Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1899-05-14 · 47 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 44 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1899:66, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

1

N:o 66.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 maj 1899.

— — — — Andra Kammaren den 14 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande

anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden n:is 8 och 60 samt memorial nås 35, 71 och 79).

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde

hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kongl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Statskontoret.

l:o) I den till Riksdagen den 16 januari innevarande år aflåtna

proposition angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kongl.

Maj:t i punkten l:o) under sjunde hufvudtiteln föreslagit,

Bill. till Riksd. Prot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 11 Käft. (N:o 66.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

att Riksdagen måtte å statskontorets stat för en tjensteman i

andra lönegraden uppföra lön med 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar

1,500 kronor, med rätt derjemte för tjenstens innehafvare

till ålderstillägg efter vissa år i likhet med öfrige tjensteman i samma

grad;

hvarigenom anslaget till statskontoret skulle höjas med 4,500

kronor, eller från 102,800 kronor till 107,300 kronor.

Af hvad till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

finansärenden den 13 januari innevarande år blifvit meddeladt framgar,

att den å statskontorets kansli anstälde notarien, hvilken från och med

år 1895 tjenstgjort å inkomst-, fond- och stämpelbyrån, måste återflyttas

till tjenstgöring på kansliet, vid hvilket förhållande arbetskrafterna

å nämnda byrå med nödvändighet erfordra förstärkning genom anställande

derstädes af tjensteman i notariens ställe. En sådan förstärkning finnei

Riksdagen vara så mycket nödvändigare, som, enligt hvad i ärendet

upplysts, göromålen å byrån efter senaste löneregleringen i högst betydlig

män ökats och måste antagas komma att alltjemt tilltaga i mängd,

och då den nya tjenstemannen skulle komma att få sig ålagd en mängd

bestyr, som hittills tillkommit chefen för byrån, och deribland ansvaret

för räkenskapsföringen, föredragning af vissa mål samt kontroll öfver

revisorn och bokhållaren samt de a byrån anstälde amanuenser, torde

af honom komma att fordras ett så magtpåliggande arbete samt sådan

kunskap och erfarenhet i fråga om göromålen, att honom synes böra,

på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, beredas den tjensteställning och

aflöning, som tjenst i andra lönegraden medför.

Riksdagen har alltså å statskontorets stat för en tjensteman i

andra lönegraden uppfört lön med 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar

1,500 kronor, med rätt derjemte för tjenstens innehafvare

till ålderstillägg efter vissa år i likhet med öfrige tjensteman i samma

grad.

Postverket.

2:o) I punkten 2 af förevarande hufvudtitel har Eders Kongl. Maj:t

föreslagit, att Riksdagen måtte, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 13 januari 1899 tillstyrkta

ändringar i postverkets stater äfvensom af de bestämmelser, hvilka, i

sammanhang med ifrågasatt reglering af aflöningsförmånerna för en del

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

tjensteman och betjente vid postverket, enligt samma statsrådsprotokoll

tillstyrkts, för år 1900 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt

till 10,295,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom

postverkets utgiftsstater skulle ökas med 1,151,400 kronor.

I sammanhang härmed har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att medgifva, att till den redan bildade fonden för anskaffande af tomt

till nytt posthus i Stockholm finge afsättas ej mindre den behållning,

som för år 1899 kunde å postverkets rörelse uppstå utöfver det redan

för statsregleringen beräknade öfverskottet för samma år, än äfven,

sedan postverkets bokslut för år 1900 verkstälts, af det för sistnämnda

år uppkomna öfverskottet den del intill 200,000 kronor, som kunde

komma att öfverstiga 305,000 kronor, och att den sålunda förstärkta

fonden, under benämning »fond till posthusbyggnader», finge, i den mån

Eders Kongl. Maj:t funne sådant erforderligt, användas dels till fortsättande

af uppförandet af ett posthus i Malmö, dels ock till betäckande

af de kostnader, som utöfver förut beräknade kunde uppstå för uppförande

af posthus i Stockholm och Helsinborg.

Slutsummorna af de för år 1900 föreslagna staterna, jemförda med

de för innevarande år af Eders Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt hvad

åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:

aflöningsstaten .........

.......................... kr.

år 1899

3,447,300

— kr.

år 1900

5,049,100

öfvergångsstaten ......

2,400

Il

2,400

pensionsstaten .........

73,375

??

72,875

omkostnadsstaten

5,100,500

Yl

4,618,500

oförutsedda utgifter

......................... yi

450,000

V)

465,000

afkortningar och restitutioner m. m. ,,

70,025

V)

87,125

tillsammans kr.

9,143,600

— kr.

10,295,000

Af den i statsrådsprotokollet lemnade utredning inhemtas, att de

föreslagna ändringarne i de särskilda staterna afse:

Ökning.

Aflåning sstaten:

genom uppförande i staten af aflöning

för en femte byråchef samt för ytter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

ligare två aktuarier och en revisor

hos generalpoststyrelsen med............

i anslaget till vikariatsersättning samt

arfvoden till extra biträden m. m.

kr.

15,400: —

hos generalpoststyrelsen med............

i aflöningsanslagen till postdirektörer

11

10,000: —

och postinspektörer °) med ..............

i anslaget till aflönande af öfrige post-

11

3,500: —

förvaltare med.....................................

11

184,800: —

i dito till aflönande af kontrollörer med

i dito till aflönande af postexpeditö-

11

26,900: —

rer med ...............................................

648,200: —

i dito till aflönande af vaktbetjente med

i dito till aflönande af poststations-

11

531,000: —

föreståndare med.................................

20,000: —

i dito till ålderstillägg med ...............

i dito till arfvoden åt extra vaktbe- tjente och till hushyresbidrag för

11

152,000: —

en del betjente med ...........................

ii

180,000:— kr.

1,771,800: —

Pensionsstaten:

af Kongl. Ma:jt beviljade nya pensioner ........................ kr. 9,450: —

Omkostnadsstaten:

genom uppförande i staten af ett anslag

till felräkningspenningar med „ 50,000: —

i anslaget till postföringskostnad vid

befordran å jernväg med ................. „ 200,000: —

i anslaget till postföringskostnad vid

befordran å landsväg och inom post
Transport

kr. 250,000: — 1,781,250: —

*) då i nuvarande särskilda aflöningsanslag till distriktsförvaltningarna eller postinspektionerna

inberäknas det under nämnda rubrik uppförda anslag å 7,000 kronor till ersättning för

mistning af uppbörds- och frimärkesprovision åt de kontrollörer och postexpeditörer vid postanstalterna,

som beordras att tjenstgöra vid distriktsförvaltnigama, hvilken ersättning kommer att

upphöra.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Transport kr.

anstalternas områden samt till landt
brefbäring

med .................................. „

i dito till postföringskostnad vid befordran

sjöledes mellan fasta landet

och Gotland med .............................. „

i dito till postföringskostnad vid befordran

sjöledes mellan Sverige och

Tyskland med....................................... „

i anslaget till tillverkning af frimärken,

frankokuvert, brefkort och kortbref

med ............................................. „

250,000:— kr.

40,000: —

3,000: —

140,000: —

10,000: — kr.

Oförutsedda utgifter:

höjning af anslaget med ..................... kr.

Afkortning ar och restitutioner m. m:

höjning af anslaget med..................................................... kr.

Summa ökning kr.

Minskning.

Aflöningsstaien:

i anslaget till aflönande af extra biträden vid distriktsförvaltningarna

och postanstalterna med .................. kr.

Pensionsstaten:

besparing med .................................................................... kr.

O mkostnadsstaten:

i anslaget till uppbörds- och frimär
kesprovision

med ................................. kr. 310,000: —

i dito till traktamenten för tjenstemän

i jernvägskupé med .......................... „ 105,000: —

i anslaget till traktamenten för vakt
betjente

med ....................................... „ 510,000: — kr.

Summa minskning kr.

,781,250: —

443,000: —

15,000: —

17,100: —

,256,350: —

170,000: —

9,950: —

925,000: —

,104,950: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 06.

Om från summan af ökningen ......................................... kr. 2,256,350: —

dragés summan af minskningen .................................... ,, 1,104,950: —

erhålles det belopp af.......................................................... „ 1,151,400: —

hvarmed enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag postverkets utgiftsstater

skulle komma att för år 1900 på det hela ökas.

Postmedlen, som i riksstaten för innevarande år uppförts med

9,925,000 kronor, hafva för år 1900 beräknats till 10,800,000 kronor.

Då, på sätt ofvan angifvits, postverkets utgifter enligt staterna för år

1900 af Eders Kongl. Maj:t beräknats till 10,295,000 kronor, skulle

alltså inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med 505,000 kronor.

Då med den utveckling, poströrelsen numera erhållit, de föreslagna

två aktuarietjensterna och en revisorstjenst hos generalpoststyrelsen

synas vara väl behöfliga, har Riksdagen ansett sig böra uppföra dessa

tjänster å ordinarie stat, dervid Riksdagen förutsätter, att Eders Kongl.

Maj:t kommer att efter sig företeende omständigheter bestämma, under

hvilken af poststyrelsens byråer den af dessa två aktuarier skall i staten

uppföras, hvilken enligt styrelsens af t. f. departementschefen förordade

förslag skulle tjenstgöra å den nya revisionsbyrån.

Emot förslaget om höjning af anslaget till vikariatsersättning samt

arfvoden åt extra biträden hos generalpoststyrelsen m. m. har Riksdagen

icke haft något att erinra.

Hvad härefter angår Eders Kongl. Maj:ts förslag rörande uppbördsoch

frimärkesprovisionens fixering och om bestämmande af postdirektörernas

och öfriga postförvaltares aflöningsförmåner till fasta belopp, har Riksdagen

visserligen icke förbisett, att dessa förslag gå i en sådan rigtning,

som vid de under senare tider företagna löneregleringar i allmänhet

ansetts önskvärd. Men i betraktande af den synnerligen genomgripande

betydelsen af den utaf Eders Kongl. Maj:t ifrågasatta förändringen i

aflöningssättet inom postverket, har Riksdagen likväl ansett en sådan

förändring icke böra beslutas förr, än en grundlig utredning angående

det nuvarande och det föreslagna aflöningssystemets särskilda fördelar

och olägenheter blifvit med hänsyn till de inom postverket rådande säregna

förhållanden åstadkommen, dervid, till vinnande af en mångsidig

pröfning af de på denna frågas lösning inverkande omständigheter,

medverkan jemväl af utanför postverket slående sakkunniga personer

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 66. 7

eller myndigheter synes böra anlitas. En sådan utredning torde vara

så mycket mera af nöden, som ett godkännande af de föreslagna aflöningsgrunderna,

enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, skulle komma

att utöfva ett stort inflytande på frågan om inrättande af nya ordinarie

tjenstebefattningar inom postverket. I det skick, hvari frågan för närvarande

befinner sig, har Riksdagen alltså icke ansett sig böra bifalla

Eders Kongl. Maj:ts framställning i förevarande del; vid bvilket förhållande

Riksdagen icke heller kunnat bifalla hvad i detta sammanhang

föreslagits i fråga om ny klassindelning för postkontoren.

De i propositionen framstälda förslag beträffande höjning af postinspektörernas

löner, • fixering af kontrollörernas löner samt inrättande

af tre nya kontrollörstjenster har Riksdagen på grund af det nära sambandet

emellan dessa förslag och de af Riksdagen icke biträdda

förslagen om uppbörds- och frimärkesprovisionens upphörande m. m.,

icke heller ansett sig böra bifalla.

