår den ifrågasatta regleringen af vaktbetj eningens aflöningsförhållanden,
har Riksdagen funnit det synnerligen välbetänkt,
att dagtraktamentet med dess många olika, af generalpoststyrelsen för
hvarje särskildt fall bestämda belopp blifvit såsom aflöningsform utdömdt,
och att den grundsats gjorts gällande, att alla vaktbetjente å samma ort
skola, så vidt ske kan, tillhöra samma lönegrad. De aflöningsbelopp,
som föreslagits att gälla för första lönegraden, till hvilken hufvudsakligen
skulle höra vaktbetjente, anstälde vid postkontoren i Stockholm,
Göteborg och Malmö äfvensom de vid jernvägsposten tjenstgörande betjente,
som stationerades å någon af dessa orter, hafva icke gifvit Riksdagen
anledning till erinran. Deremot har Riksdagen funnit skilnaden
i aflöning mellan å ena sidan första lönegraden samt å andra sidan andra
och tredje lönegraderna enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag vara i förhållande
till hvad hittills varit fallet väl obetydlig. Riksdagen har ansett
rättelse härutinnan lämpligen kunna åstadkommas derigenom, att ålderstilläggen
för andra och tredje lönegraderna bestämmas till 75 kronor i
stället för 100 kronor hvardera, hvarigenom aflöningen efter intjenade
ålderstillägg skulle komma att utgöra för andra lönegraden 1,250 kronor
Riksdagens Skrifvelse N:o GG. 9
och för tredje lönegraden 1,200 kronor eller för hvardera af dessa lönegrader
100 kronor mindre än i propositionen blifvit föreslaget.
I fråga om de särskilda vilkor och bestämmelser, som ansetts behöfva
föreskrifvas med afseende å de af Riksdagen föreslagna nya aflöningsförmånernas
åtnjutande, har Riksdagen till en början bestämt, att&de
vilkor, som äro stadgade för tillgodonjutande af de, enligt nu gällande
aflöningsstat, 2:a, 3:e, 4:e, 5:e och 6:e klassens postförvaltare samt
kontrollörer och postexpeditörer medgifna aflöningsförmåner, äfvensom
gällande bestämmelser i fråga om semester för tjenstemän vid postverkets
distrikts- och lokalförvaltningar samt beträffande rätt för qvinna, som
i behörig ordning förordnats att tills vidare vara postexpeditör eller
postmästare, att, så länge hon innehar sådan befattning, vara i fråga
om alderstillägg och semester likstäld med man, som innehar ordinarie
dylik befattning, skola i alla tillämpliga delar blifva gällande för blifvande
postexpeditörer af 3:e och 4:e lönegraderna.
Hvad härefter angår vaktbetjente, har Riksdagen ansett sig böra
besluta, att, i fråga om åtnjutande af de aflöningsförmåner, som varda
bestämda för andra vaktbetjente vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar
än de från äldre stat qvarstående vaktmästarne, skola, med
upphäfvande af nuvarande rätt till ålderstillägg, fastställas följande vilkor
och bestämmelser, nemligen:
att med vaktbetjentbefattning ej må förenas annan befattning å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat — befattning i telegrafverket
likväl undantagen — och ej heller annan befattning, som finnes vara
hinderlig för tjenstgöringen vid postverket;
att vaktbetjent skall vara skyldig underkasta sig den förändring i
tjenstgöring och den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan
varda honom i behörig ordning ålagd;
att, i fråga om rätt till ålderstillägg efter 1899 års utgång, vaktbetjent
ma kunna tillerkännas fyra alderstillägg till tjenstgöringspenningarne,
hvart ålderstillägg å 100 kronor för vaktbetjent af l:a lönegraden och
75 kronor för vaktbetjent af 2:a eller 3:e lönegraden, att tillträdas respektive
5, 10, 15 och 20 år efter det han tillträdt ordinarie postvaktbetjentbefattning,
med iakttagande likväl, att vaktbetjent, som å befattningen
antagits före utgången af år 1899, icke må, för att komma i åtnjutande
af ifrågavarande förmån, tillgodoräknas tid, som förflutit före
hans tillträde till den från och med år 1885 faststälda aflöningsstat
för vaktbetjente vid postanstalterna;
att för öfrigt, hvad hvart och ett af de omförmälda ålderstilläggen
Bill. till Riksd. Rot. 18!)!). 10 Sunt. 1 Afd. 1 Band. 11 ljuft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 6lk
angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar al
den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till ålderstillägget, bestridt
innehafvande tjenst, dock att härvid ej må föras honom till last
den tid, han, på grund af gällande bestämmelser om beredande åt en
del vaktbetjente af ledighet högst femton dagar under kalenderår med
bibehållande af sina löneinkomster, må hafva åtnjutit dylik ledighet;
att hans tjenstgöring under den ifrågavarande tjenstetiden skall hafva
varit af beskaffenhet att kunna väl vitsordas; samt att den högre
allöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter
det, hvarunder den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;
att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder, som
berättigar honom till pension å postverkets stat, icke må samma ålderstillägg
tillträda;
att, derest vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller flera
ålderstillägg, till följd af transport till annan tj enstgöringsort förflyttas
till 2:a eller 3:e graden, ålderstillägg skola till honom utgå med de
lägre belopp, som för sistberörda båda grader bestämts, men att deremot
till vaktbetjent, som uppflyttats till l:a graden från lägre grad,
ålderstillägg skola utgå med de för l:a graden bestämda högre belopp;
att vaktbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsår och minst 35 år
varit i statens tjenst, vara förpligtad att, med oafkortad lön såsom
pension, från tjensten afgå, generalpoststyrelsen dock obetaget att låta
med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberät.tigade pröfvas
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och
kan finnas villig att i densamma qvarstå; skolande dylik pension utgå
af postmedel i den mån den afskedade vaktbetjenten icke enligt gällande
bestämmelser eger att erhålla pension från civilstatens pensionsinrättning;
samt
att, derest vid tillsättande af vaktbetjentbefattning, hvars föregående
innehafvare åtnjutit aflöning i l:a eller 2:a lönegraden, den,
som å befattningen antages, anses icke böra placeras å ort eller i
syssla, för hvilken den lediga allöningen är afsedd, generalpoststyrelsen
må ega att tills vidare och intill dess ledighet inom vederbörlig lönegrad
uppstår, samt med disponerande i sådant hänseende af erforderlig
andel af den lediga allöningen, tilldela den till befattningen antagne
aflöning i lägre lönegrad.
Beträffande vidare det al Eders Kongl. Ma:jt väckta förslaget,
att, för utvidgning af postförbindelsen mellan Trelleborg och Sassnitz,
anslaget till postföringskostnad vid befordran sjöledes mellan Sverige
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
och Tyskland skulle höjas med 140,000 kronor, vill Riksdagen, som
icke ansett sig böra afslå nämnda förslag, hafva uttaladt, att, då kostnaderna
för denna postförbindelse stigit till afsevärda belopp, utan att
Riksdagen varit i tillfälle att, innan aftal härom gång efter annan
träffats, pröfva ändamålsenligheten af de särskilda bestämmelserna i
dessa aftal, Riksdagen förutsätter, att något åtagande från svenska
statsverkets sida i och för ytterligare utvidgning af nämnda postförbindelse,
ländande till nya förpligtelser, som skulle medföra väsentligt
ökade statsutgifter, framdeles icke skall ega rum, utan att Riksdagen
derförinnan blifvit i ärendet hörd.
Då, på sätt framgår af hvad ofvan yttrats, Riksdagen ansett sig
böra bestämma åtskilliga af de i postverkets stat upptagna anslag
till andra belopp än i Eders Kongl. Maj:ts framställning föreslagits, får
Riksdagen här redogöra för de förändringar i de af Eders Kongl. Maj:t
föreslagna anslagsbeloppen, hvilka synts Riksdagen böra vidtagas.
På grund af det af Riksdagen, på sätt här nedan anmäles, fattade
beslut om afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning om beviljande af
aflöning för en femte byråchef i generalpoststyrelsen bör för uppförande
i staten af nya tjenstemän hos styrelsen aflöningsstaten ökas med
allenast 9,000 kronor.
Det i innevarande års stat med 7,000 kronor uppförda förslagsanslaget
»till ersättning för mistning af uppbörds- och frimärkesprovision
åt de kontrollörer och postexpeditörer vid postanstalterna, som beordras
att tjenstgöra vid distriktsförvaltningarna», hvilket anslag, derest Eders
Kongl. Maj:ts framställning bifallits, icke vidare skolat blifva erforderligt,
bar synts böra, på grund af Riksdagens beslut om provisionens bibehållande,
i 1900 års stat uppföras med ett förböjdt belopp af 8,200
kronor. Förhöjningen bar ansetts påfordrad med hänsyn dertill, att
antalet på nämnda sätt anstälda postexpeditörer numera ökats med tre.
Aflöningsanslagen till postinspektörer, postdirektörer och öfriga
postförvaltare samt kontrollörer torde böra i staten upptagas med oförändrade
belopp.
För innevarande år äro aflöningarna för postexpeditörer, oafsedt
ålderstilläggen, i staten upptagna sålunda:
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Lön.
Tjenst-
görings-
penningar.
Summa.
178 postexpeditörer af l:a lönegraden, hvardera:
|
lön ............................................. 1,350: -
tjenstgöringspenningar .................. 450: — j qqq.
240,300
80,100
320,400! —
i
179 postexpeditörer af 2:a lönegraden, hvardera:
''
lön ............................................ 1,200: -
tjenstgöringspenningar .................. 400: — igQQ.