Af enahanda anledning har Riksdagen ansett sig jemväl böra afslå

den föreslagna förändringen i aflöuingarna inom de nuvarande två lönegraderna

för postexpeditörer. Deremot har Riksdagen funnit sig oförhindrad

att till närmare pröfning upptaga frågorna om inrättande af

nya expeditörstjenster och om anordnande af en ny, hufvudsakligen för

q vinliga expeditörer afsedd lönegrad, ehuruväl Riksdagen icke förbisett,

att genom åtgärder i dessa rigtningar ett stort antal förutvarande postförvaltares,

kontrollörers och expeditörers inkomster åt uppbörds- och

frimärkesprovision skulle komma att, åtminstone till en början, i någon

mån minskas.

De aflöningsförmåner, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits för

den ifrågasatta tredje lönegraden, hafva synts Riksdagen vara väl knappt

tillmätta, och Riksdagen har derför trott sig böra besluta någon förbättring

i dessa aflöningsförmåner. Riksdagen har beslutit att i stället

för den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna tredje lönegraden med 1,200

kronors begynnelselön och två ålderstillägg, hvartdera a 150 kronor,

inrätta två nya, hufvudsakligen för qvinliga expeditörer afsedda^ lönegrader,

den ena med de af Eders Kongl. Maj:t föreslagna löneförmånerna

samt rätt derjemte till andel i uppbörds- och frimärkesprovision enligt

nu gällande grunder, samt den andra med 1,400 kronors begynnelselön

jemte två ålderstillägg af nämnda storlek äfvensom andel i provision.

I fråga om antalet af de erforderliga nya tjenstebefattningarna vill

Riksdagen till eu början erinra derom, att generalpoststyrelsen till stöd för

sin i detta afseende gjorda framställning framhållit, bland annat, hurusom

den föreslagna ändrade klassificeringen af postkontoren och fixerin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Biksdagens Skrifvelse N:o 66.

gen af uppbörds- och frimärkesprovisionen kunde väntas medföra ökade

anspråk på nya postexpeditörsbefattningar. Då nu Riksdagen icke kunnat

biträda de nämnda förslagen, har Riksdagen ansett sig böra besluta ett

väsentligen mindre antal nya tjänster, än som i Eders Kongl. Maj:ts

proposition blifvit ifrågasatt. Att detta antal ändock icke borde bestämmas

alltför lågt, har synts Riksdagen vara betingadt såväl af poströrelsens

hastigt fortgående utveckling som ock af det utaf båda kamrarne

vid 1898 års riksdag erkända behofvet af förbättring i de extra posttjenstemännens

befordringsutsigter. Riksdagen har i betraktande af nu

anförda omständigheter ansett de nya tjensterna lämpligen kunna bestämmas

till samma antal, som af Eders Kongl. Maj:t föreslagits inom

första och andra lönegraderna, eller 143,'' och har mellan de särskilda

lönegraderna fördelat de nya tjensterna sålunda, att 32 af dem skola

tillhöra första lönegraden, 31 andra lönegraden, 40 en tredje lönegrad

med 1,400 kronors begynnelselön och de förmåner i öfrigt, som ofvan

angifvits, samt 40 en fjerde lönegrad med 1,200 kronors begynnelselön

jemte öfriga förmåner enligt hvad ofvan angifvits. Derigenom kommer

antalet postexpeditörstjenster i det hela att blifva inom hvardera af

första och andra lönegraderna 210 samt inom hvardera af tredje och

fjerde lönegraderna 40 eller sålunda i alla lönegraderna sammanlagdt 500.

Emot förslaget om inrättande af 112 nya post-vaktbetjentbefattningar

har Riksdagen icke haft något att erinra.

Hvad angår den ifrågasatta regleringen af vaktbetj eningens aflöningsförhållanden,

har Riksdagen funnit det synnerligen välbetänkt,

att dagtraktamentet med dess många olika, af generalpoststyrelsen för

hvarje särskildt fall bestämda belopp blifvit såsom aflöningsform utdömdt,

och att den grundsats gjorts gällande, att alla vaktbetjente å samma ort

skola, så vidt ske kan, tillhöra samma lönegrad. De aflöningsbelopp,

som föreslagits att gälla för första lönegraden, till hvilken hufvudsakligen

skulle höra vaktbetjente, anstälde vid postkontoren i Stockholm,

Göteborg och Malmö äfvensom de vid jernvägsposten tjenstgörande betjente,

som stationerades å någon af dessa orter, hafva icke gifvit Riksdagen

anledning till erinran. Deremot har Riksdagen funnit skilnaden

i aflöning mellan å ena sidan första lönegraden samt å andra sidan andra

och tredje lönegraderna enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag vara i förhållande

till hvad hittills varit fallet väl obetydlig. Riksdagen har ansett

rättelse härutinnan lämpligen kunna åstadkommas derigenom, att ålderstilläggen

för andra och tredje lönegraderna bestämmas till 75 kronor i

stället för 100 kronor hvardera, hvarigenom aflöningen efter intjenade

ålderstillägg skulle komma att utgöra för andra lönegraden 1,250 kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o GG. 9

och för tredje lönegraden 1,200 kronor eller för hvardera af dessa lönegrader

100 kronor mindre än i propositionen blifvit föreslaget.

I fråga om de särskilda vilkor och bestämmelser, som ansetts behöfva

föreskrifvas med afseende å de af Riksdagen föreslagna nya aflöningsförmånernas

åtnjutande, har Riksdagen till en början bestämt, att&de

vilkor, som äro stadgade för tillgodonjutande af de, enligt nu gällande

aflöningsstat, 2:a, 3:e, 4:e, 5:e och 6:e klassens postförvaltare samt

kontrollörer och postexpeditörer medgifna aflöningsförmåner, äfvensom

gällande bestämmelser i fråga om semester för tjenstemän vid postverkets

distrikts- och lokalförvaltningar samt beträffande rätt för qvinna, som

i behörig ordning förordnats att tills vidare vara postexpeditör eller

postmästare, att, så länge hon innehar sådan befattning, vara i fråga

om alderstillägg och semester likstäld med man, som innehar ordinarie

dylik befattning, skola i alla tillämpliga delar blifva gällande för blifvande

postexpeditörer af 3:e och 4:e lönegraderna.

Hvad härefter angår vaktbetjente, har Riksdagen ansett sig böra

besluta, att, i fråga om åtnjutande af de aflöningsförmåner, som varda

bestämda för andra vaktbetjente vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar

än de från äldre stat qvarstående vaktmästarne, skola, med

upphäfvande af nuvarande rätt till ålderstillägg, fastställas följande vilkor

och bestämmelser, nemligen:

att med vaktbetjentbefattning ej må förenas annan befattning å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat — befattning i telegrafverket

likväl undantagen — och ej heller annan befattning, som finnes vara

hinderlig för tjenstgöringen vid postverket;

att vaktbetjent skall vara skyldig underkasta sig den förändring i

tjenstgöring och den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan

varda honom i behörig ordning ålagd;

att, i fråga om rätt till ålderstillägg efter 1899 års utgång, vaktbetjent

ma kunna tillerkännas fyra alderstillägg till tjenstgöringspenningarne,

hvart ålderstillägg å 100 kronor för vaktbetjent af l:a lönegraden och

75 kronor för vaktbetjent af 2:a eller 3:e lönegraden, att tillträdas respektive

5, 10, 15 och 20 år efter det han tillträdt ordinarie postvaktbetjentbefattning,

med iakttagande likväl, att vaktbetjent, som å befattningen

antagits före utgången af år 1899, icke må, för att komma i åtnjutande

af ifrågavarande förmån, tillgodoräknas tid, som förflutit före

hans tillträde till den från och med år 1885 faststälda aflöningsstat

för vaktbetjente vid postanstalterna;

att för öfrigt, hvad hvart och ett af de omförmälda ålderstilläggen

Bill. till Riksd. Rot. 18!)!). 10 Sunt. 1 Afd. 1 Band. 11 ljuft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 6lk

angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar al

den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till ålderstillägget, bestridt

innehafvande tjenst, dock att härvid ej må föras honom till last

den tid, han, på grund af gällande bestämmelser om beredande åt en

del vaktbetjente af ledighet högst femton dagar under kalenderår med

bibehållande af sina löneinkomster, må hafva åtnjutit dylik ledighet;

att hans tjenstgöring under den ifrågavarande tjenstetiden skall hafva

varit af beskaffenhet att kunna väl vitsordas; samt att den högre

allöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter

det, hvarunder den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder, som

berättigar honom till pension å postverkets stat, icke må samma ålderstillägg

tillträda;

att, derest vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller flera

ålderstillägg, till följd af transport till annan tj enstgöringsort förflyttas

till 2:a eller 3:e graden, ålderstillägg skola till honom utgå med de

lägre belopp, som för sistberörda båda grader bestämts, men att deremot

till vaktbetjent, som uppflyttats till l:a graden från lägre grad,

ålderstillägg skola utgå med de för l:a graden bestämda högre belopp;

att vaktbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsår och minst 35 år

varit i statens tjenst, vara förpligtad att, med oafkortad lön såsom

pension, från tjensten afgå, generalpoststyrelsen dock obetaget att låta

med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberät.tigade pröfvas

kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och

kan finnas villig att i densamma qvarstå; skolande dylik pension utgå

af postmedel i den mån den afskedade vaktbetjenten icke enligt gällande

bestämmelser eger att erhålla pension från civilstatens pensionsinrättning;

samt

att, derest vid tillsättande af vaktbetjentbefattning, hvars föregående

innehafvare åtnjutit aflöning i l:a eller 2:a lönegraden, den,

som å befattningen antages, anses icke böra placeras å ort eller i

syssla, för hvilken den lediga allöningen är afsedd, generalpoststyrelsen

må ega att tills vidare och intill dess ledighet inom vederbörlig lönegrad

uppstår, samt med disponerande i sådant hänseende af erforderlig

andel af den lediga allöningen, tilldela den till befattningen antagne

aflöning i lägre lönegrad.

Beträffande vidare det al Eders Kongl. Ma:jt väckta förslaget,

att, för utvidgning af postförbindelsen mellan Trelleborg och Sassnitz,

anslaget till postföringskostnad vid befordran sjöledes mellan Sverige

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

och Tyskland skulle höjas med 140,000 kronor, vill Riksdagen, som

icke ansett sig böra afslå nämnda förslag, hafva uttaladt, att, då kostnaderna

för denna postförbindelse stigit till afsevärda belopp, utan att

Riksdagen varit i tillfälle att, innan aftal härom gång efter annan

träffats, pröfva ändamålsenligheten af de särskilda bestämmelserna i

dessa aftal, Riksdagen förutsätter, att något åtagande från svenska

statsverkets sida i och för ytterligare utvidgning af nämnda postförbindelse,

ländande till nya förpligtelser, som skulle medföra väsentligt

ökade statsutgifter, framdeles icke skall ega rum, utan att Riksdagen

derförinnan blifvit i ärendet hörd.

Då, på sätt framgår af hvad ofvan yttrats, Riksdagen ansett sig

böra bestämma åtskilliga af de i postverkets stat upptagna anslag

till andra belopp än i Eders Kongl. Maj:ts framställning föreslagits, får

Riksdagen här redogöra för de förändringar i de af Eders Kongl. Maj:t

föreslagna anslagsbeloppen, hvilka synts Riksdagen böra vidtagas.

På grund af det af Riksdagen, på sätt här nedan anmäles, fattade

beslut om afslag å Eders Kongl. Maj:ts framställning om beviljande af

aflöning för en femte byråchef i generalpoststyrelsen bör för uppförande

i staten af nya tjenstemän hos styrelsen aflöningsstaten ökas med

allenast 9,000 kronor.

Det i innevarande års stat med 7,000 kronor uppförda förslagsanslaget

»till ersättning för mistning af uppbörds- och frimärkesprovision

åt de kontrollörer och postexpeditörer vid postanstalterna, som beordras

att tjenstgöra vid distriktsförvaltningarna», hvilket anslag, derest Eders

Kongl. Maj:ts framställning bifallits, icke vidare skolat blifva erforderligt,

bar synts böra, på grund af Riksdagens beslut om provisionens bibehållande,

i 1900 års stat uppföras med ett förböjdt belopp af 8,200

kronor. Förhöjningen bar ansetts påfordrad med hänsyn dertill, att

antalet på nämnda sätt anstälda postexpeditörer numera ökats med tre.

Aflöningsanslagen till postinspektörer, postdirektörer och öfriga

postförvaltare samt kontrollörer torde böra i staten upptagas med oförändrade

belopp.

För innevarande år äro aflöningarna för postexpeditörer, oafsedt

ålderstilläggen, i staten upptagna sålunda:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

178 postexpeditörer af l:a lönegraden, hvardera:

|

lön ............................................. 1,350: -

tjenstgöringspenningar .................. 450: — j qqq.

240,300

80,100

320,400! —

i

179 postexpeditörer af 2:a lönegraden, hvardera:

''

lön ............................................ 1,200: -

tjenstgöringspenningar .................. 400: — igQQ.

214,800

71,600

286,400 | —

Summan af aflöningarna för samtliga postexpeditörerna utgör sålunda

enligt 1899 års stat 606,800 kronor.

Enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle detta belopp höjas med

648,200 kronor, och de ifrågavarande aflöningarna sålunda uppgå till

1,255,000 kronor.

250 expeditörer i första lönegraden skulle nemligen i lön och tjenstgöringspenningar

tillgodonjuta hvardera 2,300 kronor 575,000: —

250 expeditörer i andra lönegraden, hvardera 2,000 „ 500,000: —

150 expeditörer i tredje lönegraden, hvardera 1,200 „ 180,000: —

Summa kronor 1,255,000: —

Enligt Riksdagens beslut skulle motsvarande siffror ställa sig

sålunda:

210 i första lönegraden, hvardera 1,800 kronor..................... 378,000: —

210 i andra „ „ 1,600 „ 336,000: —

40 i tredje „ „ 1,400 „ 56,000: —

40 i fjerde „ „ 1,200 „ 48,000: —

Summa kronor 818,000

\ id jemförelse med staten för år 1899 skulle ökningen i postexpeditörernas

aflöningar sålunda belöpa sig till 211,200 kronor.

Till aflönande af extra biträden vid distrikt sförvaltningarna och

postanstalterna finnes i 1899 års stat upptaget ett förslagsanslag å

575.000 kronor, hvilket anslag enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle

för år 1900 minskas med 170,000 kronor och sålunda uppföras med

405.000 kronor. Då i stället för de af Eders Kongl. Maj:t begärda

293 nya postexpeditörsbefattningarna endast 143 sådana befattningar

inrättats, har detta anslag ansetts böra bestämmas till högre belopp, än

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Eders Kong!. Maj:t föreslagit, för att lemna tillgång till arfvoden åt de

150 extra biträden, hvilka icke kunna, såsom i Eders Kongl. Maj:ts

proposition varit förutsatt, befordras till ordinarie tjenst. Det härför

erforderliga beloppet har beräknats till 163,200 kronor, hvilket belopp

likväl ansetts böra minskas med dels 9,000 kronor, beroende derpå, att

semesterkostnad för 150 af Eders Kongl. Maj:t begärda postexpeditörstjenster

enligt Riksdagens beslut kommer att bortfalla, och dels 75,000

kronor, som icke erfordras på grund af Riksdagens beslut, att reglering

af extra biträdenas vid jernvägsposten arfvoden nu icke bör genomföras.

Enligt af Riksdagen angifna grunder skulle anslaget upptagas i afrundadt

tal till 485,000 kronor, och minskningen i anslaget sålunda uppgå till

endast 90,000 kronor.

I anslaget till ålderstillägg, i 1899 års stat upptaget till 340,000

kronor, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit en förhöjning af 152,000

kronor; men torde detta anslag, på grund af Riksdagens beslut beträffande

de nya postexpeditörstjensternas antal och beloppet af vissa

vaktbetjentes ålderstillägg, kunna upptagas till 432,000 kronor, och höjningen

sålunda begränsas till 92,000 kronor.

Anslaget till uppbörds- och frimärkesprovision, hvilket i innevarande

års stat är upptaget med 395,000 kronor, skulle enligt Eders

Kongl. Maj:ts förslag minskas med 310,000 kronor och sålunda i 1900

års stat uppföras med endast 85,000 kronor; men torde detta anslag,

i anledning af Riksdagens beslut om provisionens bibehållande såsom

aflöningsform, höra bestämmas till 415,000 kronor eller 20,000 kronor

högre än för innevarande år.

Det af Eders Kongl. Maj:t föreslagna nya anslaget till felräkningspenningar

å 50,000 kronor har Riksdagen icke ansett böra i staten

upptagas.

I innevarande års stat finnes uppfördt ett anslag å 290,000 kronor

till traktamenten för tjenstemän i jernvägspostkupé, i hvilket anslag

Eders Kongl. Majit föreslagit minskning med 105,000 kronor. Då emellertid

enligt Riksdagens beslut nu gällande bestämmelser angående nämnda

traktamenten komma att bibehållas, torde häraf böra blifva en följd, att,

på sätt generalpoststyrelsen i sitt till Eders Kongl. Maj:t afgifna förslag

till stat för år 1900 för sådant fall beräknat, anslaget i stället

från sitt nuvarande belopp höjes med 40,000 kronor, hvarförutom en

ytterligare höjning med 15,000 kronor synes böra föranledas deraf, att

enligt Riksdagens beslut endast 143 nya expeditörsbofattningar, i stället

för af Eders Kongl. Maj:t begärda 293, komma att inrättas, enär traktamentet

i regel är högre för extra biträden än för ordinarie expeditörer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 6f>.

Riksdagen har sålunda ansett sig böra bestämma detta anslag till förslagsvis

345,000 kronor.

Anslaget till traktamenten för vaktbetjente är i staten för innevarande

år upptaget med 620,000 kronor, och Eders Kongl. Maj:t har

föreslagit en minskning i anslaget med 510,000 kronor. För att ersätta

de vaktbetjente, som genom lägre ålderstillägg än de af Eders Kongl.

Maj:t föreslagna omedelbarligen skulle erhålla mindre aflöning än med

nuvarande bestämmelsers tillämpning, torde detta anslag böra sättas

7.000 kronor högre än Eders Kongl. Maj:t föreslagit och sålunda bestämmas

till 117,000 kronor. Minskningen i anslaget skulle då blifva

503.000 kronor.

Slutligen torde, för vinnande af jemnare slutsumma, anslaget till

afkortningar och restitutioner böra ökas med 400 kronor högre belopp

än Eders Kongl. Maj:t föreslagit eller med 17,500 kronor.

Beträffande de af Riksdagen här ofvan ej särskildt omförmälda

anslag, i hvilka ökning eller minskning af Eders Kongl. Maj:t föreslagits,

har Riksdagen faststält anslagens belopp på sätt af Eders Kongl.

Maj:t föreslagits.

Sammanställas de af Riksdagen sålunda beslutade ändringar i

postverkets stater, visar det sig,

att under aflöningsstaten ökning kommer att ega rum med följande

belopp, nemligen:

genom uppförande i

staten af aflöning

för ytterligare två

aktuarier och en revisor

hos generalpoststyrelsen

med kr. 9,000: —

i anslaget till vikariatsersättning

samt

arfvoden till extra •

biträden m. m. hos

generalpoststyrelsen

med .......................... „ 10,000: —

i dito till ersättning

för mistning af uppbörds-

och frimärkesprovision

åt de

kontrollörer och

Transport kr. 19,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

15

Transport kr. 19,000: —

postexpeditörer vid

postanstalterna, som

beordras att tjenstgöra

vid distriktsförvaltningarna

med „

i dito till aflönande af

postexpeditörer med „

i dito till aflönande af

vaktbetjente med... „

i dito till aflönande

af poststationsföre
ståndare

med ........ „

i dito till ålderstill
_

lägg med................ „

i dito till arfvoden åt

extra vaktbetjente

och till hushyresbidrag

för en del

betjente med ......... ,,

hvaremot minskning skulle uppkomma

i anslaget till aflönande af

extra biträden vid distriktsförvaltningarna

och postanstalterna med ..

så att alltså aflöningsstaten på det

hela skull växa med kr. ....................

att å pensionsstaten

komme att besparas kr.

hvaremot skulle tillkomma

af Kongl.

Maj:t beviljade nya

pensioner med ......... „

så att alltså minskning

i denna stat

komme att ega rum

med....................................

att under omkostnadsstaten

minskning

Ökning.

1,200: —

211,200: —

531,000: —

20,000: —

92,000: —

180,000: — 1,054,400:

90,000: —

9,950: —

9,450: —

964,400: —

kr.

Mimkning.

500: —

Transport kr. 964,400: — kr. 500: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Ökning.

Minskning.

komme att eg a rum

i anslaget till traktamenten

för vaktbe
tjente

med ..........

hvaremot ökning

komme att ega rum:

i anslaget till uppbörds-

och frimärkesprovision

med...

i dito till traktamenten

för tjensteman i

jernvägskupé med

i dito till postföringskostnad

vid befordran

å jernväg med

i dito till postföringskostnad

vid befordran

å landsväg och

inom postanstalternas

områden samt

till landtbrefbäring

med ..........................

i dito till postföringskostnad

vid befordran

sjöledes mellan

fasta landet och

Gotland med..........

i dito till postföringskostnad

vid befordran

sjöledes mellan

Sverige och Tyskland

med.................

i dito till tillverkning

af frimärken, frankokuvert,

brefkort och

kortbref med .......

Transport kr. 964,400: — kr. 500: —

kr. 503,000: —

kr. 20,000: —

55,000: —

200,000: —

40,000: —

3,000: —

140,000: —

10,000: — 468,000: —

Transport kr. 964,400: —

500: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

17

Ökning.

Minskning.

Transport kr. 964,400: — kr. 500: —

så att alltså minskning i omkostnads
staten

komme att egarum med kronor............................................. 35,000:

samt att ökning komme att ega rum

i anslaget till oförutsedda utgifter

med kronor ......................................... 15,000: —

och i anslaget till afkortningar och

restitutioner m. in. med kronor ...... 17,500: —

tillhopa kr. 996,900: — 35,500: —

En ökning på det hela komme alltså att uppstå med kronor

961,400; och skulle staternas slutsummor blifva följande:

aflöningsstaten...................................

öfvergångsstaten ............................

pensionsstaten....................................

omkostnadsstaten.............................

oförutsedda utgifter .......................

afkortningar och restitutioner in.