214,800
71,600
286,400 | —
Summan af aflöningarna för samtliga postexpeditörerna utgör sålunda
enligt 1899 års stat 606,800 kronor.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle detta belopp höjas med
648,200 kronor, och de ifrågavarande aflöningarna sålunda uppgå till
1,255,000 kronor.
250 expeditörer i första lönegraden skulle nemligen i lön och tjenstgöringspenningar
tillgodonjuta hvardera 2,300 kronor 575,000: —
250 expeditörer i andra lönegraden, hvardera 2,000 „ 500,000: —
150 expeditörer i tredje lönegraden, hvardera 1,200 „ 180,000: —
Summa kronor 1,255,000: —
Enligt Riksdagens beslut skulle motsvarande siffror ställa sig
sålunda:
210 i första lönegraden, hvardera 1,800 kronor..................... 378,000: —
210 i andra „ „ 1,600 „ 336,000: —
40 i tredje „ „ 1,400 „ 56,000: —
40 i fjerde „ „ 1,200 „ 48,000: —
Summa kronor 818,000
\ id jemförelse med staten för år 1899 skulle ökningen i postexpeditörernas
aflöningar sålunda belöpa sig till 211,200 kronor.
Till aflönande af extra biträden vid distrikt sförvaltningarna och
postanstalterna finnes i 1899 års stat upptaget ett förslagsanslag å
575.000 kronor, hvilket anslag enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle
för år 1900 minskas med 170,000 kronor och sålunda uppföras med
405.000 kronor. Då i stället för de af Eders Kongl. Maj:t begärda
293 nya postexpeditörsbefattningarna endast 143 sådana befattningar
inrättats, har detta anslag ansetts böra bestämmas till högre belopp, än
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Eders Kong!. Maj:t föreslagit, för att lemna tillgång till arfvoden åt de
150 extra biträden, hvilka icke kunna, såsom i Eders Kongl. Maj:ts
proposition varit förutsatt, befordras till ordinarie tjenst. Det härför
erforderliga beloppet har beräknats till 163,200 kronor, hvilket belopp
likväl ansetts böra minskas med dels 9,000 kronor, beroende derpå, att
semesterkostnad för 150 af Eders Kongl. Maj:t begärda postexpeditörstjenster
enligt Riksdagens beslut kommer att bortfalla, och dels 75,000
kronor, som icke erfordras på grund af Riksdagens beslut, att reglering
af extra biträdenas vid jernvägsposten arfvoden nu icke bör genomföras.
Enligt af Riksdagen angifna grunder skulle anslaget upptagas i afrundadt
tal till 485,000 kronor, och minskningen i anslaget sålunda uppgå till
endast 90,000 kronor.
I anslaget till ålderstillägg, i 1899 års stat upptaget till 340,000
kronor, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit en förhöjning af 152,000
kronor; men torde detta anslag, på grund af Riksdagens beslut beträffande
de nya postexpeditörstjensternas antal och beloppet af vissa
vaktbetjentes ålderstillägg, kunna upptagas till 432,000 kronor, och höjningen
sålunda begränsas till 92,000 kronor.
Anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision, hvilket i innevarande
års stat är upptaget med 395,000 kronor, skulle enligt Eders
Kongl. Maj:ts förslag minskas med 310,000 kronor och sålunda i 1900
års stat uppföras med endast 85,000 kronor; men torde detta anslag,
i anledning af Riksdagens beslut om provisionens bibehållande såsom
aflöningsform, höra bestämmas till 415,000 kronor eller 20,000 kronor
högre än för innevarande år.
Det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna nya anslaget till felräkningspenningar
å 50,000 kronor har Riksdagen icke ansett böra i staten
upptagas.
I innevarande års stat finnes uppfördt ett anslag å 290,000 kronor
till traktamenten för tjenstemän i jernvägspostkupé, i hvilket anslag
Eders Kongl. Majit föreslagit minskning med 105,000 kronor. Då emellertid
enligt Riksdagens beslut nu gällande bestämmelser angående nämnda
traktamenten komma att bibehållas, torde häraf böra blifva en följd, att,
på sätt generalpoststyrelsen i sitt till Eders Kongl. Maj:t afgifna förslag
till stat för år 1900 för sådant fall beräknat, anslaget i stället
från sitt nuvarande belopp höjes med 40,000 kronor, hvarförutom en
ytterligare höjning med 15,000 kronor synes böra föranledas deraf, att
enligt Riksdagens beslut endast 143 nya expeditörsbofattningar, i stället
för af Eders Kongl. Maj:t begärda 293, komma att inrättas, enär traktamentet
i regel är högre för extra biträden än för ordinarie expeditörer.
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 6f>.
Riksdagen har sålunda ansett sig böra bestämma detta anslag till förslagsvis
345,000 kronor.
Anslaget till traktamenten för vaktbetjente är i staten för innevarande
år upptaget med 620,000 kronor, och Eders Kongl. Maj:t har
föreslagit en minskning i anslaget med 510,000 kronor. För att ersätta
de vaktbetjente, som genom lägre ålderstillägg än de af Eders Kongl.
Maj:t föreslagna omedelbarligen skulle erhålla mindre aflöning än med
nuvarande bestämmelsers tillämpning, torde detta anslag böra sättas
7.000 kronor högre än Eders Kongl. Maj:t föreslagit och sålunda bestämmas
till 117,000 kronor. Minskningen i anslaget skulle då blifva
503.000 kronor.
Slutligen torde, för vinnande af jemnare slutsumma, anslaget till
afkortningar och restitutioner böra ökas med 400 kronor högre belopp
än Eders Kongl. Maj:t föreslagit eller med 17,500 kronor.
Beträffande de af Riksdagen här ofvan ej särskildt omförmälda
anslag, i hvilka ökning eller minskning af Eders Kongl. Maj:t föreslagits,
har Riksdagen faststält anslagens belopp på sätt af Eders Kongl.
Maj:t föreslagits.
Sammanställas de af Riksdagen sålunda beslutade ändringar i
postverkets stater, visar det sig,
att under aflöningsstaten ökning kommer att ega rum med följande
belopp, nemligen:
genom uppförande i
staten af aflöning
för ytterligare två
aktuarier och en revisor
hos generalpoststyrelsen
med kr. 9,000: —
i anslaget till vikariatsersättning
samt
arfvoden till extra •
biträden m. m. hos
generalpoststyrelsen
med .......................... „ 10,000: —
i dito till ersättning
för mistning af uppbörds-
och frimärkesprovision
åt de
kontrollörer och
Transport kr. 19,000: —
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
15
Transport kr. 19,000: —
postexpeditörer vid
postanstalterna, som
beordras att tjenstgöra
vid distriktsförvaltningarna
med „
i dito till aflönande af
postexpeditörer med „
i dito till aflönande af
vaktbetjente med... „
i dito till aflönande
af poststationsföre
ståndare
med ........ „
i dito till ålderstill
_
lägg med................ „
i dito till arfvoden åt
extra vaktbetjente
och till hushyresbidrag
för en del
betjente med ......... ,,
hvaremot minskning skulle uppkomma
i anslaget till aflönande af
extra biträden vid distriktsförvaltningarna
och postanstalterna med ..
så att alltså aflöningsstaten på det
hela skull växa med kr. ....................
att å pensionsstaten
komme att besparas kr.
hvaremot skulle tillkomma
af Kongl.
Maj:t beviljade nya
pensioner med ......... „
så att alltså minskning
i denna stat
komme att ega rum
med....................................
att under omkostnadsstaten
minskning
Ökning.
1,200: —
211,200: —
531,000: —
20,000: —
92,000: —
180,000: — 1,054,400:
90,000: —
9,950: —
9,450: —
964,400: —
kr.
Mimkning.
500: —
Transport kr. 964,400: — kr. 500: —
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Ökning.
Minskning.
komme att eg a rum
i anslaget till traktamenten
för vaktbe
tjente
med ..........
hvaremot ökning
komme att ega rum:
i anslaget till uppbörds-
och frimärkesprovision
med...
i dito till traktamenten
för tjensteman i
jernvägskupé med
i dito till postföringskostnad
vid befordran
å jernväg med
i dito till postföringskostnad
vid befordran
å landsväg och
inom postanstalternas
områden samt
till landtbrefbäring
med ..........................
i dito till postföringskostnad
vid befordran
sjöledes mellan
fasta landet och
Gotland med..........
i dito till postföringskostnad
vid befordran
sjöledes mellan
Sverige och Tyskland
med.................
i dito till tillverkning
af frimärken, frankokuvert,
brefkort och
kortbref med .......
Transport kr. 964,400: — kr. 500: —
kr. 503,000: —
kr. 20,000: —
55,000: —
200,000: —
40,000: —
3,000: —
140,000: —
10,000: — 468,000: —
Transport kr. 964,400: —
500: —
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
17
Ökning.
Minskning.
Transport kr. 964,400: — kr. 500: —
så att alltså minskning i omkostnads
staten
komme att egarum med kronor............................................. 35,000:
samt att ökning komme att ega rum
i anslaget till oförutsedda utgifter
med kronor ......................................... 15,000: —
och i anslaget till afkortningar och
restitutioner m. in. med kronor ...... 17,500: —
tillhopa kr. 996,900: — 35,500: —
En ökning på det hela komme alltså att uppstå med kronor
961,400; och skulle staternas slutsummor blifva följande:
aflöningsstaten...................................
öfvergångsstaten ............................
pensionsstaten....................................
omkostnadsstaten.............................
oförutsedda utgifter .......................
afkortningar och restitutioner in.
.......................... kr. 4,411,700: —
........................ „ 2,400: —
.......................... „ 72,875: —
........................ „ 5,065,500: —
......................... „ 465,000: —
m. ................... „ 87,525: —
tillsammans kr. 10,105,000: —
Då postverkets inkomster för år 1900 beräknats till 10,800,000
kronor, skulle alltså inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med
695,000 kronor.
Under åberopande af hvad utaf Riksdagen sålunda blifvit anfördt,
får Riksdagen anmäla,
att Eders Kongl. Maj:ts förslag om uppförande å generalpoststyrelsens
stat af aflöning till ytterligare en byråchef icke vunnit Riksdagens
bifall;
att Riksdagen medgifvit, att i generalpoststyrelsens stat uppföras
aflöningar till två nya aktuarier och en ny revisor med 3,000 kronor
för en hvar af desse tjensteman, deraf 1,800 kronor lön, som efter
fem år kan höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500
kronor, samt 1,200 kronor tjenstgöringspenningar;
att. Eders Kongl. Maj:ts förslag om förändrade aflöningar för postinspektörer,
postdirektörer och öfrige postförvaltare, kontrollörer samt
postexpeditörer i första och andra lönegraderna, om inrättande af tre
nya kontrollörstjenster samt om ny klassindelning för postkontoren
icke af Riksdagen bifallits;
Bih. till Riksd. Vrot. 189!). 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Höft.
3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förslag om
inrättande af en tredje lönegrad för postexpepitörer, beslutit,
att för postexpeditörer skola inrättas dels en tredje lönegrad med
1,400 kronors aflöning, deraf 1,050 kronor lön ock 350 kronor tjenstgöringspenningar,
och dels en fjerde lönegrad med 1,200 kronors aflöning,
deraf 900 kronor lön och 300 kronor tjenstgöringspenningar; samt
att innehafvare af postexpeditörstjenst i någon af nämnda lönegrader
må kunna efter fem års tjenstgöring erhålla ett ålderstillägg å
aflöningen med 150 kronor och efter 10 års tjenstgöring ett ytterligare
ålderstillägg, likaledes med 150 kronor, äfvensom att sådan tjenstinnehafvare
skall ega att enligt gällande grunder åtnjuta andel i uppbördsoch
frimärkesprovision;
att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förslag om
inrättande af nya postexpeditörsbefattningar, i postverkets stat uppfört
143 nya sådana befattningar, af hvilka 32 skola tillhöra första lönegraden,
31 andra lönegraden, 40 tredje lönegraden och 40 fjerde lönegraden
;
att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förslag om
lönereglering för den ordinarie vaktbetjentpersonalen vid postanstalterna,
med undantag af de från äldre stat qvarstående vaktmästarne,
beslutit,
att samtlige ifrågavarande vaktbetjente skola åtnjuta lön 600
kronor årligen;
att vaktbetjent i första lönegraden, till hvilken hufvudsakligen
skola höra vaktbetjente, anstälde vid postkontoren i Stockholm, Göteborg
och Malmö, äfvensom de vid jern vägsposten tjenstgörande betjente,
som stationeras å någon af dessa orter, skall ega uppbära tjenstgöringspenningar
400 kronor, äfvensom att honom må kunna tillerkännas efter
fem års tjenstgöring ett ålderstillägg å 100 kronor, efter tio års tjenstgöring
ett nytt ålderstillägg å 100 kronor, efter femton års tjenstgöring
ett ytterligare ålderstillägg å 100 kronor och efter tjugo års
tjenstgöring ett fjerde ålderstillägg, likaledes å 100 kronor, hvilka
samtliga ålderstillägg jemväl skola anses såsom tjenstgöringspenningar;
att vaktbetjent i andra lönegraden, i hvilken skola placeras de
vaktbetjente, hvilka äro stationerade norr om Dalelfven eller på grund
af särskilda omständigheter böra med dessa i aflöningsvilkor likställas,
skall ega uppbära tjenstgöringspenningar 350 kronor, äfvensom att
honom må kunna tillerkännas efter fem års tjenstgöring ett ålderstilllägg
å 75 kronor, efter tio års tjenstgöring ett nytt ålderstillägg å 75
kronor, efter femton års tjenstgöring ett ytterligare ålderstillägg å 75
19
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
kronor och efter tjugo års tjenstgöring ett fjerde ålderstillägg, likaledes
å 75 kronor, hvilka samtliga ålderstillägg jemväl skola anses såsom
tjenst göringspenningar;
att vaktbetjent i tredje lönegraden, till hvilken skola höra öfriga
vaktbetjente, skall eg a uppbära tjenstgöringspenningar 300 kronor
äfvensom åtnjuta ålderstillägg enligt de för andra lönegraden meddelade
bestämmelser;
att Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag om
ökning af den ordinarie vaktbetjentpersonalen vid postanstalterna, å
postverkets stat uppfört 112 nya vaktbetjentbefattningar;
att Riksdagen, på grund af sina här ofvan anmälda beslut om
ändringar i postverkets stater, äfvensom på grund af de i sammanhang
med beslutad reglering af aflöningsförmånerna för en del tjenstemän
och betjente vid postverket af Riksdagen faststälda vilkor och bestämmelser,
för år 1900 beräknat postverkets stater till följande belopp:
aflöningsstaten .............................................. kr.
öfvergångsstaten ............................................. »
pensionsstaten ................................................. »
omkostnadsstaten ............................................. »
oförutsedda utgifter .................... »
afkortningar och restitutioner m. m....... »
tillsammans kr.
4,411,700: —
2,400: —
72,875: —
5,065,500: —
465,000: —
87,525: —
10,105,000: —
och sålunda bestämt postverkets anslag för nämnda år, förslagsvis beräknadt,
till omförmälda belopp 10,105,000 kronor, att utgå direkt af
postmedlen; samt
att Riksdagen medgifvit, att till den redan bildade fonden för anskaffande
af tomt till nytt posthus i Stockholm må afsättas ej mindre
den behållning, som för år 1899 kan å postverkets rörelse uppstå utöfver
det redan för statsregleringen beräknade öfverskottet för samma
år, än äfven, sedan postverkets bokslut för år 1900 verkstälts, af det
för sistnämnda år uppkomna öfverskottet den del intill 200,000 kronor,
som kan komma att öfverstiga 495,000 kronor; och att den sålunda
förstärkta fonden, under benämning »fond till post husbyggnader», må, i
den mån Eders Kongl. Maj:t finner sådant erforderligt, användas dels
till fortsättande af uppförandet af ett posthus i Malmö, dels ock till
betäckande af de kostnader, som utöfver förut beräknade kunna uppstå
för uppförande af posthus i Stockholm och Helsingborg.
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Telegrafverket.
3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande
af de enligt protokollet öfver finansärenden den 13 januari
innevarande år tillstyrkta ändringar i telegrafverkets stater, måtte,
under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater
göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade, såsom
reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket
för år 1900 anvisa enahanda belopp, 1,510,000 kronor, hvartill inkomsterna
af telegrafmedlen beräknats, samt tillika medgifva, att det öfverskott,
som kunde å dessa inkomster uppstå, finge af Eders Kongl. Maj:t
användas för telegrafverkets och telefonväsendets tidsenliga utveckling
och förbättring.
Såsom af åberopade statsrådsprotokollet framgår, skulle telegrafverkets
utgiftsstater för år 1900 komma att utvisa följande slutsummor:
aflöningsstaten ........................................... kronor 1,016,100: —
öfvergångsaflöningsstaten ........................ » 4,000: —
pensions- och understödsstaten ............... » 122,830: —
omkostnadsstaten ....................................... » 334,000: —
eller tillsammans kronor 1,476,930: —
För innevarande år hafva samma staters summor bestämts sålunda:
aflöningsstaten ................................................
kronor
960,000: —
öfvergångsaflöningsstaten ........................
»
4,000: —
pensions- och understödsstaten................
D
122,830: —
omkostnadsstaten .........................................
3>
332,000: —
eller tillsammans
kronor
1,418,830: —
Riksdagen får med anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande
framställning anmäla, att Riksdagen, med godkännande af de enligt
statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari innevarande år
tillstyrkta ändringar i telegrafverkets stater, och under Eders Kongl.
Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar,
som kunna finnas af behofvet påkallade, såsom reservationsanslag, att
utgå direkt af telegrafmedlen till telegrafverket för år 1900 anvisat
enahanda belopp, 1,510,000 kronor, hvartill inkomsterna af telegraf
-
21
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
medlen beräknats, samt tillika medgifvit, att det öfverskott, som kan
å dessa inkomster uppstå, må af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets
och telefonväsendets tidsenliga utveckling och förbättring.
Tullverket.
4:o) Eders Kong], Maj:t har beträffande tullverket föreslagit, att
Riksdagen, med godkännande af de enligt protokollet öfver finansärenden
den 13 januari innevarande år tillstyrkta ändringar i tullverkets
stater, måtte för år 1900 bestämma anslaget till tullverket till ett mot
staternas slutsumma svarande belopp af 2,810,200 kronor att såsom
förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.