.......................... kr. 4,411,700: —

........................ „ 2,400: —

.......................... „ 72,875: —

........................ „ 5,065,500: —

......................... „ 465,000: —

m. ................... „ 87,525: —

tillsammans kr. 10,105,000: —

Då postverkets inkomster för år 1900 beräknats till 10,800,000

kronor, skulle alltså inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med

695,000 kronor.

Under åberopande af hvad utaf Riksdagen sålunda blifvit anfördt,

får Riksdagen anmäla,

att Eders Kongl. Maj:ts förslag om uppförande å generalpoststyrelsens

stat af aflöning till ytterligare en byråchef icke vunnit Riksdagens

bifall;

att Riksdagen medgifvit, att i generalpoststyrelsens stat uppföras

aflöningar till två nya aktuarier och en ny revisor med 3,000 kronor

för en hvar af desse tjensteman, deraf 1,800 kronor lön, som efter

fem år kan höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500

kronor, samt 1,200 kronor tjenstgöringspenningar;

att. Eders Kongl. Maj:ts förslag om förändrade aflöningar för postinspektörer,

postdirektörer och öfrige postförvaltare, kontrollörer samt

postexpeditörer i första och andra lönegraderna, om inrättande af tre

nya kontrollörstjenster samt om ny klassindelning för postkontoren

icke af Riksdagen bifallits;

Bih. till Riksd. Vrot. 189!). 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förslag om

inrättande af en tredje lönegrad för postexpepitörer, beslutit,

att för postexpeditörer skola inrättas dels en tredje lönegrad med

1,400 kronors aflöning, deraf 1,050 kronor lön ock 350 kronor tjenstgöringspenningar,

och dels en fjerde lönegrad med 1,200 kronors aflöning,

deraf 900 kronor lön och 300 kronor tjenstgöringspenningar; samt

att innehafvare af postexpeditörstjenst i någon af nämnda lönegrader

må kunna efter fem års tjenstgöring erhålla ett ålderstillägg å

aflöningen med 150 kronor och efter 10 års tjenstgöring ett ytterligare

ålderstillägg, likaledes med 150 kronor, äfvensom att sådan tjenstinnehafvare

skall ega att enligt gällande grunder åtnjuta andel i uppbördsoch

frimärkesprovision;

att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förslag om

inrättande af nya postexpeditörsbefattningar, i postverkets stat uppfört

143 nya sådana befattningar, af hvilka 32 skola tillhöra första lönegraden,

31 andra lönegraden, 40 tredje lönegraden och 40 fjerde lönegraden

;

att Riksdagen, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts förslag om

lönereglering för den ordinarie vaktbetjentpersonalen vid postanstalterna,

med undantag af de från äldre stat qvarstående vaktmästarne,

beslutit,

att samtlige ifrågavarande vaktbetjente skola åtnjuta lön 600

kronor årligen;

att vaktbetjent i första lönegraden, till hvilken hufvudsakligen

skola höra vaktbetjente, anstälde vid postkontoren i Stockholm, Göteborg

och Malmö, äfvensom de vid jern vägsposten tjenstgörande betjente,

som stationeras å någon af dessa orter, skall ega uppbära tjenstgöringspenningar

400 kronor, äfvensom att honom må kunna tillerkännas efter

fem års tjenstgöring ett ålderstillägg å 100 kronor, efter tio års tjenstgöring

ett nytt ålderstillägg å 100 kronor, efter femton års tjenstgöring

ett ytterligare ålderstillägg å 100 kronor och efter tjugo års

tjenstgöring ett fjerde ålderstillägg, likaledes å 100 kronor, hvilka

samtliga ålderstillägg jemväl skola anses såsom tjenstgöringspenningar;

att vaktbetjent i andra lönegraden, i hvilken skola placeras de

vaktbetjente, hvilka äro stationerade norr om Dalelfven eller på grund

af särskilda omständigheter böra med dessa i aflöningsvilkor likställas,

skall ega uppbära tjenstgöringspenningar 350 kronor, äfvensom att

honom må kunna tillerkännas efter fem års tjenstgöring ett ålderstilllägg

å 75 kronor, efter tio års tjenstgöring ett nytt ålderstillägg å 75

kronor, efter femton års tjenstgöring ett ytterligare ålderstillägg å 75

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

kronor och efter tjugo års tjenstgöring ett fjerde ålderstillägg, likaledes

å 75 kronor, hvilka samtliga ålderstillägg jemväl skola anses såsom

tjenst göringspenningar;

att vaktbetjent i tredje lönegraden, till hvilken skola höra öfriga

vaktbetjente, skall eg a uppbära tjenstgöringspenningar 300 kronor

äfvensom åtnjuta ålderstillägg enligt de för andra lönegraden meddelade

bestämmelser;

att Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag om

ökning af den ordinarie vaktbetjentpersonalen vid postanstalterna, å

postverkets stat uppfört 112 nya vaktbetjentbefattningar;

att Riksdagen, på grund af sina här ofvan anmälda beslut om

ändringar i postverkets stater, äfvensom på grund af de i sammanhang

med beslutad reglering af aflöningsförmånerna för en del tjenstemän

och betjente vid postverket af Riksdagen faststälda vilkor och bestämmelser,

för år 1900 beräknat postverkets stater till följande belopp:

aflöningsstaten .............................................. kr.

öfvergångsstaten ............................................. »

pensionsstaten ................................................. »

omkostnadsstaten ............................................. »

oförutsedda utgifter .................... »

afkortningar och restitutioner m. m....... »

tillsammans kr.

4,411,700: —

2,400: —

72,875: —

5,065,500: —

465,000: —

87,525: —

10,105,000: —

och sålunda bestämt postverkets anslag för nämnda år, förslagsvis beräknadt,

till omförmälda belopp 10,105,000 kronor, att utgå direkt af

postmedlen; samt

att Riksdagen medgifvit, att till den redan bildade fonden för anskaffande

af tomt till nytt posthus i Stockholm må afsättas ej mindre

den behållning, som för år 1899 kan å postverkets rörelse uppstå utöfver

det redan för statsregleringen beräknade öfverskottet för samma

år, än äfven, sedan postverkets bokslut för år 1900 verkstälts, af det

för sistnämnda år uppkomna öfverskottet den del intill 200,000 kronor,

som kan komma att öfverstiga 495,000 kronor; och att den sålunda

förstärkta fonden, under benämning »fond till post husbyggnader», må, i

den mån Eders Kongl. Maj:t finner sådant erforderligt, användas dels

till fortsättande af uppförandet af ett posthus i Malmö, dels ock till

betäckande af de kostnader, som utöfver förut beräknade kunna uppstå

för uppförande af posthus i Stockholm och Helsingborg.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Telegrafverket.

3:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande

af de enligt protokollet öfver finansärenden den 13 januari

innevarande år tillstyrkta ändringar i telegrafverkets stater, måtte,

under Eders Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater

göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet påkallade, såsom

reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket

för år 1900 anvisa enahanda belopp, 1,510,000 kronor, hvartill inkomsterna

af telegrafmedlen beräknats, samt tillika medgifva, att det öfverskott,

som kunde å dessa inkomster uppstå, finge af Eders Kongl. Maj:t

användas för telegrafverkets och telefonväsendets tidsenliga utveckling

och förbättring.

Såsom af åberopade statsrådsprotokollet framgår, skulle telegrafverkets

utgiftsstater för år 1900 komma att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten ........................................... kronor 1,016,100: —

öfvergångsaflöningsstaten ........................ » 4,000: —

pensions- och understödsstaten ............... » 122,830: —

omkostnadsstaten ....................................... » 334,000: —

eller tillsammans kronor 1,476,930: —

För innevarande år hafva samma staters summor bestämts sålunda:

aflöningsstaten ................................................

kronor

960,000: —

öfvergångsaflöningsstaten ........................

»

4,000: —

pensions- och understödsstaten................

D

122,830: —

omkostnadsstaten .........................................

3>

332,000: —

eller tillsammans

kronor

1,418,830: —

Riksdagen får med anledning af Eders Kongl. Maj:ts förevarande

framställning anmäla, att Riksdagen, med godkännande af de enligt

statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari innevarande år

tillstyrkta ändringar i telegrafverkets stater, och under Eders Kongl.

Maj:t förbehållen rätt att i verkets utgiftsstater göra de jemkningar,

som kunna finnas af behofvet påkallade, såsom reservationsanslag, att

utgå direkt af telegrafmedlen till telegrafverket för år 1900 anvisat

enahanda belopp, 1,510,000 kronor, hvartill inkomsterna af telegraf
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

medlen beräknats, samt tillika medgifvit, att det öfverskott, som kan

å dessa inkomster uppstå, må af Eders Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets

och telefonväsendets tidsenliga utveckling och förbättring.

Tullverket.

4:o) Eders Kong], Maj:t har beträffande tullverket föreslagit, att

Riksdagen, med godkännande af de enligt protokollet öfver finansärenden

den 13 januari innevarande år tillstyrkta ändringar i tullverkets

stater, måtte för år 1900 bestämma anslaget till tullverket till ett mot

staternas slutsumma svarande belopp af 2,810,200 kronor att såsom

förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen.

Af ofvannämnda statsrådsprotokoll framgår, att tullverkets stater

för år 1900 enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag skulle komma att utvisa

följande slutsummor:

aflöningsstaten ............................................................. kronor 2,072,300: —

öfvergångsaflöningsstaten........................................... ,, 9,950: —

ålderstilläggsstaten ......................................................... „ 220,000: —

indragningsstaten ........................................................... ,, 10,550: —

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente

...................................................................... ,, 227,000: —

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

efterlemnade enkor och barn (deraf

10,000 kronor bestämdt anslag)................... „ 41,800: —

omkostnadsstaten .......................................................... „ 228,600: —

summa kronor 2,810,200: —

För innevarande år hafva samma staters belopp bestämts sålunda:

aflöningsstaten .......................................................... kronor 1,974,400: —

öfvergångsaflöningsstaten ......................................... „ 10,450: —

ålderstilläggsstaten ......................................................... „ 220,000: —

indragningsstaten ........................................................... „ 10,910: —

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente

................................................................. ,, 227,000: —

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

efterlemnade enkor och barn (deraf

10,000 kronor bestämdt anslag) ................. „ 41,800: —

omkostnadsstaten ........................................................... „ 228,440: —

summa kronor 2,713,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Beträffande Eders Kong]. Maj:ts föreliggande förslag, i hvad det

afser ökning i aflöningsstaten för uppförande å densamma af fem

kontrollörer i andra lönegraden, fem kammarskrifvare i andra lönegraden,

en kammarskrifvare i lägsta lönegraden, en kustuppsyningsman,

tolf vaktmästare i högsta lönegraden, fyra vaktmästare i tredje

lönegraden samt fyra roddare i lägsta lönegraden, har Riksdagen icke

haft annat att erinra, än att inrättandet af två andre-kontrollörsbefattningar

vid tullkammaren i Stockholm 6ynes Riksdagen böra tills vidare

anstå. Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, har någon sådan

förstärkning i personalen nu icke blifvit af denna tullkammare i sammanhang

med den förestående regleringen af dess stat ifrågasatt. Och

då förändrade anordningar i afseende å tullokalerna i hufvudstaden äro

att under den närmaste tiden emotse, torde dessa anordningars vidtagande

böra afvaktas före inrättande af tjenster, som icke synas vara

af förhållandena oafvisligen påkallade. Riksdagen anser följaktligen,

att antalet nya kontrollörer i andra lönegraden bör nedsättas från de

i statsrådsprotokollet upptagna fem till tre; och skulle i följd häraf

den lön och tjenstgöringspenningar omfattande ordinarie aflöningsstaten

komma att ökas med 42,900 kronor, eller 6,000 kronor mindre

än Eders Kongl. Maj:t föreslagit.

Såsom ofvan meddelats, har föreslagits, att det å aflöningsstaten

uppförda anslaget till vikariatersättning, extra biträden m. m. vid

lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen måtte höjas från

250,000 kronor till 300,000 kronor. Då de af generaltullstyrelsen för

en sådan höjning anförda skäl synas Riksdagen ega giltighet, har

Riksdagen ansett sig böra biträda förslaget derom. Men att detta anslag

på samma gång skulle, på sätt Eders Kong]. Maj:t hemstält, förändras

från bestämdt anslag till förslagsanslag, anser Riksdagen icke

vara erforderligt. Då vid bifall till förhöjningen anslaget kommer att

upptagas till det belopp, hvarmed det beräknas böra utgå, torde utgifterna

från detsamma kunna till fullo bestridas utan en förändring i

anslagets natur, en förändring, som i allmänhet icke synes böra vidtagas,

utan att särskilda skäl dertill föranleda.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då Riksdagen icke

haft något att erinra mot den föreslagna ändringen i öfvergångsstaten,

får Riksdagen anmäla,

dels att Eders Kong]. Maj:ts förslag om höjning i tullverkets

lön och tjenstgöringspenningar omfattande ordinarie aflöningsstat på

det sätt bifallits, att denna stat ökats med 42,900 kronor;

dels att Eders Kong!. Maj:ts förslag om förändring i det å tull
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

verkets aflöningsstat uppförda anslaget till vikariatsersättning, extra

biträden m. m. på det sätt bifallits, att anslaget, med bibehållande af

anslagets natur af bestämdt anslag, höjts från 250,000 kronor med

50,000 kronor till 300,000 kronor;

dels att hvad Eders Kongl. Maj:t i öfrigt föreslagit, föranledande

till ändringar i tullverkets stater, af Riksdagen bifallits; samt

att Riksdagen, med upptagande af tullverkets stater till följande

belopp, nemligen

aflöningsstaten......................................... kronor 2,066,300

öfvergångsaflöningsstaten ............................................ „ 9,950

ålderstilläggsstaten ......................................................... ,, 220,000

indragningsstaten .......................................................... „ 10,550

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente

....................................................................... „ 227,000: —

pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes

efterlemnade enkor och barn (deraf

10,000 kronor bestämdt anslag) .................... ,, 41,800

omkostnadsstaten ......................................................... „ 228,600

tillsammans kronor 2,804,200

för år 1900 bestämt anslaget till tullverket till ett mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,804,200 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkt af tullmedlen, hvarvid uppstår en ökning i anslagets

nuvarande belopp af 91,200 kronor.

Skogsväsendet.

5:o) I afseende å anslagstiteln »skogsväsendet» har Eders Kong].

Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte

dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare eu

jägmästare med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor

och resepenningar 400 kronor samt fyra krouojägare med för hvardera

lön 400 kronor, tjenstgöringspenningar 100 kronor samt hyresersättning

100 kronor, och

för sådant ändamål höja det bestämda anslaget för skogsstaten,

nu 446,108 kronor, med 5,3()0 kronor till 451,408 kronor;

dels höja reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, nu 794,742 kronor, med

216,150 kronor till 1,010,892 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla följande uppställning:
bestämdt

anslag:

för skogsstaten......................... kronor 451,408: —

„ statens skogsläroverk „ 50,500: — kronor 501,908: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets

lärarepersonal .................................................... ^ 84,400: _

reservationsanslag:

till enskilda skogsundervis
ningen

.......................... kronor 4,800: —

„ kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet.

..................... „ 1,010,892: — „ 1,015,692: —

summa kronor 1,602,000: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet

skulle ökas med 221,450 krouor;

dels ock medgifva, att till bestridande af de kostnader för kronoskogarues

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,

till hvilka det för år 1899 för berörda ändamål anvisade reservationsanslag

icke lemnade tillgång, finge efter Eders Kongl. Maj:ts bemyndigande

af domänstyrelsen under år 1899 förskjutas ett belopp af högst

106,000 kronor, att af samma års skogsmedel ersättas.

Derjemte har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen,

att jägmästare måtte i fråga om rätt till ålderstillägg få räkna

sig till godo den tid, hvarunder han innehaft befattning såsom statens

skogsingeniör.

Lika med t. f. departementschefen anser Riksdagen, att de skogsingeniörerna

tillkommande göromål äro af den art, att de i allmänhet

kunna tillmätas samma betydelse i fråga om de enskilda skogarne som

jägmästarnes hvad kronoskogarne beträffar. Då önskvärdheten af ett

rationelt ordnande af hushållningen å de enskilda skogarne allt mer

gör sig gällande, _ torde det vara af stor betydelse, att hvad i sådant

syfte kan åtgöras icke försummas. Skogsingeniörernas gagnande verk
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse Ro ödsamhet

i detta afseende torde vara allmänt erkänd, och qvarhållan-detvid

sådan verksamhet af erfarne skogstjenstemän synes alltså vara af

vigt. Med hänsyn härtill har Riksdagen också ansett, att åt skogsingeniörerna

bör, på sätt Eders Kong!. Maj:t föreslagit, beredas den

förmån, att den tid, de såsom sådane tjenstgöra, må, sedan de befordrats

till jägmästare, medräknas vid bestämmande af rätt till ålderstillägg.

Men häraf följer ej, att, såsom Eders Kongl. Maj:ts förslag innebär,

förutvarande skogsingeniörer, som numera öfvergått till jägmästarebefattningar,

böra göras delaktig^ af samma förmån; och för öfrigt

torde bestämmandet af en löneförmån på sådant sätt, att den gifves

retroaktiv verkan, i allmänhet böra ske med stor varsamhet, helst i ett

fall sådant som detta, der icke är utredt, till hvilket antal eller i hvad

mån den föreslagna utsträckta beräkningsgrunden för ålderstillägg skulle

komma vederbörande tjenstemän till godo. Beträffande nuvarande

skogsingeniörer, anser Riksdagen ej heller dem böra tillerkännas rätt

att, sedan de inträdt i jägmästarebefattning, vid bestämmande af ålderstillägg

medräkna den tid, under hvilken de hittills innehaft skogsingeniörstjenst.

Enligt hvad Riksdagen inhemtat, har halfva antalet

af dem nått den ålder i tjensten, att, derest desse befordrades till jägmästare,

de skulle enligt Eders Kongl. Maj:ts förslag komma att omedelbart

kunna tillerkännas alla de tre medgifna ålderstilläggen. En

sådan befordran skulle med afseende härå och å deras lefnadsålder

kunna ega rum af uteslutande anledning att bereda dem pension; men

deras pensionering, om ock berättigad, synes ingalunda böra på sådant

sätt åstadkommas. Och hvad de tre öfriga skogsingeniörerna vidkommer,

hafva de så nyligen tillträdt sina befattningar, att den af

dem i tjensten redan tillryggalagda tidens beräkning för ifrågavarande

ändamål icke har afsevärd betydelse. Riksdagen anser derför, att det

af Eders Kongl. Maj:t i förevarande hänseende äskade medgifvandet

bör inskränkas derhän, att jägmästare må för bestämmande af rätt till

ålderstillägg räkna sig till godo sin tjenstetid såsom skogsingeniör,

dock endast för tiden efter det Eders Kongl. Maj:ts beslut härom varder

meddeladt.

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen dels i den för skogsstaten

gällande stat uppfört ytterligare en jägmästare med lön 1,500 kronor,

tjenstgöringspenningar 1,000 kronor och resepenningar 400 kronor,

samt 4 kronojägare med för hvardera lön 400 kronor, tjenstgöringspenningar

100 kronor samt hyresorsättning 100 kronor, och

för sådant ändamål höjt det bestämda anslaget för skogsstaten,

nu 446,108 kronor, med 5,300 kronor till 451,408 kronor;

Bill. till Riksd. Prot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 11 Raft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

dels höjt reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, nu 794,742 kronor, med

216,150 kronor till 1,010,892 kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhåller följande uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ...................................... kr. 451,408: —

„ statens skogsläroverk ................... „ 50,500:— kr. 501,908:

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets

lärarepersonal ................................................................ 84,400: —

reservationsanslag:

till enskilda skogsundervisningen ...... kr. 4,800: —

till kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

.................................................. „ 1,010,892:— kr. 1,015,692: —

summa kronor 1,602,000: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet

ökas med 221,450 kronor.

Vidare har Riksdagen medgifvit, att till bestridande af de kostnader

för kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet, till hvilka det för år 1899 för berörda ändamål anvisade

reservationsanslag icke lemnar tillgång, må efter Eders Kongl. Maj:ts

bemyndigande af domänstyrelsen under år 1899 förskjutas ett belopp

af högst 106,000 kronor, att af samma års skogsmedel ersättas; samt

att jägmästare må i fråga om rätt till ålderstillägg få räkna sig till

godo den tid, hvarunder han innehaft befattning såsom statens skogsingeniör,

dock endast för tiden efter det Eders Kongl. Maj:ts beslut

härom varder meddeladt.

6:o) I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte medgifva, att hvad af skogsmedel under innevarande år

inflöte utöfver det belopp, hvartill dessa i riksstaten beräknats, finge

af Eders Kongl. Maj:t användas för inköp af skogbärande eller till

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 66. 27

skogsbörd tjenlig mark, samt att, då det verkliga öfverskottet af skogsmedel

ej kunde blifva fullständigt kändt förrän 1901, och medlen från

försäljning af mindre kronoegendomar redan för nu till staten utbjudna

skogsegendomar vore otillräckliga och intill 1901 säkerligen många flera

fördelaktiga anbud komme att göras, Riksdagen måtte anslå 1,500,000

kronor att af Eders Kongl. Maj:t användas för inköp af skogbärande

eller till skogsbörd tjenlig mark, med rättighet för Eders Kongl. Maj:t

att af tillgängliga medel förskottera hvad som häraf kunde vara erforligt

redan under innevarande år.

Motionären har i förevarande ämne anfört, att huru skiftande

meningar än kunde råda om rätta lösningen af den s. k. skogsfrågan,

syntes dock alltmer den åsigten vinna stadga, att den enda fullt effektiva

räddningen af skog läge deruti, att denna egdes af staten. Särskildt

i de mellersta och södra delarne af landet, hvarest staten egde jemförelsevis

liten areal, vore det af vigt, att staten ökade sin skogsegendom

i allt större utsträckning, hvilken uppfattning Riksdagen visat

sig dela genom att för detta ändamål anslå köpeskillingarne, som inflöte

af försålda mindre kronoegendomar.

Emellertid vore sådana inköp af skogsmark beroende af hvad

som kunde af kronoegendomar säljas och af en af naturliga orsaker

sinande källa, i den mån allt färre funnes att försälja; för närvarande

innelåge flera sådana fördelaktiga anbud, hvaraf en stor del måste tillbakavisas,

såvida icke medel till inköp på annat sätt bereddes.