Af ofvannämnda statsrådsprotokoll framgår, att tullverkets stater
för år 1900 enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle komma att utvisa
följande slutsummor:
aflöningsstaten ............................................................. kronor 2,072,300: —
öfvergångsaflöningsstaten........................................... ,, 9,950: —
ålderstilläggsstaten ......................................................... „ 220,000: —
indragningsstaten ........................................................... ,, 10,550: —
pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente
...................................................................... ,, 227,000: —
pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes
efterlemnade enkor och barn (deraf
10,000 kronor bestämdt anslag)................... „ 41,800: —
omkostnadsstaten .......................................................... „ 228,600: —
summa kronor 2,810,200: —
För innevarande år hafva samma staters belopp bestämts sålunda:
aflöningsstaten .......................................................... kronor 1,974,400: —
öfvergångsaflöningsstaten ......................................... „ 10,450: —
ålderstilläggsstaten ......................................................... „ 220,000: —
indragningsstaten ........................................................... „ 10,910: —
pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente
................................................................. ,, 227,000: —
pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes
efterlemnade enkor och barn (deraf
10,000 kronor bestämdt anslag) ................. „ 41,800: —
omkostnadsstaten ........................................................... „ 228,440: —
summa kronor 2,713,000: —
22 Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Beträffande Eders Kong]. Maj:ts föreliggande förslag, i hvad det
afser ökning i aflöningsstaten för uppförande å densamma af fem
kontrollörer i andra lönegraden, fem kammarskrifvare i andra lönegraden,
en kammarskrifvare i lägsta lönegraden, en kustuppsyningsman,
tolf vaktmästare i högsta lönegraden, fyra vaktmästare i tredje
lönegraden samt fyra roddare i lägsta lönegraden, har Riksdagen icke
haft annat att erinra, än att inrättandet af två andre-kontrollörsbefattningar
vid tullkammaren i Stockholm 6ynes Riksdagen böra tills vidare
anstå. Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, har någon sådan
förstärkning i personalen nu icke blifvit af denna tullkammare i sammanhang
med den förestående regleringen af dess stat ifrågasatt. Och
då förändrade anordningar i afseende å tullokalerna i hufvudstaden äro
att under den närmaste tiden emotse, torde dessa anordningars vidtagande
böra afvaktas före inrättande af tjenster, som icke synas vara
af förhållandena oafvisligen påkallade. Riksdagen anser följaktligen,
att antalet nya kontrollörer i andra lönegraden bör nedsättas från de
i statsrådsprotokollet upptagna fem till tre; och skulle i följd häraf
den lön och tjenstgöringspenningar omfattande ordinarie aflöningsstaten
komma att ökas med 42,900 kronor, eller 6,000 kronor mindre
än Eders Kongl. Maj:t föreslagit.
Såsom ofvan meddelats, har föreslagits, att det å aflöningsstaten
uppförda anslaget till vikariatersättning, extra biträden m. m. vid
lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen måtte höjas från
250,000 kronor till 300,000 kronor. Då de af generaltullstyrelsen för
en sådan höjning anförda skäl synas Riksdagen ega giltighet, har
Riksdagen ansett sig böra biträda förslaget derom. Men att detta anslag
på samma gång skulle, på sätt Eders Kong]. Maj:t hemstält, förändras
från bestämdt anslag till förslagsanslag, anser Riksdagen icke
vara erforderligt. Då vid bifall till förhöjningen anslaget kommer att
upptagas till det belopp, hvarmed det beräknas böra utgå, torde utgifterna
från detsamma kunna till fullo bestridas utan en förändring i
anslagets natur, en förändring, som i allmänhet icke synes böra vidtagas,
utan att särskilda skäl dertill föranleda.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då Riksdagen icke
haft något att erinra mot den föreslagna ändringen i öfvergångsstaten,
får Riksdagen anmäla,
dels att Eders Kong]. Maj:ts förslag om höjning i tullverkets
lön och tjenstgöringspenningar omfattande ordinarie aflöningsstat på
det sätt bifallits, att denna stat ökats med 42,900 kronor;
dels att Eders Kong!. Maj:ts förslag om förändring i det å tull
-
23
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
verkets aflöningsstat uppförda anslaget till vikariatsersättning, extra
biträden m. m. på det sätt bifallits, att anslaget, med bibehållande af
anslagets natur af bestämdt anslag, höjts från 250,000 kronor med
50,000 kronor till 300,000 kronor;
dels att hvad Eders Kongl. Maj:t i öfrigt föreslagit, föranledande
till ändringar i tullverkets stater, af Riksdagen bifallits; samt
att Riksdagen, med upptagande af tullverkets stater till följande
belopp, nemligen
aflöningsstaten......................................... kronor 2,066,300
öfvergångsaflöningsstaten ............................................ „ 9,950
ålderstilläggsstaten ......................................................... ,, 220,000
indragningsstaten .......................................................... „ 10,550
pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente
....................................................................... „ 227,000: —
pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes
efterlemnade enkor och barn (deraf
10,000 kronor bestämdt anslag) .................... ,, 41,800
omkostnadsstaten ......................................................... „ 228,600
tillsammans kronor 2,804,200
för år 1900 bestämt anslaget till tullverket till ett mot staternas
slutsumma svarande belopp af 2,804,200 kronor, att såsom förslagsanslag
utgå direkt af tullmedlen, hvarvid uppstår en ökning i anslagets
nuvarande belopp af 91,200 kronor.
Skogsväsendet.
5:o) I afseende å anslagstiteln »skogsväsendet» har Eders Kong].
Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte
dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare eu
jägmästare med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor
och resepenningar 400 kronor samt fyra krouojägare med för hvardera
lön 400 kronor, tjenstgöringspenningar 100 kronor samt hyresersättning
100 kronor, och
för sådant ändamål höja det bestämda anslaget för skogsstaten,
nu 446,108 kronor, med 5,3()0 kronor till 451,408 kronor;
dels höja reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, nu 794,742 kronor, med
216,150 kronor till 1,010,892 kronor;
så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla följande uppställning:
bestämdt
anslag:
för skogsstaten......................... kronor 451,408: —
„ statens skogsläroverk „ 50,500: — kronor 501,908: —
förslagsanslag:
till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets
lärarepersonal .................................................... ^ 84,400: _
reservationsanslag:
till enskilda skogsundervis
ningen
.......................... kronor 4,800: —
„ kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet.
..................... „ 1,010,892: — „ 1,015,692: —
summa kronor 1,602,000: —
hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet
skulle ökas med 221,450 krouor;
dels ock medgifva, att till bestridande af de kostnader för kronoskogarues
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,
till hvilka det för år 1899 för berörda ändamål anvisade reservationsanslag
icke lemnade tillgång, finge efter Eders Kongl. Maj:ts bemyndigande
af domänstyrelsen under år 1899 förskjutas ett belopp af högst
106,000 kronor, att af samma års skogsmedel ersättas.
Derjemte har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen,
att jägmästare måtte i fråga om rätt till ålderstillägg få räkna
sig till godo den tid, hvarunder han innehaft befattning såsom statens
skogsingeniör.
Lika med t. f. departementschefen anser Riksdagen, att de skogsingeniörerna
tillkommande göromål äro af den art, att de i allmänhet
kunna tillmätas samma betydelse i fråga om de enskilda skogarne som
jägmästarnes hvad kronoskogarne beträffar. Då önskvärdheten af ett
rationelt ordnande af hushållningen å de enskilda skogarne allt mer
gör sig gällande, _ torde det vara af stor betydelse, att hvad i sådant
syfte kan åtgöras icke försummas. Skogsingeniörernas gagnande verk
-
25
Riksdagens Skrifvelse Ro ödsamhet
i detta afseende torde vara allmänt erkänd, och qvarhållan-detvid
sådan verksamhet af erfarne skogstjenstemän synes alltså vara af
vigt. Med hänsyn härtill har Riksdagen också ansett, att åt skogsingeniörerna
bör, på sätt Eders Kong!. Maj:t föreslagit, beredas den
förmån, att den tid, de såsom sådane tjenstgöra, må, sedan de befordrats
till jägmästare, medräknas vid bestämmande af rätt till ålderstillägg.
Men häraf följer ej, att, såsom Eders Kongl. Maj:ts förslag innebär,
förutvarande skogsingeniörer, som numera öfvergått till jägmästarebefattningar,
böra göras delaktig^ af samma förmån; och för öfrigt
torde bestämmandet af en löneförmån på sådant sätt, att den gifves
retroaktiv verkan, i allmänhet böra ske med stor varsamhet, helst i ett
fall sådant som detta, der icke är utredt, till hvilket antal eller i hvad
mån den föreslagna utsträckta beräkningsgrunden för ålderstillägg skulle
komma vederbörande tjenstemän till godo. Beträffande nuvarande
skogsingeniörer, anser Riksdagen ej heller dem böra tillerkännas rätt
att, sedan de inträdt i jägmästarebefattning, vid bestämmande af ålderstillägg
medräkna den tid, under hvilken de hittills innehaft skogsingeniörstjenst.
Enligt hvad Riksdagen inhemtat, har halfva antalet
af dem nått den ålder i tjensten, att, derest desse befordrades till jägmästare,
de skulle enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag komma att omedelbart
kunna tillerkännas alla de tre medgifna ålderstilläggen. En
sådan befordran skulle med afseende härå och å deras lefnadsålder
kunna ega rum af uteslutande anledning att bereda dem pension; men
deras pensionering, om ock berättigad, synes ingalunda böra på sådant
sätt åstadkommas. Och hvad de tre öfriga skogsingeniörerna vidkommer,
hafva de så nyligen tillträdt sina befattningar, att den af
dem i tjensten redan tillryggalagda tidens beräkning för ifrågavarande
ändamål icke har afsevärd betydelse. Riksdagen anser derför, att det
af Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende äskade medgifvandet
bör inskränkas derhän, att jägmästare må för bestämmande af rätt till
ålderstillägg räkna sig till godo sin tjenstetid såsom skogsingeniör,
dock endast för tiden efter det Eders Kongl. Maj:ts beslut härom varder
meddeladt.
Riksdagen får anmäla, att Riksdagen dels i den för skogsstaten
gällande stat uppfört ytterligare en jägmästare med lön 1,500 kronor,
tjenstgöringspenningar 1,000 kronor och resepenningar 400 kronor,
samt 4 kronojägare med för hvardera lön 400 kronor, tjenstgöringspenningar
100 kronor samt hyresorsättning 100 kronor, och
för sådant ändamål höjt det bestämda anslaget för skogsstaten,
nu 446,108 kronor, med 5,300 kronor till 451,408 kronor;
Bill. till Riksd. Prot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Raft.
4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
dels höjt reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, nu 794,742 kronor, med
216,150 kronor till 1,010,892 kronor;
så att anslaget till skogsväsendet erhåller följande uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten ...................................... kr. 451,408: —
„ statens skogsläroverk ................... „ 50,500:— kr. 501,908:
förslagsanslag:
till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets
lärarepersonal ................................................................ 84,400: —
reservationsanslag:
till enskilda skogsundervisningen ...... kr. 4,800: —
till kronoskogarnes förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet
.................................................. „ 1,010,892:— kr. 1,015,692: —
summa kronor 1,602,000: —
hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet
ökas med 221,450 kronor.
Vidare har Riksdagen medgifvit, att till bestridande af de kostnader
för kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet
i allmänhet, till hvilka det för år 1899 för berörda ändamål anvisade
reservationsanslag icke lemnar tillgång, må efter Eders Kongl. Maj:ts
bemyndigande af domänstyrelsen under år 1899 förskjutas ett belopp
af högst 106,000 kronor, att af samma års skogsmedel ersättas; samt
att jägmästare må i fråga om rätt till ålderstillägg få räkna sig till
godo den tid, hvarunder han innehaft befattning såsom statens skogsingeniör,
dock endast för tiden efter det Eders Kongl. Maj:ts beslut
härom varder meddeladt.
6:o) I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte medgifva, att hvad af skogsmedel under innevarande år
inflöte utöfver det belopp, hvartill dessa i riksstaten beräknats, finge
af Eders Kongl. Maj:t användas för inköp af skogbärande eller till
Riksdagens Skrifvelse N:o 66. 27
skogsbörd tjenlig mark, samt att, då det verkliga öfverskottet af skogsmedel
ej kunde blifva fullständigt kändt förrän 1901, och medlen från
försäljning af mindre kronoegendomar redan för nu till staten utbjudna
skogsegendomar vore otillräckliga och intill 1901 säkerligen många flera
fördelaktiga anbud komme att göras, Riksdagen måtte anslå 1,500,000
kronor att af Eders Kongl. Maj:t användas för inköp af skogbärande
eller till skogsbörd tjenlig mark, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t
att af tillgängliga medel förskottera hvad som häraf kunde vara erforligt
redan under innevarande år.
Motionären har i förevarande ämne anfört, att huru skiftande
meningar än kunde råda om rätta lösningen af den s. k. skogsfrågan,
syntes dock alltmer den åsigten vinna stadga, att den enda fullt effektiva
räddningen af skog läge deruti, att denna egdes af staten. Särskildt
i de mellersta och södra delarne af landet, hvarest staten egde jemförelsevis
liten areal, vore det af vigt, att staten ökade sin skogsegendom
i allt större utsträckning, hvilken uppfattning Riksdagen visat
sig dela genom att för detta ändamål anslå köpeskillingarne, som inflöte
af försålda mindre kronoegendomar.
Emellertid vore sådana inköp af skogsmark beroende af hvad
som kunde af kronoegendomar säljas och af en af naturliga orsaker
sinande källa, i den mån allt färre funnes att försälja; för närvarande
innelåge flera sådana fördelaktiga anbud, hvaraf en stor del måste tillbakavisas,
såvida icke medel till inköp på annat sätt bereddes.
Samtidigt hade emellertid inkomsterna af statsskogarne under de
senare åren visat en stark tendens att stiga, föranledd dels af stegrade
pris å virke, dels deraf att den egentliga inkomsten af statsskogarne
härflutit från gamla oafverkade kronoskogar i det nordligaste Sverige,
der afverkning ej längre borde, ekonomiskt sedt, uppskjutas. Osäkert
kunde vara, om och huru länge, sedan första afdrifningen öfvergått
dessa marker, samma inkomst kunde af dessa skogar, der återväxten
vore så ofantligt långsam, beräknas. Klok hushållning och önskvärdheten
af stadga i statsinkomst synteB bjuda att begagna öfverflödstiden
till konsolidering af skogskapitalet äfven för framtiden.
Dessa af statsskogarne influtna medel vore:
1892 ...................................................... kronor 2,977,000
1893 ...................................................... „ 2,923,000
1894 ........................................................ „ 3,500,000
1895 ......................................................... „ 4,224,000
28 Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
1896 ........................................................ kronor 4,269,000
1897 ......................................................... „ 5,455,000
1898 ......................................................... „ 7,700,000
hvilken senare inkomst öfverstege den i statsbudgeten beräknade med
icke mindre än 3,500,000 kronor.
Att med sådana summor utsvälla en redan öfvermättad budget
kunde icke vara statsekonomiskt klokt. Ett billigare sätt att ersätta
den afverkuing, som gjordes, en förmånligare placering af kapital för
den, som ej beböfde den ögonblickliga ränteinkomsten, funnes icke
enligt motionärens förmenande än att förvärfva växtliga ungskogar till
pris, hvartill sådana äfven nu utbjödes — och den skog, som öfverginge
i statens band, men också endast den, vore för alltid räddad undan
förödelsens faror och komme utan allt tvifvel att bereda staten eu
ständigt stigande inkomst.
Om Riksdagen ville besluta, att hvad utöfver det af Riksdagen i
budgeten beräknade beloppet »skogsmedel» båge användas till inköp
af skogsmark, vore antagligt, att ej obetydliga medel under de goda
finansåren kunde blifva disponibla för skogs räddning och bevarande,
utan att Riksdagen derigenom undandroges full bestämmanderätt öfver
hvad den hvarje år i mån af behof ansåge af dessa medel böra å budgeten
upptagas.
Det af motionären framlagda förslag finner Riksdagen vara egnadt
att ådraga sig särskild uppmärksamhet. På sätt motionären antydt,
gifves ej säkrare medel till skogars räddning undan förödelse, än att
de förvärfvas af staten. Genom det af 1874 års Riksdag fattade beslut,
att de medel, som inflyta genom försäljning af mindre kronolägenbeter,
skola användas till inköp af skogbärande och till skogsodling tjenlig
mark, blef ett vigtigt steg i nämnda rigtning taget. Enligt Riksdagen
meddelad uppgift hafva sålunda influtna medel blifvit till ett belopp
af 6,586,835 kronor 71 öre använda till inköp af skogsmark, hvarjemte
den 5 december 1898 funnos i riksgäldskontor för sådant ändamål
disponibla 1,239,113 kronor 49 öre och den 14 mars innevarande år
beräknas i köpeskillingar för kronolägenheter inflyta 981,428 kronor
43 öre.
Sistnämnda dag skulle alltså de inbetalda köpeskillingarne för försålda
lägenheter komma att uppgå till 8,807,377 kronor 63 öre. I
Eders Kongl. Maj:ts till 1891 års Riksdag aflåtna proposition angående
försäljning af mindre kronolägenheter m. m. meddelades, att taxeringsvärdet
å de kronoegendomar, hvilkas arrende ej öfverstege 500 kronor
29
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
och hvilkas försäljning numera är beslutad, uppgick till 8,192,900 kronor;
och äfven om man på grund af hittills vunnen erfarenhet beräknar
försäljningsvärdet omkring femtio procent högre än taxeringsvärdet,
visar sig, att denna tillgång för ifrågavarande ändamåls tillgodoseende
snart kan blifva uttömd.
Vid sådant förhållande torde från annat håll böra beredas medel,
på det att tillfällen till för statsverket fördelaktiga skogsinköp icke
må i brist på tillgångar försummas; och erbjuder sig då i närmaste
hand, att, såsom motionären äfven föreslagit, de från kronoskogarne
genom afverkningar tillflytande inkomsterna böra för sådant ändamål
tagas i anspråk. Att, på sätt motionären synes afse, hela öfverskottet å
skogsmedlen, som, enligt hvad i den vid statsverkspropositionen fogade
inkomstberäkningen meddelas, för år 1898 uppgick till 3,500,000 kronor,
i allmänhet skulle framdeles för ändamålet disponeras, anser Riksdagen
icke tillrådligt, ty dels förefaller den summa, som nu framstår, större
än hvad skäligen bör för ifrågavarande behof på en gång anvisas, och
dels är detta öfverskott synnerligen vanskligt att för framtiden bedöma,
då det ju är beroende på högre eller lägre beräkning af denna inkomsttitel.
Efter de upplysningar, Riksdagen inhemtat, skulle följande utgifter
för skogsinköp kunna för den närmaste tiden emotses, nemligen
af Eders Kongl Maj:t beslutade markinköp
...................................................... kr. 536,098: 24
af domänstyrelsen hos Eders Kongl.
Maj:t gjorda framställningar om
markinköp, derå Eders Kongl.
Maj:ts beslut ännu icke erhållits...... „ 611,385:— kr. 1,147,483:24
i domänstyrelsen underhandläggning varande, af öfverjägmästare
uppskattade och tillstyrkta markinköp „ 317,480: —
på undersökning beroende markinköp omkring ......... ,, 2,500,000: —
Summa kr. 3,964,963: 24.
Om härifrån dragas ofvannämnda belopp:
i riksgäldskontoret innestående... kr. 1,239,113: 4 9
och den 14 mars 1899 inflytande ,, 981,428:43 kr. 2,220,541:92
visar sig en brist å ......................................................... kr. 1,744,421: 32.