Samtidigt hade emellertid inkomsterna af statsskogarne under de

senare åren visat en stark tendens att stiga, föranledd dels af stegrade

pris å virke, dels deraf att den egentliga inkomsten af statsskogarne

härflutit från gamla oafverkade kronoskogar i det nordligaste Sverige,

der afverkning ej längre borde, ekonomiskt sedt, uppskjutas. Osäkert

kunde vara, om och huru länge, sedan första afdrifningen öfvergått

dessa marker, samma inkomst kunde af dessa skogar, der återväxten

vore så ofantligt långsam, beräknas. Klok hushållning och önskvärdheten

af stadga i statsinkomst synteB bjuda att begagna öfverflödstiden

till konsolidering af skogskapitalet äfven för framtiden.

Dessa af statsskogarne influtna medel vore:

1892 ...................................................... kronor 2,977,000

1893 ...................................................... „ 2,923,000

1894 ........................................................ „ 3,500,000

1895 ......................................................... „ 4,224,000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

1896 ........................................................ kronor 4,269,000

1897 ......................................................... „ 5,455,000

1898 ......................................................... „ 7,700,000

hvilken senare inkomst öfverstege den i statsbudgeten beräknade med

icke mindre än 3,500,000 kronor.

Att med sådana summor utsvälla en redan öfvermättad budget

kunde icke vara statsekonomiskt klokt. Ett billigare sätt att ersätta

den afverkuing, som gjordes, en förmånligare placering af kapital för

den, som ej beböfde den ögonblickliga ränteinkomsten, funnes icke

enligt motionärens förmenande än att förvärfva växtliga ungskogar till

pris, hvartill sådana äfven nu utbjödes — och den skog, som öfverginge

i statens band, men också endast den, vore för alltid räddad undan

förödelsens faror och komme utan allt tvifvel att bereda staten eu

ständigt stigande inkomst.

Om Riksdagen ville besluta, att hvad utöfver det af Riksdagen i

budgeten beräknade beloppet »skogsmedel» båge användas till inköp

af skogsmark, vore antagligt, att ej obetydliga medel under de goda

finansåren kunde blifva disponibla för skogs räddning och bevarande,

utan att Riksdagen derigenom undandroges full bestämmanderätt öfver

hvad den hvarje år i mån af behof ansåge af dessa medel böra å budgeten

upptagas.

Det af motionären framlagda förslag finner Riksdagen vara egnadt

att ådraga sig särskild uppmärksamhet. På sätt motionären antydt,

gifves ej säkrare medel till skogars räddning undan förödelse, än att

de förvärfvas af staten. Genom det af 1874 års Riksdag fattade beslut,

att de medel, som inflyta genom försäljning af mindre kronolägenbeter,

skola användas till inköp af skogbärande och till skogsodling tjenlig

mark, blef ett vigtigt steg i nämnda rigtning taget. Enligt Riksdagen

meddelad uppgift hafva sålunda influtna medel blifvit till ett belopp

af 6,586,835 kronor 71 öre använda till inköp af skogsmark, hvarjemte

den 5 december 1898 funnos i riksgäldskontor för sådant ändamål

disponibla 1,239,113 kronor 49 öre och den 14 mars innevarande år

beräknas i köpeskillingar för kronolägenheter inflyta 981,428 kronor

43 öre.

Sistnämnda dag skulle alltså de inbetalda köpeskillingarne för försålda

lägenheter komma att uppgå till 8,807,377 kronor 63 öre. I

Eders Kongl. Maj:ts till 1891 års Riksdag aflåtna proposition angående

försäljning af mindre kronolägenheter m. m. meddelades, att taxeringsvärdet

å de kronoegendomar, hvilkas arrende ej öfverstege 500 kronor

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

och hvilkas försäljning numera är beslutad, uppgick till 8,192,900 kronor;

och äfven om man på grund af hittills vunnen erfarenhet beräknar

försäljningsvärdet omkring femtio procent högre än taxeringsvärdet,

visar sig, att denna tillgång för ifrågavarande ändamåls tillgodoseende

snart kan blifva uttömd.

Vid sådant förhållande torde från annat håll böra beredas medel,

på det att tillfällen till för statsverket fördelaktiga skogsinköp icke

må i brist på tillgångar försummas; och erbjuder sig då i närmaste

hand, att, såsom motionären äfven föreslagit, de från kronoskogarne

genom afverkningar tillflytande inkomsterna böra för sådant ändamål

tagas i anspråk. Att, på sätt motionären synes afse, hela öfverskottet å

skogsmedlen, som, enligt hvad i den vid statsverkspropositionen fogade

inkomstberäkningen meddelas, för år 1898 uppgick till 3,500,000 kronor,

i allmänhet skulle framdeles för ändamålet disponeras, anser Riksdagen

icke tillrådligt, ty dels förefaller den summa, som nu framstår, större

än hvad skäligen bör för ifrågavarande behof på en gång anvisas, och

dels är detta öfverskott synnerligen vanskligt att för framtiden bedöma,

då det ju är beroende på högre eller lägre beräkning af denna inkomsttitel.

Efter de upplysningar, Riksdagen inhemtat, skulle följande utgifter

för skogsinköp kunna för den närmaste tiden emotses, nemligen

af Eders Kongl Maj:t beslutade markinköp

...................................................... kr. 536,098: 24

af domänstyrelsen hos Eders Kongl.

Maj:t gjorda framställningar om

markinköp, derå Eders Kongl.

Maj:ts beslut ännu icke erhållits...... „ 611,385:— kr. 1,147,483:24

i domänstyrelsen underhandläggning varande, af öfverjägmästare

uppskattade och tillstyrkta markinköp „ 317,480: —

på undersökning beroende markinköp omkring ......... ,, 2,500,000: —

Summa kr. 3,964,963: 24.

Om härifrån dragas ofvannämnda belopp:

i riksgäldskontoret innestående... kr. 1,239,113: 4 9

och den 14 mars 1899 inflytande ,, 981,428:43 kr. 2,220,541:92

visar sig en brist å ......................................................... kr. 1,744,421: 32.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Till de markinköp, som kunna under den närmaste tiden erbjuda

sig och befinnas vara för staten fördelaktiga, erfordras sålunda utöfver

derför afsedda medel ett ytterligare belopp, hvilket Riksdagen trott sig

böra anslå till i rund summa 1,500,000 kronor; och i enlighet med

hvad ofvan blifvit uttaladt, anser Riksdagen detta belopp böra från

innevarande års skogsmedel anvisas.

Från dessa medel skola, förutom i riksstaten upptagna 4,000,000

kronor, utgå dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för

kronoskogarnes förvaltning m. m. 106,000 kronor och dels med anledning

af särskild från Eders Kongl. Maj:t gjord framställning 150,000

kronor till bekostande af åtgärder för bekämpande af insekten nunnan;

men anser Riksdagen, att 1899 års skogsmedel med säkerhet lemna

tillgång äfven till nu föreslagna utgift å 1,500,000 kronor; och lärer

Eders Kongl. Maj:t vara i tillfälle att, om så erfordras, under innevarande

år förskjuta en del af beloppet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen med

anledning af förenämnda motion medgifvit, att till inköp af skogbärande

eller till skogsodling tjenlig mark må af innevarande års skogsmedel

få användas ett belopp af 1,500,000 kronor.

Byggnader och reparationer.

7:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte höja

reservationsanslaget till byggnader och reparationer med 100,000 kronor

eller från 200,000 kronor till 300,000 kronor.

På de af öfverintendentsembetet i detta ärende anförda skäl finner

Riksdagen en ökning i det belopp, hvartill ifrågavarande anslag år

1884 höjdes och sedermera alltjemt bestämts, vara af verkligt behof

påkallad. Då emellertid af nämnda embetes utredning i ämnet synes

framgå, att en del af den nu beräknade kostnaden för reparationsarbeten

kan tillskrifvas den omständighet, att erforderliga arbeten blifvit

under närmast föregående tid i brist på tillgångar å anslaget undanskjutna,

föreställer sig Riksdagen, att, om medel till utförande af hvad

sålunda blifvit eftersatt varda beviljade, anslagsbehofvet bör derefter

nedgå under den af Eders Kongl. Maj:t nu såsom ordinarie anslag

äskade summa. Med afseende härå anser Riksdagen, att, derest ett

belopp af 50,000 kronor varder till utförande af uppskjutna underhållsoch

reparationsarbeten å extra stat för år 1900 uppfördt, en höjning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilcsdagens Skrifvelse N:o 66. Bl

å det ordinarie anslaget till 250,000 kronor bör vara för ifrågavarande

ändamål till fyllest.

Riksdagen har sålunda dels höjt reservationsanslaget till byggnader

och reparationer med 50,000 kronor, eller från 200,000 kronor till

250,000 kronor, dels ock till underhåll och reparationer af publika byggnader

för år 1900 å extra stat anvisat ett belopp af 50,000 kronor.

Ståders friheter.

8:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att det i riksstaten

för innevarande år under anslaget »städers friheter» och rubriken

»indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: friheter och

kyrkotionde» upptagna belopp 40 kronor måtte minskas med 10 kronor.

Eders Kongl. Majrts omförmälda framställning har af Riksdagen

bifallits.

Öfriga ordinarie anslag.

9:o) I fråga om öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln

är icke någon förändring af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatt.

Riksdagen får anmäla, att samtliga, här ofvan icke särskildt omförmälda,

i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag å sjunde

hufvudtiteln äro i riksstaten för år 1900 till oförändrade belopp upptagna.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva

följande anslag beviljats.

Arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.

10:o) På grund af Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen, till beredande af arfvode för en byräassistent å jinans- •

opaginerad Kontrollera mot PDF

82 Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

departementets bankbyrå, på extra stat, för år 1900 anvisat ett belopp

af 4,000 kronor.

Ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet.

ll:o) Sedan nästlidet års Riksdag, med bifall till en af Eders

Kongl. Maj:t derom gjord framställning, för ordnande och registrerande,

företrädesvis af ännu oordnade delar, af kammararkivets handlingar, beviljat

ett extra anslag af 15,000 kronor, att utgå under tre år, och

deraf anvisat för år 1899 5,000 kronor, att ställas till kammarkollegii

disposition mot den redovisning och kontroll, som Eders Kongl. Maj:t

kunde finna lämpligt föreskrifva, har Eders Kongl. Maj:t, som den 28

oktober 1898 meddelat föreskrifter angående det sålunda beviljade

anslagets användande, föreslagit Riksdagen att af omförmälda, för ordnande

och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet beviljade

anslag å 15,000 kronor på extra stat för år 1900 anvisa 5,000 kronor.

Riksdagen har för ordnande och registrerande af vissa handlingar

i kammararkivet af förut beviljadt anslag å 15,000 kronor på extra

stat för år 1900 anvisat 5,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

12:o) Enligt af statskontoret till Eders Kongl. Maj:t lemnade

uppgifter har embetsverket förskottsvis bestridt följande, till sjunde

hufvudtiteln hörande utgifter, hvilka borde till ersättning hos Riksdagen

anmälas, nemligen:

till godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning af samt

verkställande af andra landtmäteriförrättningar å åtskilliga kronans

domäner ................................ kronor 22,241:74

„ ersättning till vissa boställshafvare för saknad

afkomst af exproprierad jord............................. „ 77: 8 0

„ godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i Hjelmarens och Qvisma
rens

sänkning............................................................ ,, 6,199: 2 2

„ godtgörande af kostnader för vissa kronoegendomars

deltagande i anlra vattenafledningsföretag

................ ,,___15,424: 19

Transport kronor 43,942: 95

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Transport

till ersättning för till statsverket afträdda åbyggnader

å indragna boställen .................................