30
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Till de markinköp, som kunna under den närmaste tiden erbjuda
sig och befinnas vara för staten fördelaktiga, erfordras sålunda utöfver
derför afsedda medel ett ytterligare belopp, hvilket Riksdagen trott sig
böra anslå till i rund summa 1,500,000 kronor; och i enlighet med
hvad ofvan blifvit uttaladt, anser Riksdagen detta belopp böra från
innevarande års skogsmedel anvisas.
Från dessa medel skola, förutom i riksstaten upptagna 4,000,000
kronor, utgå dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för
kronoskogarnes förvaltning m. m. 106,000 kronor och dels med anledning
af särskild från Eders Kongl. Maj:t gjord framställning 150,000
kronor till bekostande af åtgärder för bekämpande af insekten nunnan;
men anser Riksdagen, att 1899 års skogsmedel med säkerhet lemna
tillgång äfven till nu föreslagna utgift å 1,500,000 kronor; och lärer
Eders Kongl. Maj:t vara i tillfälle att, om så erfordras, under innevarande
år förskjuta en del af beloppet.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen med
anledning af förenämnda motion medgifvit, att till inköp af skogbärande
eller till skogsodling tjenlig mark må af innevarande års skogsmedel
få användas ett belopp af 1,500,000 kronor.
Byggnader och reparationer.
7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte höja
reservationsanslaget till byggnader och reparationer med 100,000 kronor
eller från 200,000 kronor till 300,000 kronor.
På de af öfverintendentsembetet i detta ärende anförda skäl finner
Riksdagen en ökning i det belopp, hvartill ifrågavarande anslag år
1884 höjdes och sedermera alltjemt bestämts, vara af verkligt behof
påkallad. Då emellertid af nämnda embetes utredning i ämnet synes
framgå, att en del af den nu beräknade kostnaden för reparationsarbeten
kan tillskrifvas den omständighet, att erforderliga arbeten blifvit
under närmast föregående tid i brist på tillgångar å anslaget undanskjutna,
föreställer sig Riksdagen, att, om medel till utförande af hvad
sålunda blifvit eftersatt varda beviljade, anslagsbehofvet bör derefter
nedgå under den af Eders Kongl. Maj:t nu såsom ordinarie anslag
äskade summa. Med afseende härå anser Riksdagen, att, derest ett
belopp af 50,000 kronor varder till utförande af uppskjutna underhållsoch
reparationsarbeten å extra stat för år 1900 uppfördt, en höjning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilcsdagens Skrifvelse N:o 66. Bl
å det ordinarie anslaget till 250,000 kronor bör vara för ifrågavarande
ändamål till fyllest.
Riksdagen har sålunda dels höjt reservationsanslaget till byggnader
och reparationer med 50,000 kronor, eller från 200,000 kronor till
250,000 kronor, dels ock till underhåll och reparationer af publika byggnader
för år 1900 å extra stat anvisat ett belopp af 50,000 kronor.
Ståders friheter.
8:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det i riksstaten
för innevarande år under anslaget »städers friheter» och rubriken
»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: friheter och
kyrkotionde» upptagna belopp 40 kronor måtte minskas med 10 kronor.
Eders Kongl. Majrts omförmälda framställning har af Riksdagen
bifallits.
Öfriga ordinarie anslag.
9:o) I fråga om öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln
är icke någon förändring af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatt.
Riksdagen får anmäla, att samtliga, här ofvan icke särskildt omförmälda,
i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag å sjunde
hufvudtiteln äro i riksstaten för år 1900 till oförändrade belopp upptagna.
Extra anslag.
För tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva
följande anslag beviljats.
Arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.
10:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen, till beredande af arfvode för en byräassistent å jinans- •
opaginerad Kontrollera mot PDF
82 Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
departementets bankbyrå, på extra stat, för år 1900 anvisat ett belopp
af 4,000 kronor.
Ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet.
ll:o) Sedan nästlidet års Riksdag, med bifall till en af Eders
Kongl. Maj:t derom gjord framställning, för ordnande och registrerande,
företrädesvis af ännu oordnade delar, af kammararkivets handlingar, beviljat
ett extra anslag af 15,000 kronor, att utgå under tre år, och
deraf anvisat för år 1899 5,000 kronor, att ställas till kammarkollegii
disposition mot den redovisning och kontroll, som Eders Kongl. Maj:t
kunde finna lämpligt föreskrifva, har Eders Kongl. Maj:t, som den 28
oktober 1898 meddelat föreskrifter angående det sålunda beviljade
anslagets användande, föreslagit Riksdagen att af omförmälda, för ordnande
och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet beviljade
anslag å 15,000 kronor på extra stat för år 1900 anvisa 5,000 kronor.
Riksdagen har för ordnande och registrerande af vissa handlingar
i kammararkivet af förut beviljadt anslag å 15,000 kronor på extra
stat för år 1900 anvisat 5,000 kronor.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
12:o) Enligt af statskontoret till Eders Kongl. Maj:t lemnade
uppgifter har embetsverket förskottsvis bestridt följande, till sjunde
hufvudtiteln hörande utgifter, hvilka borde till ersättning hos Riksdagen
anmälas, nemligen:
till godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning af samt
verkställande af andra landtmäteriförrättningar å åtskilliga kronans
domäner ................................ kronor 22,241:74
„ ersättning till vissa boställshafvare för saknad
afkomst af exproprierad jord............................. „ 77: 8 0
„ godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars
deltagande i Hjelmarens och Qvisma
rens
sänkning............................................................ ,, 6,199: 2 2
„ godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars
deltagande i anlra vattenafledningsföretag
................ ,,___15,424: 19
Transport kronor 43,942: 95
33
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Transport
till ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader
å indragna boställen .................................
„ ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen
„ godtgörande af kostnader för nybyggnader och
reparationer vid förra länsmansbostället \ mantal
Tyrved n:o 2 i Sorunda socken af Stockholms
län ..................................................................
„ godtgörande af förskjuten husröteersättning åt
tillträdande arrendatorn af indragna sergeantsbostället
i mantal Hägran n:o 1 i Lista socken
af Södermanlands län ............................................
,, gäldande af vägskatt för kronan tillhöriga regala
laxfisken inom Norrbottens län...........................
„ godtgörande af underhållsarbeten å Tranebergs,
Nockeby och Drottningholms broar..................
„ ersättning till egare af skattefrälsehemman,
hvilkas räntor icke blifvit af statsverkets inlösta.
............................................................................
„ ersättning för inlösen af skattefrälseräntor från
hemman inom Kopparbergs och Skaraborgs
län................................................................................
,, byggnadsersättningar enligt kongl. brefvet den
29 maj 1891 åt skogstorpare å kronoparker
i Norrbottens län.....................................................
„ kostnader för upprättande af förslag till kolonisation
af vissa myrmarker inom Norrbottens
län ................................................................................
,, kostnader för tryckning och häftning af ett utaf
kommerskollegium och domänstyrelsen afgifvet
utlåtande rörande statens till bergshandter
ingens
understöd anslaga skogar .....................
,, kostnader för komitén för utredning af civilstatens
pensionskassas ställning och behof ...
„ kostnader för komitén för afgifvande af yttrande
och förslag i fråga om sättet för uppehållande
af verksamheten å de kongl. teatrarne............
kronor
ii
v
ii
ii
i>
ii
n
ii
17
77
r>
17
43,942: 9 5
1,638: —
139,017: 50
6,098: 50
1,144: 05
1,613: 86
3,250: —
15,314: — *
9,858: 85
10,000: —
15,000: —
391: 50
52,342: 63
16,506: 84
eller tillhopa kronor 316,118: 6 8.
Bih. till Rilcsd. Prof. 1899. 10 Sami. 1 Afd■ 1 Band. 11 Raft.
0
34
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Till gäldande af nämnda förskott, 316,118 kronor 68 öre, har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1900
anvisa ett motsvarande belopp, som för undvikande af öretal i riksstaten
borde uppföras med 316,119 kronor.
Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning bar af Riksdagen
bifallits.
Förstärkning af arbetskrafterna hos kammarrätten.
13:o) Eders Kongl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1900 uppföra dels till arfvoden åt adjungerade kammarrättsråd
ett belopp af 12,800 kronor, dels ock till arfvoden åt extra biträden,
flitpenningar och renskrifningskostnad i kammarrätten 4,700 kronor eller
tillsammans 17,500 kronor.
På grund af hvad i ärendet förekommit, bar Riksdagen på extra
stat för år 1900 uppfört till arfvoden åt adjungerade kammarrättsråd
ett belopp af 12,800 kronor, samt till arfvoden åt extra biträden,
* penningar och renskrifningskostnad i kammarrätten 4,700 kronor;
eller tillsammans 17,500 kronor.
Påbyggnad å det åt telegrafverket upplåtna hus vid Skeppsbron i Stockholm.
14:o) Eders Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att, jemte
medgifvande att till bestridande af kostnaden för påbyggnad af det åt
telegrafverket upplåtna hus vid Skeppsbron i Stockholm finge användas
det belopp, 7,036 kronor 27 öre, som qvarstode odisponeradt af det af
Riksdagen på extra stat för år 1898 för tillbyggnad å samma hus beviljade
anslag, 113,730 kronor, för betäckande af det för ifrågasatt påbyggnad
å det åt telegrafverket upplåtna hus vid Skeppsbron i Stockholm
härutöfver erforderliga kostnadsbeloppet på extra stat för år 1900
bevilja ett anslag af 27,000 kronor.
På grund af hvad i detta ärende förekommit, har Riksdagen dels
på extra stat för år 1900 beviljat ett anslag af 27,000 kronor till påbyggnad
af det åt telegrafverket upplåtna hus vid Skeppsbron i Stockholm
samt dels medgifvit, att till bestridande af kostnaden för omförmälda
påbyggnad må användas det belopp, 7,036 kronor 27 öre,
som qvarstår odisponeradt af det af Riksdagen på extra stat för år 1898
för tillbyggnad å ifrågavarande hus beviljade anslag 113,730 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
35
Anläggning af en ny telegrafkabel mellan Sverige och Tyskland.
16:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för bestridande
af de på Sveriges del belöpande kostnaderna för anbringandet
af den genom tyska telegrafiförvaltningens försorg mellan Sveriges kust
och Neu Mucran på Riigen nedlagda nya telegrafkabel äfvensom de i
anledning af kabelns nedläggning och förbindande med svenska telegrafnätet
föranledda utgifter bevilja ett extra anslag för år 1900 af
220,000 kronor.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet blifvit anfördt, har Riksdagen,
för bestridande af de på Sveriges del belöpande kostnaderna
för anbringandet af den genom tyska telegrafiförvaltningens försorg
mellan Sveriges kust och Neu Mucran på Riigen nedlagda nya telegrafkabel,
äfvensom de i anledning af kabelns nedläggning och förbindande
med svenska telegrafnätet föranledda utgifter, beviljat ett extra anslag
för år 1900 af 220,000 kronor.
Anläggning af telefonledningar.
16:o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen dels att af det utaf 1897 års Riksdag för anläggning af
telefonledningar beviljade anslag å 1,091,000 kronor på extra stat för
år 1900 anvisa återstående beloppet, 369,000 kronor, dels ock att för
anläggning af telefonledningar från Stockholm till Luleå, från Luleå
till Gellivare, från Stockholm till Sundsvall, från Stockholm till Söderhamn,
från Östersund till Storlien, från Hudiksvall till Sveg och från
Sundsvall till Ragunda, från Stockholm till Norberg, från Stockholm
till Vesterås, från Stockholm till Eskilstuua, från Örebro till Karlstad,
från Örebro till Falun, från Örebro till Gefle och Söderhamn, från
Stockholm till Örebro, från Örebro till Nässjö, från Örebro till Göteborg,
från Karlstad till Filipstad och Mora, från Mora till Bollnäs
och Söderhamn, från Stockholm till Norrköping och från Stockholm
till Nyköping, från Norrköping till Örebro och från Norrköpin g till
Nässjö, från Norrköping till Göteborg, från Norrköping till Sköfde,
från Linköping till Hultsfred, från Nässjö till Malmö och från Nässjö
till Vexiö och Karlshamn, från Halmstad 1 ill Nässjö och från Halmstad
till Vexiö, från Borås till Varberg, från Göteborg till Skara, från Oskarshamn
till Ystad samt från Sundsvall till Östersund och norska gränsen
36
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
vid Storlien bevilja ett extra anslag af 2,994,000 kronor samt deraf
för år 1900 anvisa ett belopp af 600,000 kronor till utförande af dem
bland ofvan uppräknade telefonlinier, som Eders Kong]. Maj:t funne
skäligt bestämma.
Mot Eders Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af 369,000 kronor,
återstående belopp af förut beviljad t anslag till telefonanläggningar, har
Riksdagen icke haft något att erinra.
Hvad beträffar det nu af Eders Kongl. Maj:t äskade ytterligare
anslaget till telefonanläggningar, har Riksdagen, då de alltmer framträdande
anspråken på snabb och säker telefonisk samfärdsel göra en
utvidgning af det interurbana telefonnätet nödvändig, då den framlagda
planen för en sådan utvidgning synes vara väl afvägd och de
olika orternas intressen synas hafva blifvit i densamma vederbörligen
tillgodosedda, samt dd kostnaderna för de interurbana ledningarna enligt
förut följd grundsats torde böra bestridas af anslagsmedel, ansett sig
böra bifalla hvad Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, helst på grund af
den utredning, som i ärendet lemnats, kan antagas, att telefonväsendets
utveckling kommer att visa sig vara äfven från ekonomisk synpunkt
fördelaktig.
Riksdagen får alltså anmäla:
dels att Riksdagen för telefonledning från Stockholm till Malmö
af förut beviljadt anslag till telefonanläggningar, 1,091,000 kronor, å
extra stat för år 1900 anvisat återstående beloppet, 369,000 kronor; samt
dels att Riksdagen för telefonledningar från Stockholm till Luleå,
från Luleå till Gellivare, från Stockholm till Sundsvall, från Stockholm
till Söderhamn, från Östersund till Storlien, från Hudiksvall till Sveg
och från Sundsvall till Ragunda, från Stockholm till Norberg, från
Stockholm till Vesterås, från Stockholm till Eskilstuna, från Örebro till
Karlstad, från Örebro till Falun, från Örebro till Gefle och Söderhamn,
från Stockholm till Örebro, från Örebro till Nässjö, från Örebro
till Göteborg, från Karlstad till Filipstad och Mora, från Mora till
Bollnäs och Söderhamn, från Stockholm till Norrköping och från
Stockholm till Nyköping, från Norrköping till Örebro och från Norrköping
till Nässjö, från Norrköping till Göteborg, från Norrköping till
Sköfde, från Linköping till Hultsfred, från Nässjö till Malmö och från
Nässjö till Vexiö och Karlshamn, från Halmstad till Nässjö och från
Halmstad till Vexiö, från Borås till Varberg, från Göteborg till Skara,
från Oskarshamn till Ystad samt från Sundsvall till Östersund och
norska gränsen vid Storlien på extra stat beviljat 2,994,000 kronor,
och af detta anslag för år 1900 anvisat 600,000 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
37
Anläggning af telefonledning från Visingsö till Grenna.
17:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anläggning
genom telegrafverkets försorg af en dubbeltrådig telefonledning
från Visingsö till staden Grenna på extra stat för år 1900
anvisa ett belopp af 11,550 kronor, under vilkor att Visingsö kommun
dels för ledningens anläggning anskaffade bidrag med 4,200 kronor,
dels tillhandahölle lämplig lokal för den för ledningen erforderliga
telefonstationen å Visingsö, dels ock bestrede kostnaden för betjening
af nämnda station.
Riksdagen, som emot hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit
icke haft något att erinra, har alltså, för anläggning genom telegrafverkets
försorg af en dubbeltrådig telefonledning från Visingsö till
staden Grenna, under de i statsrådsprotokollet angifna vilkor på extra
stat för år 1900 beviljat ett belopp af 11,550 kronor.
Yttre restaurering af Örebro slott.
18:o) Sedan 1896 års Riksdag med anledning af eu utaf. Eders
Kongl. Maj:t gjord framställning beviljat för yttre restaurering af
Örebro slott enligt uppgjorda ritningar ett extra anslag af 44,000 kronor,
att utgå under tio år under vilkor, dels att enahanda belopp blefve för
berörda ändamål på enskild väg anskaffadt, dels ock att någon utbetalning
icke finge ega rum, förr än styrkt blifvit, att fullt tillräckliga
medel funnes att tillgå för arbetets fullbordande, samt af detta anslag
för hvardera af åren 1897, 1898 och 1899 af Riksdagen anvisats en
tiondedel eller 4,400 kronor, dock att för hvardera året högre belopp
af statsmedel icke finge utgå, än som motsvarades af från enskilde
under samma år influtna medel, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att af det beviljade anslaget för yttre resturering af Örebro
slott på extra stat för år 1900 under de vid anslagets beviljande
stadgade vilkor anvisa ytterligare en tiondedel med 4,400 kronor, dock
att för året högre belopp af statsmedel icke finge utgå, än som motsvarades
af från enskilde under samma år influtna medel.
Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning har af Riksdagen
bifallits.
38
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Uppförande af nya flygelbyggnader vid länsresidenset i Östersund.
19:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande
af tvä nya flygelbyggnader vid länsresidenset i Östersund på extra
stat för år 1900 bevilja ett anslag af 57,000 kronor.
Riksdagen, som [funnit behofvet, af de ifrågasatt a flygelbyggnadernas
uppförande vid länsresidenset i Östersund vara genom hvad till statsrådsprotokollet
meddelats ådagalagdt, har för uppförande af två nya
flygelbyggnader vid länsresidenset i Östersund på extra stat för år
1900 beviljat ett anslag af 57,000 kronor.
Tillbyggnad mellan länsresidensets i Vexiö hufvudbyggnad och dess östra flygel.
20:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande
af kostnaden för uppförande af en tillbyggnad mellan länsresidensets
i Vexiö hufvudbyggnad och dess östra flygel i enlighet med
upprättadt kostnadsförslag bevilja ett extra anslag för år 1900 af
21,000 kronor.
Riksdagen, som funnit anordnandet af ett nytt arkivrum för länsstyrelsen
i Vexiö vara af behofvet påkalladt och äfven funnit erforderligt,
att landskansliets embetslokaler i länsresidenset beredes ökadt
utrymme, samt icke haft något att erinra mot de för dessa ändamåls
vinnande föreslagna åtgärder och den för arbetets utförande angifna
kostnad, har alltså, till bestridande af kostnaden för uppförande af en
tillbyggnad mellan länsresidensets i Vexiö hufvudbyggnad och dess
östra flygel i enlighet med upprättadt kostnadsförslag, på extra stat
för år 1900 beviljat ett anslag af 21,000 kronor.
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.
21 ro) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1900 anvisa till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande
af domäng öromålen hos länsstyrelserna 43,200 kronor samt till
resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 40,527 kronor.
Med anledning af hvad i ärendet förekommit, har Riksdagen på
extra stat för år 1900 beviljat till aflöning åt domänintendenter och
39
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
för uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna 43,200 kronor,
samt till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag
40,527 kronor.