„ ersättning för öfverbyggnad å indragna boställen

„ godtgörande af kostnader för nybyggnader och

reparationer vid förra länsmansbostället \ mantal

Tyrved n:o 2 i Sorunda socken af Stockholms

län ..................................................................

„ godtgörande af förskjuten husröteersättning åt

tillträdande arrendatorn af indragna sergeantsbostället

i mantal Hägran n:o 1 i Lista socken

af Södermanlands län ............................................

,, gäldande af vägskatt för kronan tillhöriga regala

laxfisken inom Norrbottens län...........................

„ godtgörande af underhållsarbeten å Tranebergs,

Nockeby och Drottningholms broar..................

„ ersättning till egare af skattefrälsehemman,

hvilkas räntor icke blifvit af statsverkets inlösta.

............................................................................

„ ersättning för inlösen af skattefrälseräntor från

hemman inom Kopparbergs och Skaraborgs

län................................................................................

,, byggnadsersättningar enligt kongl. brefvet den

29 maj 1891 åt skogstorpare å kronoparker

i Norrbottens län.....................................................

„ kostnader för upprättande af förslag till kolonisation

af vissa myrmarker inom Norrbottens

län ................................................................................

,, kostnader för tryckning och häftning af ett utaf

kommerskollegium och domänstyrelsen afgifvet

utlåtande rörande statens till bergshandter
ingens

understöd anslaga skogar .....................

,, kostnader för komitén för utredning af civilstatens

pensionskassas ställning och behof ...

„ kostnader för komitén för afgifvande af yttrande

och förslag i fråga om sättet för uppehållande

af verksamheten å de kongl. teatrarne............

kronor

ii

v

ii

ii

i>

ii

n

ii

17

77

r>

17

43,942: 9 5

1,638: —

139,017: 50

6,098: 50

1,144: 05

1,613: 86

3,250: —

15,314: — *

9,858: 85

10,000: —

15,000: —

391: 50

52,342: 63

16,506: 84

eller tillhopa kronor 316,118: 6 8.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1899. 10 Sami. 1 Afd■ 1 Band. 11 Raft.

0

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Till gäldande af nämnda förskott, 316,118 kronor 68 öre, har

Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1900

anvisa ett motsvarande belopp, som för undvikande af öretal i riksstaten

borde uppföras med 316,119 kronor.

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning bar af Riksdagen

bifallits.

Förstärkning af arbetskrafterna hos kammarrätten.

13:o) Eders Kongl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1900 uppföra dels till arfvoden åt adjungerade kammarrättsråd

ett belopp af 12,800 kronor, dels ock till arfvoden åt extra biträden,

flitpenningar och renskrifningskostnad i kammarrätten 4,700 kronor eller

tillsammans 17,500 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit, bar Riksdagen på extra

stat för år 1900 uppfört till arfvoden åt adjungerade kammarrättsråd

ett belopp af 12,800 kronor, samt till arfvoden åt extra biträden,

* penningar och renskrifningskostnad i kammarrätten 4,700 kronor;

eller tillsammans 17,500 kronor.

Påbyggnad å det åt telegrafverket upplåtna hus vid Skeppsbron i Stockholm.

14:o) Eders Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen att, jemte

medgifvande att till bestridande af kostnaden för påbyggnad af det åt

telegrafverket upplåtna hus vid Skeppsbron i Stockholm finge användas

det belopp, 7,036 kronor 27 öre, som qvarstode odisponeradt af det af

Riksdagen på extra stat för år 1898 för tillbyggnad å samma hus beviljade

anslag, 113,730 kronor, för betäckande af det för ifrågasatt påbyggnad

å det åt telegrafverket upplåtna hus vid Skeppsbron i Stockholm

härutöfver erforderliga kostnadsbeloppet på extra stat för år 1900

bevilja ett anslag af 27,000 kronor.

På grund af hvad i detta ärende förekommit, har Riksdagen dels

på extra stat för år 1900 beviljat ett anslag af 27,000 kronor till påbyggnad

af det åt telegrafverket upplåtna hus vid Skeppsbron i Stockholm

samt dels medgifvit, att till bestridande af kostnaden för omförmälda

påbyggnad må användas det belopp, 7,036 kronor 27 öre,

som qvarstår odisponeradt af det af Riksdagen på extra stat för år 1898

för tillbyggnad å ifrågavarande hus beviljade anslag 113,730 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

35

Anläggning af en ny telegrafkabel mellan Sverige och Tyskland.

16:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för bestridande

af de på Sveriges del belöpande kostnaderna för anbringandet

af den genom tyska telegrafiförvaltningens försorg mellan Sveriges kust

och Neu Mucran på Riigen nedlagda nya telegrafkabel äfvensom de i

anledning af kabelns nedläggning och förbindande med svenska telegrafnätet

föranledda utgifter bevilja ett extra anslag för år 1900 af

220,000 kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet blifvit anfördt, har Riksdagen,

för bestridande af de på Sveriges del belöpande kostnaderna

för anbringandet af den genom tyska telegrafiförvaltningens försorg

mellan Sveriges kust och Neu Mucran på Riigen nedlagda nya telegrafkabel,

äfvensom de i anledning af kabelns nedläggning och förbindande

med svenska telegrafnätet föranledda utgifter, beviljat ett extra anslag

för år 1900 af 220,000 kronor.

Anläggning af telefonledningar.

16:o) Under denna anslagstitel har Eders Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen dels att af det utaf 1897 års Riksdag för anläggning af

telefonledningar beviljade anslag å 1,091,000 kronor på extra stat för

år 1900 anvisa återstående beloppet, 369,000 kronor, dels ock att för

anläggning af telefonledningar från Stockholm till Luleå, från Luleå

till Gellivare, från Stockholm till Sundsvall, från Stockholm till Söderhamn,

från Östersund till Storlien, från Hudiksvall till Sveg och från

Sundsvall till Ragunda, från Stockholm till Norberg, från Stockholm

till Vesterås, från Stockholm till Eskilstuua, från Örebro till Karlstad,

från Örebro till Falun, från Örebro till Gefle och Söderhamn, från

Stockholm till Örebro, från Örebro till Nässjö, från Örebro till Göteborg,

från Karlstad till Filipstad och Mora, från Mora till Bollnäs

och Söderhamn, från Stockholm till Norrköping och från Stockholm

till Nyköping, från Norrköping till Örebro och från Norrköpin g till

Nässjö, från Norrköping till Göteborg, från Norrköping till Sköfde,

från Linköping till Hultsfred, från Nässjö till Malmö och från Nässjö

till Vexiö och Karlshamn, från Halmstad 1 ill Nässjö och från Halmstad

till Vexiö, från Borås till Varberg, från Göteborg till Skara, från Oskarshamn

till Ystad samt från Sundsvall till Östersund och norska gränsen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

vid Storlien bevilja ett extra anslag af 2,994,000 kronor samt deraf

för år 1900 anvisa ett belopp af 600,000 kronor till utförande af dem

bland ofvan uppräknade telefonlinier, som Eders Kong]. Maj:t funne

skäligt bestämma.

Mot Eders Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af 369,000 kronor,

återstående belopp af förut beviljad t anslag till telefonanläggningar, har

Riksdagen icke haft något att erinra.

Hvad beträffar det nu af Eders Kongl. Maj:t äskade ytterligare

anslaget till telefonanläggningar, har Riksdagen, då de alltmer framträdande

anspråken på snabb och säker telefonisk samfärdsel göra en

utvidgning af det interurbana telefonnätet nödvändig, då den framlagda

planen för en sådan utvidgning synes vara väl afvägd och de

olika orternas intressen synas hafva blifvit i densamma vederbörligen

tillgodosedda, samt dd kostnaderna för de interurbana ledningarna enligt

förut följd grundsats torde böra bestridas af anslagsmedel, ansett sig

böra bifalla hvad Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit, helst på grund af

den utredning, som i ärendet lemnats, kan antagas, att telefonväsendets

utveckling kommer att visa sig vara äfven från ekonomisk synpunkt

fördelaktig.

Riksdagen får alltså anmäla:

dels att Riksdagen för telefonledning från Stockholm till Malmö

af förut beviljadt anslag till telefonanläggningar, 1,091,000 kronor, å

extra stat för år 1900 anvisat återstående beloppet, 369,000 kronor; samt

dels att Riksdagen för telefonledningar från Stockholm till Luleå,

från Luleå till Gellivare, från Stockholm till Sundsvall, från Stockholm

till Söderhamn, från Östersund till Storlien, från Hudiksvall till Sveg

och från Sundsvall till Ragunda, från Stockholm till Norberg, från

Stockholm till Vesterås, från Stockholm till Eskilstuna, från Örebro till

Karlstad, från Örebro till Falun, från Örebro till Gefle och Söderhamn,

från Stockholm till Örebro, från Örebro till Nässjö, från Örebro

till Göteborg, från Karlstad till Filipstad och Mora, från Mora till

Bollnäs och Söderhamn, från Stockholm till Norrköping och från

Stockholm till Nyköping, från Norrköping till Örebro och från Norrköping

till Nässjö, från Norrköping till Göteborg, från Norrköping till

Sköfde, från Linköping till Hultsfred, från Nässjö till Malmö och från

Nässjö till Vexiö och Karlshamn, från Halmstad till Nässjö och från

Halmstad till Vexiö, från Borås till Varberg, från Göteborg till Skara,

från Oskarshamn till Ystad samt från Sundsvall till Östersund och

norska gränsen vid Storlien på extra stat beviljat 2,994,000 kronor,

och af detta anslag för år 1900 anvisat 600,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

37

Anläggning af telefonledning från Visingsö till Grenna.

17:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anläggning

genom telegrafverkets försorg af en dubbeltrådig telefonledning

från Visingsö till staden Grenna på extra stat för år 1900

anvisa ett belopp af 11,550 kronor, under vilkor att Visingsö kommun

dels för ledningens anläggning anskaffade bidrag med 4,200 kronor,

dels tillhandahölle lämplig lokal för den för ledningen erforderliga

telefonstationen å Visingsö, dels ock bestrede kostnaden för betjening

af nämnda station.

Riksdagen, som emot hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit

icke haft något att erinra, har alltså, för anläggning genom telegrafverkets

försorg af en dubbeltrådig telefonledning från Visingsö till

staden Grenna, under de i statsrådsprotokollet angifna vilkor på extra

stat för år 1900 beviljat ett belopp af 11,550 kronor.

Yttre restaurering af Örebro slott.

18:o) Sedan 1896 års Riksdag med anledning af eu utaf. Eders

Kongl. Maj:t gjord framställning beviljat för yttre restaurering af

Örebro slott enligt uppgjorda ritningar ett extra anslag af 44,000 kronor,

att utgå under tio år under vilkor, dels att enahanda belopp blefve för

berörda ändamål på enskild väg anskaffadt, dels ock att någon utbetalning

icke finge ega rum, förr än styrkt blifvit, att fullt tillräckliga

medel funnes att tillgå för arbetets fullbordande, samt af detta anslag

för hvardera af åren 1897, 1898 och 1899 af Riksdagen anvisats en

tiondedel eller 4,400 kronor, dock att för hvardera året högre belopp

af statsmedel icke finge utgå, än som motsvarades af från enskilde

under samma år influtna medel, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att af det beviljade anslaget för yttre resturering af Örebro

slott på extra stat för år 1900 under de vid anslagets beviljande

stadgade vilkor anvisa ytterligare en tiondedel med 4,400 kronor, dock

att för året högre belopp af statsmedel icke finge utgå, än som motsvarades

af från enskilde under samma år influtna medel.

Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning har af Riksdagen

bifallits.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Uppförande af nya flygelbyggnader vid länsresidenset i Östersund.

19:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande

af tvä nya flygelbyggnader vid länsresidenset i Östersund på extra

stat för år 1900 bevilja ett anslag af 57,000 kronor.

Riksdagen, som [funnit behofvet, af de ifrågasatt a flygelbyggnadernas

uppförande vid länsresidenset i Östersund vara genom hvad till statsrådsprotokollet

meddelats ådagalagdt, har för uppförande af två nya

flygelbyggnader vid länsresidenset i Östersund på extra stat för år

1900 beviljat ett anslag af 57,000 kronor.

Tillbyggnad mellan länsresidensets i Vexiö hufvudbyggnad och dess östra flygel.

20:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande

af kostnaden för uppförande af en tillbyggnad mellan länsresidensets

i Vexiö hufvudbyggnad och dess östra flygel i enlighet med

upprättadt kostnadsförslag bevilja ett extra anslag för år 1900 af

21,000 kronor.

Riksdagen, som funnit anordnandet af ett nytt arkivrum för länsstyrelsen

i Vexiö vara af behofvet påkalladt och äfven funnit erforderligt,

att landskansliets embetslokaler i länsresidenset beredes ökadt

utrymme, samt icke haft något att erinra mot de för dessa ändamåls

vinnande föreslagna åtgärder och den för arbetets utförande angifna

kostnad, har alltså, till bestridande af kostnaden för uppförande af en

tillbyggnad mellan länsresidensets i Vexiö hufvudbyggnad och dess

östra flygel i enlighet med upprättadt kostnadsförslag, på extra stat

för år 1900 beviljat ett anslag af 21,000 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

21 ro) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra

stat för år 1900 anvisa till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande

af domäng öromålen hos länsstyrelserna 43,200 kronor samt till

resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 40,527 kronor.

Med anledning af hvad i ärendet förekommit, har Riksdagen på

extra stat för år 1900 beviljat till aflöning åt domänintendenter och

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

för uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna 43,200 kronor,

samt till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag

40,527 kronor.

Afdikningar ä kronans skogar i Norrbottens och Vesterbottens län.

22:o) Eders Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för bestridande

af kostnaden för afdikningar å kronans skogar i Norrbottens

och Vesterbottens län på extra stat för år 1900 anvisa ett anslag af

150,000 kronor.

Då, enligt hvad till statsrådsprotokollet meddelats, planer dels

blifvit år 1898 faststälda och dels äro under utarbetande för ifrågavarande

utdikningsarbetens utförande till en omfattning, som beräknas

erfordra den af Eders Kongl. Maj:t äskade förhöjningen i anslagssumman,

har Riksdagen, till bestridande af kostnaden för afdikningar å kronans

skogar i Norrbottens och Vesterbottens län, på extra stat för år 1900

anvisat ett anslag af 150,000 kronor.

Reglering af flottleder i Norrbottens och Kopparbergs län.

23:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för bestridande

af kostnaderna för reglering af flottleder i Norrbottens och

Kopparbergs län anvisa ett extra anslag för år 1900 å 100,000 kronor

äfvensom medgifva, att de afgifter, som lades å flottningen, måtte för

enahanda ändamål disponeras.

Riksdagen har för bestridande af kostnaderna för reglering af

flottleder i Norrbottens och Kopparbergs län anvisat ett extra anslag

för år 1900 å 100,000 kronor, samt medgifvit, att de afgifter, som

läggas å flottningen, fortfarande må för enahanda ändamål disponeras.

Skogsodlingens befrämjande.

24:o) Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

har Riksdagen för skogsodlingens befrämjande för år 1900 beviljat

ett extra anslag af 50,000 kronor, att ställas till Eders Kongl. Maj:ts

förfogande för att i mån af tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som understödja enskilde skogsodlare genom tillhandahållande

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

af skogsfru och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt

biträde vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor att statsbidrag icke

må till något län utgå med högre belopp, än hvad landsting och hushållningssällskap

tillsammans eller ettdera af dem för ändamålet anslagit,

ej heller till högre belopp än 4,000 kronor för hvarje landstingsområde,

äfvensom att efter årets utgång redogörelse öfver anvisade

statsbidrags användning af vederbörande afgifves till Eders Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i länet.

Brandförsäkring af nya operabyggnaden i Stockholm.

25:o) Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande

af kostnaden för gäldande af årspremie för brandförsäkring

af den nya operabyggnaden i Stockholm bevilja ett extra anslag för

år 1900 af 18,314 kronor.

Denna Eders Kongl. Maj:ts framställning har vunnit Riksdagens

bifall.

26:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har

Riksdagen till bestridande af kostnaden för en handbok öfver gällande

föreskrifter rörande de i rikshufvudboken uppförda anslag och fonder

å extra stat för år 1900 anvisat ett anslag af 6,000 kronor.

Stockholm den 14 maj 1899.

Med undersåtlig vördnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. A.

Bih. till Ililcsd. Prof. 1899. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 11 Häft.

0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse N:o 6‘>.

Bil.

Ordinarie anslagen under

FinanS
-

Departementschefen ...........................................................................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......................................................

Kammarkollegium...............................................................................................................

Statskontoret. Nuvarande belopp...................................................................................

Ö/cas med ......................................................................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag ..............................................................................

[ Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, förslagsanslag ................................

Mynt- och kontrollverken ................................................................................................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag ...........................................................

Kammarrätten ....................................................................................................................

Ö fverintendentsem betet.......................................................................................................

Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af postmedlen. Nuvarande belopp.

Ökas med ........................................................................................................................

Telegrafverket, reservationsanslag att af telegrafmedlen direkt utgå.............................

Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkt utgå. Nuvarande belopp.............

Ökas med .........................................................................................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag................................................

Domänstyrelsen....................................................................................................................

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten. Nuvarande belopp .......................................................................

Ökas med ................................................................................................................

För statens skogsläroverk..........................................................................................,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

43

Litt. A.

riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Indelning och

dermed jemför-

Anvisning i

lig anvisning

på förslag.

Summa.

kontant.

•

Friheter.

Kronor.

Kronor.

ö.

Kronor.

O.

departementet

17,000

17,000

64,000

_

_ _

_

64,000

_

122,100

_

_ _

_

122,100

—

................................................................... 102,800: —

................................................................... 4,500: —

107,300

_ _

107,300

_

174,000

__

___

_

174,000

—

140,000

__

_ _

—

140,000

—

20,300

_

_ _

_

20,300

—

10,500

_

____

_

10,500

—

169,600

_

___

_

169,600

—

35,500

_

_ _

_

35,500

—

.................................................................... 9,143,600: -

.................................................................... 1,161,400: —

10,305,000

—

— —

—

10,305,000

—

1,510,000

—

---

—

1,510,000

—

.................................................................... 2,713,000: —

................................................................... 91,200: —

2,804,200

—

— —

—

2,804,200

—

2,100,000

—

- -

—

2,100,000

94,000

_

_ _

_

94,000

—

........................ 446,108: —

........................ 5,300: — 451,408:

Transport 501,908: —

17,673,500

—

17,673,500

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Förslagsa?islag :

Till älderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets lärarepersonal ........................................

Reservationsanslag:

Till enskilda skogsundervisningen ...............................................................................................

„ kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet. Nuvarande

Ökas med ................................................................................................................................

Til! belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag .......................................................................

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag ........................

Byggnader och reparationer, reservationsanslag. Nuvarande belopp ...........................................

Ökas med ...........................................................................................................................................

Städers friheter, förslagsanslag. Nuvarande belopp .......................................................................

Minskas å anslaget “friheter och kyrkotionde" med ....................................................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag ............................................................

Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag..................................................................................

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, förslagsanslag högst................................

Restitutioner, förslagsanslag...................................................................................................................

Älderstillägg, förslagsanslag....................................................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................................................................................

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag ...............................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ...............................................................

Extra utgifter, reservationsanslag......................................................................................................

Kongl. operan............................................................................................................................................

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse R:o 66.

45

belopp

Transport

.................... 4,800: —

794,742: —

216,150: — 1,010,892: —

501,908: —

84,400: —

1,015,692: —

200,000: —

50,000: —

21,590: —

10: —

Anvisning i

kontant.

Indelning och

dermed jemför- lig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

17,673,500

17,673,500

—

1,602,000

1,602,000

12,000

—

- -

—

12,000

—

30,000

—

---

—

30,000

—

250,000

—

—

—

250,000

—

21,550

_

30

___

21,580

15,000

—

---

—

15,000

—

450,000

—

- -

—

450,000

—

25,000

—

- -

—

25,000

—

75,000

—

- -

—

75,000

—

45,000

—

- -

—

45,000

—

20,000

—

- -

—

20,000

—

400,000

—

- -

—

400,000

—

36,810

—

- -

—

36,810

—

32,000

—

- -

—

32,000

—

60,000

—

—

—

60,000

—

20,747,860

—

30

—

20,747,890

—

Summa

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse N:o 66.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjunde hufvudtitel.

Finansdepartementet

Kronor

ö.

Finansdepartementets afdelning af Kongl. Maj ris kansli:

Till arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå ....

4,000

—

Kammarkollegium:

Till ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet

5,000

Statskontoret:

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott........................................

316,119

Kammarrätten:

Till arfvoden åt adjungerade kammarrättsråd .................... 12,800: —

„ arfvoden åt extra biträden, flitpenningar och renskrif-

ningskostnad .................................................................. 4,700: —

17,500

Telegrafverket:

Till påbyggnad af det åt telegrafverket upplåtna hus vid

Skeppsbron i Stockholm............................................... 27,000: —

„ bestridande af Sveriges andel i kostnaderna för en ny

telegrafkabel mellan Sveriges kust och Neu Mucran

på Riigen m. m............................................................ 220,000: —

„ anläggning af telefonledning från Stockholm till

Malmö ......................................................................... 369,000: —

„ anläggning af vissa andra interurbana telefonledningar 600,000: —

„ „ af en dubbeltrådig telefonledning från

Yisingsö till Grenna .................................................... 11,550: —

1,227,550

Öfverintendentsembetet ■■

Till yttre restaurering af Örebro slott ................................ 4,400: —

„ uppförande af två nya flygelbyggnader vid länsresiden- set i Östersund................................................................ 57,000: —

„ uppförande af en tillbyggnad mellan länsresidensets i

Yexiö hufvudbyggnad och dess östra flygel ................ 21,000: —

„ underhåll och reparationer af publika byggnader .... 50,000: —

132,400

Transport

|l,702,569

—

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bilcsdagens Skrifvelse N:o 66.

47

Kronor

ö.

Transport

1,702,569

Domänstyrelsen:

Till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af domängöro-

målen hos länsstyrelserna ..........................................

. 43,200: —

r>

resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 40,527: —

83,727

Diverse anslag:

Till

afdikningar å kronans skogar i Norrbottens och

Vesterbottens

län ....................................

150,000: —

?;

reglering af flottleder i Norrbottens och Kopparbergs

län ...................................

100,000: -

7?

skogsodlingens befrämjande .......................................

50,000: —

n

gäldande af årspremie för brandförsäkring af den

nya operabyggnaden i Stockholm ........................

18,314: -

n

utgifvande af en handbok öfver gällande föreskrifter

rörande de i rikshufvudboken uppförda anslag och

fonder ........................

6,000: —

324,314

—

Summa

2,110,610

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.