Afdikningar ä kronans skogar i Norrbottens och Vesterbottens län.
22:o) Eders Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för bestridande
af kostnaden för afdikningar å kronans skogar i Norrbottens
och Vesterbottens län på extra stat för år 1900 anvisa ett anslag af
150,000 kronor.
Då, enligt hvad till statsrådsprotokollet meddelats, planer dels
blifvit år 1898 faststälda och dels äro under utarbetande för ifrågavarande
utdikningsarbetens utförande till en omfattning, som beräknas
erfordra den af Eders Kongl. Maj:t äskade förhöjningen i anslagssumman,
har Riksdagen, till bestridande af kostnaden för afdikningar å kronans
skogar i Norrbottens och Vesterbottens län, på extra stat för år 1900
anvisat ett anslag af 150,000 kronor.
Reglering af flottleder i Norrbottens och Kopparbergs län.
23:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för bestridande
af kostnaderna för reglering af flottleder i Norrbottens och
Kopparbergs län anvisa ett extra anslag för år 1900 å 100,000 kronor
äfvensom medgifva, att de afgifter, som lades å flottningen, måtte för
enahanda ändamål disponeras.
Riksdagen har för bestridande af kostnaderna för reglering af
flottleder i Norrbottens och Kopparbergs län anvisat ett extra anslag
för år 1900 å 100,000 kronor, samt medgifvit, att de afgifter, som
läggas å flottningen, fortfarande må för enahanda ändamål disponeras.
Skogsodlingens befrämjande.
24:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,
har Riksdagen för skogsodlingens befrämjande för år 1900 beviljat
ett extra anslag af 50,000 kronor, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts
förfogande för att i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,
som understödja enskilde skogsodlare genom tillhandahållande
40
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
af skogsfru och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt
biträde vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor att statsbidrag icke
må till något län utgå med högre belopp, än hvad landsting och hushållningssällskap
tillsammans eller ettdera af dem för ändamålet anslagit,
ej heller till högre belopp än 4,000 kronor för hvarje landstingsområde,
äfvensom att efter årets utgång redogörelse öfver anvisade
statsbidrags användning af vederbörande afgifves till Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i länet.
Brandförsäkring af nya operabyggnaden i Stockholm.
25:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande
af kostnaden för gäldande af årspremie för brandförsäkring
af den nya operabyggnaden i Stockholm bevilja ett extra anslag för
år 1900 af 18,314 kronor.
Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har vunnit Riksdagens
bifall.
26:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har
Riksdagen till bestridande af kostnaden för en handbok öfver gällande
föreskrifter rörande de i rikshufvudboken uppförda anslag och fonder
å extra stat för år 1900 anvisat ett anslag af 6,000 kronor.
Stockholm den 14 maj 1899.
Med undersåtlig vördnad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. Litt. A.
Bih. till Ililcsd. Prof. 1899. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 11 Häft.
0
42
Riksdagens Skrifvelse N:o 6‘>.
Bil.
Ordinarie anslagen under
FinanS
-
Departementschefen ...........................................................................................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......................................................
Kammarkollegium...............................................................................................................
Statskontoret. Nuvarande belopp...................................................................................
Ö/cas med ......................................................................................................................
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ..............................................................................
[ Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, förslagsanslag ................................
Mynt- och kontrollverken ................................................................................................
Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag ...........................................................
Kammarrätten ....................................................................................................................
Ö fverintendentsem betet.......................................................................................................
Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af postmedlen. Nuvarande belopp.
Ökas med ........................................................................................................................
Telegrafverket, reservationsanslag att af telegrafmedlen direkt utgå.............................
Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkt utgå. Nuvarande belopp.............
Ökas med .........................................................................................................................
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag................................................
Domänstyrelsen....................................................................................................................
Skogsväsendet:
Bestämdt anslag:
För skogsstaten. Nuvarande belopp .......................................................................
Ökas med ................................................................................................................
För statens skogsläroverk..........................................................................................,
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
43
Litt. A.
riksstatens Sjunde hufvudtitel.
Indelning och
dermed jemför-
Anvisning i
lig anvisning
på förslag.
Summa.
kontant.
•
Friheter.
Kronor.
Kronor.
ö.
Kronor.
O.
departementet
17,000
17,000
64,000
_
_ _
_
64,000
_
122,100
_
_ _
_
122,100
—
................................................................... 102,800: —
................................................................... 4,500: —
107,300
_ _
107,300
_
174,000
__
___
_
174,000
—
140,000
__
_ _
—
140,000
—
20,300
_
_ _
_
20,300
—
10,500
_
____
_
10,500
—
169,600
_
___
_
169,600
—
35,500
_
_ _
_
35,500
—
.................................................................... 9,143,600: -
.................................................................... 1,161,400: —
10,305,000
—
— —
—
10,305,000
—
1,510,000
—
---
—
1,510,000
—
.................................................................... 2,713,000: —
................................................................... 91,200: —
2,804,200
—
— —
—
2,804,200
—
2,100,000
—
- -
—
2,100,000
94,000
_
_ _
_
94,000
—
........................ 446,108: —
........................ 5,300: — 451,408:
Transport 501,908: —
17,673,500
—
17,673,500
44
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Förslagsa?islag :
Till älderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets lärarepersonal ........................................
Reservationsanslag:
Till enskilda skogsundervisningen ...............................................................................................
„ kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet. Nuvarande
Ökas med ................................................................................................................................
Til! belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag .......................................................................
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag ........................
Byggnader och reparationer, reservationsanslag. Nuvarande belopp ...........................................
Ökas med ...........................................................................................................................................
Städers friheter, förslagsanslag. Nuvarande belopp .......................................................................
Minskas å anslaget “friheter och kyrkotionde" med ....................................................................
Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag ............................................................
Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag..................................................................................
För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, förslagsanslag högst................................
Restitutioner, förslagsanslag...................................................................................................................
Älderstillägg, förslagsanslag....................................................................................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................................................................................
Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag ...............................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ...............................................................
Extra utgifter, reservationsanslag......................................................................................................
Kongl. operan............................................................................................................................................
Riksdagens Skrifvelse R:o 66.
45
belopp
Transport
.................... 4,800: —
794,742: —
216,150: — 1,010,892: —
501,908: —
84,400: —
1,015,692: —
200,000: —
50,000: —
21,590: —
10: —
Anvisning i
kontant.
Indelning och
dermed jemför- lig anvisning
på förslag.
Summa.
Friheter.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
17,673,500
17,673,500
—
1,602,000
1,602,000
12,000
—
- -
—
12,000
—
30,000
—
---
—
30,000
—
250,000
—
—
—
250,000
—
21,550
_
30
___
21,580
15,000
—
---
—
15,000
—
450,000
—
- -
—
450,000
—
25,000
—
- -
—
25,000
—
75,000
—
- -
—
75,000
—
45,000
—
- -
—
45,000
—
20,000
—
- -
—
20,000
—
400,000
—
- -
—
400,000
—
36,810
—
- -
—
36,810
—
32,000
—
- -
—
32,000
—
60,000
—
—
—
60,000
—
20,747,860
—
30
—
20,747,890
—
Summa
46
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Bil. Litt. B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens
Sjunde hufvudtitel.
Finansdepartementet
Kronor
ö.
Finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj ris kansli:
Till arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå ....
4,000
—
Kammarkollegium:
Till ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet
5,000
Statskontoret:
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott........................................
316,119
Kammarrätten:
Till arfvoden åt adjungerade kammarrättsråd .................... 12,800: —
„ arfvoden åt extra biträden, flitpenningar och renskrif-
ningskostnad .................................................................. 4,700: —
17,500
Telegrafverket:
Till påbyggnad af det åt telegrafverket upplåtna hus vid
Skeppsbron i Stockholm............................................... 27,000: —
„ bestridande af Sveriges andel i kostnaderna för en ny
telegrafkabel mellan Sveriges kust och Neu Mucran
på Riigen m. m............................................................ 220,000: —
„ anläggning af telefonledning från Stockholm till
Malmö ......................................................................... 369,000: —
„ anläggning af vissa andra interurbana telefonledningar 600,000: —
„ „ af en dubbeltrådig telefonledning från
Yisingsö till Grenna .................................................... 11,550: —
1,227,550
Öfverintendentsembetet ■■
Till yttre restaurering af Örebro slott ................................ 4,400: —
„ uppförande af två nya flygelbyggnader vid länsresiden- set i Östersund................................................................ 57,000: —
„ uppförande af en tillbyggnad mellan länsresidensets i
Yexiö hufvudbyggnad och dess östra flygel ................ 21,000: —
„ underhåll och reparationer af publika byggnader .... 50,000: —
132,400
Transport
|l,702,569
—
Bilcsdagens Skrifvelse N:o 66.
47
Kronor
ö.
Transport
1,702,569
Domänstyrelsen:
Till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af domängöro-
målen hos länsstyrelserna ..........................................
. 43,200: —
r>
resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 40,527: —
83,727
Diverse anslag:
Till
afdikningar å kronans skogar i Norrbottens och
Vesterbottens
län ....................................
150,000: —
?;
reglering af flottleder i Norrbottens och Kopparbergs
län ...................................
100,000: -
7?
skogsodlingens befrämjande .......................................
50,000: —
n
gäldande af årspremie för brandförsäkring af den
nya operabyggnaden i Stockholm ........................
18,314: -
n
utgifvande af en handbok öfver gällande föreskrifter
rörande de i rikshufvudboken uppförda anslag och
fonder ........................
6,000: —
324,314
—
Summa
2,110,610
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.